Ge folk pengar – det blir ingen hyperinflation! Light version

Mitt föregående inlägg blev kanske svårt att förstå för de som inte är insatta i penninghyckleriet. Tar och gör en light version av den och jag ska försöka definiera orden och begreppen så enkelt som möjligt.

Pengar i vårt system kan skapas i två former:

1) Staten skapar skuldfria pengar som inte sätter någon i skuld – staten kan skapa skuldfria pengar genom att trycka sedlar eller genom att digitalt trycka in dom på datorn. En fysisk 100-lapp kan cirkulera i systemet utan att förstöras. Statliga pengar är med andra ord permanenta.

2) Det andra sättet är att banker hittar på skuld”pengar” från luften som de skuldsätter folk/stat eller företag med – dessa ”pengar kallas krediter och existerar bara på bankernas konton dvs finns bara på datorn. När en ”skuld” betalas dör krediten (amortera=döda på latin). Så krediterna kan dö – försvinna med skulden. (personligen kallar jag inte ens krediter för pengar då bankerna inte ens sinsemmelan ser dem som pengar – men vi bortser för enkelhetens skull från detta)

Penningmängd är den totala mängden pengar som finns i ett samhälle. Både skuldfria pengar och bankernas skuld”pengar”, krediter ingår i penningmängden. Om penningmängden ökar blir det mer pengar i ekonomin och flera affärer och utbyte mellan människor. Blir det för mycket pengar blir de allt mindre värda och det kan bli s.k hyperinflation om penningmängden stiger jättemycket.

Om det blir färre med pengar blir det färre transaktioner och varje krona blir mer värd (precis som varje äpple blir mer värd om det finns färre äpplen). Folk får jaga pengar och priser går ned .- det blir depression. I 30-talets stora depression  USA minskade penningmängden med 30% och folk hade inga pengar.

Hur kan då penningmängden gå upp ? Jo den kan gå upp om bankparasiterna lyckas prångla ut alltmer krediter som de skuldförslavar människor med. Den kan också gå upp om staten skapar skuldfria pengar som de stoppar in i systemet.

Hur kan penningmängden gå ned? Jo genom att folk/företag/stat betalar ”skulderna” (amorterar) som bankparasiterna hittat på. Eller så kan staten ta skuldfria pengar ur cirkulation (t.ex kontanter).

I dagens system har de statliga skuldfria pengarna blivit allt färre i förhållande till det skuldberg av krediter som bankparasiterna skuldförslavat samhället med. Nästan alla ”pengar” är krediter som bankparasiterna hittat på.

Vissa ekonomer, Steve Keen och Richard Werner är två exempel på sådana, vill att staten ska gå in och öka mängden skuldfria pengar så att folk kan betala sina ”skulder” till banksystemet. Många tror att detta kommer leda till att penningmängden ökar och att det blir hyperinflation. Men om folk betalar ”skulderna” så minskar ju mängden krediter då dessa dödas  så penningmängden kommer inte öka så länge den smälter ned berget av skulder som banksystemet satt samhället i. Givetvis måste detta ske samtidigt som bankerna förbjuds hitta på krediter från ingenting som de skuldförslavar samhället med.

Jag försökte illustrera detta i animeringen nedan. Det blå är skuldfria pengar som ökar när staten börjar stoppa in dem på t.ex medborgares konton. Det röda är skuldberget som bankerna skapat genom sina krediter. När skuldfria pengar (det blåa) trycks in kommer de bara döda de existerande krediterna (det röda) och ersätta dessa – den totala penningmängden kommer inte öka då krediter dödas (troligen snabbare än staten hinner trycka in skuldfria pengar).

Hoppas det blev klarare än mitt tidigare inlägg för de som är mindre insatta i penninghyckleriet.

7 thoughts on “Ge folk pengar – det blir ingen hyperinflation! Light version

    • Tack!
      Men jag tror faktiskt inte jag har mer kunskap än andra, däremot är jag nog mer ifrågasättande än de flesta. Ekonomer och politiker är vana vid att kunna ge ickesvar som gör att man står där som ett djävla frågetecken och undrar vad fan de sa. Jag tror allt fler slutar upp med att bli förödmjukade av svamlet och tron på att det är ens eget dumhet som gör att man inte förstår. När saker görs eller uttrycks djävligt krångligt är det meningen att man ska tystas – för det här är ju ingen djävla ”rocket science” – i grunden är det väldigt simpelt. När man inte fattar ska man fortsätta fråga och blir man aggressivt, nedlåtande bemött ska man inte backa. Det är nog bara det som skiljer mig från andra som skriver om pengar – inte att jag kan mer eller är smartare.

    • Tcak!
      Har haft (och har) mycket att stå i just nu. Men jag fick tillbaka lite bultbrädekraft till bloggen igen🙂 Du är en bra bultbrädebankare på din blogg också – det behövs fler bulträdebankare – alla är så djävla snälla att makten kan komma iväg med nästan allt!

  1. Ett jättebra inlägg. Fattar inflationen och kan bemöta ( en jobbig typ) dom som påstår att inflation drivs av löntagarnas (girighet) krav. Löneökningar – kostnadsökningar – prisökningar. Men det är väl mera en fördelningsfråga, som man i och för sig kan tycka olika om. Men inflationen skapas alltså i banksystemet. Bra att veta det här. När man undrar över något så har du säkert skrivit om det också tidigare. Men var.
    Såg pristagaren Simms i en morgonsoffeintervju i lördags. Han säger att Nationalekonomierna borde skrotas då de inte fungerar. Ser tveksam ut och säger, ja det är allt jag kan säga om det. Han vet nog mer än han vill säga. Det kanske blir en ny världsordning snart i allafall.

    • Tack!
      Priserna kan ju stiga på ett område om pengar pumpas in där men då stiger de mindre eller t.o.m sjunker på andra områden (maten t.ex har väl sjunkit i pris de sista åren hr jag för mig). Ett tricks som de använder är att inte se prisuppgångar på t.ex bostäder som inflation, för det är det ju, uppumpat av bankkrediter – istället kallar man det ”värdeökningar” för att få in så många som möjligt att bjuda på sitt eget skuldslaveri vid budgivningarna och tron på att det alltid kommer komma en större skuldslav efter som är villig att vara än större slav åt bankerna.

  2. Ping: Jag käftar med riksdagsman J. Andersson om Chicagoplanen | Ett nytt penningsystem

Kommentarer inaktiverade.