Den parasitära fiktionsekonomin vinner igen

Snart läggs Saab ner. Liberalreligiösa ekonomer applåderar och tycker att det är så ”marknaden” ska skötas genom gallring. Samtidigt lever de själva på att skutta mellan olika fiktiva bubblor som den helt fiktiva och skyddade bankparasitverksamheten blåser upp med sin ”tro på”-pengar, krediter (kredit betyder ”tro på” på latin).

Staten bör ta över Saab och omställa produktionen till nyttiga saker. Vi måste sluta tro på att en ekonomi på sikt bara kan överleva om vi stöttar den fiktiva, parasitära ekonomin som likt en cancer sväljer den reella.

Jag skrev en kommentar hos Cornucopia som var ganska hård mot dessa skuttande, hycklande självgoda liberalreligiösa finansparasiterande fiktivekonomer som helt lever på att suga ut värdena ur den reella ekonomin. Ingen vågade säga emot, lite lustigt, då bloggen är Sveriges största finansblogg.

Här är kommentaren. Ni kan skippa videon om ni inte är väldigt intresserade av fiktivekonomiskt svammel:

”Jo, ni ekonomer är duktiga på fiktivekonomi. Har ni kollat den här? Ett litet erkännande att LBMA sysslar med att sälja 100 fiktiva papper på varje Silver, Guld enhet. Dvs de kan bara leverera för vart 100 papper.

Så ni fiktivekonomer försöker ta reda på när man ska hoppa av en ploppande fiktiv bubbla till en växande bubbla som alla är uppblåsta av bankernas exponentiellt växande kreditskapande, eller ska man säga ”troskapande”? Då kredit betyder ”tro på” på latin.

Samtidigt försvarar ni med mystiska liberalreligiösa slagord detta fullständiga vansinne. Banksystemet har ju absolut ingenting med marknad att göra (riktiga företag kan inte skapa ”tro på”-”pengar, dvs krediter, från ingenting genom att skuldsätta allt och alla – Riktiga företag måste, såsom alla vi andra, konkurrera om pengarna som redan finns i systemet)

Vad tycker ni? Varför kan inte Saab få samma garanti per ickesåld bil som bankparasiterna har på 900 000 kronor för bankonton (den s.k insättningsgarantin)? Bankerna har ju inga pengar på sina konton – staten måste garantera att de fiktiva pengarna som bankerna inte har (men som de skuldsatt allt och alla med) finns, fastän de inte finns.

Men antagligen tycker ni att Saab ska sänkas då de tillhör den reella ekonomin och inte den fiktiva fina ekonomin som ni är så bra på. Den fiktiva måste räddas och hållas under armarna till varje pris – även om den bara är helt och hållet parasitär. Hur ska ni kunna hoppa från bubbla till bubbla annars? För det är väl det enda ni kan? Eller har jag fel?

ab1 ex1234 gp dn svd123 svt sr1 Dn3  AF AF2  e24  e241

6 thoughts on “Den parasitära fiktionsekonomin vinner igen

  1. Hej

    Såg att ”jordnära Sigvard” inte kunde låta bli att skriva en
    gräsrots-kommentar under din hos Cornucopia 🙂

    Hörs
    Janne

    • Den var bra!
      Under allt svammel är dessa liberalreligiösa fiktivekonomer riktigt sårbara. De gäller bara inte att gå in i deras språkdräkt av svammeldimma som de klär sin nakne kejsare med. Gör man det blir man ”lost” och känner sig onödigt förödmjukad av deras kakofoni.

  2. Ja man bör återvända till ett jordnära förhållningssätt.

    Om man t.ex tänker sig en liten by ”för länge sedan” där invånarna börjar bli så många att de börjar få svårt att hålla reda på byten av tjänster och varor.
    Om då någon skulle komma upp med den ”lysande idén” att han bildade ”en privat bank” där byinvånarna kunde komma in och hyra papperslappar som de kunde använda till detta, ja vad skulle då hända.

    Troligen skulle denne person få sitta på skampålen ett antal dagar och sedan rullas i tjära och fjäder innan man sparkade ut honom ur byn förklarad som fredlös och med en bra summa ”skottpengar” på sig.

    Det är ungefär på den nivån som debatten borde ligga, sunt förnuft helt enkelt.

    Janne

    • Den nivån du skrev på är hög nivå. Det svammel som döljer parasitismen är låg ur alla möjliga synvinklar – inte minst moraliskt.

  3. Trevligt att läsa att det finns fler som tänker i samma banor som sig själv. Den nuvarande finanssektorn är absurd, det är privata verksamheter utan faktisk fri konkurrens.

    Idén med kreditskapning är i sig inte problematisk, men det är en tjänst som folk möjliggör för sig själva genom att acceptera det juridiskt. Och det är också folket som betalar för det, det är som en skatt. Det stora problemet är att privata intressen på ett oärligt och precis som du skriver väldig omoraliskt sätt exploaterar detta, mer specifikt så är det utformat efter detta.

    Lösningen är att nationalisera bankväsendet i sann mening, göra det till en gemensamt ägd sektor. På så vis kan dess fördelar (alltså lån och allt vad detta innebär) fortfarande möjliggöras samtidigt en stor del av krediten går tillbaka till denna nationella bank, alltså till folket. Då kan det användas för projekt av gemensamt intresse, för skattesänkningar osv. Men än viktigare må ja påstå är att resurser då inte oärligt förflyttas till privata händer som ej förtjänat det, något som idag förvrider den fria marknadens funktion.

    Ett annat alternativ är en sann fri konkurrens inom denna sektor, för transaktioner och kredit är som tjänster som vilken annan ekonomisk aktivitet som helst (även om det många sätt är en speciell sektor), genom att tillåta konkurrerande valutor (ty då skulle de som driver en valuta behöva erhålla stöd och förtroende). Detta är opraktiskt av många anledningar, varför jag stödjer föregående alternativ.

    Jag ser ingen fördel med hur det är idag gentemot endera av ovanstående alternativ, det finns endast stora faror med detta privata pengaherravälde.

    Det är sannerligen viktigt att vara klar, tydlig och konkret när man talar om detta. Det är även bra att beskriva alternativ och lösningar.

    Samtidigt så är detta inte den enda stora frågan för samhället, tvärtom så finns det mer grundläggande frågor som påverkar oss betydligt mer. Ämnen som är än mindre politiskt korrekta.

    • Ett tredje alternativ är att staten skapar pengar som de spendera ut i ekonomin till allmänna nyttigheter utan att skuldsätta någon. Bara en liten skatt skulle då behövas för att reglera penningmängden och eventuellt för fördelningspolitiska syften (men det skulle kunna vara något högern/vänstern tjafsar om då).

Kommentarer inaktiverade.