Skuldbubblan kommer ploppa även här

Teatern når nya höjder medan Titanic stävar mot isberget. Politikerna låtsas som om skuldberget inte finns och mäklarna, som varit bullvaner till bankparasiternas uppbyggnad av detta skuldberg, kör vidare med sina begagnade bilförsäljartrick. Mäklarna försöker upprätthålla illusionen om att pyramidspelet som nu nått peak debt kan fyllas på med än mer skuldslavar och ge sken av ”värdeökningar” på boskuldslavs-marknaden.  Men:

1) Jag har aldrig sett så stort utbud. Booli har över 47 tusen bostäder. Det tyder på att det är redigt trögt och avståndet mellan köpare och säljare är stort

2) Statistik gjord av mäklare ska tas med minst lika stor nypa salt som den gjord av vilket särintresse som helst. Bl.a innefattar den bara runt 70% av alla sålda objekt. Det finns all anledning för särintresset mäklare att frisera siffrorna.

3) På sista tiden har kreditpåhittningen avtagit vilket kommer leda till en kontraktion av penningmängden med påföljande deflation på framför allt bostadspriser. Pyramidspelet ”bomarknaden”, som bl.a statliga SBAB byggt upp håller på att falla såsom det gjort i resten av världen. Vi har nått peak debt med råge.

Japan har världens största statsskuld men ändå är det ingen fara för deras återuppbyggnad. För Japanska staten äger Postbanken till vilken staten är ”skyldig” dessa pengar. Staten är m.a.o skyldig sig själv och det är ju ingen skuld.

I Sverige har politiker (oavsett färg) valt att skuldförslava befolkningen till ett gäng privata parasitbanker (och SBAB) genom att göra boskuldslavar av maximalt många. Japans penningmängd består inte av skuldslavar såsom i Sverige. Japan behöll sin suveränitet.

När skuldbubblan, även kallad bobubblan, punkteras här och penningmängden rasar ihop med påföljande depression (såsom på 90-talet då 60 00 företag dog p.g.a av dessa bankparasiters härjningar) kan staten göra en ”Japan” och ta ”lån” från SBAB som fått bankoktroj. Statens skuldsättning skulle då vara till sig själv, precis såsom i Japan. Staten skulle då kunna dra igång infrastruktursatsningar, byggande,  betala sjukvård, äldreomsorg etc och hålla ekonomin uppe.

Men det troligaste är väl att politikerna slickar fötterna på bankparasiterna som vanligt. Då kommer det här inte bli snyggt. 90-talets skuldbubbla, uppumpad av dåtidens parasitbanker, är en blek fis jämfört med den här.

Och Nordeas chef Wallros hotar med att flytta från Sverige om de inte får fortsätta bedrägeriet på samma villkor. Vilket hot.
ab1234 ex12 svd12 dn1234 gp ekot1 svt AF1 AF2 E24 e242

SvD SvD2 SvD3 SvD4 DN DN2 DN3 AB AB2 AB3 Exp GP

19 thoughts on “Skuldbubblan kommer ploppa även här

  1. Bäste Lincoln!
    Har i nuläget huvudsakligen inget att invända gentemot ovanstående text…helt korrekt
    I och för sig skulle det ju gå att diskutera det hela i marxistisk terminologi men jag avstår för husfridens skull!
    Dock…jag vill helst försöka glömma när räntan var uppe i 500% vid förra stora bolånebubblan under ”världens mest kompetenta regering” för 20 år sedan och jag inte kunde sova om nätterna av oro hur fan jag skulle klara ut betalningarna till Stadshypotek och ungarna var små och deras mor endast hade studiebidragsdelen när hon gick på Komvux och jag var tvungen att hoppa på varenda djävla övertidstimme som dök upp på jobbet…

    • Jo, det var många som hamnade på pottan då i början av 90-talet. Hamnade själv inte där men känner bl.a några andra uppfinnare som hade fina frön som fick se sina knoppar skördade av andra medan de själva blev helt blottställda. Depressioner är skördetid för bankparasitismen – då kan de köpa upp allt för småpengar – såsom de utarmade Ryssland efter muren föll.

      Jag tar bort dina och mina tidigare käbbeltjafs kommentarer så nollställer vi det som varit. Ledsen om du tagit illa vid dig av mina ord men jag är en temperamentsfull fan.

    • Bäste Karlsson,

      även om Marx kanske hade sin bild ganska så klar över kapitalackumulation och bankparasitism så missade han precis som många, av både samtida och senare ekonomer (Smith, Friedman), att det finns ett fundamentalt problem med ”exponentiell tillväxt på en ändlig planet”. Denna paradox är en förutsättning för att en skuldbaserad ekonomi med ränta skall fungera – det enda som kan betala räntan är den ständiga tillväxten i ekonomin. Nu vet vi att vi närmar oss vägs ände med både olja, rent vatten, artutrotning, utfiskning, klimatförändringar…you name it!

