Bankparasitismen är en parodi på ”fri marknad”

Bankerna (genom sina bostadsinstitut) skapar bostadsobligationer där de använder en skuld på en skuldslvav som underliggande värde för att kunna skapa än mer krediter. Bostadsobligationer är således ytterligare bara ett derivat av pengar. I kemi är ett derivat ett kemiskt ämne härlett från ett annat ämne – samma sak med bostadsobligationer – bostadsobligationer är kommet ur krediter och bankernas krediter är kommet ur centralbankspengar (där även fysiska kontanter ingår) – som är de enda pengar som bankerna ser som pengar då de inte ser andra bankers krediter (eller bostadsobligationer) som pengar. Varken krediter eller bostadsobligationer är m.a.o pengar utan hybrider av pengar, derivat av pengar, eller vad man nu vill kalla dem.

Dessa derivat (bostadsobligationer) av pengar går således att använda som ”säkerhet” för bankerna för att hitta på mer av derivatet krediter.  Och det verkar inte vara någon absolut fix procentsats på hur mycket de får trycka in t.ex i form av bostadobligationer som säkerhet. Riksbanken verkar kunna ändra den lite som den vill.

När interbank lending sket sig i 2008 så ändrade Riksbanken helt enkelt bara hur mycket av hybriden bostadsobligationer som bankerna fick ha i RIX-systemet. Den här artikeln är intressant (det man nu fattar; för det är inavling på ganska hög nivå och reportern verkar mest hänförd över magin i något han inte verkar förstå så mycket av)
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

”Den 22 september utökade Riksbanken möjligheten till kredit i betalningssystemet RIX genom att höja nivån för hur mycket obligationer bankerna fick ha som säkerhet från 25 procent till 75 procent.”

Då bankerna totalt hade stoppat att ”låna” och bolla bostadsobligationer (bolla skuldslavar skulle jag sagt med bultbrädespråk) mellan varandra så hade hela RIX frusit fast. Bankerna gav då sina bostadsobligationer till Riksbanken och Rikgälden som började pumpa ut cash i systemet för att inte skiten i RIX skulle havererar.
”Men då bankerna inte längre litade på varandra blev Riksbanken tvungen att se till så att det fanns överlikviditet i systemet.”
(gillar den Orwellianska formuleringen ”överlikviditet ” – om det finns mer pengar i systemet så är det ”överlikviditet”)

Så bankerna lämnade in sina bostadsobligationer, som de sinsemellan totalt misstrodde, och bl.a Riksbanken gav dem centralbankspengar för att RIX skulle kunna rulla på.
Staten kom då att sitta med en djävla massa bostadsobligationer som ingen längre visste vad de var värda (och det lär väl upprepa sig när bobubblan spricker och hela hybridhybriskalaset spricker – staten kommer få sitta på alla bostadsobligationer om blivit totalt osäljbara):Som mest satt staten (svenska myndigheter) 2008 med hälften av alla bostadsobligationer i knät.

”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

Observera att Riksgälden gick in och stöttade upp bankerna.

Att någon kallar detta ”marknad” är ju ett skämt av stora mått. Att konkurrera ihjäl varandra gäller bara oss vanliga dödliga och företag. Banker däremot stöttar varandra och när inte det funkar så kliver staten in och håller uppe bedrägeriet.

Ta följande del av artikeln från AF ovan t.ex:
”Pär Boman, vd för Handelsbanken, hade surnat till, enligt Affärsvärldens källor. Här hade banken varit snäll och lånat ut pengar billigt till sina fyra konkurrenter natt ut och natt in – trots att vissa av dem hade problem.

Just nu var Handelsbanken särskilt sur på Den Danske Bank som dag efter dag inte bara använde RIX för att cleara betalningar utan som billig finansieringskälla.

