Snabbkurs i Fictional Reserve Banking

Jag vet! Hur banker hittar på krediterna som de skuldsätter allt med i samhället är snurrigt och det används en massa fackuttryck (mest just för att snurra till det). Därför har jag gjort en ”light” variant av denna text – det är bara att hoppa över allt och bara läsa den feta texten så har ni en någorlunda bra bild av hur bankernas Fictional Reserve Banking funkar. Min rekommendation är att läsa den feta texten först och sedan gå tillbaka, om du vill, och läsa hela texten nedan.

Låt säga att banken kan få 1 miljoner i eget kapital efter ett år av riksbanken. För olika typer av ”riskgrupper” kommer då olika stor del av dessa 1 miljon tas i anspråk och ges olika påhittekvoter (bankerna vill hellre använda det mer neutrala ordet ”hävstång”). Låt oss säga att banken enbart hittar på krediter/skulder till bostad”lån”. Då kan banken hitta på 357 gånger mer krediter än de senare kommer få i reserv av Riksbanken. De kan med andra ord hitta på 357 miljoner kr i bostads”lån” utgående från 1 miljon kr som de skaffar senare.

Riksbanken har räknat ut denna påhittkvot vid påhittning till bostadsändamål, se artikel
Låg andel eget kapital i boutlåning – risk för banker

det är oxå lätt att utgående från Basel2-reglerna att komma fram till samma påhittekvot.

Om du skulle göra likadant skulle du kunna ha en tom plånbok, ”låna” ut 3,57 miljoner kronor i krediter till någon bostadstorsk som ”köpt” ett hus där du trissat upp priserna genom att ”erbjuda” dessa påhitt vid budgivningen.  Du får givetvis  ränta på detta och kan vänta med att fylla på din tomma plånbok i ungefär ett år med 10 000 kr. Detta då kreditskapandet i banker föregår påfyllningen av reserver.

Till stat och kommuner är påhittrisken satt till noll. Det betyder att banker kan ”låna” ut obegränsat med krediter som de kan skuldsätta stat och kommun med och de behöver inte skaffa ett öre i reserv.

Om du skulle göra samma sak skulle du med noll öre i plånboken kunna ”låna” ut, säg, 500 miljoner kronor (eller vilket belopp du nu vill) i krediter och skuldsätta vilken kommun eller stat som helst med och givetvis ta ränta på dessa påhitt oxå. Du skulle aldrig behöva hitta några pengar alls att lägga i din plånbok som reserv heller.

Så marginalerna är inte på befintligt reserver utan på reserver som läggs på efteråt då Riksbanken skapar reserverna, dvs ungefär 1 år efter kreditpåhittandet  (bevisat av två nobelpristagare i ekonomi). Hur mycket de sedan måste lägga i reserv är beroende på vilken påhittekvot (”hävstång”) de de har för olika ”riskgrupper” – i extremfallet stat och kommun behöver de inte lägga till någon reserv alls då påhittrisken är satt till noll.Så marginalen på eget kapital är skyhögt – och att det ”egna kapitalet” inte behövs skjutas till förrän ungefär ett år senare, om ens då, gör ju bara bedrägeriet än större.

Finansmännen är skräddarna av vår fiktionsverklighet där spekulation skapat av fiktiva värden klär en nästintill naken realekonomi. Den riktiga ekonomin har flyttat till Kina – nästan det enda vi har kvar är finansspekulation baserat på fictional reserve banking.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

14

———————-

Frederick Soddy nobelpristagare i kemi 1921 om penningsystemet:

”I thought that, as a scientific man, I ought to know something about economics. So I studied the money system for two years and could make nothing of it. Then, one day, the truth dawned on me. What I was studying was not a system, but a confidence trick.”

13 thoughts on “Snabbkurs i Fictional Reserve Banking

  1. Man får nog också medge att det som skulle kunna utgöra grund för verklig ekonomi här hemma systematiskt gjorts svårare och svårare för att nu i till exempel fallet med småskalig odling göras i princip omöjligt – åtminstone för den laglydige.

