J Andersson (M) tycker det är ”omstörtande” att börja använda kronor som betalmedel igen


Peter skrev en kommentar hos Jörgen Andersson (M), suppleant i finansutskottet och näringsutskottet,  som ni kan läsa på Jörgens blogg

http://jorgenandersson.com/2014/04/16/en-kansla-av-frihet/

Jörgens svar är roligt då han inte har en blekaste aning om vad penningmultiplikatorn är för ett påhitt (för ett påhitt är det, så vi behöver inte gå in på summan av den geometriska serien av inlåningar som blir utlåningar som blir inlåningar osv – det är fullständigt blaj så om ni läst den här långa parentesen – GLÖM DEN och gå vidare :) ).

Ovan kan tyckas tragiskt då han trots allt är  suppleant i finansutskottet och näringsutskottet. Men mest sorgligt är att han tycker att det är ”omstörtande” av de som förespråkar Chicagoplanen att kräva att vi ska använda kronor som betalningsmedel  genom att se till att bankkonton innehåller kronor.

Som jag skrev i mitt tidigare blogginlägg består penningmängden till 97% av bankens skulder på kronor (dvs kontopåhitt som bankerna skapar). Bankens skulder till kontoinnehavarna kan aldrig vara kronor. Det finns bara 3% kronor i systemet -  kontanter är den enda formen av kronor som allmänheten kan komma åt  (läs inlägget om det framstår som oklart). Med Chicagoplanen skulle bankkontona innehålla kronor.

Som jag också skrev i det inlägget:

”Vi använder mao ytterst sällan kronor längre vid betalningar (bara när vi använder kontanter). För det mesta flyttar vi bankskulder mellan våra konton och tror att vi betalar varandra med kronor men i verkligheten får vi bara mer eller mindre av bankens skulder på våra konton – vi får inte mer eller mindre med kronor på våra konton då kontona inga kronor kan innehålla. Kronor har mao ersatts av bankernas skulder (dvs kontopåhitt) som betalningsmedel. Det är därför hela betalsystemet rasar vid bankrusningar då bankerna tvingas betala sina skulder till kontoinnehavarna.”

Som sagt, Chicagoplanen som både jag och Peter förordar,  vill reformera systemet så att vi kan börja använda kronor igen som betalningsmedel vid kontoöverföringar och inte tvingas använda bankernas skulder på kronor (dvs kontopåhitt). En gång i tiden kunde vi det genom Postgirot som 1925 enkom skapades för detta syfte (Nordea köpte upp Postgirot 2002 och stängde den dörren).

Så enligt Jörgen är vi som förespråkar Chicagoplanen  ”omstörtande”.  Dvs att bankerna bytt ut användandet av kronor mot bankernas egna skulder på kronor (dvs kontopåhitt) som allmänt betalmedel i samhället är enligt Jörgen inte ”omstörtande” däremot är det ”omstörtande” att kräva vi ska börja använda kronor igen.

Jörgen har lovat att svara på min blogg så nu blir det än jobbigare för honom då han redan har en hel del att svara på i det här blogginlägget:

Jag käftar med riksdagsman J. Andersson om Chicagoplanen

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

 

 

Publicerat i Uncategorized | 13 kommentarer

Ekonomer har svårt med den enklaste logiken


I väntan på att riksdagsman Jörgen Anderson (M) , suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, ska våga bemöta mina och läsarnas frågor  så tänkte jag försöka visa vilket extremt enkelt tankefel Jörgen blivit förledd att tro på.  Jag ska inte håna Jörgen för det – han tror att experterna, dvs ekonomerna, vet vad vad de talar om och att ekonomer talar sanning. Ekonomerna själva har i sin tur stängt av den egna tankeverksamheten då de lärt sig vad 99% av alla läroböcker lär ut (som t.o.m Bank of England nu förklarat vara en total saga).

Vad är det då för logisk kortslutning som ekonomerna lärt sig mantra tills dess de på fullaste allvar tror den är sann? Jo, att bankerna lånar ut insättningar till konton. Ekonomerna tror – precis som de flesta andra – att bankerna är en förmedlare av kronor. Så här tror de att det går till:

1) Banken tar emot en insättning från Moster Matilda på 10 000kr
2) Banken lånar ut Moster Matildas 10 000kr till Faster Greta

Banken lånar då in kronor som den lånar ut.  Banken har varit en förmedlare, en intermediär. Men det är ju inte så det går till. För att förstå detta måste vi först förstå vad ett konto kan innehålla.

Tänk att du hittar 10 000kr i en plastpåse hos din avlidna Moster Matilda. Säg att du går med dessa kronor till banken. Banken tar då emot de 10 000 kronorna som nu banken blir skyldig dig och skriver upp sin skuld på ditt konto. Mao det som står skrivet på ditt konto är bankens skuld på kronor till dig. Du kan få banken att betala sin skuld genom att du plockar ut dina 10 000kr från t.ex bankomaten. Mao ditt konto hos banken kan ALDRIG innehålla kronor – ditt konto kan BARA innehålla bankens skuld på kronor (och en skuld på kronor kan ALDRIG vara kronor). Det är också så det skrivs på bankens balansräkning – ditt konto skrivs som bankens skuld på kronor till dig.