Nu fick det vara nog. Handelsbanken hade inte lust att vara någon sorts krockkudde. Dessutom garanterade RIX inte de pengar som bankerna lånade ut till varandra över natten. Om något skulle hända någon av de andra bankerna riskerade Handelsbanken att förlora sina lån. ”

Så bankerna agerar ”krockkuddar” åt varandra! Kan en kartellverksamhet bli klarare? Företag ska ju ha ihjäl varandra i fri konkurrensens” säger ju det kollektiva mantrat som vi ryggmärgsopererats till att tro på – inte agera ”krockkuddar” åt varandra.
Men för att vara karteller måste ju bankerna vara företag och det är de ju bevisligen inte.

Banker är i ”tro på”-marknaden och när de inte ens själva ”tror på” vad de ”skapar” så måste staten gå in och försöka få samhället att ”tro på” det bankerna inte ens själva ”tror på”.

Att denna gröt kan utgöra bas för vår gemensamma penningmängd är ju helt sorglig. Att skilja betalsystemet från bankerna påhitteri-”utlåningar” är, precis som Bank of Englands chef Mervyn King påpekat, en nödvändighet:

”Another avenue of reform is some form of functional separation. The Volcker Rule is one example. Another, more fundamental, example would be to divorce the payment system from risky lending activity – that is to prevent fractional reserve banking (for example, as proposed by Fisher, 1936, Friedman, 1960, Tobin, 1987 and more recently by Kay, 2009).

http://www.bankofengland.co.uk/publications/speeches/2010/speech455.pdf

Det var samma King som även sagt :

”Of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Frågan är hur länge folk ”tror på” dårskapen bakom penning och banksystemet. Vad händer när folk inser att de blir uppätna av en parasit?

ab ex dn svd ekot svt gp

41 thoughts on “Bankparasitismen är en parodi på ”fri marknad”

  1. Folk kommer aldrig inse det.
    Det krävs att ngn sk ”ledare” ”förklarar” och berättar det för De Svagsinta och det krävs att Förvanskningsmedia trummar ut budskapet.

    Förövrigt bör det fullständigt perversa räntebidraget avskaffas omgående.

    • Men jag tycker, liksom många som skriver här att det börjar bli allt fler som börjar haja det här på forum, kommentarsfält i tidningar etc Så helt kört är det nog inte.

      Jo, ränte”bidraget” har ju onekligen hjälpt bankerna fånga skuldslavar. Men att enskilt bara ta bort räntebidraget är nog inte tillräckligt. Vi behöver göra som BoE chef King sa – skapa ett penningsystem där betalsystemet är skilt från utlåningar – dvs ett 100% reservkrav på bankerna – de ska ha pengarna de lånar ut.

    • Jag tror att du har fel.

      Revolutionerna i nordafrika leddes och initierade inte av en stark ledare.

      Det som möjliggör snabb förändring utan starka ledare och blodsutgjutelse är bildning och kommunikation (framförallt genom de snabba sociala medier vi har idag).

      Dock så kan det alltid vara bra i en rörelses tidiga skede att ha talföra och starka ledare som lyckas samla massorna – baksidan är vad dessa ledare sen kan göra med sin makt, då de är personer av kött och ben, med svagheter och styrkor som alla andra.

  2. Det känns som att den enda gången som en bank kan omfördela kreditpengar till riktiga pengar är när staten,vi, går in och räddar dem. Men då använder de de nya pengarna för att istället kunna låna ut ännu mer.
    Som Anders Borg sa:
    ”- Vi erbjuder bankerna 50 miljarder kronor, det betyder att bankerna i sin tur kan låna ut i storleksordningen 500-600 miljarder kronor”

    De skulle inte använda pengarna för att täppa till hål utan skapa ännu större hål i ett redan sjunkande skepp.
    Vi ska samtidigt som vi ska låna ihjäl oss även spara så mycket vi kan.
    Självklart handlar det enbart om att kunna öka basen för bankernas utlåning, och eftersom de har sådana sjuka möjligheter att låna ut så mycket mer än de har (= hitta på pengar/krediter från ingenting)..
    Idag är det tämligen svårt att få ett lån om man inte sparar på banken samtidigt, vilket grovt blir att man genom sitt eget sparande blåser upp skuldballongen ännu mer och där det egna sparkapitalet kan ses som kapitaltäckning för det lån som banken också vill att vi ska ta. Räcker det för banken att ha kring 3000:- för att låna ut en miljon, så lär de flesta sparare alltså täcka upp för sina egna lån på egen hand och banken riskerar egentligen noll och ingenting..

