Lögner, censur och bankrövslickeri

Jag skrev följande  kommentarer på Aftonbladets kommentarsfält över Annika Creutzers artikel Bankernas krokodilgap blir bara större och större

Den togs bort på mindre än en minut! Ganska imponerande! Man vet att man träffat rätt när man blir borttagen så fort.

————

”Främst tjänar bankerna pengar på skillnaden i ränta mellan pengar vi lånar och pengar vi sätter in i banken.”- skriver Annika Creutzers.

Att ekonomijournalister är så okunniga (eller korrumperade?)

Enligt ett räkneexempel från Riksbankschefen Ingves kan bankerna baserat på 2 800 kr blåsa upp 1 miljon kr i krediter som de skuldsätter botorskar med. Denna ”utlåning” av 1 miljon kr påhittade krediter baseras inte på insättningar som de lånar ut. Bankerna hittar nämligen bara på skulderna/krediterna rakt av . Detta är grunden för den s.k. ”bostadsmarknaden”. Bankerna använder dessa påhitt och trissar upp priser på t.ex bostäder med och anskaffar på så sätt skuldslavar.

Så när vinsten ska räknas ut ska det ske utifrån det banken lagt i reserven, dvs 2 800 kr och vad de får för avkastning på den miljon kr de hittat på i krediter/skulder i form av ränta. Säg att de tar 4% ränta på den påhittade miljonen kr – det gör att de får in 40 000 kr bara i ränta på ett år på de 2 800 kr som de stoppat in i eget kapital!

Tänkt dig att du har 2 800 kr i plånboken och kan leka bank och blåsa upp dessa 2 800kr till 1miljon kr som du skuldsätter någon med genom krediter. På 1 år skulle du få in 40 000 kr i ränta och fortfarande hålla dina 2 800 kronor kvar i plånboken.

Det är så man ska räkna ut vinsten för bankerna. – inte genom skillnaden ”inlåningsränta” och ”utlåningsränta” som journalisten tror. För, återigen, ”utlåningen” sker inte alls utifrån någon ”inlåning” – ”utlåningen” baseras på reserven, de 2 800 kr de lägger upp för att hitta på en miljon kr i krediter/skulder. Och, som sagt, avkastningen är grotesk och bygger på ren parasitism då banken inte utfört något som helst av värde (tvärtom – de har fångat en till skuldslav)

e24

13 thoughts on “Lögner, censur och bankrövslickeri

    • Nu har den kommit tillbaka igen! Ungefär som Cervenkas artikel, de väntar tills andra insändare kommer in så lägger de tillbaka inlägget när det är tillräckligt långt ner begravt.
      Vävade runt lite på e24 oxå och där försvann nästan alla inlägg. Men där var jag ganska grov🙂

      Men där var jag ganska grov!

  1. Hej hej

    Det verkar som om din insändare kommit tillbaka igen i Aftonbladet 15.42
    Där fanns också en välmenande rättelse av ditt inlägg som jag i min
    tur inte kunde låta bli att skriva en förklaring om varför det var
    rätt som du skrev i ditt inlägg.

    Hörs
    Janne

    • Tack, Janne! Jag kollade länge efter den men de väntar väl tills många insändare sagt sitt innan den läggs tillbaka långt begravt under de andra.
      Din kommentar var klockren!

      • Roligt förresten att du använde namnet på min nuvarande logga/(gr)avatar som signatur! 😉

        Det är ju nedre delen av denna bild (dvs baksidan av dollarsedeln från 1862) som givit Greenback sitt epitet…

        Kanske skulle vi alla inbitna använda denna, som en symbol, för att tydliggöra vår implicita (och nyuppväckta) rörelse, ”Greenbacks”?

  2. Spädde just på din kommentar ytterligare något med följande svar:

    För att ytterligare påvisa det absurda i nuvarande penningsystem så skall tilläggas att om banken lånar ut till kommuner, landsting eller stat så behövs 0 kr, 0 %, nada, niente, rien i reserver… Ränta kan man dock fortfarande ta, men utan insats! Idag 00:49

    😉

    • Tack!
      Det är ju faktiskt det mest perversa av allt! Ingen bankkramare någonsin vågar argumentera mot detta faktum. De börjar avleda med allt annat istället.

  3. Ping: Hur dj… korkad får man vara? | Ett nytt penningsystem

  4. Jag förstår vad du vill säga i detta inlägg men kan ändå inte hålla med fullt ut (nu när jag återkommer till artikeln). Följande påstående från Creutzers är ju fortfarande sant:

    Främst tjänar bankerna pengar på skillnaden i ränta mellan pengar vi lånar och pengar vi sätter in i banken.

    Problemet är att de insatta pengarna, även de, är krediter till 97%…och precis som du hävdar så är dessa helt skapat från luften. Saken är dock fortsatt den att inlåningen (våra bankinsättningar) och utlåningen (dvs alla lån till tex husköpare) skall vara i balans och vinsten härleds främst från skillnaden mellan räntorna på ut- och inlåning (resten är tradingverksamhet och andra tjänster…). Ville bara ha detta sagt så att vi är otydliga med hur det fungerar.