      Vad gäller bobubblan som så sakteliga börjar pysa ut så har jag själv i dagarna hoppat av tåget. Jag har nog varit ett för parasiterna fogligt kreatur…fram till nu! Nästa boende blir en bit utanför storstaden och om lån ens behövs så kommer vi gå till JAK – no question about it!😉

      Som lite yngre kan jag själv redogöra för hur många hamnat i dagens bubbla. Det är enkelt. Efter ha gjort lumpen, ägnat sig åt långa studier samt arbetat och studerat några år utomlands så skall man så äntligen börja förvärvsarbeta och skapa familj. Bubblan har redan börjat byggas upp och inträdesbiljetten till ett hus för den växande familjen blir allt högre (inget sparat kapital men ordentlig med cash-flow). Vad gör man då? Jo, man spekulerar (av tvång) i sitt första egna boende (i form av en central bostadsrätt) för att kunna använda vinsten som startkapital för nästa större (och för familjen mer lämpliga) boende. Trots nästan miljonvinst så blir inträdet fortfarande högt (då även ”det större boende” ökat i pris), men extremt låga räntor och amorteringsfritt (med ”startkapitalet” undveks topplån) gör det ändå möjligt – på budgivning så är man inte insam om att ha dessa resurser och slutpriset blir därefter.

      …men någonstans längre ner på stegen skall någon låna hela beloppet för att köpa ett boende som förmodligen inte kommer att öka i värde och därför heller inte skapa möjligheter till att köpa nästa större och för familjen mer lämpligt boende. Först då börjar pyramiden rasa!

      • Själv ”hoppade” jag av i och med en skilsmässa.
        Svårt att kommentera dina inlägg då jag håller med allt du skriver och det oftast inte finns något att tillägga.

  2. Jag såg precis i SvD hur parasiterna skall kunna ge inträdesbiljetter för de längst ner i lånepyramiden och på så sätt göda bubblan ett litet tag till. De kan nu tom tänka sig att de lånehungriga betalar kontantinsatsen med sitt eget kött och blod…i bokstavlig mening!

  3. @Nebbiolo

    Kommer mig att tänka på en Python-sketch (en av deras mest blodiga, nu är ni varnade). I kombination med ”Lincolns nya lag” att skulder skall ärvas så ser jag nya möjligheter.

    • ”Problemet” för dig, Janne, är att du aldrig skulle kunna genomföra dina idéer (men de är djävligt uppfinningsrika). Du har ett hjärta men psykopaterna som styr har inget – du kommer aldrig bli en ”framgångsrik” psykopat i detta psykopatsamhälle.

  4. @Lincoln

    Ja det är den där jäkla empatin och samvetet som är i vägen för ”min framgång” här i livet det vet jag. Kanske varit bankir i ett föregående liv eftersom jag är bra på att tänka ut de mest djävulska planer (som dessutom skulle fungera om jag bara hade haft ett sten-hjärta nog att slå in på en sådan bana)….. -:)

    Fast det är ändå bra att kunna tänka på detta vis, då är det lättare att tänka ut ”psykopaternas nästa drag”.

    Hörs och en trevlig Helg på er alla ”i tråden”.
    Janne

    • På tal om empati så har jag nyligen läst ”The age of Empathy” – Frans de Waal, en mkt intressant och förhållandevis underhållande facklitterär bok om just empati och hur grundmurad denna egenskap är inte bara hos människor utan även hos många andra däggdjur. Rekommenderar den starkt!

      Den politiska tvisten som boken gör är att vi alltför länge intalats att vi är den egoistiska och nyliberala ”homo economicus” när vi i själva verket biologiskt är den empatiska och solidariska ”homo empathicus” – …bortsett från den lilla klick i samhället (under procenten) som råkar sakna denna medfödda talang och som förvånandsvärt ofta råkar hamna högt upp i samhällshierarkin/företagsvärlden.

      Att vi som majoritet är empatiska varaelser kanske delvis förklarar varför de nyliberala dogmerna kring utbud och efterfråga aldrig empiriskt kunnat styrkas – människor är inte ekonomiskt rationella nog för att kvalificera in i den ekonomi som skapats åt oss (av de som saknar empati) därför att vi är för mänskliga!

      Jeremy Rifkin har hållit ett väldigt engagerande tal på temat: The Empathic Civilisation:

      En förkortad version (animerad finns också):

      Trevlig helg!