    Samma scenario är det med husköp. Man får låna max 85% av köpesumman (vilket skall vara samma som värdet, ett värde som ständigt blåses upp av bankerna…), och det får effekten att den egna insatsen på resterande 15% används som täckning för de andra 85%-en..
    Återigen, banken satsar inte en spänn av eget kapital!

    Bankrusning är det enda vapnet vi har för att stävja detta inferno, vilket vi kan göra.
    Än så länge, iaf tills kontanter blir olagliga e.d.

  3. Vad är ekonomi? En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete.

    • Ekonomi betyder hushållning och är ett sätt att hålla koll på produktionsresurser, tillgångar, resultat och flöden av dessa.

      Dagens kreditbaserade penningsystem är dock gjort för att dränera den verkliga ekonomin (dvs producenter av varor/tjänster, konsumenter och hushåll samt våra gemensamma institutioner såsom stat. landsting och kommuner) på frukterna av dess arbete och i stället låta dessa gå till de som sitter med de stora kapitaltillgångarna – kapitalackumulation, kallar vissa det!

    • Han kom med en del coola ordspråk Strindberg! Finns ju stor sanning i det som det funkar nu men som Nebbiolio skriver får vi aldrig fastna i att det måste vara så.

  4. Ang Vidsynts kommentar så tror jag faktiskt människor mer och mer börjar få upp ögonen om hur det hänger ihop. Sen att de inte riktigt fattar hur lurade de är kan jag förstå men att de börjar ifrågasätta och själva letar upp information som exempelvis på denna blogg ger ju åtminstone ett litet hopp om framtiden. Pyttelite hopp.

  5. Har fått en del återhugg som är hedervärda. Anser dock att blogginnehavaren har en sund men bitter ton mot bankerna som ger en besk smak i munnen. Men när det gäller guldet är han fullständigt ute och cyklar. Guld är det enda som kan hindra banker och regeringar att tillverka pengar ur tomma intet. Se gärna Finansiellainsikters.se video idag, om guld. Ganska bra beskrivining av regeringars och bankers hot mot oss alla.
    maklarsidanguggu

    • Nä, jag är inte bitter. Och jag har ekonomiskt stora ”besparingar” (om de nu finns). Läs Zarlenga historia om att statligt skapande av penningmängden varit överlägset privat utgivande av pengar som jag hänvisat dig till tidigare men som du trots det inte verkar ha läst. Bemöt det som står så kan vi utgå från det. Snacket om hyperinflation under staten är mestadels förljuget (såsom den Tyska hyperinflationen då tyska centralbanken var privat). De empiriska bevisen pekar således åt direkta motsatta håll till vad Mises och grabbarna påstår. När någon fförsöker påverka det sociala kontraktet vad vi ska ”tro på” ska det ifrågasättes särskilt om det sker utan stöd annar än en religiös ”tro på”.

      I dagens informationssamhälle skulle ”tron på” pengar (för det är vad det är – ett ömsesidigt socialt kontrakt om vad vi ska tro på vara pengar – inget annat) vara mer öppet än någonsin tidigare och den gemensamma konsensusen vara maximalt demokratisk. Religiös tro på guld är motsatsen till en demokratisk social överenskommelse. Liksom tempelprästerna styrde tron på guld till sina egen nytta kan de som håller i ”tro på” verktygen idag kontrollera det sociala kontraktet. Illusionspriset på guld beror på vem som styr och/eller äger illusionsverktygen – media, politik, kultur, finans, rättsväsende, utbildning och religion. För guld i sig har nästintill inget annat värde än affektionsvärde.