    Det fina i kråksången (precis som du uttrycker det, om än i andra ordalag) är att börja med en insats på 2800 kr och sedan, ur intet, hitta på 1 000 000 kr i tillgångar (skuldbrevet undertecknat av låntagaren) och 1 000 000 kr i skulder (inlåning, dvs pengarna på låntagarens konto) och därefter ha mage att ta betalt för denna bokföringstransaktion mha ränta (hyra?) – som om pengar, särskilt påhittade sådana, är något som slits med åren!

  5. Nja, om vi kollar på balansräkningen ökar bankerna bara båda sidorna med 1 miljon från ingenting (skulder och tillgångar ökar med samma belopp på balansräkningen). Dessa pengar (krediter) fanns inte alls och är inte ett resultat av någon insättning. Om banken tar 4 % ränta på dessa nyskapade pengar får de 40 000 kr i ränta på de 2 800 kr de hade i reserv. Låt oss säga att de ger 1% ränta på den miljonen som någon håller på sitt konto – dvs 10 000 kr i ränta. De ger banken en avkastning på (40000-10000)/2800=30000/2800=10,1 gånger insatt kapital.

    Enligt sättet Creutzer räknar skulle avkastningen bli ränteskillnaden, d.vs 30 00 (se ovan) delat med den påhittade miljonen som de ”lånade” ut- dvs 30000/1000000=0,03.

    De är otroligt saftig skillnad i sätten att räkna. Den här snubben i den här artikeln uttrycker det ganska bra (där räknar de med en skillnad på 0,65 i inlåning och utlåningsränta – vilket verkar löjligt lågt):

    ”Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

    Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög. ”
    http://www.e24.se/business/bank-och-finans/analytiker-varnar-for-bolaneboom_1902285.e24

    • Jag kanske är envis…

      …men när du med 2800 kr i reserver skapar krediter på 1 miljon, då sätts en miljon in på ett konto i banken (dvs en skuld från banken till låntagaren) medans banken behåller skuldbrevet (dvs en ”kundfordran” eller tillgång). Så visst motsvaras utlåningen av en inlåning till stora delar (det räcker att kolla upp balansräkningarna från de stora bankerna).

      I och med att alla pengar i samhället skapas på detta sätt medans väldigt liten del är kontanter i cirkulation så hamnar alla krediter på någon av bankerna förr eller senare. I fallet med låntagaren som just fått 1 miljon insatt på sitt transaktionskonto så kommer dessa givetvis (i normalfallet) att betala tex en säljare (av hus eller annat). Denne sätter då in denna miljon på någon av bankerna…och balansen är uppnådd (i någon mening) – bäst är det givetvis om både säljare och köpare har samma bank…

      Återigen, detta luftslott hålls uppe av en väldigt skör balans som enkelt kan åsidosättas om bara tillräckligt många tar ut sina pengar från sin bank (köper aktier, hus utomlands, tar ut kontanter eller flyttar alla sina pengar till JAK…)…men i normalfallet så upprätthålls faktiskt balansen (dvs balansräkningen).

      • Jo, men det är banken som hittar på krediterna som sätt in på kontot (liksom den vidhörande ”utlåningen”). Det är med andra ord inte någon insättning från någon kund. Så visst, , båda sidor av balansräkning (krediten och skulden) ökar men det har inget med någon insättning att göra – bara uppblåsning.

        I vanlig affärsverksamhet räknar man utifrån det man stoppar in i eget kapital och jämför det med vinsten man gör. Så om jag pular in 2 800kr och får en vinst på 30 000kr så är det en riktigt, riktigt hög avskastning. Samma beräkningssätt borde gälla banker men det avslöjar ju vilka enorma vinster de gör så det sättet att räkna undviks som pesten (även av Creutzer, denne kritiske ”expert”).

        Bankernas krediter flyttar aldrig från en bank till en annan. Om du flyttar (kanske betalar en anställd) pengar (krediter) från säg Nordea till Swedbank så accepterar inte Swedbanks Nordeas krediter. Swedbank kräver att få Nordeas centralbankspengar, varav kontanter är en del. RIX sköter clearingen så att centralbankspengar flyttas från bankernas riksbankskonton från Nordea till Swedbank. Om någon bank hamnar på minus (det brukar tydligen jämna ut sig ganska bra) så kan de låna av en annan bank för att fylla på sina reserver (centralbankspengarna), kallas interbank lending. Om bankerna misstror varandra eller sin egen reserv ,som de gjorde för inte så länge sedan, så slutar bankerna låna till varandra och ”interbank lending” fryser totalt. Riksbanken kan då träda in och fylla på för att täcka upp.

        JAK har jag gått med i och ska fixa konto på. Schysst att man kan fixa sina betalningar genom dom nu oxå. De har oxå en liten påhittkvot (hävstång) men inte i närheten av vad de andra bankerna har. Dessutom är den betydligt mer transparent och har vettig filosofi bakom sin verksamhet. Om jag flyttar över 1 miljon till JAK måste min nuvarande bank ge JAK 1 miljon i centralbankspengar och jag drar undan mattan för 357 miljoner kronor av min banks uppblåsta påhittade krediter till bostäder (enligt Ingves beräkningssätt).

Kommentarer inaktiverade.