Banker är landsförrädarna

Enligt lagen om penningtvätt måste banken fråga om vad pengarna ska användas till om man gör ett större uttag : du kan ju vara kriminell eller terrorist.

Banken börjar alltmer vissa sina 1984 tendenser. De kollar dessutom alla dina transaktioner – när och var du varit, vad och hur mycket du handlade  – de håller koll på allt när du betalar med kortet – om du har ett avvikande beteende så slår larmklockorna i bankfängelset på. Du är en presumtiv brottsling eller eventuell terrorist om du inte använder bankernas betalningssystem så att de kan hålla koll på dig.

Frågan är då, vem är det egentligen som är brottslingen? Är det så att bankerna är brottslingen och samhället offret? Min åsikt är att bankerna är brottslingen. Bedrägeri, falsk marknadsföring, brott mot integritetsskyddet, oskälig marknadsmanipulering, landsföräderi är några av de några av de brott de gör sig skyldiga till. Raddar upp några av de mest uppenbara.

1) Brott mot den personliga integriteten (se ovan)

2) De påstår att de lånar ut insättarens pengar och att dessa på så sätt växer. Detta är en fullständig lögn då bl.a två nobelpristagare visat att bankerna inte lånar ut insättningar. Detta är oxå lätt att bevisa. Om de lånade ut det du har på ditt konto till någon annan skulle ju ditt konto bli tomt och du skulle inte kunna använda ditt kort när du handlar.  Det låter bättre för banken om folk tror att de sysslar med att låna ut andras pengar . Detta är ett fall av falsk marknadsföring och bedrägeri.

3) Istället för att, såsom de påstår, låna ut insättarnas pengar hittar bankerna på ”krediter” från tomma luften som de skuldsätter samhället med. Ett uppenbart bedrägeri om du  skulle göra samma sak. Lånar du ut pengar från en tom plånbok och kräver ränta på detta påhitt är det bedrägeri – för bankerna har detta blivit ”lagligt”. Man kan förstå att brottslingen banken vill skydda sitt bedrägeri och skylla på offret i stället.

(att bankerna säger sig ”låna ut” krediter är en till lögn – bankerna ”lånar ut” sina egna skulder till kundkonton då det enda ett kundkonto kan innehålla är bankens skuld till kontokunden)

4) Bankerna använder dessa påhitt, de sk krediterna, och trissar upp priser på t.ex bostäder med och anskaffar på så sätt skuldslavar. Otillbörlig marknadsmanipulering, falsk marknadsföring och bedrägeri. Vi tar den sk bostadsmarknaden som exempel:

Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på från luften såsom kredit
Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
1) en säljare (tillgångssidan)
2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
och
3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

Och bankerna marknadsför bostadsinflationen, som är en följd av denna upptrissning, såsom ”värdeökningar” (samma skit med IT-bubblor, aktier, guld, etc). På så sätt får de människor att tro att alla kan bli rika bara de skuldsätter sig maximalt och går in i pyramidspelet och spekulerar. Sist ut blir svarte Petter.

5) När stat och kommun behöver pengar måste de låna av privata banker. Dessa hittar på sina låtsas”pengar” helt från luften  ”lånar” ut dem. På dessa betalar vi sedan skatt. Varför ska vi betala skatt på något som bankerna hittat på från tomma luften? Kan ett bedrägeri bli mer solklart?

6) Staten Sverige är sagd att vara en suverän stat. Suverän betyder enligt wikipedia: ”självstyrande, enväldig, som inte lyder under någon främmande makt”. Bankerna har (som en följd av punkt 5) tagit ifrån staten Sverige denna suveränitet. Bankerna har med andra ord gjort sig skyldig till landsförräderi (man kan ju förstå att dessa landsförrädare, genom den media som de äger, vill hitta andra syndabockar i t.ex invandrare, arbetslösa etc).

7) Genom att bankerna enbart sysslat med att blåsa upp fiktiva värden och spekulationsekonomi  samt avindustrialiserat Sverige har bankerna också gjort sig skyldiga till landsförräderi.

Så frågan om vilka en åklagare borde åtala är väl ganska uppenbar. När pyramidspelet faller vet vi vilka som ska föras till skranket. För de riktigt stora ekonomiska terroristerna har kostym och åtalsfrihet – än så länge! Att de vill att vi ska leta efter Goldstein och spotta på invandrare när korthuset faller är bara avledningar – vi får inte falla för det.

Landsförräderiet eskalerade dramatiskt 1985 i och med kreditavregleringen. Jag tror inte politikerna visste om vad de gjorde när de släppte loss parasiten i och med kreditavregleringen. Men att begå landsförräderi mot landets suveränitet är ett brott även om det skett av okunniga och oförstående politiker.