      Slänger med en mp3-fil om pengars ursprung, kapitel 1 i Zarlengas bok ”The Lost Science of Money” om pengars ursprung som är intressant. och visar hur Mengers historia om att guld som en ”naturlig” vara (när ekonomer börja använda naturvetenskapliga termer för att få trovärdighet är det ofta något gravt lurt i argumenteringen).
      Text-to-speech men det låter faktiskt ganska bra:
      [audio src="http://k002.kiwi6.com/hotlink/2bspi2mzl9/1_01_chapter_1_the_origins_of_money_systems.mp3" /]

      Det vore bra att utgå från riktig historia istället för en påhittad simulerad historia,som passar så läs och lyssna så kan vi utgå från den..

  6. Att få fler att se det sjuka systemet som det är handlar inte om att nå ut till alla samtidigt..
    Visst vore det kanon, men isf får vi alla hosta upp några stora kassar med kreditpengar och köpa t.ex. DN först🙂
    Jag är rätt säker på att man tar en i taget i sin närhet, och ”skakar” liv i denne. Gör ditt bästa så att denna personen i sin tur får en till att se eländet, och denna en till i sin tur..
    Mycket effektivt.
    Om man tror att det inte blir många eller går fort nog, så är det faktiskt fel. En obruten ”kedja” ger efter några steg väldigt många som vet. Ett pyramidspel kan man säga, med sanningen som insats..

    • Kanske skulle vi alla som jag gjort vid ett antal tillfällen vid kommenterande på SvD avsluta anförandet med en länk till denna blogg – det verkar ha dragit till sig några nya.

      Ett tips är också att gå i replik till den kokmmentar som fått mest ”like” då den ofta ligger högst hos mångas listningar och på så sätt får stor visibilitet.

      Försök vara så konkreta och välformulerade som möjligt för att inte skrämma i väg några…så får bultbrädebankandet stå för Lincoln när de väl hittat bloggen…😉

  7. Jättebra blogg! Kommer jag följa. Men har några frågor jag hoppas du orkar svara på:

    Vem/vilka är det som lägger beslag på alla pengarna? Efter har läst lite här känns det som att 99% av alla tillgångar ligger hos bankerna som förslavat oss människor.. men tittar man i listor över största/mest lönsamma företagen kommer inte många banker i topp.
    http://www.va.se/nyheter/2010/11/11/de-ar-sveriges-lonsammaste-foretag/

    Varför stiger inte kursen på bankparasiternas aktier med flera hundra 100% varje år? Bara trycka fram miljoner på tangentbordet borde ju va världens bästa grej.

    Hur kan en bank råka ut för en kreditförlust, t.ex om någon inte kan betala tillbaka ett lån. Då man bara tryckt upp pengarna ut ingenting och inte är skyldig någon pengarna man lånat ut bör det inte kunna bli ett minus på bankens balansräkning? Till vem betalar man denna kreditförlusten och varför?

    mvh Gäst

    • 1) bankerna sköter ett bokföringssystem för krediter och motsvarande skulder och har koncentrerat kreditmängden till en ytterst liten del av befolkningen medan den stora delen av befolkningen sitter med motsvarande skulder. Tar USA som exempel i bilden:
      us

      2) bankerna döljer sina vinster genom att hävda att de bara tjänar på räntonettot, och inte som riktiga företag gör – räknar avkastning på eget insatt kapital. Om banker använde samma metod som riktiga företag och använder avkastningen av eget kapital (alltså inte återanvändning av bankernas egenskapade krediter som de snurrar runt och skapar mer krediter av genom t.ex att deras bostadsinstitut skapar bostadsobligationer) har bankerna en extrem avkastning på ”ICKE satsat kapital – detta då det egna kapitalet fortfarande hålls av banken i reserv. Dessutom kan banken få denna extrema avkastning år efter år i avkastning på ickesatsat kapital.

