Bakom bankernas lögner döljer sig en ny lögn!

Jag tänkte ta upp två saker här då det skapar förvirring (fullt medvetet från bankparasiternas sida) – det s.k räntonettot och bostadsobligationer. De sitter ihop och skapar illusioner, eller rättare sagt bedrägerier, som bankerna är måna om att vi inte ska se igenom.

Vad bankerna vill att vi ska tro:

Att bankerna finansierar sin ”utlåning” med kunders insatta pengar eller att banken lånar för att finansiera t.ex bostadslån med hjälp av bostadsobligationer. Bankerna vill också att vi ska tro att bankerna bara tjänar på mellanskillnaden mellan vad de lånar in och lånar ut – det s.k räntonettot

Inget av ovan är sant

Hur det fungerar

Jag gör ett förenklat exempel och använder bara en bank. Principiellt är det ingen skillnad om det är fler banker inblandade men då måste man dra in RIX som växlingskontor och då blir allt krångligare att förstå.

Låt säga att en helt nystartad bank har skapats. Låt oss säga att banken har de 2 800 i eget kapital som (enligt Riksbankschefen Ingves exempelräkning) banken behöver hålla i reserv för att hitta på en miljon kronor för att skuldfjättra en presumtiv boskuldslav. Banken skapar då en miljon kronor i krediter på ena sidan balansräkningen som de kluddar på ett nyöppnat konto till, säg Nisse. På andra sida balansräkningen får, ”köparen” (dvs den skuldslav som hyr av banken) en skuld på 1 miljon kronor, säg att Per sitter med denna skuld. Förändringen på bankens balansräkning blir då:

Denna miljon fanns således inte tidigare utan banken har hittat på den från fullständigt ingenting. Inga insättningar har behövts för att hitta på denna miljon. Det enda som behövdes var ett tangentbord, en dator och 2 800 kr som banken INTE lånar ut utan håller som reserv (banken har alltså inte ens riskerat de 2 800 kronorna då de håller i dem fortfarande).

Men banken nöjer sig inte med det utan låter skapa en bostadsobligation där banken använder Pers skuld som underliggande värde. Banken lyckas också lura i Nisse att köpa denna bostadsobligation (genom att ge Nisse lite bättre ränta än att han har krediterna stående på sitt konto men lägre än vad banken tar av Per i ränta) och kan på så sätt komma åt den miljon som Nisse har på sitt konto och låna ut dem igen! Banken ”lånar” (genom att Nisse köper bostadsobligationen) med andra ord sina egna påhittade krediter som de sedan kan använda en gång till för att hitta en till boskuldslav, säg Lasse, som de kan fjättra med 1 miljon kronor. Sedan kan banken använda den snubben som underliggande värde för att hitta på en till bostadsobligation för att kunna ”låna” av bankens egna påhittade krediter.

Ok, detta var gravt förenklat och det finns regler för hur detta ”utlånande” av redan påhittade krediter får ske men principen är den samma ändå. Bostadsobligationer är ett sätt för bankerna att hitta på mer krediter baserat på de krediter de redan hittat på.

För allt banken hade var bara 2 800 kronor som de sedan INTE lånade ut utan behöll som reserv för att ”låna” ut flera varv av påhittade krediter som de skuldsätter någon med.

Banken lånar med andra ord inte ut det de ser som pengar, dvs de centralbankspengar (pengar på bankernas riksbankskonton och/eller kontanter) utan hittar på lager på lager av krediter genom att ”låna” av sina egna påhittade krediter som de ”lånar” ut igen. Det bankerna gör genom t.ex bostadsobligationer är fractional reserve banking på sina egna krediter och inte på centralbankspengar. Bankerna ser nämligen inte ens sina egna krediter som pengar.

Så baserat på 2 800 kronor i reserv (som banken INTE lånar ut)  kan banken inte bara ”låna ut” 1 miljon kronor utan även alla lager av extra omgångar de kan skapa genom att skapa bostadsobligationer!