Journalisten Dan Josefsons artikel om Novemberrevolutionen (tack Nebbiolo) är jättebra. men liksom i hans dokumentär är hans kunskaper begränsad om hur banker skapar pseudopengarna, krediterna, från ingenting . Dokumentären finns på youtube (fyra delar) här är del 1:

————————————–
”When a government is dependent upon bankers for money, they and not the leaders of the government control the situation, since the hand that gives is above the hand that takes.”
– Napoleon Bonaparte

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

40 thoughts on “Banker är landsförrädarna

    • Att du ses som terrorist om du inte gör som banken vill – med andra ord är banken beroende av att ha en Goldstein för att kunna skapa sitt bankfängelse. Att blåsa upp ”terrorist”-hotet tjänar ett syfte och det är konstigt att alla dessa ”terrorister” är maximalt ineffektiva och kontraproduktiva.

      Om en terrorist verkligen ville förstöra t.ex det svenska systemet skulle de, utan blodspillan och större jobb kunna släcka ner banksystemet och få hela systemet att krascha. I Estland lyckades ett par ryska hackkare med ganska osofistikerade DDOS attacker släcka ner nästan hela Estland.

      Varför gör terrorister det som gynnar dem minst, som skapar mest hat mot deras sak och som är maximalt ineffektivt – och varför tror du media blåser upp det till proportioner bortom all rimlighet? Bankernas behov av en Goldstein i detta är stort – särskilt vill de ha syndabockar när deras pyramidspel faller.

  1. I så fall är väl de politiker som gav bankerna sin oktroy ännu större bovar? Bankerna skapar pengar (krediter), men inte lagar. Det finns säkert många inom banksektorn som vet att systemet är ohållbart men vad kan de göra? Inte lär de lägga ner sig själva eller föreslå en annan inriktning. Ska felet rättas till så måste det till politiska beslut, idag från Eu.

    • Helt riktigt! Men bankeliten vill ju att sakernas tillstånd ska var som de är (därmed inte sagt att enskilda bankanställda har en aning om vilka parasiter banker är – det tror jag inte alls det absoluta flertalet har). Inte bara det de har flyttat fram sin agenda ordentligt de senaste årtiondena på demokratin och den suveräna staternas bekostnad.
      De flesta politiker kan nog (med viss rätt) åberopa okunskap. Men hur länge ska de kunna gömma sig bakom det?

  2. De kan gömma sig så länge som ”folks”okunskap består. Men tack vare sådana som dig (och mig) så sprids ju kunskap. Vi får bara hoppas vi snart blir fler:)

  3. Håll dig till ämnet i DN artikeln – ”Extremistiska islamismen en ny företeelse”!
    Det här har ingen som helst anknytning till extremistdebatten!

    • Du kan inte bestämma vad som hör till ämnet eller ej – är du någon slags åsiktsextremist som dikterar vad som får dryftas och vad som ska tystas? Den formen av extremistterror är mycket mer vanlig och betydligt mer omfattande än den ”extremism” som du försöker avgränsa detta till.

      Försök se saker ur ett större perspektiv.
      Du ses som terrorist om du inte gör som banken vill – med andra ord är banken beroende av att ha en Goldstein för att kunna skapa sitt bankfängelse. Att blåsa upp ”terrorist”-hotet tjänar ett syfte och det är konstigt att alla dessa ”terrorister” är maximalt ineffektiva och kontraproduktiva.

      Om en terrorist verkligen ville förstöra t.ex det svenska systemet skulle de, utan blodspillan och större jobb kunna släcka ner banksystemet och få hela systemet att krascha. I Estland lyckades ett par ryska hackkare med ganska osofistikerade DDOS attacker släcka ner nästan hela Estland.

      Varför gör terrorister det som gynnar dem minst, som skapar mest hat mot deras sak och som är maximalt ineffektivt – och varför tror du media blåser upp det till proportioner bortom all rimlighet? Bankernas behov av en Goldstein i detta är stort – särskilt vill de ha syndabockar när deras pyramidspel faller.

      • När jag öppnar ”BLOGGAT OM ARTIKELN”, då väntar jag mig bloggar som bloggat om artikeln…
        Inte någon som passar på att utnyttja tillfället för egen ”korståg”…

      • Alla medel är tillåtna för att få fram den riktiga sanningen bakom dagens islamofoba samhälle – kör hårt Lincoln!

        Vi är nu precis som på 30-talet i en världsekonomisk kris och någon måste få skulden för nedskärningar och arbetslöshet – på 30-talet fann man judarna och idag har man funnit en annan syndabock. Var man dock missar (nu som då) är vilka som skapat finanskrisen – inte f-n är det en somalisk flykting som flytt i vild panik (eller en skomakare i Warsawa)!