      3) Tar bilden ovan som exempel på hur krediter pumpas till de få i bankernas bokföringssystem. Den enorma avkastningen på eget kapital pumpar alltmer krediter till de 20% av USA:s befolkning som äger 93% av krediterna medan de 80% av USA:s befolkning som endast har 7% av krediterna hamnar allt djupare skuld. på bankernas balansräkning.

    • Gäst. En bank måste ha en liten skvätt med riktiga pengar i botten när de hittar på lån, vilket som jag förstått det är egentligen de kontanter som finns.
      Om det då är många som samtidigt inte kan betala in räntorna, så blir effekten kraftig hos bankerna då de inte får in ”vinsten” via räntorna, de medel de kan blåsa upp till krediter sen.
      Samma sak händer om vi är nog många som samtidigt tar ut våra medel i kontanter, eftersom vi då tar bort riktiga pengar från systemet..

      Som Lincoln tidigare visat så kan banken förvandla 2 800:- till en miljon i lån, så tar jag ut 28 000:- och lägger de pengarna i madrassen så har jag förhindrat banken att låna ut 28 låtsasmiljoner.
      Bankerna är väldigt känsliga, men det snackas det inte så mycket om så klart.
      Bankerna är extremt beroende på att det sker en ständig tillväxt så de kan fortsätta skuldsätta hela tiden. Finns egentligen inget slut förrän kraschen är total.
      frågan är egentligen om vi ska låta dem besluta när det ska ske, eller om vi ska ta makten och bestämma själva när vi fått nog..

    • En viktig sak är att komma ihåg är att allt runt pengar är onödigt komplicerat utformat för att det ska vara svårt att se igenom pengabluffen.

      Att banker kan få en förlust beror på att en bank bokför skulden de skapar som en tillgångspost för banken och krediten som banken ger skuldslaven som en skuldpost. Om tillgångsposten för banken (skuldslavens skuld) visar sig vara mindre värd än som bokförts måste banken täcka upp skillnaden i bokfört värde och verkligt värde med troligtvis den egna bankens krediter (jag är inte säker på hur de riktigt täcker upp skillnaden i fråga om centralbankspengar och bankens egna krediter). Hursom måste banken antingen minska skuldsida (eget kapital posten) i sin balansräkning eller öka tillgångssidan genom att få in mer pengar till exempel genom en nyemmission.

      Däremot finns inte samma redovisningssed nu som innan (inte riktigt säker på hur det ser ut i Sverige) utan banker kan värdera skulder hur de vill så kallad market-to-fantasy istället för att värdera bankens tillgångar för vad de verkligen är värda i balansräkningen.

      • ”market-to-fantasy”
        Jo, det lär nog behövas!🙂 Det omvända är ju också sant banker är en ”fantay market”🙂

        Sant att de måste balansera balansräkningen. kan tänka mig att de kommer försöka krama ur skuldslavarna mer i ränta samt kräva amorteringar.

        Sedan är det väl troligt att det blir en repris på 2008 då staten helt plötsligt satt med hälften av alla bostadsobligationenerna. Så troligen kommer bankerna dumpa av sina dåliga ”tillgångar” till staten som kommer betala med bankernas uppumpade ”market fantasy”-pris,
        Precis som i USA.. Privatisera vinsterna och socialisera förlusterna heter lagen. En lag som enbart tillämpas för banker och är ett privilegium som inget riktigt föetag har.

