JAK-bankens alternativ till guld och skuld

Alltfler börjar marknadsföra guld som alternativ till det kredit/skuldbaserde system som finns idag.Panik om det förestående Armageddon sprids och folk anmanas att fly till ”säkerheten” i guld. Det mesta av detta saknar historiskt alla referenser och är manipulationer för att vi ska acceptera bankparasiternas guldstandard när deras kredit/skuld-system havererar.

Den medvetna sammanblandningen av icke-skuldbaserade pengar och kredit/skuld baserade pengar är fullständigt medveten från dessa guldförespråkare. För det sista bankirerna vill ha är ett penningsystem där folk och människor INTE sätts i skuld. Om en guldstandard skapas måste folk låna guld istället för att såsom nu ”låna” påhittade krediter av banksystemet. Samma skit – bara annan färg på skiten.

ÅTERIGEN: Det bankerna skyr som pesten är skuldfria pengar som staten spenderar ut utan att skuldsätta någon (och vars blotta existens bankparasiterna försöker sudda ut genom att bunta ihop dem med den riktiga orsaken till alla problem – bankparasiterna egna krediter/skuldpengar)

Därför kan det vara intressant att studera vad JAK-banken gjorde innan de blev det utförtunnade annex till Handelsbanken de är idag (för det är på bl.a handelsbankens konton JAK har sina medlemmars ”pengar”).

För när Jord och Arbete startade i Danmark så vad gjorde de (och det var så effektivt att centralbanken stängde ner det)? De skapade helt enkelt kanaler för värdetransporter som gick utanför det rådande penningsystemet. Tar lite intressant från den här skriften:
http://www.jak.se/sites/default/files/folkbildning/dokument/Ar_JAK_ett_ekologisk_hallbart_alternativ.pdf

”JAK-banken uppstod i Danmark. Bakgrunden till uppkomsten har sin förklaring i tiden före första världskriget. Vid den tiden var Danmarks främste handelspartner Storbritannien, men i och med första världskrigets utbrott upphörde förbindelserna. Danmark och framför allt de danska bönderna blev tvingade att hitta en ny handelspartner för att få sålt sina produkter. Det blev då naturligt att vända sig till Tyskland. Tyskarna hade ett stort behov av bl.a. jordbruksprodukter. Behovet var så stort att man inte brydde sig om prislappen. Detta ledde till att jordbrukspriserna sköt i höjden. Dessa ökade priser drabbade så småningom den enskilde danske bonden. Vilken blev tvingad att ta lån, ofta till höga räntor, för att följa med i priskarusellen. När kriget sedan var över, kunde det besegrade Tyskland ofta inte betala den stora räkningen till danskarna. Återigen tvingades danskarna att hitta en ny handelspartner. Det blev återigen Storbritannien. Storbritannien fick snabbt monopolställning vad gällde handeln med Danmark och utnyttjade detta genom bl.a pris och valutakurs politik. De danska bönderna blev återigen drabbade. De fick inte några rimliga priser för sina produkter och kunde inte heller betala de räntor de tvingats ta till långivarna. Mot denna bakgrund reagerade landsinspektören Kristian Engelbrecht Kristiansen. Kristiansen reste runt i hela Danmark och höll stormöten, där han på ett enkelt sätt förklarade de ekonomiska sammanhangen med naturlagarna. Han menade att det enda som hade ett verkligt värde var jorden som brukades. Pengar var egentligen bara ett omsättningsmedel som underlättade utbytet mellan varor och tjänster i samhället. (Mustajärvi, 1993). Den 11 februari 1931 bildades landsföreningen ”Jord, Arbete och Kapital (JAK)” på ett möte i den jylländska staden Kolding. JAK stod för de tre komponenterna som bildar produktionsfaktorerna i klassisk ekonomi. Jord + Arbete ger den tredje komponenten kapital (varor). Enligt Kristiansen var kapital en arbetsprodukt av att man brukade jorden, kapital var ej lika med pengar. Om inget producerades behövdes inga pengar. Målet med JAK var bl. a. att få ner räntan, arbetslösheten och att stävja inflationen, samt att se till att de ekonomiska katastroferna som uppstått på 20-talet p. g. a pengarnas inflytande inte skulle upprepas. Räntan skulle avskaffas därför att man ville skapa ett samhälle där ingen skulle kunna tjäna på tillgången av omsättningsmedlen. Ett samhälle där pengar inte skulle prissättas på samma sätt som andra varor. (Mustajärvi, 1993).
Med dessa visioner startade JAK-banken sin verksamhet och man inrättade flera jordbrukskollektiv. Dessa s.k. ”andelssällskap” försökte frigöra sig från pengar och ränteberoende. För att lyckas med det skulle omsättningsmedlen förvaltas av sällskapet och användas endast för verksamhetens bästa. Pengar i privat ägo som användes i produktionen förbjöds. Det som producerades skulle avsättas blandmedlemmarna i andelssällskapet. Nya medlemmar fick naturligtvis ansluta sig till sällskapet. Kristiansen insåg dock att sällskapet behövde pengar för att klara av utbytet mellan Medlemmarna. Men istället för att använda de vanliga danska pengarna (som man inte hade någon större tilltro till), började man trycka egna s.k. ”andelspengar”. Som hade sin underliggande säkerhet i den jord som var och än i sällskapet ägde och brukade. Praktiskt fungerade detta system genom att mejerierna som ingick i andelssällskapet fungerade som banker. Istället för att betala bonden med vanliga pengar, erhöll bonden andelspengar för motsvarande belopp. Dessa kunde när som helst växlas in i danska kronor. Mejeriernas roll som banker togs senare över av en ”andelskassa” som var mer lämpad för den verksamheten. (Mustajärvi, 1993). Intresset med andelspengarna ökade bland de danska bönderna. Vilket gjorde de danska storbankerna oroade. De danska storbankerna krävde att regering och riksdag skulle sätta stopp för andelssällskapet Och så hände också 1933 då man förbjöd bruket av andelspengar. Detta hindrade dock inte JAK: s fortsatta arbete för en räntefri ekonomi. Men kan sammanfatta JAK: s fortsatta historia med att JAK ständigt stött på statligt motstånd i sina försök att uppnå ett räntefritt samhälle. (Mustajärvi, 1993).”