        Vad som är mindre känt är att Hitler när det begav sig faktiskt gjorde upp med båda, dvs både judar och parasitbankerna! Hur han tog sig an de första finns det många förskräckliga exempel på, mindre känt är att kan också skapade egna pengar!!!

      • Tack!
        Jag tycker det de håller på med är gravt brottsligt och det kan inte längre döljas med det språkbruk som de använder för att dölja det. Folk blir nedtryckta och tror att det här är krångligt och att de inget förstår och att de därför måste lämna över det till ”ekonomiska experter” (vars spåegenskapr är betydligt sämre än en siares spådomar i teblad ). Detta är inte svårt och om folk bara kommer över tröskeln och inser hur totalt blåsta det blivit så lär det hända något. När bobubblan spricker kommer folk bli ilska och inte tolerera mera svammel från skräddarna av påhittade skuld och krediter – hoppas jag i alla fall!

        Precis, att de sätter upp Muslimer som Goldstein har ju givetvis en funktion.

  4. Du får givetvis göra bäst fan du vill med din egen blogg och du får ha åsikten att detta inte har något med terrorism eller extremism att göra. Men du kan inte vara en sådan extremist att du inte låter andra framställa sitt perspektiv – men jag antar du är en sådan åsiktsextremist.
    Jag upprepar mitt svar och kan du inte svara på det så kan du dra. Kan du bara peka med extremistpekpinnen på vad jag får och inte får uttrycka så blir det meningslöst. Vill du inte diskutera extremismen från mitt perspektiv så är det ingen som tvingar dig – fortsätt diskutera då med de du kan diktera.

    Försök se saker ur ett större perspektiv.
    Du ses som terrorist om du inte gör som banken vill – med andra ord är banken beroende av att ha en Goldstein för att kunna skapa sitt bankfängelse. Att blåsa upp ”terrorist”-hotet tjänar ett syfte och det är konstigt att alla dessa ”terrorister” är maximalt ineffektiva och kontraproduktiva.

    Om en terrorist verkligen ville förstöra t.ex det svenska systemet skulle de, utan blodspillan och större jobb kunna släcka ner banksystemet och få hela systemet att krascha. I Estland lyckades ett par ryska hackkare med ganska osofistikerade DDOS attacker släcka ner nästan hela Estland.

    Varför gör terrorister det som gynnar dem minst, som skapar mest hat mot deras sak och som är maximalt ineffektivt – och varför tror du media blåser upp det till proportioner bortom all rimlighet? Bankernas behov av en Goldstein i detta är stort – särskilt vill de ha syndabockar när deras pyramidspel faller.

  5. Vad dom klamrar sig fast vid sin förenklade världsbild och sina syndabockar, som Jerry t.ex. Fan ska man behöva tänka själv, fy vad jobbigt!

    Jag tycker att vi skriver ut det här inlägget i massor och spikar upp på portar överallt, så att eftersläntarna, de som ännu inte fattat hur det ligger till, också får upp ögonen.
    Sen får vi kavla upp ärmarna och vara beredda och ta över ansvaret (på måndag?) när kackerlackorna flyr hals över huvud när de får ljuset på sig.

    • Jag undrar om det inte var så att jag trampade på en öm tå hos Jerry. Man kan inte vilja höra vissa saker och man kan vilja att vissa saker inte ska få höras. Jag tror Jerry tillhör den senare gruppen.

      Jo, det borde sättas upp stora ”Most Wanted”-lappar på finanseliten och om inte politikerna tar tag i detta bör även de efterlysas.

  6. ”5) När stat och kommun behöver pengar måste de låna av privata banker.”

    Vad jag förstått så har allt fler kommuner anslutit sig till Kommuninvest, ett typ av medlemsägt kreditmarknadsbolag.

    Det jag ännu inte (med mina bristfälliga ekonomikunskaper) förstått om Kommuninvest agerar som en medlemsägd bank eller inte. Det verkar ju som om de täcker balansräkningen med en upplåning som överstiger utlåningen, dvs för varje krona de lånar ut till sina medlemmar (dvs kommuner och landsting) så ”lånar” de själva från privata banker mer än en krona. Att deras upplåning sker genom att de emitterar värdepapper (nån slags IOUs, dvs ”I owe you”?) bla genom Merryl Lynch (en av de största parasiterna) är väl inte så konstigt om man nu ändå skall låna men jag förstår inte detta känner jag – det verkar alltså inte som om kommuninvest på något sätt själva skapar pengar såsom banker gör, eller har jag missat nåt?

  7. Egentligen så är frågan som jag ställer mig om det är någon skillnad mellan Kommuninvest och Bank of North Dakota (eller medlemsägda JAK för den delen).

    Någon som har koll?

