Grekernas kamp mot bankskuldslaveriet är en kamp för alla!

Nicket Case har slagit till igen med en grym kommentar som på ett bra sätt sammanfattar hur det parasitära bank och penningsystemet ser ut- jag kommentar den på slutet.

Case:s kommentar:

”Satt inatt och funderade vidare på pengar och krediter men vet inte om jag kom någon stans. Det här känns inte riktigt bra och jag skulle vara tacksam för hjälp att reda ut var det gick snett i tankarna.

Rimligen borde det vara så att det finns flöden, ett med riktiga pengar – monetär bas och ett med bankernas krediter. Krediterna benämns med samma måttenhet som de riktiga pengarna eftersom de skall kunna växlas mot riktiga pengar när som helst. (Krediten är ju en fordan på pengar).

Vi, medborgarna, som oftast inte förstår skillnaden accepterar båda som betalningsmedel i olika transaktioner. Vi handlar med bankkort, flyttar pengar mellan varandras bankkonton och någon gång ibland använder riktiga pengar. Mest för att köpa glass eller en begagnad cykel på blocket. Ibland hanterar vi pengar, ibland krediter och det fungerar i stort sett likadant. Inget att hetsa upp sig över i normalfallet.

Krediterna skapas när någon lånar i banken och balanseras alltid i bankens bokföring mot en skuldsedel. På så sätt finns en pluspost (krediten, löftet att betala ut riktiga pengar till låntagaren) som är lika stor som sin minuspost (Skulden, löftet från låntagaren att betala tillbaka riktiga pengar). Plusposten åker via låntagarens konto i banken ut i samhället och blir användbart som ett betalningsmedel. Minusposten hamnar som en tillgång, ett värde, i bankens balansräkning. Det här är en elegant lösning (särskilt om man är bank), för det hela handlar om bokföring och blåser man upp bubblan på den ena sidan så följer den andra sidan med automatiskt. Som av en händelse så lever banken på räntan av den uppblåsta skulden, så ju större bubbla desto bättre (om man nu är bank alltså).

Det finns betydligt mer krediter än riktiga pengar i systemet, något som kan läsas ut i kvoten mellan M0 och M3.

Att det här fungerar tekniskt med så lite riktiga pengar och så mycket krediter kan vi tacka riksbanken för. Plus att alla banker använder samma system och är ungefär likvärdiga, så att kreditflödena balanserar någotsånär mellan bankerna.

Att det fungerar gentemot oss medborgare beror på att vi nästan inte hanterar några riktiga pengar längre, så vi märker inte ens att vi använder monopolpengar. Inte innan det blir en bankrun, men det blir det nog inte, för vi har ju statlig insättningsgaranti ;-)

Alla banker har konton hos RIX i Riksbanken och där duger bara riktiga pengar. Bankerna kan ta ut pengar från kontot hos riksbanken när de behöver köpa sedlar eller mynt för att ge till de onda människorna som absolut skall använda cash. De kan också ta ut pengar för att flytta till andra bankers konton hos riksbanken om någon ond kund skulle vilja flytta pengar från ett konto i deras bank till ett konto i någon annan bank. Pengar kommer in på bankens konto i riksbanken på samma sätt fast tvärtom. Banken säljer sedlar till riksbanken eller andra banker för över pengar från sina konton i RIX.

Flödena mellan de olika bankernas konton hos RIX brukar vara rätt jämna, så i slutet av dagen har bankerna ungefär rätt mängd pengar på kontot i förhållande till sina bokförda tillgångar. Om det avviker något kan de låna av varandra eller av Riksbanken.

Bankerna kan låna riktiga pengar av staten när riksbanken ger ut repor. Reporna har förutsägbar löptid och kostnaden, reporäntan, sätts genom en auktion mellan bankerna. Det finns även omvända repor där staten lånar in riktiga pengar från bankerna. Genom reporna och kapitaltäckningskravet som båda styrs av riksbanken kan riksbanken till viss del kontrollera mängden pengar i omlopp.

Allt det här är tjusigt, och rätt likt den gamla sagan om guldsmeden som blev bank. Folket använder skuldsedlar som betalningsmedel och bankiren/guldsmeden som förvarar folks guld och gett ut skuldsedlarna förväntas lösa in dem mot guld, något som sällan händer eftersom allt fungerar så bra.