      • Vad gäller svenska bankers kreditförluster tänkte jag skriva i förra kommentaren att i och med att de flesta är personligt ansvariga (skuldslavar) för sina lån i Sverige tror jag bankerna kan få en kreditförlust på dessa lån om låntagaren (skuldslaven) dör utan att försäljning av dennes tillgångar täcker upp lånet eller om låntagaren flyr landet till ett land utan utlämningstillstånd (eller försvinner underjord). En annan möjligheten för bankerna att få en kreditförlust på dessa lån är om låntagaren inte har en tillräcklig inkomst för att betala hela räntan samtidigt som låntagaren inte har några tillgångar alls. Det är helt enkelt väldigt svårt att bli av med ett lån om man inte har pengarna eller tillgångar att sälja av för att betala av lånet; den enskilde skuldslaven har egentligen tre val: betala lånet (alla kan inte göra detta), dö (eller gå under jord) eller att slava för lånet tills banken inte längre kan dra någon nytta av skuldslaven (-> finansiell död -> undernäring -> död). Att det är svårt att bli av med dessa lån och därmed det nominella värdet på lånet borde gör att svenska banker har svårt att få en kreditförlust på dessa lånen eftersom de kräver en skål av låntagarens kött om du inte kan fortsätta att betala på lånet och de flesta kommer därför göra sitt bästa för att betala på sitt lån.

        Som du också säger känns det långt borta nu att bankerna skulle få ta några större förluster vid en ny kris men den som lever får se.

    • Om man någon gång behöver sätta in kontanter på sitt bankkonto så brukar banken vara ytterst motsträvig. Man bör då förklara för dem att man gör det av rent ”mänskliga skäl”. För av de 20.000 i kontanter som man sätter in så får ju banken möjlighet att låna ut c:a 7miljoner till villalån. Det blir alltså 3 familjer med barn som får en bra start här i livet.

      Inte nog med, banken kan ju få tillbaka kanske 10 miljoner i räntor och det gör ju att bankkassörskans och hennes kollegers arbete kan vara tryggade för flera år framåt.
      Så jag sätter in pengarna för att jag vill mina medmänniskors bästa.

      Någon kan säkert spä på med fördelar men jag nöjer mig med detta 🙂

    • Försökte läsa men blev omedelbart förvirrad på en högre nivå. Mycket osammanhängande. Lite intressant dock med uppdelningen på vertikalt och horisontellt pengaskapande. Vet inte om det var det bästa exemplet, men det där är ruskigt lätt att blanda ihop och en tankemodell som hjälper till att hålla ordning är inte dumt.

      • Jo, jag blev blev också förvirrad (och därmed förbannad som vanligt! Ovanligt va, Case? 🙂 )

        Men han skriver att penningsystemet är exogenous, dvs säga att staten skapar och styr kreditskapadet från det privata banksystemet. Dvs staten skapar base money först som sedan bankerna expanderar. Det är ju helt fel! Det är ju motsatsen som råder, penningsystemet är ju endogenous som Steve Keen försöker banka in i huvudet på alla. Dvs de privata bankerna skapa först krediter och staten skapar base money (centralbankspengar, monetära basen, M0 eller vad det nu kallas) efteråt. Så det privat banksytemet styr och staten svansar efter och fyller på med base money.
        Då han hade helt fel utgångsläge för sitt resonemang (som jag tyckte luktade lite ”staten är skyldig till allt” retorik) så pallade jag inte läsa mer av hans kringelkrokar.

      • Ok, min magkänsla var att det var antingen ett mycket bra inlägg ELLER ett mycket dåligt inlägg.

        Kan då bara konstatera att jag som vanligt hade helt rätt 🙂

    • Jag läste bara kort och vad jag fann var en lite kort (alltför kort och kanske förenklad) genomgång av MMT (dvs Modern Monetary Theory) som även kallas Chartalism.

      Detta är alltså en nationalekonomisk skola som bygger något på statiska balanser mellan olika sektorer och import/export. Jag har ännu inte studerat i detalj men redan i ingressen verkar det som ett lovande alternativ till dagens system

      Dess ledande förespråkare är Bill Mitchell som driver bloggen billy blog och verkar i Australien, där så mkt ny och intressant ekonomisk forskning kommer just nu. Jag vet att Bill Mitchell och Steve Keen har skilda meningar om vissa saker och i dialog med Steve har jag hört att han skall återkomma till ämnet då det inte varit riktigt tydligt var de stora skiljelinjerna går,

      Bills blogg är på ganska hög (nationalekonomisk) nivå och lite svår och långrandig, men så är han en riktig professor också och inte enbart asociate professor som Steve Keen.😉 vilket han också är tydlig med att framföra…😉

      Jag väntar på att Steves mer dynamiska modeller skall synkas med MMT:S mer statiska och kanske utmynna i ett än mer robust system. Dock så saknas i dagsläget någon som kan framföra och driva dem framåt på ett lättfattligt sätt.