    Hursom så börjar alternativa strukturer till affärsbankerna komma in men det bästa vore förstås en skuldfri (och utan räntekostnad) gemensam sektor. Dvs att staten, med sin kraft att just ”skapa pengar”, genom landsting och kommuner skuldfritt distribuerar pengar i en för ekonomin (och med tanke på inflationen) hållbar takt när behov finns (dvs när ekonomin går bra så skall det inte behövas, skatteintäkter räcker i detta fall)…men dit har vi nog en bit att gå ännu.

    • Hittade det här:
      ”verkställande direktören för Kommuninvest såsom stiftare av
      Sveriges Kommunbank hade ansökt om oktroj för Sveriges Kommunbank”
      Något Riksbanken avslog.

      Av vad jag förstår av texten som sedan följer har inte Kommuninvest oktroj. De verkar bara samla ihop kommunerna för att få bättre ”lånevillkor” (påhittsvillkor) från bankerna tillsammans:
      Enligt svaret
      ”kom den ekonomiska nyttan av den solidariska proprieborgen i
      stället medlemmarna till godo genom att bolagets refinansiering
      kunde ske till goda villkor. Denna reducering av upplåningskostnaden
      gottgjordes medlemmarna i form av lägre räntenivåer på deras
      upplåning”

      Jag har inte heller hittat någonstans att de har oktroj.

      Håller med dig om att stat/kommun ska spendera ut pengar och inte behöva sätta sig i skuld till ett banksystem som hittar på krediter från ingenting – det sjuka är väl snarast att någon på allvar kan hävda motsatsen.

      • När det gällde Sveriges Kommunbank AB konstaterade regeringen att bolagets ansökan om oktroj ännu inte hade prövats. Regeringen avstod därför från att besvara den andra och tredje frågan. Som svar på regeringens skrivelse förklarade kommissionen att den hade förstått att kommuninvest ekonomisk förening och Kommuninvest inte bedrev konkurrensutsatt verksamhet. Kommissionen påpekade också att den hade noterat att den svenska regeringen hade åtagit sig att underrätta kommissionen om utgången i ärendet om oktroj för Sveriges Kommunbank AB och att denna utgång skulle kunna ändra situationen. Ansökningen om oktroj återkallades innan regeringen hade tagit ställning till den.

        Det verkar inte som om den avslagits, endast att den blivit tillbakadragen – kan undra efter vilka hot och mutor? Känns ändå som om det finns en öppning…

      • Jo, det borde finnas en öppning där till att skaffa lite suveränitet som landsförrädarna bankerna tagit ifrån stat/kommun.

        Lite roligt när man läser Riksbankens motivering till avslag i sitt remissvar:

        ”Utöver aktiekapitalets storlek finns enligt Riksbanken inte några hinder för att oktroj beviljas.”

        om man betänker att dessa banker inte behöver ha någon reserv för att hitta på krediter till stat/kommun (som ju inte skulle bli krediter om banken ägs av stat/kommun och ”lånas” ut till stat/kommunen själva – de kan ju inte gärna sätta sig i skuld med sig själv).

        Precis! Det har nog varit mycket påtryckningar här.

  8. Jag känner att jag inte riktigt kan släppa det här med Kommuninvest och upplåning. Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag men inte bank. Vari är då stora skillnaden, då båda kan låna ut? Är det inte så att en bankoktroj’s största syfte är att garantera inlånarnas pengar, dvs allmänhetens och privarpersoners sparade pengar på bankkontot?

    I samma anda kollade jag upp både Skandiabanken, Swedbank och Nordeas balansräkningar och fann mkt riktigt att båda givetvis har en post som kompenserar utlåningen (dvs tillgångssidan): upplåning från allmänheten (dvs skuldsidan), där just kundernas insättningar ingår (om jag fattat det hela rätt). Jag tror även att bankcertifikat ingår här, dvs nåt banken säljer för att lösa upplåningen (och som betalas tillbaka med ränta).

    Detta senare tolkar jag som att banken i någon mening själv lånar (upplåning) för att själva kunna skapa ett lån i sin tur. Hur kan man då mena att bankerna skapar pengar ur intet? Jag känner att det här med upplåning är klurigt då det inte riktigt framgår vad det innehåller och måste nog luska vidare – har du några idéer i hur detta skall tolkas?

    • Hej Nebbiolo och Lincoln

      Hoppar in i diskussionen eftersom jag själv känner att jag behöver förstå detta lite bättre än jag gör. Trots att jag studerat detta rätt intensivt i 1.5 år så slår det slint för mig ibland. Det verkar nästan som om den mänskliga hjärnan inte är konstruerad för att förstå tricket som bankerna använder. Troligen är det väl för att det på något sätt strider mot ”naturlagarna” egentligen.

      Jag försöker själv läsa Lars-Erik Thunholms bok ”Svenskt kreditväsen” vilket inte precis är någon sinekur. Men på ett ställe så står det så här (långt citat).