På guldsmedstiden frestades en del att ge ut mer skuldsedlar än de hade teckning för i Guld. Det blev inte så bra för dem när de blev påkomna.
Idag är detta draget till sin spets, och det naturliga sättet att skapa betalningsmedel. Banken behöver bara ha täckning för 0,28% av sina skuldsedlar i riktiga pengar (eller andra hårda värden).

Banker var små, lokala företeelser. Man kan misstänka att en guldsmed ogärna löste in en annan smeds skuldsedel. Det gällde att veta vart man skulle gå för att lösa in sin skuldsedel. Så är det fortfarande egentligen, men nu finns centralbanker som gör att vi vanliga människor inte behöver bry oss så mycket om vilken bank vi använder. Vi kan sätta in pengar på en bank och ta ut ur ett blått hål i väggen. Vi kan flytta pengar mellan olika bankers konton via nätet osv utan att behöva bry oss om ifall det är riktiga pengar eller en viss banks krediter vi hanterar. Genom centralbankens betalningssystem döljs den underliggande funktionen.

Länder lånade nog inte pengar från privata banker. Eller gjorde de det? Finansierade inte Amstel Rotschild båda sidor i kriget mellan England och Frankrike där Napoleon förlorade?

Det skulle kunna funka som en enkel översikt över pengaskapande. Nu till pengabrännande.

Jag går till banken och ber att få ett lån med övervärdet på mitt hus som säkerhet. Banken säger OK, jag skriver på ett papper där jag lovar att betala tillbaka och att banken kan ta mitt hus om jag inte gör det.

OK lånet är klart, banken har skrivit in ett antal krediter på mitt konto hos dem och nu vill jag shoppa loss. Så jag traskar in på banken och tar ut lite cash. Kassören ger mig sedlar som banken köpt av riksbanken för riktiga pengar (som de har på kontot hos RIX) och räknar av krediter från mitt konto. Nu har en del av krediterna försvunnit från mitt konto och en motsvarande del av bankens riktiga pengar har också försvunnit från bankens konto hos RIX.

Med riktiga pengar på fickan traskar jag gatan fram. Jag är på ett strålande humör och handlar duktigt så snart är pengarna slut. Då hittar jag en jacka som jag bara måste ha. Som tur är har jag ett bankkort som jag kan betala med, och det gör jag. Där försvann en bra slant från mitt konto och in på säljarens konto. Tyvärr har han en annan bank än jag, så min bank är tvungen att ta lite av sina pengar från kontot hos RIX och skicka till säljarens banks konto. Där försvann en del av min banks riktiga pengar igen. Mina krediter på kontot minskas med motsvarande belopp.

Jag fortsätter att bränna pengar, tar ut från bankomater, betalar räkningar över internet, handlar med kort och beter mig allmänt oansvarigt. Nu börjar min bank få ont om pengar också. Kontot hos RIX är lite ansträngt. Som tur är så har de ju mitt skuldebrev som jag skrev på där jag lovar att betala tillbaka pengarna som banken nu faktisk har betalt ut till mig. Det kan ju tänkas vara värt något som säkerhet, så banken tar skuldebrevet och går till en pensionsstiftelse och ber att få låna lite av deras pengar. Det är ju nästan helt riskfritt eftersom jag dels har lämnat mitt hus som säkerhet, och dels lovar att betala tillbaka om huset skulle förlora i värde, så räntan blir låg, faktiskt lägre än vad jag betalar för mitt lån till banken. Pensionsstiftelsen flyttar pengar från sitt konto till min banks konto, och eftersom det är olika banker så sker transaktionen egentligen via bankernas konton i RIX och därmed har min banks RIX-konto fyllts på med riktiga pengar igen. Bankens vinst på mitt lån blir räntenettot.

Hela det här resonemanget känns otäckt likt den traditionella bilden av banksystemet. Jag kan inte komma på en enda sak jag kan köpa för krediter utan att de i något läge av transaktionen växlas mot riktiga pengar, antingen som sedlar eller via konton på RIX. Så jag får inte ihop det. Vad representerar skillnaden mellan M0 och M3 om alla pengar som används måste vara av typen M0? Jag skulle inte vilja tro att 98% av den totala pengamängden sitter på olika bankkonton hela tiden. Eller är hela banksystemet ett kvalificerat jonglerande med pengar i handen och krediter i luften där bollarna byter skepnad när man fångar och kastar dem? Är det därför det är så jäkla svårt att få grepp på?