Bankernas vinst ska bedömas efter är hur mycket de pulat in i kapital (de 2 800 kronorna de fortfarande behåller i reserv) och det de får i vinst på både första lånet men även rundgången av bostadsobligationer. men låt oss bara kolla på hur mycket vinst de gör på den första miljon de ”lånade” ut:

Låt säga att banken tar 4% ränta på dessa 1 miljon påhittade kreditkronor. Då får de 40 000 kronor i avkastning varje år – ÅR EFTER ÅR UTAN ATT DE GJORT ETT SKIT MER ÄN HITTAT PÅ KREDITER SOM DE SKULDSATT NÅGON STACKARS BOSKULDSLAV MED! (ursäkta att jag skrek men det här är parasitism som jag blir arg på).

OK, banken måste ge lite i ränta på den miljon som de hittat på på andra  sidan balansräkning men räntan på t.ex lönekonton är ju nästintill noll så det är inte mycket som försvinner där. Men låt oss ta i och säga att banken kommer få över 30 000 kronor efter att de gett ut räntan.

Så, för att sammanfatta:

Banken stoppar in 2 800 kronor som de BEHÅLLER och får 30 000 kronor i avkastning på dessa 2 800 kronor i eget kapital som inte ens är satsat (det ligger ju som sagt kvar som reserv i banken) . Inte nog med det! VARJE ÅR får de en avkastning på detta ickesatsade kapital på 30 000kr om kunden inte börjar amortera på påhitten. Och vad har banken gjort för att få denna groteska avkastning på ickesatsat kapital? ÅTERIGEN: INTE ETT SKIT MER ÄN HITTAT PÅ KREDITER FRÅN LUFTEN SOM DE SKULDFÖRSLAVAT NÅGON BOSKULDSLAV MED!

Det s.k ”räntonettot” är m.a.o fullständigt lögn det med!

————————

Tillägg på fråga av case

”Så banken lyckas fixa så att säljaren Nisse står för lånet till köparen Per. Men Nisse vill väl ha ränta på sin obligation? Säg att han vill ha 3% för att låna ut sin miljon, och banken får in 4% från Per. Blir det inte ett räntenetto på 1% då till banken?”
Nä, banken tar den miljon som sitter på Nisses konto (om han köper bostadsobligationen) och ”lånar” ut den till säg, Lasse.
Så banken får räntan på den miljon som Per sitter skuldsatt med samt räntan på den miljon som Lasse sitter skuldsatt med. Så banken tar 4 procent ränta på både Pers OCH Lasses miljon i ”skuld”medan de bara behöver betala ränta till Nisse på bostadsobligationen. Och det ända banken gjort för att få detta är att hålla 2 800 kronor i reserv , dvs de har inte ens satsat dessa 2 800 kronor.

Man ju säga att det är räntonetto på den fractional reserve utlåning som bankerna gör grundat på bostadsobligationen. men den är OVANPÅ den miljon som skapades med bara 2 800kr i reserv. Den första miljonen skapas enbart med de 2 800 kronorna som bas.

Så genom bostadsobligationerna ”lånar” bankerna av de krediter som de hittat på. Så avkastningen på satsat kapital ( de 2 800kr) blir först räntan på den ursprungligt påhittade miljonen och OVANPÅ det läggs sedan alla ”in” och ”utlåningar” som banken lyckas göra på denna miljon. Dvs ett fractional reserve system där bankernas påhittade krediter ”lånas” ut och ”lånas” in igen  -de enda riktiga pengarna som banken håller är de 2 800 kronorna – med riktiga pengar avser jag här det som bankerna anser vara riktiga pengar – centralbankspengar. Egentligen är det ju t.o.m med fel att säga att de satsat de 2 800 kr då dessa fortfarande finns på banken.

26 thoughts on “Bakom bankernas lögner döljer sig en ny lögn!

  1. Smart! Så banken lyckas fixa så att säljaren Nisse står för lånet till köparen Per. Men Nisse vill väl ha ränta på sin obligation? Säg att han vill ha 3% för att låna ut sin miljon, och banken får in 4% från Per. Blir det inte ett räntenetto på 1% då till banken? Och om Nisse inte går på obligationstricket utan vill ta ut sina stålar cash (eller flytta pengarna till en annan bank, köpa ett hus, eller en ny båt eller något) då måste ju banken skaka fram en mille i riktiga centralbankspengar någonstans. Förmodligen får Wallenbergarna då låna från riksbanken eller Folksam och förhoppningsvis till lägre ränta än 4%, alltså räntenetto igen.

