Vilka lån?

Jag lyfter fram en äldre blogg som en kommentar till den nya räntehöjningen från Riksbanken för att belysa bedrägeriet bakom bankernas s.k ”lån” och vilket bedrägeri den s.k bomarknaden är.

Riksbankens chef Stefan Ingves framförde i ett tal:

”Ett exempel kan belysa vad kapitaltäckningsreglerna tillät och fortfarande tillåter. Antag att vi har en husköpare som lånar 1 miljon kronor och belånar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolån kan vi uppskatta till 10 procent. I så fall blir de riskvägda tillgångarna för lånet 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet är på 8 procent, vilket innebär att banken måste hålla kapital på 8 000 kronor. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?
Mitt svar är nej”

http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf

Så baserat på 2 800 kr kan bankerna blåsa upp 1 miljon kr i krediter som de skuldsätter botorskar med! Observera att Ingves inte säger att bankerna baserar de påhittade skulderna/krediterna på insättningar som de lånar ut.  Det var ärligt av honom. Bankerna hittar nämligen  bara på skulderna/krediterna  rakt av – det baseras inte alls på några insättningar. Detta är grunden för den s.k. ”bostadsmarknaden”. Bankerna använder dessa påhitt och trissar upp priser på t.ex bostäder med och anskaffar på så sätt skuldslavar.

Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan hitta på från luften såsom kredit
Så här har vi tre deltagare på denna marknad
1) en säljare (tillgångssidan)
2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
och
3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin produkt – dvs skulder skapade från ingenting
Det är ingen marknad, det är skuldslavsrace där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

Och bankerna marknadsför bostadsinflationen, som är en följd av denna upptrissning, såsom ”värdeökningar” (samma skit med IT-bubblor, aktier, guld, etc). På så sätt får de människor att tro att alla kan bli rika bara de skuldsätter sig maximalt och går in i pyramidspelet och spekulerar. Sist ut blir svarte Petter.

Vad Ingves inte säger dock är att reserver läggs till ungefär ett år efter påhittningen av skulderna/krediterna – detta är bevisat av bl.a två nobelpristagare i  ekonomi.

Lite skoj är då att räkna ut räntan på påhittning till bostäder. Låt säga att de tar 4% ränta på den miljon de hittade på och ”lånade” ut. På ett år får banken in 40 000 kronor i ränta! Då kan de ju lugnt ta 2 800 kr av detta och lägga i reserven. De kan ta de intjänade pengarna utan att ha ett skit i början! (ok de måste muta de som har insättningar på banken med lite av dessa 40 000 kr så att de inte får för sig att plocka ut pengarna som banken inte har – men räntan på konton är ju nästintill ingenting.)

Tänkt dig att du har 2 800 kr i plånboken och kan leka bank och blåsa upp dessa 2 800kr till 1miljon kr som du skuldsätter någon med genom krediter. På 1 år skulle du få in 40 000 kr i ränta (4% ränta) och fortfarande hålla dina 2 800 kronor kvar i plånboken.

Man kan då lätt förstå varför bankerna vill få folk att tro att de lånar ut folks insättningar och försöka få det till att de bara tjänar på mellanskillnaden mellan ”inlåningsräntan” och ”utlåningsränta” – det sk ”räntonettot”. Men banker grundar inte ”utlåning” (utpåhittning är ett bättre ord då det är ”lån” av ingenting) på ”inlåning” – banker hittar på krediter/skulder rakt av från ingenting – så enkelt är det.

Man kan då även förstå varför bankparasiterna vill att vi ska använda kontokort då deras påhitt endast existerar på konton och då de nästan inga pengar (kontanter) har. Därför bombar bankerna och media oss med att vi alla är presumtiva brottslingar eller terrorister om vi använder kontanter.

Kan man annat än hålla med Bank of England-chefen, Mervyn King, om att detta måste var det absolut värsta sättet man kan sköta banker på! (lyssna gärna på när han säger det i videon nedan) Men för parasiten är det givetvis helt optimerat.

De bedragna är aldrig skyldiga i ett pyramidspel. Bostadsköpare har varit godtrogna – men det är inget brott. Ställ bedragarna, parasitbankirerna och medlöpande politiker inför rätta, ha skuldavskrivningar och se till att vi får ett ärligt penningsystem.