      MMT är nog det enda genomtänkta och seriösa alternativet till dagens system…

      • Tack, Nebibilio
        Jag har inte heller kollat in det men det verkar som sagt krångligt. Jag håller nog med dig om Steve Keen. Han avslöjar mycket som är helt uppåt väggarna med ”vetenskapen” nationalekonomi men hans lösningar är jag ganska skeptisk till.
        Det verkar som nationalekonomi är lite som psykologi där det tydligen finns runt 400 olika teorier varav många är motsägande.

        Jo, en dynamisk statisk modell vore intressant, ungefär som vädret där statistik används för att göra dynamiska modeller. Med dagens datakraft borde de kunna göra bättre ifrån sig än att utgå från cetersi paribus och bara rycka i snöret på en variabel medan de blundar för allt i verkligheten som säger emot modellen.

        Jag tror nog nationsekonomer överlag borde lägga sig på mattan och erkänna sitt totala misslyckande. Om man är professor eller asociate professor i misslyckande spelar ju ingen större roll 🙂

        Bill Mitchell är tydligen även emot Kucinichs Need act i USA:s kongress (100% reserve banking och borttagning av bankernas rätt att skapa krediter genom att skuldsätta allt).

        Den mest genomtänkta, enligt mig, verkar vara den japanska Professorn Dr. Yamaguchi’s arbete om statligt utgivna pengar där han använt en dynamisk modell som är hästlängder mer avancerat än vad nationalekonomer i allmänhet.

        Intressant diskussion om MMT.

      • Jag har inte kollat upp exakt vad Mitchell ifrågasätter hos Kucinich. Då han är republikan såsom Ron Paul så misstänker jag att han bakon de vackra orden förespråkar ett gulduppbackat system (såsom Ron Paul). Kanske har jag fel men i så fall så är det väldigt ovanliga åsikter för en republikan.

        Det kan också vara så att det Mitchell i frågasätter är hurvida det är ett gigantiskt problem att amerikanska staten har skulder då detta är en förutsättning för att övriga sektorer skall kunna vara mindre skulddrabbade.

        Om vi applicerar detta så skulle det i Sveriges fall innebära att när Göran Person och Anders Borg minskar de statliga skulderna så innebär det endast en förflyttning av skulderna till den privata sfären (företag och hushåll). Om man applicerar detta på utvecklingen de senaste 10-15 åren så måste jag erkänna att MMT verkar vara helt rätt ute…

        Det jag förstått är att Mitchell förordar är ett system där stratens finanser inte behöver gå i hop på samma sätt som ett företag eller ett hushåll därför att staten har möjljigheten att skapa det betalningsmedel som gör att ekonomin snurrar på. Givetvis skall detta göras försiktigt då den enda risken är att inflation skapas. Staten skall alltså se till att det alltid finns tillräckligt med fiat i omlopp så att folk sätts i arbete. Blir det för mkt (dvs riskerar inflation) så regleras detta med skatter och blir det för lite (och ekonomin går i recession) så skapas nya fiat som spenderas (av staten, mha av privata entreprenörer tex, dvs han tror inte på en stor statlig och planekonomisk sektor)) in i cirkulationen.

        Detta är ett väldigt pragmatiskt sätt att förhålla sig till ett renodlat fiat-system och ju mer jag läser om det, desto mer övertygad är jag att det är modellen som skall användas. Det är varken höger eller vänster utan ett system där pengaskapandet verkar för hela samhällsekonomins bästa och framför alltt för med mål att nå full sysselsättning. Fördelningen kommer sen traditionell vänster och höger-politiker träta om.