    • ”Så banken lyckas fixa så att säljaren Nisse står för lånet till köparen Per. Men Nisse vill väl ha ränta på sin obligation? Säg att han vill ha 3% för att låna ut sin miljon, och banken får in 4% från Per. Blir det inte ett räntenetto på 1% då till banken?”
      Nä, banken tar den miljon som sitter på Nisses konto (om han köper bostadsobligationen) och ”lånar” ut den till säg, Lasse.
      Så banken får räntan på den miljon som Per sitter skuldsatt samt räntan på den miljon som Lasse sitter skuldsatt med. Så banken tar 4 procent ränta på Pers OCH Lasses miljon i ”skuld”medan de bara behöver betala ränta till Nisse på bostadsobligationen. Och det ända banken gjort för att få detta är att hålla 2 800 kronor i reserv , dvs de har inte ens satsat dessa 2 800 kronor.

      Man ju säga att det är räntone
      Mkan ju säga att det är räntonetto på den fractional reserve utlåning som bankerna gör grundat på bostadsobligationen. men den är OVANPÅ den miljon som skapades med bara 2 800kr i reserv.Den första miljonen skapas enbart med de 2 800 kronorna som bas.

      Så genom bostadsobligationerna ”lånar” bankerna av de krediter som de hittat på. Så avkastningen på satsat kapital (2 800kr) blir först räntan på den ursprungligt påhittade miljonen och OVANPÅ det läggs sedan alla ”in” och ”utlåningar” som banken lyckas göra på denna miljon (dvs ett fractional reserve system där bankernas påhittade krediter ”lånas” ut och ”lånas” in igen (de enda riktiga pengarna som banken håller är de 2 800 kronorna – med riktiga pengar avser jag här det som bankerna anser vara riktiga pengar – centralbankspengar). Egentligen är det ju t.o.m med fel att säga att de satsat de 2 800 kr då dessa fortfarande finns på banken.

      Jo, om kunder börjar plocka ut pengarna som bankerna inte har så blir det ju problem för bankerna. Det är därför banker ljuger av helvete och säger att de har pengarna de inte har.

  2. Snygg beskrivning men jag tror att den kanske behöver kompletteras för tydlighetens skull. Bostadsobligation är det instrument som normalt sett bostadsinstitut (såsom SBAB men ofta även dotterbolag hos affärsbankerna specialiserade på just bolån) emitterar medans vanliga banker brukar ge ut bankcertifikat. Båda har dock liknande funktion så förklaringen håller, särskilt som du i exemplet använder dig av just ett bolån.

    • Jag förenklade medvetet för att det inte skulle bli så krångligt., det är själva principen som är intressant. Dåvarande vice riksbankschef Lars Nyberg sa 2004 något intressant:
      ”Det är inte heller ovanligt att bankerna som äger bostadsinstitut köper
      obligationer emitterade av konkurrerande bankkoncerners
      bostadsinstitut. Det beror på att de egna institutens obligationer inte
      är möjliga att belåna i Riksbanken medan innehav av obligationer
      emitterade av institut som inte tillhör den egna koncernen är det.
      Detta har bidragit till att bostadsobligationerna till stor del ägs av
      bankerna”

      Så vad som är vad i denna heffaklump där bankerna måste skaffa sig en annan banks bostadsinstituts bostadsobligation för att kunna belåna dem hos Riksbanken gör ju att alla banker måste ligga med varandra som en djälva ormgrop🙂.

  3. ”Så genom bostadsobligationerna ”lånar” bankerna av de krediter som de hittat på.”

    Men är det inte just det som är finansieringen av lånet, precis det bankerna säger att de gör?

