Hur dj… korkad får man vara?

Man kan inte annat än förundras över den totala brist på kunskap och/eller förstånd som ”ekonomiexperten” Annika Creutzer uttrycker i sina artiklar . Antingen har hon inte den blekaste aning om systemet eller så är hon verkligen så korkad som hon ger intryck av att vara ELLER försöker hon medvetet sälja lögner för att vilseleda.

I en tidigare artikel förstod inte, alternativt ljög, Creutzer om att banker bara tjänar pengar på det påhittade s.k räntonettot. Jag skrev om det här.. Återigen; att banker vill ljuga ihop sådan lögner är förståeligt men att ”kritiska” ”ekonomiexperter” återger dem utan minsta gnutta eget tänkande är minst sagt beklämmande.

Nu berättar hon att Nordea sagt att ”Alla behöver en ekonomisk buffert”. Att Nordea, som gjort undersökningen, vill ljuga är ju en självklarhet men att en s.k ”kritisk” ”expert” sväljer hela resonemanget så godtroget är fan otroligt. Det är sant att alla behöver ha en buffert men hon verkar inte ha den blekaste aning om att det nuvarande systemet är som att ha ett för kort täcke som bara täcker halva kroppen. För att någon ska ha en buffert måste någon annan frysa med motsvarande skuld. Krediterna (som är minst 97% av penningmängden) skapas alltid med en motsvarande skuld skapad av banken. Så om en tillgång på 100 000 kr skapas måste någon annan sitta med en skuld på 100 000 kr. Skulden och krediten skapas alltid samtidigt så att alla skulle kunna sitta med en ”ekonomisk buffert” är en total omöjlighet i detta skuldbaserade penningsystem.

Undrar om hon är korkad, okunnig eller medvetet ljuger?

PS

Jag märkte att någon tog mitt namn i kommentatorsfältet på e24 (gollum strikes back) och uttryckte åsikter som inte jag står för. Den första gollum är jag den sista gollum, som gnäller på JAK, är någon desperat bankkramare.

e24

19 thoughts on “Hur dj… korkad får man vara?

  1. Hur man än vrider sig har man ändan bak….. eller….

    Alltså – den egoistiske – ser till att vara en grön gubbe snarare än att vara en röd.

    Vad är alternativet till lika många gröna och röda gubbar. En röd gubbe och många gröna….?

    • Man kan ha ett penningsystem där inte en parasitisk mellanhand skapar krediter genom att skuldsätta allt. Om du inte förstod första delen av filmen så bör du nog kolla en gång till. Positive money arbetar för att skuldfria pengar ska skapas – bl.a den världsberömde ekonomiprofessorn och bankexperten Richard Werner ingår i detta.

      Så ditt löjliga försök till förhånande blev just bara löjligt och innehållsmässigt tomt!

  2. Hej

    Men hur blir det om vi tar detta exempel…..

    Alla inkomsttagare, bidragstagare och pensionärer lyckas sätta undan/behålla 100 kr/mån under 5 års tid på sitt transaktionskonto. Då borde det väl finnas 6.000 kronor på var och ens konto som buffert att använda för oförutsedda utgifter…..eller??

    Ha det
    Janne

  3. Jovisst, men de kommer i alla fall sitta någon annan med motsvarande skuld och vara skyldig samma summa på bankernas balansräkning. Varje tillgång motsvaras ju av att någon annan siter med motsvarande skuld. Ett skuldbaserat penningsystem är alltid ett nollsummespel.