      CITAT:
      ”När en bank ger ett lån sker likviden normalt på så sätt att lånebeloppet krediteras på ett inlåningskonto. Primärt skapar alltså utlåningen inlåning.

      En kreditexpansion i banksystemet – vare sig den tar formen av utlåning till allmänheten eller av värdepappersplaceringar – skapar sin egen monetära täckning genom en ökad inlåning. Inlåningstillflödet kan vara ojämnt fördelat mellan olika bankinstitut, men för banksystemet som helhet ställer kreditexpansionen inga andra anspråk på kassa än vad som förorsakas av ett eventuellt ökande sedelomlopp.

      Det bör observeras att det endast är bankinstituten som bedriver inlåningsrörelse, som på detta sätt vi här beskrivit kan skapa inlåning. Det finns ju andra finansiella intermediärer som bedriver kreditgivning, t ex finansbolagen eller bostadsinstituten. När dessa ger en kredit, måste de dra på ett inlåningskonto i en bank och kreditera låntagarens bankkonto. Utlåningen motsvaras alltså i detta fall inte av en inlåningsökning i banksystemet, bara i en överföring mellan olika konton.”
      SLUT PÅ CITAT.

      Här måste väl själva kärnan i trolleri-tricket ligga eller??
      Och det borde väl också förklara skillnaden mellan ett kreditmarknadsbolag och en bank.

      Hörs vidare
      Janne

      • På tal om naturlagarna så sätter du huvudet på spiken!

        Man kan dock tolka det lite som följer: I bankerna precis som i naturen kan man skapa tillfälliga potentialskillnader mellan positivt (debit) och negativt (kredit). När sedan potentialen återställs till noll då måste man dock ha i åtanke att viss energiförlust alltid sker (dvs man kan aldrig få tillbaka vad man en gång satte in). I naturen består denna energiförlust till absolut största del av värme (dvs lägsta formen av energi) som sipprar ut och kommer alla till godo.

        I fallet med bankerna så kan man iofs debattera om det behövs ett ”energitillskott” för att skapa potentialen i första läget, då det bara handlar om att skriva in ett belopp på två ställen i bokföringen.

        Den stora skillnaden (mot naturen) ligger dock i att energiförlusten i denna process helt tillkommer banken (och alltså inte sipprar ut till allmänheten) och på sikt skapar en enorm kapitalackumulation…som i förlängningen spär på en spekulationsdriven ekonomi helt frikopplad från den verkliga ekonomin bestående av produktion och konsumtion av varor och tjänster…och leder till återkommande finanskriser!

  9. Tack Janne G – nu ser jag ljuset!😉

    Tänk vad mkt bättre (lägre) kreditkostnaderna skulle bli i landsting och kommuner om de kunde använda kommuninvest (eller tilltänkta ”Kommunbanken”) som just bank, dvs att de även hanterade insättningar genom denna! Att täcka inlåningsbiten lär inte vara något problem då kommuner varje månad plockar in ca 30% av alla kommuninnevånares löner (bla) som då skulle transitera genom inlåningskontot på väg mot kommunanställdas löner, hyror och andra utgifter. Det är just pga detta faktum som kommuner, landsting och stat normalt sett är väldigt kreditvärdiga – så länge människor lever, andas och har någon typ av försörjning så finns det skatt att dra in, dvs helt riskfritt!

    Att få detta till stånd (dvs att driva frågan om en Kommunbank) torde vara ett första och kanske enklaste steg mot en penningreform! Jag tror att detta skulle vara en ”no brainer” för majoriteten av väljarna, oavsett färg/riktning/sida!

  10. Tack Janne och Nebbiolo!

    Det vore kanon som du säger, Nebbiolo, om Kommuninvest fick rätt att skapa pengar (och då staten/kommunen inte kan sätta sig i skuld med sig själv så skulle dessa pengar inte vara krediter – de skulle vara skuldfria pengar).Men ännu enklare skulle det vara om statliga SBAB, som redan har bankoktroj, sen slutet av förra året, slutade med att skuldförslava boende och istället skapade pengar till kommuner och stat.
    http://www.privataaffarer.se/aktier/201011/sbab-blir-bank/index.xml

    Janne, ditt utplock ur boken förklarar skillnaden mellan banker som har okotroj och t.ex finansbolag. Däremot så använder han multiplikatorförklaringen vilket snurrar till det i onödan. Bankerna lånar inte ut inlåningar – det är bara hur de vill att det ska se ut – det låter bättre än att de bara hittar på krediter/skulder rakt av från ingenting.

    Lättast kanske är det att förklara med en plånbok. Banker med oktroj kan ha några ören i plånboken men kan hitta på krediter som de skuldsätter alla i samhället med i alla fall. Finansbolag måste göra som du och jag – om de lånar ut en hundralapp från plånboken finns inte hundralappen kvar där. Finansbolag sysslar med andra ord med det banker borde syssla med – lånar ut pengar som finns – 100% täckning.