    När banken har ljugit ihop lånet så har de en tillgång och en skuld. Pelles lån och Lasses sparkonto. Båda förlöper med ränta, dock något olika. Så långt allt väl, banken får in räntenettot utan att ha gjort någon substantiell nytta. Tyvärr har de ju bara 2.800 på kontot hos riksbanken och därmed kan de inte betala ut Nisses pengar och inte heller skapa nya lån. Skulle något av det hända måste de få tag på riktiga pengar. Banken kan då monetarisera Pelles skuld genom att sälja den som en obligation. Om de säljer den till någon pensionsfond, annan bank eller liknande så får banken in en miljon i frasiga centralbankspengar och betalar för det en ränta. De kan i det läget börja fundera på att låna ut 357.142.857:- vilket skulle generera en skön intäkt och förmodligen en fin bonus till direktörerna. Dock måste de räkna med att Nisse kanske vill ta ut sin miljon och då blir det inget av med de ljuva drömmarna.

    Om de istället säljer den till Nisse så har de hindrat honom från att ta ut sina pengar, men ändå inte vunnit något. Den miljonen som satt på Nisses konto var ju ändå bara monopolpengar så den går inte att låna ut till Lasse, men nu måste banken BETALA ränta på hittepåpengarna! Och Lasses lån måste säkras upp med några andra 2.800. Till exempel upparbetade vinster i form av att Pelle betalar ränta på sitt lån.

    • Summan av kardemumman är i alla fall att banken skapar krediter på krediter som de tar ränta på och att det är kreditdelen de utövar fractional reserv banking med – inte de 2 800 kr som de ser som riktiga pengar och håller i reserv och aldrig lånar ut. De initiala 2 800 kronorna, som är de enda pengarna i sammanhanget då de är de enda som banken själv accepterar som pengar, ger först upphov till en miljon kronor i krediter/skuld. Banken (genom sina kreditinstitut) skapar sedan värdepapper (bostadobligation) för att få loss den miljonen i krediter för att kunna låna ut detta påhitt en gång till.

      Rent matematiskt ger således de initiala 2 800 kr i PENGAR, som banken skapade en miljon i KREDITER/SKULDER med, en avkastning på säg 30 000kr på ett år med 4% ränta. 30 000kr i avkastning på 2 800 kronor in i reserv ÄR INTE lika med räntonettot (eller hävdar du det?).

      Men om du vill göra en sån deal med mig så gärna. Jag har 2 800 kronor i plånboken som jag behåller i reserv – hittar på 1 miljon kronor i krediter (som du i och för sig inte kan använda någonstans då jag inte får utföra det bedrägeriet som bankerna gör): Så efter ett år ska jag ha 30 000 kronor av dig i ränta på den 1 miljon som jag hittat på, samtidigt som jag behåller mina 2 800 kronor – de ”lånar” jag aldrig ut . Deal?

      Banken hävdar alltså att räntonettot (som banken vill få oss att tro att de tjänar) ska räknas ut utgående från att de satsat 1 miljon kronor och att de får en avkastning på 30 000 kronor på denna miljon när banken i verkligheten bara ”satsat 2 800 kronor som de plockar ut 30 000 kronor i vinst på. I verkligheten har de ju inte ens satsat de 2 800 då de fortfarande håller i dem som reserv.

      ”Banken kan då monetarisera Pelles skuld genom att sälja den som en obligation. Om de säljer den till någon pensionsfond, annan bank eller liknande så får banken in en miljon i frasiga centralbankspengar ”

      Nä banken monetariserar inte Pers skuld och Per sitter fortfarande med samma skuld som banken kammar in 30 000 varje år på men vid . I exemplet använde jag bara en bank men resonemanget blir det samma med fler banker (då det måste gå genom RIX då bankerna sinsemellan inte ser varandras krediter som pengar). Så om vi fortsätter anta att pensionfonden har ett konto på samma bank – m.a.o dessa är KREDITER – inte ”krispiga centralbankspengar”! Banken flyttar då bara över pensionsfondens KREDITER och återanvänder dessa till att ”låna” ut en gång till. Samma resonemang är, som sagt, giltigt även om pensionsfondens KREDITER ligger på en annan banks konto men då sker det genom växlingskontoret RIX. Så nä, bankerna lånar inte ut några ”krispiga” centralbankspengar” banker använder centralbankspengar att växla med då varje bankkoncern skapar sina egna falskmyntade krediter och accepterar inte andra bankkoncerners falskmyntade krediter som pengar.
      Ska skriva om! Dåligt uttryckt och dessutom felaktigheter i resonemanget.