      • Sant! Det är där gränsdragningen kommer hamna mellan psykopaterna, som kör vagnen nu, och vi andra, humanistiska empatiska människor. Sant att ekonomi är fullständigt bullshit som vetenskap betraktat. Utbud och efterfrågan faller pga av många skäl, dels har, som du skriver, sambandet aldrig kunnat bekräftats, vilket gör det till en tro, en religion. Vad som gör det än mer till en religion är att den förutsätter att ALLA som deltar i marknaden har perfekt information, det vill säga att ALLA vet precis lika mycket, t.ex vad en motsvarande vara kostar någon annanstans, vilka alternativ det finns och att ingen medvetet döljer information (vilket de borde göra för att maximera sin egen vinst i enlighet med egennyttaprincipen som också är helig inom den neoliberala religionen). Hela teorin är således byggd på att ALLA är omnipotenta gudar som har full information om ALLT för att ett riktigt ”jämnviktspris” ska kunna sättas.

        De som vill få oss att tro dravlet ovan är givetvis psykopaterna som inte har några moraliska stopp för att dölja, ljuga, förvrida för att maximera den parasitiska vinningen. Keynes såg det här (om det nu var han som skrev det):
        ”Capitalism is “the astonishing belief that the nastiest motives of the nastiest men somehow or other work for the best results in the best of all possible worlds”
        Och jag tror det är rätt (oavsett om han sa det eller ej) – det hörs på ordet ”kapitalist” att det är kapitalet som är det centrala – inte arbetet utfört av företagare och arbetare – vi är alla drängar åt kapitalet – åt psykopatiska finansparasiter som enbart är ute efter att suga ut värdet från andras arbete.

  5. Jag tänkte ta mig den suveräna friheten att vara oartig nog att vända mig till en av gästerna, nämligen Nebbiolo, för en kommentar/replik, för att därefter spara mig några ögonblick för dubbelkontroll av ett antal fakta för att i ett, förhoppningsvis så snart möjligt kommande, inlägg vända mig till den värderade värden (om denne då värdebeständig återstår dock att se!) (…Nu blir han kanske förbannad igen…!)
    Så med andra ord…Bäste Nebbiolo…
    De av Dig beskrivna mödorna och vedervärdigheterna på rådande bostadsmarknad, där jag då konstaterar just begreppet marknad i något som ju egentligen borde vara en fundamental social rättighet, är mig inte på något sätt obekanta då jag är skriven som stolt fader till ett antal välartade barn, varav tre stycken i det gänget nu uppnått ung men dock vuxen ålder och sedan några år är i full färd med att föröska etablera sig på härovan nämnda bostadsmarknad!
    Detta då till skillnad från den stolte fadern som köpte sin första bostadsrätt för kontanta sparade pengar i mitten 70-talet.
    Denna såldes med blygsam vinst efter cirka 5 års innehav (notera just detta med ”blygsam vinst”, eftersom det är en viktig ingrediens att beakta sett till vilken tidpunkt och den bas för den i samhället reala ekonomin vid just denna tidpunkt vi här då talar om).
    Nettovinsten från ovan nämnda försäljning användes därefter som 10% kontantinsats vid inköp av villafastighet. Varvid köpeskillingen i detta fall utgjorde cirka 3 nettoårslöner i dåvarande löne- och skatteläge. Summan av kardemumman blev i detta fall att cirka 15% av nettoinkomst krävdes för fullgörande av amorteringar och räntor!
    Efter skilsmässa med tillhörande ingredienser och därefter ett antal års bohemisk tillvaro, inkluderande bosättning och tjänstgöring utomlands, skedde storartad comeback till ekorrhjulet i och med ny familjebildning och inköp av radhus i bostadsrätt…varvid vi då kronologiskt befinner oss hitsidan av den magiska tidpunkten november 1985.
    Vissa detaljer i tillvaron under ex.vis krisen under början 90-talet har beskrivits i tidigare inlägg och kontentan därav blev att jag därefter under ett stort antal år använde varenda djävla extra krona som flöt in till att amortera. amortera och åter amortera!
    Av denna anledning är jag idag skuldfri i en i övrigt väl skött bostadsrättsförening med solid ekonomi och således att anse som osolidarisk fribytare och suspekt figur!
    Detta då att se som den privata erfarenhet som ligger till grund för mina åsikter i hur just bostadspolitiken sköts och inte minst borde skötas i det här landet!
    Det är således införstått att andra kan ha andra erfarenheter och således därav också andra åsikter!