JAK gick förbi penningsystemet och skapade t.o.m egna pengar och blev på så sätt ett stort hot och storbankerna såg sig tvungna att stoppa JAK.

Den brist som skapas när kredit/skuld-systemet havererar är konstlad och skapad av att banksystemet inte tillåter alternativ. Vid penningkontraktionen vid depressionen ”försvann” en tredjedel av penningmängden i USA och bristen på pengar gjorde att folk fick det svårt. Det rådde ingen varubrist eller produktionsbrist i USA eller världen på 30-talet; det rådde bara brist på pengar som människor kunde handla med. Då det fanns för lite pengar i samhället (vid inflation finns för mycket pengar – vid deflation för lite) sjönk priserna på varor och det blev olönsamt att producera – man förstörde t.o.m produkter för att försöka få upp priserna. Och detta har redan börja ske igen! Lite intressanta fakta:
”That all makes sense, except we have a depression now, but no disasters to cause it.

Everybody still wants to work and make money, and we still have all the stuff we need to produce, yet still a depression…

The Martian scientist would think we’re nuts to have our economy grind to a halt and throw people into unemployment without a single
physical cause.

Not even one.

And you know what? It was EXACTLY the same with the Great Depression. No physical cause at all

One day the economy is humming along. Next day—CRASH.

But it’s worse than that, because during the Great Depression every day food and goods were being destroyed…

…10 MILLION gallons of port wine was poured on the ground in Portugal in June, 1932

…Thousands of crates of oranges were dumped in the ocean in England on July 28, 1933

…5,600,722 bags of coffee were PURCHASED and DESTROYED by the government of Brazil by April 20, 1932

…3,500,000 bales of cotton were forbidden to be produced by, Henry Wallace, US Secretary of Agriculture in February 1933

Oh—and the government paid farmers 100 MILLION DOLLARS to not grow that cotton in 1933 dollars…which is about a BILLION today

Does all this sound crazy to you? Good. Then let’s continue

…In late March, 2010 Florida strawberry farmers destroyed approximately half their crops.

Yup, we’ve already started doing the same thing to “restore prosperity” that we were doing during the Great Depression.

And if you think that’s bad…

Remember learning about the Potato Famine in Ireland in school? The potato crops failed, so the Irish had nothing to eat…and 1,029,000 people out of a population of a little over 8 million STARVED to death

except…

The Irish aren’t a race of “picky eaters” who would rather starve to death than eat something other than a potato.
Nope.

Only the potato crops failed. All the other food was just fine. In fact, everything else grew so well that Ireland exported enough food to feed everyone who died for an entire year four times over.

http://nationaleconomy.net/book-natecon/

Så prylen för framtiden är inte att spela på deras planhalva, vilket guld definitivt är, utan att tvärtom se till att spela maximalt utanför deras spelfält. Att bankernas förlängda arm, staten och marionetterna politikerna kommer göra allt för att vidmakthålla den rådande skuld/kredit-parasitismen är ett annat plan vi måste jobba med. Alla politiker som motsätter sig en penningreform måste ut ur Riksdagen t.ex.

DN1,DN2,DN3,DN4,SVD1,SVD2,SVD3,SVD4,GP1,GP2,

11 thoughts on “JAK-bankens alternativ till guld och skuld

  1. Helt underbar artikel. Den belyser problemen på ett sätt som är greppbart även för de allra flesta.

  2. Tycker att du skriver helt super! Undrar lite över dina tankar om hur systemet skulle kunna se ut istället? Ditt sätt att se på hur ekonomin fungerar är helt enastående. Keep up the good work!