    All form av självhushållning eller produktion/konsumtion i mindre skala hotar det finansiella monopolet på allt och har således sablats ner de senaste 100 åren till en absolut negligerbarhet. Som nu alltså illegaliseras. För att inte tala om det mer handgripliga manipulerandet av själva biomassan.

    • Visst är det så. Det är svårt att skuldsätta någon med påhittade krediter om denne person eller grupp är självförsörjande och inte behöver några pengar. Därför har sönderhackningen av människor i olika grupper, urbaniseringen och yrkesspecialiseringen etc skapat fragmenterade beroende människor som måste använda påhitten krediter för att kunna klistra ihop ett fungerande liv. Söndra, härska och dränk folk i skulder och låt dem förtvivlat simma mot ytan efter luft genom att göra dem till löneslavar som hoppas kunna komma ikapp skulderna och bli fria (sista hoppet faller på Bingolotto eller tipset).

      Så reell självständig lokal ekonomi är något bankparasiterna skyr som vampyrerna skyr dagsljus. De vill också att det ska vara så mörkt som möjlig – ”Att verka men inte synas” har ju någon Wallenbergare uttryckt det.

      • Helena Palena skrev en sann kommentar på sin blogg:
        ”Man kan ha en ekonomi utan pengar. Men man kan inte ha pengar utan en ekonomi.”

        Ett uttryck som de lyckats mala in permanent i ryggmärgen på oss är; ”Tjäna pengar” – när man tänker efter är det ju helt sant men ett fruktansvärt uttryck – vi är tjänare åt pengarna (mera bestämt de som hittar på krediter och skuldsätter oss med). Tron att de som ”tjänar” mest pengar, dvs de största tjänarna av penningen, är de som bäst tjänar alla andra blir då ganska absurd.
        Jag tror allt fler ser hur sjukt detta är. Jag ser hopp.

  2. Bedrägeriet håller på att rasa lite överallt när t.o.m Bank of Englands chef sagt att detta banksystem är det sämsta tänkbara:
    “of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
    http://www.economist.com/node/17363435?story_id=17363435

    Inte nog med det han har sagt att det kanske inte är uteslutet att ta bort Fictional Reserve Banking:
    http://www.washingtonsblog.com/2010/10/head-of-bank-of-england-maybe.html

    Lite skoj att Bernanke förordar motsatsen – att ta bort alla reserver:
    ”The Federal Reserve believes it is possible that, ultimately, its operating framework will allow the elimination of minimum reserve requirements, which impose costs and distortions on the banking system. ”
    (samma artikel som ovan)

    Så att detta system brakar i fogarna är det nog inget tvivel om!

      • Guld kontrolleras av samma grupp som Zoellick. Oppenheimer kontrollerar en stor del av guldgruvorna. Rothschild bestämde dagspriset från samma kontor fram till den 5 maj 2004, sedan blev det lite väl uppenbart tydligen och de sköter det tydligen via ten telefonkonferens istället. Wikipedia skriver faktiskt om detta, det trodde jag inte, men det är väl bara en tidsfråga innan det suddas ut:
        http://en.wikipedia.org/wiki/Gold_fixing

        Så det är samma gäng som Blankfein, Kahn, Trichet, Geitner, Summers, Rahm osv osv som vanligt.

        Jo, det har visat sig att de tydligen har hundra papper på varje existerande guldtacka. Så när folk vill plocka ut guldet som deras papper säger att de har innestående så har de en chans på 100 att få ut det.

        Och detta vill några (d.v.s samma gäng som sköter bankbedrägeriet idag) att vi ska grunda en valuta på. Låter trovärdigt?

  3. väldigt bra förenkling av bondfångar-tricket.