    Faktiskt omfördelar själva konstruktionen så att krediter pumpas till de som redan har stora tillgångar medan de som sitter i skuld eller med få tillgångar hamnar djupare i skuld när nya krediter skapas.
    Tänk dig ett samhälle på bara tio personer där 2 stycken personer har lyckats skaffa sig alla krediter Låt oss säga att dessa två har 100 00 kr var och de andra 8 sitter då tillsammans med 200 000 kronor i skuld. Antag nu att banken får för sig att skapa 2 000 kr till i form av krediter. Hur ska dessa krediter kunna skapas bland dessa 10 personerna? De 2 som sitter med 100 000 behöver ju inte ”låna” de nypåhittade 2 000kr – de har ju redan pengar. De som behöver pengar är de som redan sitter i skuld varvid banken skapar en skuld och en kredit till någon av dem. Om denne någon nu betalar någon annan av de 8 som oxå sitter i skuld med dessa 2 000 kr kan denne andre betala av sin skuld och döda 2 000 kronor av penningmängden. Så om krediten cirkulerar bland de som sitter i skuld kommer de 2 000 kr döda samma summa skulder som banken skapade varvid det inte blir någon ökning i penningmängden. Penningmängden ökar bara om de 2 som redan har för mycket och inte behöver betala några skulder får tag i krediterna. Så i slutändan kan bara ökad mängd krediter – dvs ökad penningmängd i ett skuldbaserat penningsystem – ske genom att de som inte sitter i skuld får ändå mer och de som redan sitter i skuld hamna djupare i skuld (som sagt annars skulle ju de med skulder döda krediten genom att betala sin skuld och ingen ökning i penningmängden ske).

    Att jag är sur på Creutzer beror på att jag tycker om man kallas expert såsom hon betitlas ska hon i alla fall veta om att vi har ett skuldbaserat penningsystem och att det per definition alltid måste finnas de som sitter i skuld och därmed inte kan ha någon ”buffert”. Sedan fick min sura titel många att komma hit! Har haft över 350 besökare idag. Ju elakare man låter desto mer verkar det dra åt sig folk🙂

  4. Ha ha, jo jag läste dina kommentarer till artikeln (det var inte så svårt att lista ut vem som var du om man säger så -:)

    Ok då hänger jag med bättre, tack för din utförliga kommentar här.

    Ha det
    Janne

  5. Ja tack för den tid du lägger ned Lincoln! Du gör ett lysande jobb. Det finns en nyutkommen bok av Ellen Hodgson Brown, som heter Bankerna och skuldnätet. Jag har hört på omvägar att den ska vara bra.

    • Tack! Har haft ganska gott om tid sista tiden. Är ganska ekonomiskt oberoende men har fått lite dåligt samvete – vet ju att mina tillgångar innebär någon annans skuldslaveri.

      Jo, den är bra! Men mycket är plockat från Stephen Zarlengas bok ”The Lost Science of Money”
      Man kan faktiskt ladda ner den som torrent. Den är inläst genom ”text to speech” så det är säkert lite mekaniskt uppläst men det funkar ganska bra ändå – det är ju inte skönlitteratur🙂 . Själva boken finns oxå med som pdf-fil (jag har själva boken hemma så jag vet inget egentligen om hur bra kvaliteten är på torrenten) .
      http://torrents.thepiratebay.org/6191519/Stephen_A._Zarlenga_-_The_Lost_Science_of_Money_(2002).6191519.TPB.torrent

      Ellen Brown förordar att man ska behålla ett skuld/kredit-system medan Stephen Zarlenga förordar ett permanent penningsystem där bankerna gör det folk i allmänhet tror att de gör – lånar ut pengar som de har. Stephen Zarlenga och AMI föreslår samma sak som Positive money gör.

  6. Hej på er

    Fick plötsligt en vild idé när det gäller statsskulden. Inte så mycket om den behöver betalas eller inte utan en rent teknisk fråga typ ”vad händer om man gör så”.

    Så vad skulle egentligen hända om staten tryckte upp 1.000 miljarder i sedlar och betalade hela statsskulden med dessa. Borde inte då statsskulden nollställas utan någon egentlig kostnad. Då borde ju krediterna nollas precis som de gör om man själv betalar tillbaka en skuld. Och bankerna som staten lånat pengar av skulle ha 1.000 miljarder i sedlar.
    Och det borde väl betyda att ingen inflation inträffar eftersom cirkulerande penningmängden i samhället blir densamma som innan pengatryckandet.

    Eller vad fasen skulle hända egentligen??

    Var bara tvungen att slänga ur mig denna galna idé för lite feedback.
    Vad kan den vara värd tror ni, nästa års ekonomipris ifrån Riksbanken.
    Eller kanske en ”ståplats i Nybroviken” -:)

    • Varför har du så dåligt självförtroende, Janne?
      Det är en utmärkt idé och det är så AMI, American Monetary Institute. vill fixa det så att bankerna kommer upp i full reserv och gör det folk i allmänhet tror att de gör – lånar ut pengar som de har.