Det känns fortfarande som om det saknas vitala delar i min förståelse av pengasystemet. Möjligen borde jag sluta förpesta tråden och läsa Bankerna och skuldnätet som ligger hemma istället, men jag tar chansen att fråga här i alla fall. Om någon klok människa kan hjälpa mig blir jag glad.”

Min svarskommentar:

Ärligt talat var det en av de bästa sammanfattningar som jag läst (för att inte säga den bästa! Grymt! Tycker du slår Ellen Brown med hästlängder – du behöver inte läsa den – tycker förresten Zarlengas ”The Lost Science of Money ” är bättre – Ellen Brown har plockat det mesta från den dessutom).

Får jag ta det och sätta upp som ett gästblogginlägg? Frågar bara av artighetsskäl – för jag sätter upp den ändå :) – det behöver läsas.

Det fall då krediterna inte behöver gå genom RIX är när, så vitt jag förstår om du och t.ex handlaren som du köper av har samma bank, det är ju t.o.m ganska troligt då de stora bankerna, direkt eller indirekt håller i kontona (som JAK banken som har sina ”pengar” på Handelsbankskonton, likaså ICA, Ikano-banken etc).

Låt oss säga du går och klipper dig och har ett SEB-konto med krediter och frisören har också ett SEB-konto. Du betalar med ditt SEB-kort och SEB flyttar SEB krediter från dig till frisörens konto direkt (finns ingen anledning att gå genom RIX då SEB-accepterar sina egna falskmyntade krediter).

”Hela det här resonemanget känns otäckt likt den traditionella bilden av banksystemet. ”

Jo, men skillnaden är att (nästintill) allting är skuld till bankerna (som bankerna dessutom tar ränta på – fastän de gjort nada). Dvs allt utom M0 är skulder till bankerna då de är skapade såsom krediter.

Gör tankeexperimentet att endast endast M0 existerar (vi kallar det centralbankspengar) som centralbanken skapar och spenderat ut till allmänna nyttigheter och att bankerna har fråntagits rätten att hitta på krediter genom att skuldsätta allt. Staten och kommun skulle då inte ( såsom nu) behöva ”låna” fullständigt påhittade krediter som bankerna skuldsätter dem med för att t.ex bygga en väg eller ett sjukhus. Vi skulle då knappt behöva betala någon skatt för att betala av de påhittade krediterna till bankerna. Husen skulle ägas av husägarna i de flesta fall – istället för som nu då bankerna äger dem och ”husägaren” hyr den av banksystemet (banksystemet har dessutom trissat upp priserna vid den boskuldslavsauktion som kallas budgivning genom att hitta på alltmer krediter – det ökade boinflationen har bankerna sedan marknadsfört såsom ”värdeökningar”). Det samma gäller företagen.

Grekland skulle aldrig behövt sätta sig i skuld till ett banksystem som hittat på dessa skulder från luften då de hittat på krediten. Grekland kunde varit ett fullständigt suveränt land.

Bankerna skulle i ett sådant system låna ut pengar som de har (det är ju vad 99% av befolkningen i vilket fall som helst tror att de gör nu – knappt någon vet om att bankerna inte lånar ut pengar – de hittar på krediter från luften som de skuldsätter allt de kommer åt med). Det skulle finnas två slags konton hos banken i så fall. Ett vanligt konto som skulle vara fyllt med centralbankspengar och som man använde för att handla med och som man kommer åt på en gång. det andra kontotypen skulle vara ett utlåningskonto om jag t.ex vill låna ut mina pengar till någon annan på t.ex ett år. Pengarna på det kontot skulle tömmas om banken lånade ut dem till någon annan och jag skulle inte komma åt dem på ett år.