      Jag tycker du medvetet försöker röra till begreppen så jag kommer nog bli ganska brysk med dig om du inte skärper dig. (Ps Ber om ursäkt för den efterslängen, Case)

  4. Det som är mest rörigt här är nog mitt huvud, och som jag sagt tidigare så försöker jag bara fatta. Det är inte så lätt, men för mig funkar det att skriva. Om jag rört till begrepp så är det absolut inte medvetet, och om du tycker att mina inlägg förstör din blogg så tar jag inte illa upp om du raderar dem. Meddela gärna så att jag vet att det inte är något tekniskt fel.

    • Nä, egentligen är det väl bra att du kommer med kommentarer med en annan vinkling. men jag är lite stressad idag och har taskigt med tid så jag hamnade lite fel där. Och du har rätt, det är rörigt, snurrigt och medvetet gjort svårt att förstå.Kanske är jag mest frustrerad över att jag inte kan framställa det klarare.
      Ursäkta!

    • Case
      Nu fick jag taskigt samvete!
      Jag läste igenom ditt inlägg igen och din vinkling är vettig på många sätt. Jag läste den för snabbt, var frustrerad och vra stressad så jag dömde ut den för fort.
      Jag försöka ta upp den lite bättre ikväll om jag hinner. Märkte dessutom att jag skrivit fel i mitt svar till dig!
      Återigen, förlåt mig för min aggressivitet!

      • No sweat Lincoln. Jag har hängt här ett tag och vet att ibland kommer bultbrädan fram😀 Att jag tjatar på din blogg beror på att jag tycker det är ett utmärkt forum. Jag fattar alltid lite mer när jag läser dina inlägg. Men jag får ständigt ett glapp i skallen någonstans mellan M0 och M3😉 Jag får inte ihop att 97% av alla ”pengar” i samhället bra skyfflas runt mellan olika banker och samtidigt genererar/kostar ränta. Hur kan man få för sig att de gör nytta där? Och hur kan man tro att världen kommer att gå under om strömmen av ”pengar” mellan bankerna slutar rinna? Var någonstans slutar sanningen och var börjar lögnen? Att försöka se saker från olika håll hjälper mig lite i alla fall.

      • Att starta bank kostar 50 miljoner (om jag minns rätt) i ”avgift”?
        Men för en person som har låt säga 100 miljoner (drömvinstvinnare t.ex.) så öppnar sig möjligheten att göra extrema vinster.
        Hoppas jag räknat, och tänkt, rätt här nu😉;)….

        Räknat på 5% ränta och en kapitaltäckning på 10%:
        * År 1 till år 2:
        50 Mkr i eget kapital som bank gör att jag kan låna ut 500 och få 25 Mkr i ränteintäkt från år ett till år två.

        * År 2 till år 3:
        Räntan från första året (25 Mkr) används som kapitaltäckning för att låna ut ytterligare 250 Mkr som lånas ut.
        De ursprungliga 500 Mkr är fortfarande utlånade.

        * År tre till år 4:
        Nu har jag 37,5 Mkr att förvandla (totala ränteintäkterna) till 375 Mkr att låna ut.
        Kvar är fortfarande både 500 Mkr och 250 Mkr i utlåning med tillhörande räntor som tickar in…

        * År 4 till 5:
        De nyaste 375 Mkr har renderat i 18,75 Mkr i räntor till min lilla kassa.
        De äldre ”posterna”, 500 och 250 Mkr, har också de skyfflat in ytterligare 37,5 Mkr i räntor till lilla mig.
        Nu kan jag ta dessa räntor jag fått in, 56,25 Mkr, och låna ut ytterligare 562,5 Mkr.
        Nu har mina 50 miljoner växt till en utlåningsportfölj på 1687,5 miljoner, eller nästan 1,7 miljarder, på cirkus fem år..