      ”FIRST: Only the government would create money. The Federal Reserve banks would be nationalized, but not the individual member banks. The power to create money was to be removed from private banks by abolishing fractional reserves – the mechanism through which the banking system creates money. So the plan called for 100% reserves on checking accounts which simply meant banks would be warehousing and transferring the money and charging fees for their services.

      SECOND: The Plan separated the loan-making function, which can belong in private banks, from the money-creation function, which belongs in government. Lending was still to be a private banking function, but lending deposited long-term savings money, not created credits. In this way they’d restrict an unstable practice known as borrowing short and lending long – making long term loans with short term deposits. Some variations proposed this be done through mutual fund-like mechanisms, or by chartering entirely new types of banks.

      THIRD: The proposal recognized the distinction between money and credit, which had been confused through fractional reserves and what was called the “real bills doctrine.” The confusion was seen as one of the causes of the depression, because when businesses reduced their borrowings on commercial bills which occurs during any downturn, parts of the money supply had been automatically liquidated. The Chicago Plan saw the instability of this – that it aggravates a downturn.”

      http://www.monetary.org/chicagoplan.html
      (länken ovan funkade konstigt nog inte så här är den cachade länken hos google )

      Du har på egen hand kommit fram till det som Milton Freedman kom fram till (kanske det enda vettiga han lyckades få ut):
      ”I have not given up advocacy of one-hundred percent reserves.” Friedman thought the transition to 100% reserves would not be difficult – “say 25% a year from now, 50% two years from now, etc” (CP 173, 181)”

      Jag tycker i och för sig att staten ska ta över hela banksystemet så att det råder fullständig demokratisk transparens som kan förhindra privata parasiter från att ta över denna viktiga samhällsfunktion igen. Om staten gör det så blir staten skyldig sig själv – dvs skulden upphör.

      Prylen med ditt förslag är också att du genom att trycka säg 1 000 miljarder skapat 1 000 miljarder PERMANENTA pengar. Om du betalar med en 1 000 lapp försvinner ju inte tusenlappen – den kan fortsätta cirkulera inom ekonomin och döda krediter som bankparasiterna skapats EFTER det de 1 000 miljarder krediter som staten betalade till bankerna dödades. Så du har helt rätt, det skulle inte skapa någon inflation, tvärtom, med tiden dessa PERMANENTA pengar cirkulerar kommer de döda alltmer krediter, dvs penningmängden minskar trots att du tillför PERMANENTA pengar. Det är det som hänt i Japan där de pumpat in enorma summor permanenta kontanter i systemet i Quantitative Easing (QE) men ändå haft deflation, dvs penningmängden har minskats då krediter dödats då ”skulder” betalats snabbare än de hunnit trycka in permanenta pengar.

      Det är därför banker hatar kontanter (även digitala kontanter) och för ett sådant krig emot dem – kontanter är som antimateria till deras ickepermanenta dödliga krediter som de skuldförslavat samhället med.

  7. Jag förstår inte riktigt problemet. Vi har idag en befolkning som är mycket villig att sätta sig i skuld. Faktum är att dessa människor genom sina olika lån har satt miljontals fiatkronor per capita i cirkulation. Varför skulle inte ett par hundratusen kronor av dessa kunna vara medborgarnas buffert? Något måste man ju ha på banken för att betala ränta med om man får sparken menar jag…

    • Problemet, som du inte kan förstå, ligger i att pengar SKAPAS av bankerna såsom skuld från ingenting såsom krediter. Det betyder att det ALLTID måste sitta folk i skuld för att det ska finnas några pseudopengar, krediter, i samhället. Med andra ord finns det ingen möjlighet att ALLA ska ha en buffert då andelen som sitter i skuld kommer överstiga andelen som sitter med krediter (se mitt svar till Janne ovan och kolla på filmen en gång till så kanske du förstår bättre).
      Att ge privata parasiter möjligheten att skapa ”skulder” och därmed skuldslavar genom att hitta på krediter från ingenting som de kan mjölka samhället med är givetvis helt åt helvete. Pengar ska skapas såsom folk i allmänhet tror att de skapas – av staten. Banker ska göra det folk i allmänhet tror att de gör – låna ut pengar som de har och INTE hitta på skulder/krediter som de skuldförslavar alla med.