    • Problemet med SBAB (åtminståne i dagen politiska klimat) är att SBAB mer direkt skulle konkurrera med privata aktörer (vilket kan bli ett politiskt problem) medans Kommuninvest, enligt utlåtandet (vid ansökan om oktroj), inte anses bedriva konkurrerande verksamhet. Att använda SBAB är annars säkerligen en bra idé.

      Detta är egentligen bara praktikaliteter, det viktiga är att vi stegvis går mot ett skuld- och räntefritt samhälle och vägen ligger öppen!

  11. Krävs bara några politiska beslut för att se till att SBAB enbart skapar pengar till stat och kommun. Fördelen med SBAB är att den redan är ihopkopplad med RIX och har bankoktroj så det skulle kunna gå fort.

    • Jag tror iofs att Kommuninvest också är ihopkopplad med RIX…

      Jag kan inte på rak arm avgöra vilket förslag som är bäst men min instinkt säger mig att vi skulle göra som följer:

      1. Låta Kommuninvest skapa Svensk Kommunbank för att tillgodose den gemensamma sektorns behov av krediter till låg kostnad.

      2. Låt gemensamägda SBAB fortsätta agera som just bolåneinstitut (slipper ändra namn mm) och nu då också alternativ till privata banker för hushållens sparande. Viktigt här är att SBAB tar det ansvar som det gemensamma kräver, dvs att införa det ”frivilliga” bolånetaket (med marginal) i syfte att stävja bobubblan (då de privata inte verkar ta sitt ansvar). I andra änden måste de dock locka med mkt mer fördelaktiga räntor (för att minska parasiterandet på samhällsekonomin) och på sikt konkurrera ut de privata och parasiterande bankerna.

      Vad sägs?

      • Kommunbanken låter ju onekligen trevligare än SBAB. Så egentligen kvittar det väl lika – det enda som fattas ä ju den politiska viljan.

        Punkt 2 är ok om under förutsättning att bankerna har 100% täckning – dvs att de inte kan trolla fram krediter från intet och trissa upp priserna med vid budgivningar. Banker ska syssla med det de påstår sig göra – låna ut befintliga pengar – inte skapa konstlade priser i diverse bubblor genom att fylla dem med påhittade krediter.

  12. Ping: Låt SBAB återställa Sveriges suveränitet | Ett nytt penningsystem

  13. Hej igen på er.

    Suveränt att ha vettiga och kunniga människor att dryfta dessa saker med.
    Jag har en följdfråga till det vi har diskuterat, det handlar om just den här
    ”basic” kunskapen om hur själva kreditexpansionen i bankerna går till.
    Vore super om ni kunde hjälpa mig att bringa klarhet i detta.

    Jag delar upp det i tre frågor annars så blir det för rörigt.

    Fråga 1
    Om en bank kan sköta sin kreditutgivning på så sätt som beskrivits här…..
    http://blogg.aftonbladet.se/superzeke/2011/01/hur-bankerna-styr-vart-samhalle-del-10
    …..så borde väl banken egentligen vara en ”självständig organism”.
    Jag menar att banken skulle inte alls vara beroende av att ha någon inlåning ifrån privatkunder överhuvudtaget. Den skulle alltså kunna ”sköta sig själv” helt och hållet.

    Fråga 2
    Nu vet vi ju att banken faktiskt har inlåning ifrån privatkunder, men varför har den det ifall det skulle vara onödigt (som i fråga 1).
    Ok, eftersom den nu har det så tjänar den naturligtvis pengar på det.
    Då undrar jag vad som händer om jag ”sätter in” 100.000 kronor på banken, vi kan säga att jag för över dessa pengar elektroniskt ifrån ett konto i Nordea till Swedbank.
    Kan då Swedbank i sin tur använda dessa pengar för att ”trolla fram krediter” till ett lån (”pengarna är ju redan krediter liksom).
    Om de kan det hur gör de då (två alternativ här)??
    A. Genom att använda kreditmultiplikatorn (FRB)
    B. Eller kan de t,o,m använda metoden här (samma som i fråga 1)…..
    http://blogg.aftonbladet.se/superzeke/2011/01/hur-bankerna-styr-vart-samhalle-del-10
    Jag tycker att det verkar orimligt att de kan använda metod B i detta fall. Men däremot så gissar jag att de kan använda metod A (kreditmultiplikatorn)

    Fråga 3
    Blir det någon skillnad för Swedbank vid dessa två alternativ av insättningsmetoder.
    A. Jag överför pengarna elektroniskt ifrån Nordea till ett konto på Swedbank.
    B. Jag plockar ut samma summa i kontanter ifrån Nordea och går in med dessa kontanter på Swedbanks kontor och sätter in dom på ett konto.