        * År 5 till 6:
        Som tidigare, ”posten” med 500 Mkr ger 25 Mkr i intäkt.
        ”Posten” med 250 Mkr ger 12,5 Mkr in..
        ”Posten” med 375 Mkr kastar in 18,75 Mkr..
        ”Posten” med 562,5 Mkr smashar in 28,125 Mkr..
        Nu sitter jag med ränteintäkter på 84 375 000:-, och självklart så kan inte dessa ligga å mögla inne i mitt bankvalv. Nä, det blir en utlåning på detta med, alltså 843 750 000:-. Lägger man till det på vad jag redan lånat ut, 1 687 500 000:-, så kan jag stoltsera med att ha lånat ut 2 531 250 000:- på sex år med en grundplåt på 50 Mkr.

        År 7 får jag in 126 562 500:- i räntor, från mina ordinarie 50 000 000:-.
        Rätt så hyfsad tillväxt, särskilt eftersom jag har kvar de 50 miljonerna också då de bara ligger som en säkerhet och inte egentligen lånats ut…..
        Här kan jag faktiskt välja att sakta ner tempot, och behålla en del av slantarna. Men girig som jag är (jag är ju bank, så vad annat är att vänta sig liksom…), så lånar jag ut detta med. Bara tanken att kunna låna ut drygt 1,2 miljarder och förvänta mig ränteintäkter till år 8 på närmare 190 miljoner är vara parasits våta dröm..

        Sen säljer jag banken för en rund slant på 5 miljarder eller nå´t…:)

  5. Ping: Drönaren Behring Breivik: Muslimfritt Europa 2083! Target: Marxismen! | Helena Palena

    • Varför för sent?
      Nå´t jag missat kanske?

      Skulle vara en njutning att sopa banan med alla banker med en ränta på 0,5% på allt, men det vore nog med livet som insats jag gjorde det..

  6. Men, det måste väl finnas några regler om hur banken ska se ut, vilka som leder den, hur mycket man ska sätta in från början ex. för att man ska få den där oktrojen eller få starta ett kredimarknadsföretag? Eller räcker det med 2.800 kr i insats?
    Då ska omedelbart starta en bank! Min pension är så usel så några miljoner extra varje år skulle inte göra ont. 🙂

    • Man måste nog tillhöra rätt inavel i alla fall.🙂

      Vet inte riktigt mer vad som behövs mer än det Farfar och HCA beskrev – de vet säkert mer än jag om det.

      • Har misstänkt det i hela mitt liv, att det är generna mina det varit fel på, fast ibland kallas det ”social kompetens”.
        Alltså ingen bank för min del. Dystert jag som just såg en strimma av hopp.🙂

  7. Tja, ba Case! Får se om jag fixar det bättre nu.

    Gången enligt banken är att bankernas bostadsinstitut finansierar sina ”bostadslån” genom att institutet säljer sin ”lånefordan” i form av att ge ut en bostadsobligation. Bankens bostadsinstitut får då ”pengar” motsvarande ”lånets” värde av banken. Bolåneinstitutet ”lånar” sedan ut dessa ”pengar” mot en högre ränta och tjänar på mellanskillnaden – det s.k räntonettot. Vi antar att detta sker inom samma bankkoncern.

    Men bostadsinstitutets ”lånefordran” är ju den ”skuld” som skapades när en kredit skapades. Så vad banken gör är att skapa en till kredit ur någon föregående kredit då den ”betalar” för bostadsobligationen som bankinstitutet säljer. För banken ger bostadsinstitut krediter i utbyte för bostadsobligationen – bostadsinstitutet får inte centralbankspengar . Så banken har skapat en till kredit åt bostadsinstitutet som bostadsinstitutet ”lånar” ut. Alltså har mer krediter skapats genom bostadsinstitutet utgivande av bostadsobligationen. På så sätts skapas flera lager av krediter ovanpå varandra.

    Bostadsinstitutens obligationer hamnar på bankens tillgångssida från vilken skapar en ny kredit som bostadsinstitutet kan ”låna” ut till en ny boskuldslav. Bostadsinstitutets nya skuldfordran på den nya boskuldslaven kan sedan institutet sälja till banken som en ny bostadsobligation som banken lägger på sin tillgångssida och bostadsinstitutet får en ny kredit som den kan skuldförslava någon med.

    Så bostadsobligationerna blir ett sätt att skapa mer krediter ur redan skapade krediter. Men återigen; allt banken behövde hosta upp i riktiga pengar var 2 800 för att hitta på den ursprungliga krediten på en miljon kr som bostadsinstitutet skuldsatte någon med.