Säg istället att du är pank och att du går till banken och vill låna 10 000kr. Banken beviljar ditt ”lån” och hävdar att du nu har 10 000 kronor insatta på ditt konto. Men det är en fullständig lögn enligt ovan! Det enda som kan finnas på ditt bankkonto är ju bankens skuld till dig – det kan ALDRIG finnas kronor på ditt bankkonto (man kan inte förebrå bankpersonalen för detta – bankpersonalen tror uppriktigt att han/hon stoppat in 10 000 kronor på ditt konto).

Det banken gör är att den låtsas att du går till banken med en plastkasse som du inte har och stoppar in 10 000 kronor. Banken får då en skuld på de 10 000 kronor du aldrig stoppat in som banken skriver på ditt konto. Banken ”lånar” sedan ”ut” dessa, sina egna skulder, tillbaka till dig så att både du och banken hamnar i ömsesidig skuld på de 10 000kronor som aldrig funnits. Jag tar det sista en gång till -både du och banken blir ömsesidigt skyldiga varandra de 10 000 kronor som ingen lånat eller som ens existerat.

Jörgen Andersson ska som sagt inte hånas för att han inte förstår ovan logik. Han har blivit felinformerad av de ekonomer vars ”utbildning” är baserad på sagor om att banker lånar ut insättningar till konton (vilket ju enligt ovan är en omöjlighet då konton inte kan innehålla kronor).

Jörgen ska inte heller lastas för att han tror att penningmängden i samhället består av kronor. I verkligheten består 97% av penningmängden av bankernas skulder på kronor (dvs kontopåhitt) – endast runt 3% av penningmängden är kronor. Jörgen har blivit induktivt hjärntvättad av de som är primärt hjärntvättade – ekonomerna. Det är inte Jörgens fel.

Vi använder mao ytterst sällan kronor längre vid betalningar (bara när vi använder kontanter). För det mesta flyttar vi bankskulder mellan våra konton och tror att vi betalar varandra med kronor men i verkligheten får vi bara mer eller mindre av bankens skulder på våra konton – vi får inte mer eller mindre med kronor på våra konton då kontona inga kronor kan innehålla. Kronor har mao ersatts av bankernas skulder (dvs kontopåhitt) som betalningsmedel. Det är därför hela betalsystemet rasar vid bankrusningar då bankerna tvingas betala sina skulder till kontoinnehavarna.

Hoppas Jörgen förstår detta nu och att han kan ta till sig att det fungerar såsom ekonomiprofessor Richard Werner förklarar nedan -  att bankerna hittar på insättningar som aldrig skett och sysslar med ”kreativ bokföring” (Werner är bl.a myntare av uttrycket QE samt har varit rådgivare åt Japanska staten – han är också en av grundarna av Positive Money och förespråkare av att staten ska skapa skuldfria pengar)

“Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money.”

Hyman Minsky, professor och en av få ekonomer som förstått ovan.

———————

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

 

 

Publicerat i Uncategorized | 5 kommentarer

Enklaste lösningen vore att tillräckligt många slutade betala sina “lån”


Rubriken  är tagen från Carina Agrells  kommentar  i blogginlägget där jag (och en hel del andra) debatterar med Jörgen Andersson (M), suppleant i finansutskottet och näringsutskottet. Får se om Jörgen vågar komma tillbaka – han får mycket att bita i om han ska motargumentera.

Jag tycker Carina har helt rätt och här är min motivering och svar till Carina:

”Jo, då systemet är uppbyggt på att bankerna inga kronor lånar ut och att banken aldrig ska behöva betala sina skulder för då rasar betalsystemet ihop (detta då bankernas skulder utgör 97% av penningmängden) så är det logik i det du skriver. Det går inte att försvara moralen i att bankernas skulder inte ska betalas då dessa skulder utgör “pengarna” i samhället alltmedan de skuldslavar som bankerna häktat in genom att “låna ut” dessa, bankens egna skulder, måste betala den påhittade skulden in i döden. Att vi har politiker som skyddar detta bedrägeri och enkelriktade nexumkontrakt är fan riktigt, riktigt djävla sorgligt.”

Nexum var det skuldslavskontrakt som fanns under romartiden där skuldslaven kallades Nexus. Från Wikipedia:

”Under the nexum contract, a free man became a bond slave, or nexus, until he could pay off his debt to the indebted, or obaeratus.

Någon som är förvånad över att inloggningssystemet  som bl.a Riksbanken använder heter just Nexus?

Kolla in första filmen nedan om det ter sig kryptiskt att bankerna inte lånar ut kronor till konton och att  bankerna ”lånar ut” sina egna skulder. Filmen är enkel  att förstå..

Slut på inlägget

————————-

Nedan filmer ger en intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

Publicerat i Uncategorized | 10 kommentarer