    • Lite data kanske kan ge upplysning:
      – De totala skulderna i Sverige ligger idag runt 8000 miljarder SEK (ökar med ränta och ökad utlåning).
      – Totala penningmängden ca 2000 miljarder SEK.
      – BNP ligger på runt 3000 miljarder SEK
      – Enbart hushållens ökning av skulderna ligger på ca 6% an BNP (dvs tillväxten i ekonomin förklaras till stora delar av denna skuldtillväxt – kan även uttryckas i termer av att vi lånar oss till dagens tillväxt (av kommande generationer).

      1. Med vilka pengar skall skulderna betalas (som dessutom hela tiden ökar med räntan…)?
      2. Om vi började betala tillbaka våra privata skulder vad skulle då hända?

      På fråga 1 så skulle vi kunna säga att vi med alla tillgängliga pengar i ekonomin skulle kunna minska skulderna med ca 25% men vi skulle aldrig helt kunna betala tillbaka dem (hur vi än gör, inte ens våra barn kan betala tillbaka dem). I och med räntan så växer alltid skulderna snabbare än tillgängliga pengar, det är en odiskutabel matematisk sanning. Endast riktiga fiatpengar, skapade av staten (i form av QE) kan göra något åt detta faktum.

      På fråga 2 gäller att om vi börjar betala tillbaka så minska penningmängden i ekonomin. Detta leder till deflation, massarbetslöshet och en regelrätt depression. Detta kan vi alltså inte göra så vi måste fortsätta med vår skuldbaserade tillväxt…eller?

      • Jo, det är riktigt. På fråga två måste man göra som Japan gjort och trycka in fiat-pengar, kontanter som är permanenta, för att täcka hålet som blir när krediter dör (också USA har haft stora QE men där har bankerna fått fiatpengarna och stoppat dem i sina reserver så de gör inte så stor nytta).

        Det är intressant när du skriver:
        ”dvs tillväxten i ekonomin förklaras till stora delar av denna skuldtillväxt ”
        Enligt ekonomiprofessor Steve Keen:

        ”Debt reduction is now the real story of the American economy, just as real story behind the apparent free lunch of the last two decades was rising debt. The secret that has completely eluded Bernanke is that aggregate demand is the sum of GDP plus the change in debt. So when debt is rising demand exceeds what it could be on the basis of earned incomes alone, and when debt is falling the opposite happens.”

        Han visar ett intressant räkneexempel också:
        http://www.debtdeflation.com/blogs/2010/08/29/what-bernanke-doesn%E2%80%99t-understand-about-deflation/

  8. Tillägg

    Shit, de plockade bort min andra lite mer detaljerade kommentar. Ömtåligt det där tydligen.
    (kommentar 75 av Sigvard ”Matematisk omöjlighet att alla skall ha en buffert 2011-04-26 23:27”)
    som löd så här…..

    ”Det är en matematisk omöjlighet att alla skall ha en buffert. Eftersom alla s.k pengar (egentligen krediter) skapas genom att någon lånar i en bank så måste varje varje tillgång motsvaras av en lika stor skuld (pengar = skuld). Det är ett nollsummespel i bankernas bokföring helt enkelt. Enkelt förklaras detta i denna video (hoppas nu att det går att lägga in en länk här).

    Janne

    • Du ser, Janne! Det dessa fiktivekonomer inte klarar av är klarspråk – då börjar de sudda ut eller dölja med en massa svammel.
      Bra skrivet!

  9. Jag misstänker dock att ni kloka har en något annorlunda syn på vad en buffert är än t ex Creutzer. Om vi tänker oss att alla svenskar har ”lånat” 3 milj var av Storbank AB, så är det väl matematiskt fullt möjligt att var och en kan ha en buffert på säg 100000? Dvs det är ju ingen verklig buffert eftersom man då sitter på en nettoskuld om 2900000, men i dessa ekonomers förvridna tänk är detta kanske just vad dom menar med en ”buffert”. Det tycks ju allmänt idag som om man inte behöver räkna med sina skulder, de är ju ändå så stora att man aldrig kan betala tillbaka dom!

Kommentarer inaktiverade.