  3. Lite småtufft för jänkarna:
    http://www.e24.se/makro/varlden/ingen-losning-i-sikte-for-nedstangda-minnesota_2919494.e24

    http://www.e24.se/makro/varlden/usa-kampar-mot-klockan_2918870.e24
    ”För att USA ska klara av sina betalningar måste landets skuldtak, som för närvarande ligger på motsvarande 93 000 miljarder kronor, höjas senast den 2 augusti. Misslyckas man med detta kan konsekvenserna för landets ekonomi bli katastrofala, menar finansminister Timothy Geithner.”
    Nittiotretusenmiljarder!! Det är aningen mer än kaffepengar det..

  4. Du skriver flitigt och mycket bra! Frågan kvarstår dock vad man ska göra när det blir allt svårare att överhuvudtaget ta ut sina pengar från sitt konto och således ifrån banksystemet. Visst, än så länge är det ganska lätt – bara att gå till närmaste uttagsautomat. Men även om du har valuta i handen kommer den att tappa, enligt riksbankens prognos, ca 3.3% i år vilket innebär att räntan på ett vanligt sparkonto blir negativ. Hur ska man göra om man som enskild individ vill skydda sig mot inflation? Jag vet då bara ett sätt idagsläget, nämligen ädelmetall. Sedan hur framtidens penningsystem kommer att se ut är ju frågan. Jag är för egen del inte alls övertygad om att en klassisk guldstandard är rätt väg att gå. Hur ser du på detta?

    • Tack!
      Är lite trött så jag klistrar och klistrar mitt tidigare svar till Sverker:

      Nä, jag tror inte folk kommer ha med sig guld när det skiter sig. Det där med intrinsic value är bullshiit och guldbaggarna har förljugit historien så att det visslar om det. Von Mises var finansierad av Rockefeller och Von Mises vet du lika väl som jag ursprunget på.

      Bob Chapman har skrivit i många många år att allt skiter sig och att guld (vilket han själv spekulerar i) kommer vara enda bestående värdet och räddningen för världen.Guld har historiskt alltid varit plan B när skuld/kredit systemet rasar. Läs Zarlenga om du vill ha en bra redogörelse för hur förljuget guldets historia är.

      Mises och Chapman totalt ignorerar, alternativt är okunniga om (vilket inte är troligt), skillnaden mellan kredit/skuldpengar och icke skuldpengar (fiatpengar).

      Det är skuld/kreditsystemet som havererar och inte de skuldfria pengarna.

      Under trettiotals depressionen var det guldstandard. Om du läser vad dåtidens ledande ekonomer (såsom Fisher) 1939 försökte få igenom så är det samma sak som t.ex Hitler genomförde i Tyskland och McGeer i Canada – att införa statligt utgivna skuldfria pengar – vilket i båda fallen fick dessa länder på fötter och ur depressionen. De påvisade också att de länder som längst hängde sig kvar vid guldstandarden var också de som fastnade i depressionen. De visar också att tesen att, såsom du uttryckte det: ”Det värdesäkrar i alla lägen” är en illusion.

      Läs och begrunda, Sverker, historien är som alltid totalt förvrängd av de vanliga misstänkta.
      http://www.economicstability.org/history/a-program-for-monetary-reform-the-1939-document

      1931 kom förlagan till ovan- Chicagoplanen som också var en kopia av vad Hitler och McGeer genomförde för att komma ut ur depressionen skapad av kredit/skuldsystemet – Chicagoplanen gick också ut på att staten skulle skapa skuldfria pengar och att privata parasitbanker skulle fråntas rätten att hitta på krediter som de kan skuldsätta allt med.

    • Jo, dollar kommer ramla som världsreservvaluta och det bl.a det som skapar inflation i USA. BRIC och SCO har kommit överens om att att använda varandras valutor i handel med varandra eller ”swappa” varor för att undvika dollar. USA:s free ride, som alla imperier brukar rida på i kraft av att vara värdlsreservvalutan, har nått vägs ände snart.

      Det USA gör som Putin är arg på är att USA sväller över världen med sina sedlar och exporterar sin inflation ( ”our currency, but your problem” som Nixons Secretary of the Treasury, John Connally, sa när Europa klagade i börjam av 70-talet)

      Men kommer världen gå under för att världen kopplar loss sig mot en parasitär världsvaluta? Nä! Kommer USA gå ner i toaletten med allt papper som de tvingat på alla andra länder genom petrodollar-systemet när ingen använder dem? Ja, troligen! Och det finns många gånger mer dollarsedlar utanför USA än i USA.

      Har världen överlevt när andra världsvalutor tappat kungakronan? Ja, Pundet är ett exempel.
      Jag skulle vilja gå så långt som att säga att världen som helhet (om man bortser från annekterade landet USA) skulle må mycket bättre om dollarn sluta få sin ”free ride”

      Så, nej, Sverker, jag tror inte på domedagen kommer nu och Sveriges valuta är inte dollar.
      Däremot vet jag några som gärna vill få oss att tro att rådande skuld/kreditsystem är det enda allenarådande.

Kommentarer inaktiverade.