Jag vill tacka Zeke (Janne) som grävt fram Ingves tal.


1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

20 thoughts on “Vilka lån?

  1. Ingves pratar ju om kapitalkravet, dvs hur mycket pengar banken måste ha i kassakistan för att täcka förlust om låntagaren inte betalar tillbaka. Denna ska då täcka skillnaden mellan utlånade pengar och vad banken kan få vid försäljning av bostaden som den har som säkerhet. Det finns givetvis en osäkerhet här och Ingves säger bara att kapitalkravet är för litet. Det har inget att göra med att ”pengarna inte finns”. Klart dom finns, banken betalar ju köpeskillingen till säljaren. Dom tar en risk när dom lånar ut pengar och därför tar dom ränta. Vad är alternativet? Man måste spara ihop tills man kan köpa sitt hus kontant?

    • Vad är klart att de fanns? Fullständigt skitsnack!
      Kreditexpansionen sker utgående från de 2 800 kr från vilka de hittar på en miljon kronor i krediter/skúlder. Denna miljon skapas vid påskrivningen av ”köpe”papperen (hyrespapperen är mer sant då ”köparen” av huset, vars pris är upptrissat av bankernas påhittade krediter, hyr huset av banken).

      Låntagaren har” lånat” det banken hittat på från ingenting och skuldsatt botorsken med – banken kan få tillbaka det den hittade på – INGENTING!

      ”Det finns givetvis en osäkerhet här”
      Vilken otrolig slutledningsförmåga! Klart det finns en osäkerhet att hitta på krediter från ingenting som man trissar upp bopriserna och gör skuldslavar av folk med. Kan risken beskrivas med ”tjära och fjädrar”när folk upptäcker hur totalt blåsta de blivit?

      Banker ska låna ut pengar de har (full reserve banking) och inte driva pyramidspel där de trissar upp insatserna med att hitta på alltmer krediter som de binder skuldtorskar med. Priserna på hus skulle då vara en bråkdel av vad de är nu.

  2. Det funkar så länge man tror på det. Ingves säger i sitt tal:

    ”Att driva bank handlar om att skapa förtroende”.

    Inget kan vara mer sant, i annat fall hade väl ingen lånat? Alla i kedjan måste tro att det är pengar man har fått på sitt konto när ett lån blir beviljat. Om inte havererar alltihopa. Tjära och fjädrar är nog en lindrig konsekvens.

    • Japp, så länge förtroendet för att bankparasiternas svammel innehåller något finns rullar pyramidspelt på. Men när nya skuldslavar tar slut och inga nya finns att slänga in i pyramidspelet eroderas förtroendet fort.

  3. Bankerna ställer helt enkelt ut krediter/skulder och kräver värde till återbetalningen. Det måste komma fram något nytt pengasystem som fungerar utan att växa. Och vad hindrar oss? Förstatliga alla banker och låt dem i fortsättningen enbart sköta administrationen av betalningar och lån. Staten kan sedan enkelt skapa pengar i den mängd som motsvarar behovet. Jag tror inte det behöver vara svårare än så. Det är inte heller säkert det behövs en cirkulationsavgift. Den kan man i så fall vid behov införa senare. Hitler lyckades ju, så varför inte.

  4. ???

    Banken lånar inte ut en miljon från 2800 kr, dom lånar ut en miljon från 1 002 800 kr. De extra 2800 kr är pga av osäkerheten rörande bostadens värde. Säkert för lågt iofs men det är inte poängen. Banken behöver alltså få in 1 002 800 kr i inlåning (tex lönekonton) för att få låna ut 1 000 000 kr.

    Givetvis kan man säga att banken äger bostaden och inte du, men so what? Det är ju grunden i hela systemet att man via lån och investeringar kan flytta pengar från personer som inte behöver dem just nu (spararna/investerarna) till dom som behöver pengar nu (bostadsköpare/företagare).

    Om din enda kommentar till detta är att kalla det skitsnack och sedan dra samma historia som ovan en gång till så föreslår jag att du sparar på tangentbordet.