    Det här verkligen ”basic knowledge” men det är den som jag tycker är så viktig.
    Man måste liksom förstå varför 1+1=2 innan man kan räkna svårare matematik.

    Ha det
    Janne

  14. Tja, ba Janne!
    Nu är vi inne på finliret och jag kan ha lite fel i detaljerna men Sunda pengar har skrivit om hur transaktioner inom banksystemet går till.

    1) Bankerna sitter ihop och har ett så kallat clearingsystem som RIX sköter. För att komma med i detta clearingsystem måste man ha oktroj. Så det är en stor gigantisk kartell. Jag tror denna fråga delvis besvaras i med de andra

    2 och 3)Jo, kunder kan ju flytta sina belopp mellan olika banker men själva skapandet av krediterna kräver ingen inlåning från kunderna.

    Om du t.ex flyttar 100 000 från Nordea till Swedbank så är det inte så att Nordeas konto har en direktkontakt med Swedbanks och att krediterna rinner över från Nordes till Swedbanks konto. Istället skickas informationen om ditt uttag till centrala RIX som plockar 100 000 kr av Nordeas centralbankspengar (kontanter ingår i detta) som är en del av Nordeas reserver och skickar dessa till Swedbank (Reserverna på Nordea minskar med 100 000 kr – reserverna på Swedbank ökar med 100 000kr).

    Så Swedbank får 100 000 extra i reserver och kan använda dessa till kreditexpansion. Nordea minskar å sin sida sina reserver med 100 000 kr och måste antingen minska sin påhittade ”utlåning” eller skaffa mer reserver. Nordea kan då fråga andra banker om de har reserver som de kan låna ut så länge. De kan t.ex fråga Swedbank om de kan låna ut de 100 000 kr i centralbankspengar de fick då du överförde dina 100 000kr.

    Detta kallas ”interbank lending” när bankerna täcker upp för varandras påhittade krediter. Men som Ingves sa i videon på din blogg så kanske bankerna inte har något i reserver då det bara är tomma instrument. Så om bankerna börjar tvivla på det faktiska innehållet i varandras och t.o.m sina egna reserver kommer de inte låna ut till varandra varvid det blir tvärstopp mellan bankerna och den sk ”interbank lending” mellan bankerna upphör totalt pga av misstroende. Då återstår bara en väg till och det är att centralbanken skapar centralbankspengar och lånar ut för att täcka de banker som hamnar på minus på reserver.

    Jag vet inte om det hjälpte dig något. Lånar din video med Ingves tal. Hans slutord är helt fantastiska:
    ”Because, maybe there was nothing there”

  15. Hej och tack Lincoln
    Bra att du lade upp detta i min blogg också.

    Vetgirig som jag är så kommer naturligtvis en följdfråga på detta.

    Jag undrar vad bankerna gör med inlånade pengar (de vi har på våra sparkonton i banken). Eftersom de tydligen inte använder dem som reserver (kapitaltäckning) för sitt skapande av krediter ”ur tomma luften” så måste de ju använda dem till något annat.
    Annars så skulle det ju bli en förlust för dem eftersom bankkunderna ju får en liten ränta på insatta pengar.

    Min gissning är att de använder spararnas insatta medel till spekulation.
    Kanske sådant som du nämnde till Hemimamma som kallas för ”Carry Trade”.
    Kanske de spekulerar på börsen.
    Kanske de också deltar i OTC derivathandel (som ju verkar vara den största luftmarknaden i världen vad jag förstår).
    Eller vad håller de egentligen på med.

    Eller för att återknyta till refrängen i den gamla Hasse o Tage låten.
    ”Vad i helvete har de för sig i banken efter tre…..
    Gör dom nånting som de ej vill att vi ska se”

    Jag är frågvis…..jag vet…..men jag bara måste fatta detta -:)

    Janne

    • Kanske är det bäst att se det mer som en helhet än att gå in på specifika spekulationspåhitt som bankerna pumpar upp. För bankerna är tvungna att skapa spekulationsbubblor för att kunna locka folk att inte plocka ut sina kontanter från banken.

      Det finns ju två penningsystem som existerar parallellt vid varandra och konkurrerar med varandra – krediter och kontanter. Bankerna vill gärna att vi ska tro att de är samma sak och har lika värde men det har de inte – vilket banksystemet i sig bevisar. När en bank flyttar pengar mellan sig (t.ex om du flyttar 10 000 kr från Nordea till Swedbank) så accepterar inte Swedbank att ta emot Nordeas krediter – Swedbank vill ha Nordeas centralbankspengar – där kontanter ingår. Så för bankerna är kontanter av MYCKET högre vikt än krediterna. Detta då kontanter är en del av reserven som utgör basen för påhittningen av krediter (som Ingves t.ex demonstrerade).