    Om det är en annan banks bostadsobligation så blir det lite krångligare då den andra banken endast accepterar den andra bankens centralbankspengar som betalning. Och som du säger kan det bli jackpott för den andra banken då den kommer få en massa centralbankspengar som det går utmärkt att blåsa upp krediter med ( i enlighet med att 2 800 kronor i centralbankspengar kan ge upphov till 1 miljon kronor i påhittade krediter/skulder). Men banken som lämnar ifrån sig centralbankspengarna kommer ha ett lika stort hål på samma summa som den måste balansera. Detta sker genom clearing-funktionen i RIX. Oftast strömmar det åt båda hållen så det brukar jämna ut sig ganska mycket. Annars kan den bank som sitter med underskott i centralbankspengar låna centralbankspengar av en bank med ”överskott”.

    Så bankerna stöttar upp varandra som den kartell de är. Men ibland så ruttnar någon bank på att stötta en annan bank. Så hände 2008 då tydligen Handelsbanken ruttnade när bl.a Swedbank var i blåsväder.
    Citat:
    ”Pär Boman, vd för Handelsbanken, hade surnat till, enligt Affärsvärldens källor. Här hade banken varit snäll och lånat ut pengar billigt till sina fyra konkurrenter natt ut och natt in – trots att vissa av dem hade problem.

    Just nu var Handelsbanken särskilt sur på Den Danske Bank som dag efter dag inte bara använde RIX för att cleara betalningar utan som billig finansieringskälla.

    Nu fick det vara nog. Handelsbanken hade inte lust att vara någon sorts krockkudde. Dessutom garanterade RIX inte de pengar som bankerna lånade ut till varandra över natten. Om något skulle hända någon av de andra bankerna riskerade Handelsbanken att förlora sina lån. ”

    Intressant läsning hela artikeln (det man nu fattar av det för det är inavling på ganska hög nivå och reportern verkar mest hänförd över magin i något han inte verkar förstå så mycket av):
    http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

    Så bankerna jobbar ju inte direkt efter att ha ihjäl varandra som riktiga företag sysslar med.

    2008 stannade tydligen hela interbank lending ihop och bankerna misstrodde varandra maximalt. Då fick Riksbanken gå in och ta emot bostatdsoobligationer och pula in cash för att hålla skiten igång. Tydligen hamnade Riksbanken med hälften av alla bostadsobligationerna i knät,
    ”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”

    http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

    Hoppas det klarnade lite. Är lite trött så kanske spårade jag ur lite men hur denna gröt kan utgöra bas för vår gemensamma penningmängd är ju helt sorglig. Att skilja betalsystemet från bankerna påhitteri-utlåningar är, precis som Bank of Englands chef påpekat, en nödvändighet:

    ”Another avenue of reform is some form of functional separation. The Volcker Rule is one example. Another, more fundamental, example would be to divorce the payment system from risky lending activity – that is to prevent fractional reserve banking (for example, as proposed by Fisher, 1936, Friedman, 1960, Tobin, 1987 and more recently by Kay, 2009). ”

    Det var i samma tal som han även sa :

    ”Of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

    Återigen! Ber om ursäkt för min bultbräda i mina tidigare kommentarer.

  8. Jo jag läste DI´s artikel med stor förtjusning och gjorde samma reflektion som du över reporterns vördnad:/
    Om jag då förstår det rätt så används skulden som säkerhet för att skapa nya lån. Enligt reglerna
    ( http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26472 ) måste det ske genom att sälja skulden i form av en obligation till någon annan finansaktör. Därav uppdelning på låneinstitut och bank, att bankerna köper och säljer obligationer av varandra osv. Detta kan pågå i flera steg och funkar så länge som ingen tar ut pengar från banken. Och även om det händer så gör det inte så mycket eftersom de flesta pengaflödena i alla fall går från en bank till en annan (inte så ofta folk tar ut sedlar och lägger i madrassen), och flödena jämnar i stort sett ut sig. Alltså fritt fram för banken att pumpa mer varmluft i bubblan… Tror jag fattar nu.

Kommentarer inaktiverade.