    • Näpp! Banken hittar rakt av på 1 miljon kronor i krediter från ingenting och reserven behöver de inte ens skaffa förrän 1 år senare (bl.a två ”nobel”pristagare i ekonomi Prescott och Kydland har bevisat detta, se länken nedan).

      Banker grundar inte ”utlåning” (utpåhittning är ett bättre ord då det är ”lån” av ingenting) på ”inlåning” – banker hittar på krediter/skulder rakt av från ingenting – så enkelt är det.

      Om du vill ha en mer detaljerad förklaring så rekommenderar jag att läsa ekonomiprofessor Steve Keens artikel:’
      http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

    • Om du läst nationalekonomi så kanske du även läst grundläggande redovisning och bokföring? I så fall kan man beskriva skapandet av ett lån i termer av balansräkning.

      När ett lån på en miljon skapas för tex dig så förs två belopp in i bankens balansräkning, ett på tillgångssidan (skuld-/pantbrevet, dvs en sk IOU eller ”I Owe You”) och ett på skuldsidan (dvs de kontanta medel som sätts in på ditt personliga konto) och vips så har KREDITER på 1 miljon kronor skapats.

      Den reserv som banken måste ha för ett miljonlån ligger i snitt på runt 2800 kr och det beror på att skuldbrevet inte kan upptas till sitt fulla värde i balansräkningen (på tillgångssidan) i och med att den innebär en viss risk (dvs att banken inte nödvändigtvis kommer få tillbaka hela beloppet, beroende på tex konkurs, företag eller personlig).

      Ett potentiellt problem uppstår sedan när du tar ut din miljon för att betala tex husägaren du just köpt av. I snitt så reder detta dock upp sig till slut i och med att husägaren förmodligen har sitt konto i samma bank…och har han inte det så får banken insättning från andra kunder som just sålt sitt hus, för att inte tala om att alla lönekonton mest troligt ligger på någon av bankerna. På så sätt upprätthålls (den sköra) balansen.

      Ett reellt problem skulle dock uppstå om väldigt många kunder samtidigt skulle ta ut sina pengar och stoppa i madrassen, alternativt föra över till ett konto utomlands eller liknande (detta brukar kallas ”bank runs”) och är ett fenomen som är banksystemets NÄST STÖRSTA FIENDE.

      Den STÖRSTA FIENDEN alla kategorier att kunskapen om hur pengar (vi pratar alltså om KREDITER) egentligen skapas och den nödvändiga reform som obönhörligen måste bli resultatet av denna upplysning!

      • Liten korrigering…

        Den STÖRSTA FIENDEN alla kategorier är kunskapen om hur pengar (vi pratar alltså om KREDITER) egentligen skapas och den nödvändiga reform som obönhörligen måste bli resultatet av denna upplysning!

      • Helt rätt! Information är deras största fiende – det är därför det knappt finns någon! Och den som finns är oftast förvriden eller felaktig.

  5. Okej, jag hinner inte läsa just nu men det ska bli intressant.

    Bara ett absurt exempel för att visa varför jag har så svårt att tro på det:
    Jag startar en bank och investerar 2800 kr i den. Sen lånar jag ut en miljon till en kund som köper ett hus. Säljaren av huset får in pengarna på sitt konto på en annan bank, tar ut dom i kontanter och flyttar ut i skogen. Hur kan den andra banken ta emot en insättning från min bank? Blir min bank skyldig den andra banken en miljon?

    Allt jag har lärt mig på de nationalekonomikurser jag tagit är att banken inte får låna ut 100% av de pengar de fått in från lönekonton etc, eftersom de då inte kan omvandlas till likvida medel när kunderna vill ta ut sina pengar.

    På återhörande…

    • Om du flyttar en miljon kr från en bank till en annan så måste den banken ge centralbankspengar (varav kontanter är en del) till den andra (d.v.s de måste plocka från sin reserv och ge till den andre) Swedbank accepterar således in Nordeas krediter som betalmedel om du flytta pengar vid överflyttningar från konton. Så Nordea får en miljon mindre i reserven om du plockar dina pengar till Swedbank. Bankernas konton finns hos riksbanken och RIX sköter clearingen.