Banken skulle då tjäna pengar på räntonettot, dvs skillnaden på räntan de lånar in och vad de lånar ut. Det är ju det de påstår att de tjänar på idag (vilket är en av alla lögner de pumpar folk med) Men om du tar Riksbankschefs Ingves exempelräkning så behöver banken bara ha 2800kr i eget kapital i reserv (de behöver inga insättningar) för att skuldförslava en presumtiv bohyrare (som inbillas tro han/hon äger huset) med 1 miljon kr. Låt säga att banken tar 4% ränta på denna 1 miljon påhittade kreditkronor. Då får de 40 000 kronor i avkastning varje år – ÅR EFTER ÅR UTAN ATT DE GJORT ETT SKIT MER ÄN HITTAT PÅ KREDITER SOM DE SKULDSATT NÅGON STACKARS BOSKULDSLAV MED! (ursäkta att jag skrek men det här är parasitism som jag blir arg på).

Räknar du som man gör med vanliga företag så är ju avkastningen groteskt stor – om ett företag stoppar in 2800 kr och efter ett år får ut 40 000 kronor på detta är det en djävla avkastning. Men inte nog med det! För om företaget stoppar in 2800 kronor genom att t.ex köpa kläder (vi låtsas att det är ett klädföretag) så kommer de 2800 kronorna försvinna från företaget till den som producerat kläderna. Men Banken har aldrig ”lånat” ut de 2800 kronorna som de har i eget kapital! De 2800 kronorna ligger kvar på banken som ”reserv” – banken har aldrig lånat ut några pengar – de har ”lånat” ut fullständigt påhittade krediter som de boskuldförslavat någon med. Banken har m.a.o inte riskerat ett skit såsom klädförsäljaren gjorde när han köpte kläder för 2800 kronor!

Så det enda vi egentligen behöver göra är att se till att banker fungerar som de påstår att de fungerar – att de lånar ut pengar (M0) istället för som nu – hittar på krediter/skulder från luften. Vi behöver stoppa denna ändlösa parasitism.

AB, 1, 2, Exp, DN, 1, 2, 3, 4, 5, SvD, 1, 2, 3, 4, SVT, GP
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

19 thoughts on “Grekernas kamp mot bankskuldslaveriet är en kamp för alla!

  1. Ett litet tips i detta med att påverka..
    Kommentera i massmedia där man kan kommentera vid passande artiklar.
    Denna t.ex.:
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13247596.ab

    Blandar man sig i dessa getingbon så var beredd på att det finns många KonTroll-getingar som vill sticka dig😉
    Men, är man någorlunda enträgen och håller en bra ton så kan man få någon eller några att bli nyfikna, och börja rota själva. Därför är det även bra att ge sig i kast med de värsta KonTrollen också, men inte för att vinna den diskussionen utan för att visa att det de säger är blahablaha inför alla andra.
    Vill även varna för att det är hög frustrationsrisk maa att censuratorern inom media jobbar stenhårt för att hålla sanningen om pengar borta, så förvänta dig raderade kommentarer utan förklaring.
    Men, skriv på ändå, så mycket man orkar är ledordet :):)

      • Det är bra HCA,! Jag brukar också kommentera, mest på DI för där kan man skriva lite längre. Men som du säger sudda du lätt ut där med! Vissa saker ska tydligen inte sägas!

      • Stackars greker…
        Nu är det rövarfest på gång i det en gång stolta landet, där bytet ska fördelas bland erövrarna och den mentala och ekonomiska våldtäkten av folket kommer pågå läääänge.
        Parlamentet sa ja till ”sparpaketet”. Vissa får sina våta drämmar besannade:
        ”Flera svenska experter menar att detta inte innebär ett slut för grekernas kris. Snarare tvärtom.
        – En stor suck av lättnad är väl den första kommentaren. Men det är lite tragiskt att se att i princip halva parlamentet är emot åtstramningarna. Som jag bedömer det är den politiska ryggraden svag. Det är oerhört viktigt med bred uppslutning i sådana här överenskommelser, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.”
        http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13249304.ab
        Självklart vill han ha en bred uppslutning så antingen rikedomarna strömmar in eller så de kan plundra fullständigt, inta bara göra båda sakerna lite halvdant.

        Kommentaren de tog bort kom tillbaka en timme senare. Verkar som att jag är en de kollar innan det jag skriver publiceras..
        Kommenterar jag andra så är det inte samma sak, men å andra sidan har de inläggen inte alls samma kraft i sig…
        ”Jaja, man får nöja sig med det lilla” som flickorna brukar säga😉

  2. Som vän av ordning har jag ett litet förbehåll till ditt exempel:

    De 40000 i avkastning i exemplet gäller endast om låntagaren aldrig ”tar ut” pengarna och låter dem stå kvar på transaktionskontot (med 0% ränta), alternativt att det är räntenetto du beskriver. Så fort pengarna tas ut och tex betalar en husförsäljare så måste banken täcka balansräkningen med upplåning och denna får banken betala ränta för. Det som avgör avkastningen är det genomsnittliga räntenettot, vilket säkerligen ligger i spannet 1-2% (detta går att dubbelkolla mot bankernas årsbokslut tex).