      Så bankerna har ett väldigt lite med kontanter men har lovat sina kontoinnehavare rätten att de kan plocka ut sina kontanter när de vill – d.v.s kontoinnehavarna kan när som helst ges dra undan mattan för hela kreditpåhittningen genom att ta ut sina pengar i kontanter.

      Därför måste banken hela tiden skapa illusionen att pengarna växer snabbare i den finansiella världen än kontanta världen – d.v.s de är tvungna att ge mer avkastning än vad kunden kunde tänkas få om de tog ut sina pengar i kontanter. Därav behovet av bubblor och spekulationer vars värdeökningar bara bygger på ökad kreditmängd.(sedan blir det lite överkurs att gå in i varje enskild spekulationsbubbla/kasino/pyramidspel). Folk tror att värdet på olika saker växer (börser, fonder, bostäder etc) när det egentligen bara är mängden ökade krediter, dvs inflation, som gör att de stiger. Det här kan ju funka tills dess kreditskapandet inte kan växa längre och skapa illusionen. En sådan given gräns är ju självklart att mängden nya skuldslavar tar slut – att det helt enkelt inte finns fler att skuldsätta för att öka mängden krediter som fyller spekulationsbubblorna. Då brister illusionen. Jag tror vi är där nu – bostadsbubblan är på vippen att implodera, börsen likaså och alla dessa fonder kommer oxå åka ner i nedförsbacken.

      Då kan det hända att folk istället för att slänga in (och förlora) sina pengar de har på kontona i det sprickande finansbubbel-kasinot försöker skaffa bättre avkastning på sina pengar genom att ta ut sina kontanter och låna ut dem själva. Det kanske är lite grovt men säg att du har 100 000kr hos en bank som du knappt får någon ränta på. Du ser att spekulationsbubblorna på börs, fastigheter och andra tillgångar spricker (då de inte kan pumpas upp av mer påhittade krediter) så att kasta pengarna där är meningslöst. Då kanske du får för dig att plocka ut dina 100 000kr i kontanter och låna ut dem till någon som är villig att betala 30% ränta. Ifall du inte får tillbaka lånet och räntan anställer du en maffiagorilla som plockar in pengarna.

      Det var kanske lite grovt med maffiagorillan men själva poängen är att ett kredit/skuldsystem måste hela tiden skapa illusionen av att växa snabbare än alternativet för kontoinnehavaren – att plocka ut kontanterna och finna högre avkastning på dem.

      • Hej och tack än en gång för ett utförligt svar.

        Tror att jag långsamt börjar fatta. Det får smälta in och bearbetas.

        Märkte t.ex att när jag igår läste ”Sunda pengars” serier om FRB och den om centralbankerna så förstod jag betydligt mer än när jag läste det för ett år sedan.
        Likadant med Werners bok ”Mammons furstar” som jag nu börjat läsa om. Det är nu oerhört mycket lättare att förstå än första gången jag läste.

        Så det blir lite omprogrammering av min nu 59-åriga hjärna.
        Det går långsamt men säkert.
        Bilden av när man på 50-talet tömde spargrisen, följde med morsan till banken och fick ett tjusigt klistermärke på 10 kr insatt i en lika tjusig bankbok hänger med.

        Hörs vidare
        Janne

      • Jag tror inte det beror på dig. Ekonomer är lärda att skriva på ett språk som de själva inte förstår men måste låtsas förstå under utbildningen. Jag har haft samma problem som du och det lättade inte förrän jag slutade ta det på allvar. Om man ser det som ett medvetet förvirrande av ekonomer som blivit indoktrinerade till att tro att soppan är sanningen så blir det med ens mycket lättare. Jag tror faktiskt även ekonomer (såsom sunda pengar, som är en mycket klok man) som har sett igenom systemet fortfarande lider av att de har ett förvirringsspråk som grund för sin utbildning. Som John Kenneth Galbraith, skrev:
        ”The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it. The process by which banks create money is so simple that the mind is repelled.”

        Så allt som du inte ”förstår” är meningen att du inte ska förstå så att de kan fortsätta med sitt bedrägeri. Om man bara inte låter sig förödmjukas till tystnad av allt kvasiintellektuellt skitsnack blir det väldigt väldigt enkel.

  16. Ping: Varför får vi inte rösta om penningsystemet? | Ett nytt penningsystem

  17. Ping: Likheten mellan bankparasiterna och alkohlister | Ett nytt penningsystem

  18. Ping: Pantbanken Sverige | Ett nytt penningsystem

  19. Ping: Dagens Industri censurerar | Ett nytt penningsystem

  20. Ping: ”Jag betala INTE”! Grekerna är sköna! | Ett nytt penningsystem

Kommentarer inaktiverade.