      • Vad jag fattar så vill att bankerna ska få fortsätta behålla rätten att hitta på krediter utgående från fiat-mängden som staten skapat. Så sedan är det bara för bankerna att göra som vanligt – använda media, utbildning, rättsmaskinen etc och sudda ut närminnet på folk som de lyckats göra efter 30-tals depressionen som de skapade. Och sedan är vi tillbaka där vi började igen i ett kreditsystem med en svassande svans till statligt fiat som spelar andrafiol.

      • Så har jag definitivt inte uppfattat det. Teorin talar om horisontala transaktioner, dvs in och utlåning i ekonomin (av fiat) och inkomster och utgifter i ekonomin. De vertikala transaktionerna innebär att staten spenderar nya fiat in i cirkulationen när så behövs och dränerar på fiat mha skatter när detta behövs.

        Jag tror dock inte att han är emot räntebärande lån (av pengar som faktiskt finns) och räntebärande sparande som huvudsakliga uppgifter för bankerna. Dvs skulder i ekonomin är inget problem så länge som nettoskulden hålls i schack. Om nettosparande ökar måste dock staten intervenera omedelbart för att undvika recession (då penningmängden i en sådan situation dräneras från den produktiva ekonomin), även om pengarna inte försvunnit ur densamma (de är bara inte aktiva som cirkulerande betalningsmedel).

      • Jag bara refererade till vad de två herrarna i videon sa. Men de kanske missuppfatta. det är ju inte direkt en så genomtränglig text.

        100% reserve banking (utan guldmynt eller annan metallbas) är inte heller emot att banker lånar ut existerande pengar, dock skulle de inte få skapa krediter från ingenting som det skuldsatta med. Av vad du skrev har jag lite svårt att se skillnaden mellan 100% banking och va t.ex AMI förespråkar..

      • Utan att kunna AMI i detalj så tror jag att det inte är mkt som skiljer annat än att MMT är ett litet teoretiskt (men väldigt pragmatiskt och tillämpat) ramverk inom nationalekonomin där penningskapandet är bara en del medans på AMI:s agenda så är det endast penningskapandet man hanterar. Jag vet att Hudson refererar mkt till MMT men vet inte hurvida han är mer involverad – har hursom inte sett någon kritik från hans sida än så länge.

      • Hudson är Kucinich ekonomiske rådgivare så vad som är vad är lite svårt att se var han står.

        När nationalekonomer tänker stort brukar de i sin reduktionistisk anda utesluta verkligheten för att få modellen att fungera.

        Det positiva med att nationalekonomi som vetenskap är ett totalt misslyckande är att det blir lättare för en demokratisk process att ifrågasätta teknokraternas. Så helt värdelöst är ju inte deras okunnighet.

  8. Ang att bankerna använder aningen tillkrånglat språk för att göra det svårt för vanligt folk att begripa vad de sysslar med..(från Nordeas årsredovisning 2010):
    ”Kapitalbas
    Kapitalbasen innefattar summan av primärkapital och supplementärt kapital bestående
    av förlagslån, efter avdrag för redovisat värde på aktier i helägda försäkringsbolag
    och potentiellt avdrag för förväntat ”underskott”.”…

    ”Primärkapitalrelation
    Primärkapital i procent av riskvägda tillgångar. Kärnprimärkapitalrelationen beräknas
    som kärnprimärkapital i procent av riskvägda tillgångar.”

    Eller här hur de förklarar ”tillgångar och skulder till verkligt värde” såsom att de är ”effekten av rimligt möjliga alternativa antaganden”…
    http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-%20se/Investorrelations/nordea_annual_report_2010_se.pdf

    Finns en hel massa ord i mer eller mindre begripliga meningar, vilka skulle vara intressant att få översatt till svenska😉

Kommentarer inaktiverade.