    Dock så är det normalt sett INTE så att banken behöver låna från riksbanken för att täcka låntagarens uttag då det i genomsnitt finns någon husförsäljare hos denna bank som får sin insättning till just denna bank.

    • jo, sant att banken måste kanske ha en ränta för till de som får krediten (fordran på banken). Men då räntan på vanliga lönekonton är nästintill noll på de flesta banker så är den inte så stor. Men låt oss ta i, låt säga att banken ”bara” kammar in 30 000 så är det i alla fall en djävla avkastning på de 2800 kronor de håller som reserv (och som de inte riskerat såsom klädeshandlaren när han köper kläderna från producenten eller grossisten – bankens 2800 kronor finns ju fortfarande kvar i bankens reserv). Banken kan dessutom plocka in denna avkastning år efter år.

      Och vad har banken gjort för att förtjäna detta – absolut ingenting.

  3. Vänn av ordning hmm. Jo men visst. Vad för ordning vill du ha. Jag fr
    gar inte utifrån att är makt lös, det
    är jag inte.

  4. En av hmmm står under brand och t2¨under vatten. Liksom utplacerade ,sen tänka s
    kerhetkvoter med svenska mått, i usa så r
    cker det tydligen med att gr
    va ner på badstranden ungefär en halvmeter då har matagit s
    kerheten i hand….Töv
    rr sstannar ju inte problemet bland dessa missfoster…..

  5. Så kära vänner livet är långt om man jämför med döden. Och det är väl
    bra. Var intakta för framtiden.

  6. Ge mig en bild så jag kan tänka lite på den personen i mina warmholes (
    ägaren av google efterlyses) Jag är skitförbannad) ge mig the ashole…

  7. Angående Facebook..
    Vis av egen erfarenhet att använda det som mig själv och den vänkretsen, så är det fullständigt dödfött om man tror sig kunna få ”vänner” att vakna till. Viktiga filmer eller länkar får aldrig uppmärksamhet, men skriv att du ätit frukost så får du dina vänners uppmärksamhet.

    Har varit aktiv som HCA, ett alias alltså😉, vilket funkade ett tag.
    Sen ville Facebook att jag gav dem mitt tfnnr så de kunde verifiera att jag var jag. Man får inte vara anonym nämligen, eller ha ett riktigt namn som inte är ens eget. Sistnämnda köper jag helt, men de stänger dörren för oss som inte vill/kan/vågar visa oss offentligt med åsikter, kunskap eller så.
    Två gånger har jag provat, och två gånger har de kastat ut mig.
    Men, det är en formidabel guldgruva som öppnar sig om man söker sig till de som är i ”samma sits” som man själv är. Jag hade väldigt många som ”vänner” och det var mycket givande..
    Så jag är kluven inför Facebook, minst sagt..
    Självklart ogillar jag skarpt att det är ett gigantiskt nätverk som är till för att göra en social kartläggning över en halv miljard människors, men som allt negativt så säljs det med de positiva fördelarna.
    Om man bara kunde skörda det positiva utan att ge dem så de kan så för det negativa. Men det är det som är så svårt tyvärr.
    Om man inte vill till fullo komma ut ur garderoben, och fullständigt skiter i biverkningarna🙂

    • Facebook är till 90% som på denna bilden 🙂
      furure
      De övriga 10% kan vara jäkligt bra, har haft riktigt god användning av det, Har ett öppet konto som jag använder mest. Har även ett ”hemligt sådant” och har sluppit frågor om telefonnummer och sådant. Kanske det är något som de börjat med nu??

      Annars så borde man kunna vara lika anonym som på en WordPress-blogg.
      Janne

  8. ”finns ingen anledning att gå genom RIX då SEB-accepterar sina egna falskmyntade krediter”

    Är det verkligen lagligt att göra betalningar inom en bank utan att gå genom Riksbanken?

Kommentarer inaktiverade.