      Så nä, det är den första banken som åker på torsk på en miljon vid en överflyttning till annan bank då den första banken måste ge 1 miljon kr till den andra banken i centralbankspengar (kontanter). Banker accepterar som sagt inte varandras krediter då de är en lägre form av pengar än centralbankspengarna som är ”säkerhet” för krediter .

      • @Ichy
        Jag ber om ursäkt för att jag var otrevlig i första svaret till dig. Oftast brukar man bli attackerad ganska urskillningslöst av bankkramare så jag hade taggarna utåt från början – det var fel av mig.

  6. @Ichy

    Om du är tveksam och tycker att det snackas en massa strunt här så läs denna blogg:

    https://www.flashback.org/t566496

    Det är en mycket bra start. Alla dina frågor kommer att besvaras, det lovar jag och minsta tveksamhet undanröjd. Alla aspekter, frågor, undringar, tvivel omnämns här. Dessutom är den mycket underhållande. Om du , mot förmodan, fortfarande tycker att det som står på denna sida är fel, så var vänlig och återkom.

    • Kollade lite snabbt men såg inget om hur pengar skapas – men troligen använder de multiplikatormodellen (inlåningar som blir utlåningar som blir inlåningar som blir utlåningar osv). Jag tycker det är konstigt att man hellre accepterar multiplikatormodellen som är mycket krångligare än det faktum att de bara hittar på krediterna rakt av (gäller mig med – jag hade mycket enklare att acceptera multiplikatormodellen). Det kanske stämmer det Kenneth Galbraith skrev:
      ”The process by which banks create money is so simple that the mind is repelled.” ”
      – det är bara FÖR enkelt så hjärna vägrar acceptera det! Eller så är det så att man vill inte känna sig blåst och multiplikatorteorin ger ju i alla fall någon form av legitimitet åt bankerna.

      Läste själv 20-poäng nationalekonomi (mest för att tjejen jag var ihop med gjorde det), Så här efteråt är det solklart hur rätt Steve Keen har – de använder stenåldersmatte. De använde Ceteris paribus (latinsk term som betyder allt annat lika) som betyder ungefär att de antog att allt annat förblev oförändrat om du drog i snöret på en variabel. Det är ungefär som att säga att om man över tiden ändrar variabeln vind i meteorologi och antar att molnighet, solinstrålning, årstid, temperatur, vattentemperatur i havet etc inte ändras ett smack och antar att man därav kan göra en vettig prognos.
      Steve Keen brukar säga att hans dynamiska system (där han vill efterlikna meteorologins mer avancerade matte) är så där minst 10 gånger bättre än den inavlade matte som nationalekonomer lär sig på universitet.
      Det är en Kalle Anka ”vetenskap” precis som Steve Keen tycker. Att de inte ens vet hur pengar skapas säger ju något om nivån på sandlådan.

  7. Ha ha, så känns det för mig med.

    När jag efter lång tid till sist accepterade multiplikatormodellen och började känna mig ”hemma” med den så kommer det någon och påstår att de hoppar över alla de där stegen med utlåning som blir inlåning o.s.v
    Min nya roll som ”FRB expert” blir liksom lite sårad -:))
    Allt hokus-pokus som jag var så ”stolt” att kunna sopades bort och det blev liksom lite ”för enkelt”.

    Första gången jag kom i kontakt med det var i den här skriften av Richard Werner
    (sidan 7 längst ner)
    http://www.management.soton.ac.uk/research/CBFSD%20DP2-2009%20Credit%20Unions.pdf

    ”Somewhat stylized and applied to a standard fractional reserve system, the process works as follows (following the description in Werner, 2005): When Bank A receives a new deposit of £100 and a 1% reserve requirement is applied by the central bank, the bank will not deposit £1 with the central bank and lend £99 to
    borrowers (as many textbooks still state), but instead deposit the entire £100 with the central bank, thus being able to extend credit amounting to £9,900 (illustrated in Figure 1).

    Hörs Janne

    Ps. Tack för kommentaren i min blogg där du svarade (vad han nu hette).
    Jag raderade den felaktiga kommentaren ifrån dig som du bad om också.

Kommentarer inaktiverade.