    Samt därifrån över till Dina reflexioner över Marx.
    Jag är oerhört förtjust i Din formulering om paradoxen i exponentiell tillväxt i ett ändligt system.
    Den synes mig en välfunnen analogi med termodynamikens första och andra huvudsatser, härledda ur pV=mRT, och ledande till axiomen att summan energi i ett slutet system är konstant samt att eftersom alla processer har en verkningsgrad understigande 1 så kommer detta att leda till total entropi.
    Tilläggas då att Marx levde och verkade i en tid då naturvetenskaperna ännu inte fullt ut insett dessa samband. Och rent parentetiskt att Weber då ännu cirka ett halvsekel därefter hade ett väldigt bry i sina värdeomdömesteorier (obs…inte värdeteorier) att inom de sociologiska vetenskaperna etablera rågång mellan den matematiskt logiska objektiviteten i naturvetenskaperna och de subjektiva värdeomdömena i de sociologiska vetenskaperna…huvudsakligen sociologi, historia och nationalekonomi.
    Att Marx vid sin tid inte hade fullt ut möjlighet att uppfatta den ”termodynamiska tröskeln” för expansion/ackumulation kan, enligt min mening, också till del förklaras i att vid denna tidpunkt återstod ännu en mängd områden/befolkningar, d.v.s potentiella marknader, att exploatera inom kolonialismens ram och världen syntes därför ännu ”gränslös”.
    Detta till trots finns i hans teoribyggnad en klar indikation på att han insåg detta problemkomplex och det är vad jag i ett tidigare inlägg för cirka en vecka sedan framlade i min tolkning av Marx hur de i systemet inbyggda kriserna återkommer med allt tätare intervall och vid varje sådant tillfälle innebärande en ytterligare koncentration av ackumulationen på färre och färre och därmed större och större och starkare och starkare aktörer tills slutresultatet blir en total monopolsituation…en analogi till den totala entropin i det termodynamiska exemplet.
    Och om att den räntebaserade kreditekonomin här spelar rollen av både katalysator och booster torde väl ej råda något som helst tvivel!
    Dock har jag ej för avsikt att avhända mig den verktygsarsenal som består i att min analys bygger på Marxistisk begreppsapparat!
    Med Vänlig Hälsning

  6. Samt ytterligare till Nebbiolo rörande bostadssituationen!
    Den politiska vinklingen blir således ofrånkomligen ett höger-vänster-perspektiv där vi konstaterar ett alltsedan i alla fall miljonprogrammet för 40 år sedan ackumulerat behov av intensifierat byggande av fler hyresrätter, gärna modesta sådana för den yngre generation som gör sitt första inträde på bostadssektorn.
    Eftersom privata kapital- och finansintressen synbarligen hellre satsar på byggande av bostadsrätter i centrala områden så återstår således att byggandet av de nödvändiga hyresrätterna sker i offentlig regi och då helst med en form av offentlig finansiering som kringgår bankintressena.
    Sedan är det bara att luta sig tillbaka och försöka urskilja de politiska grupperingar som förespråkar det ena eller andra alternativet.
    Att sedan stora delar av det ursprungliga miljonprogrammet idag bebos av grupper i samhället om vilka det står en annan politisk/ideologisk strid har inte med den huvudsakliga frågan att göra.
    Med Vänlig Hälsning

  7. Frihet bygger på god moral av alla. Och det är vi inte ledda av direkt.
    Marx skapa varken frihet eller god moral.

  8. Bäste Stefan!
    Jag är i grund och botten en fridsam människa…och ser därför inte gärna onödig split och ovänskap.
    Och därför i all vänlighet och med all respekt, men också i all ärlighet, vill jag berätta för Dig att jag läst huvuddelen av, kanske till och med samtliga, Dina inlägg på denna sajt…
    Och jag förstår tyvärr inte vad Du menar…jag förstår faktiskt överhvudtaget ingenting av vad Du skriver…
    Men huvudsaken är trots allt faktiskt att Du själv förstår…
    Med Vänlig Hälsning

  9. pV=mRT .Molekylerna ska vara punktformade i denna formel för att röra sig i rätt ordning (är ett kriterium för formeln vad jag förstått).
    Och då förknippa jag det med människor som jämförelse ,men jag kanske förstod dig fel sånt händer🙂

  10. Bäste Stefan!
    Tack för en skojig och välfunnen kommentar…
    Jag skulle nog våga mig på att påstå att eftersom vi inte vet hur en atom ser ut, eller om den ens har något utseende, så följer därav att vi inte heller vet hur en molekyl ser ut. Punktformigheten är således endast ett förenklande antagande beroende på från vilken storleksordning man väljer att betrakta. Från tillräckligt stort avstånd blir ju vad som helst punktformigt…
    Formeln i sig är dock allmängiltig för alla atomer och därmed också molekyler när de befinner sig i aggregationstillståndet gas…också för de grundämnen som under normala omständigheter vanligen återfinns i vätskeform eller fast form.
    Lite ovant att tänka så kanske….men man vänjer sig!
    I övrigt så var hela det tänket i termodynamiska begrepp endast en analogi…
    Men jag tycker i alla fall själv att det var en i sammanhanget ganska lämplig association…
    Med Vänlig Hälsning

Kommentarer inaktiverade.