    Det enda jag inte förstår är siffran 1 till 357 och hur du kommer fram till just den.
    Om banken skulle behöva 4 % täckning vid bostadslån så borde det väl
    vara 1 till 25 istället (när det gäller just bostadslån alltså).

    janne

    • Det enkla sättet är att ta Riksbankens siffror som e24 anger i artikeln:
      ”Låg andel eget kapital i boutlåning – risk för banker”

      Enligt denna Riksbanksberäkning behöver bankerna hitta 2 800kr (efter ett år) i reserv för att hitta på 1 miljon kr i krediter som de kan skuldsätta botorskar med. 1000000/2800=357 dvs de kan hitta på 357 gånger mer än de lägger dit som reserv runt 1 år senare.

      Det lite jobbigare sättet (men inte mycket då det är väldigt enkel matte) är att utgå från Basel2 och komma fram till samma resultat som Riksbankens exempelräkning.

      Olika ”riskgrupper” har olika ””påhittrisker” på sig enligt Basel2:

      1. Stat, centralbank 0%
      2. Kommuner och jämförbara myndigheter 0%
      3. Företag 4-12%
      4. Hushåll 6%
      5. Hushåll med säkerhet 2.8%-8%
      6. Fonder 4%-12%

      Formeln de använder för att ta reda på hur mycket reserver de måste hitta (ett år senare – de behöver alltså inte ha dem för stunden) är busenkel

      Storleken på påhittade lånet * Täckningsgraden * Riskvikten = Krävda reserver

      Låt oss ta de första bokstäverna i ovan och göra en formel

      S*T*R=K

      Antag att:
      Storleken på påhittade krediter/skulder (S) = 1 miljon kronor
      Täckningsgraden (T) = 10%
      Riskvikten (R) för bostäder (se tabellen) = 2,8%
      Storleken på reserven (K)= okänd

      Vi trycker in dessa värden i formeln. Då gäller att:
      1000000*0,1*0,028=K
      Vilket ger
      K= 2 800 kr krävs i reserv (efter ett ungefär år) dvs samma siffra som Riksbanken kom fram till

      Av samma formel kan man oxå att räkna ut Reservkravet (som de skaffar 1 år senare) för påhittning till stat och kommun. Enligt tabellen är Riskvikten satt till 0% för påhittning till stater och kommuner. Låt säga att banken ska hitta på 500 miljoner till staten. Vi trycker in siffrorna i formeln

      500000000*0,10*0=K

      Då något gånger noll alltid är noll kommer vänstra ledet bli noll (oavsett hur mycket banken hittar på) varvid Reservkravet (K) blir 0 kronor. Dvs bankerna kan hitta på obegränsat med krediter/skulder till stat o kommun utan att behöva ett öre i reserv någonsin.

      Lite skoj är att räkna ut räntan på påhittning till bostäder (första exemplet). Låt säga att de tar 4% ränta på den miljon de hittade på och ”lånade” ut. På ett år får banken in 40 000 kronor i ränta! Då kan de ju lugnt ta 2 800 kr av detta och lägga i reserven.

  4. hehe vi kom lite i otakt, jag kom faktiskt på felet själv och sedan skrev vi inläggen på samma gång.

    Men smart där du skrev att de bara behöver använda 2800 kronor av de 40.000 kronorna i ränta och lägga det som reserv på ”lånet” de trollade fram ett år tidigare.
    En riktig dubbel-luring,

    janne

    • Japp, man kan ju lätt förstå varför de vill få folk att tro att de lånar ut folks insättningar och försöka få det till att de bara tjänar på mellanskillnaden mellan ”inlåningsräntan” och ”utlåningsränta” – den sk ”räntemarginalen”.

      När man går igenom språkbruket så är det båg och bluff alltihop. Det hela bygger helt på att snurra upp folk på läktaren med ett fullständigt ogenomträngligt språkbruk. När man tar bort skitsnacket återstår bara ett bedrägeri i stil med kejsarens nya kläder.

Kommentarer inaktiverade.