Hycklar JAK-banken om räntan?

JAK-banken går ut med att den är emot ränta och det finns mycket i deras argument jag köper rakt av. Men hycklar inte JAK-banken när de har sina pengar på ”konton i de tre storbankerna”? 

Citat:

”Pengarna som banken håller som likvida medel finns på konton i de tre
storbankerna samt i statsskuldväxlar ”

http://www.jak.se/sites/default/files/folkbildning/dokument/Nya_sparformer_-_en_studie_av_JAK.pdf

För har de pengarna på konton på storbankerna så får de ränta på pengarna och varifrån får storbankerna de ”pengarna” (egentligen krediter då de bara finns på storbankernas konton)? Jo, genom att genom räntan mjölka de skuldslavar som storbankerna har !

Statskuldsväxlar ger också en avkastning men den avkastningen kommer inte genom av att staten har satt någon arm stackare i skuld med påhittade krediter. Statsskuldväxlar mjölkar inte människor genom räntan såsom bankparasiternas krediter gör.

Borde inte JAK flytta över alla sina ”likvida medel” till statsskuldsväxlar? Då skulle de dessutom tömma storbankerna på samma belopp i riktiga pengar som storbankerna har i RIX – det skulle svida ordentligt för dem då storbankerna bara har en pytteliten pöl av riktiga pengar jämfört med alla krediter de hittat på.

Så hycklar JAK-banken och håller systemet under armarna genom att hålla sina pengar på storbankernas konton? Blir inte de facto JAK-banken bara ett annex till storbankerna när de håller sina pengar på storbankernas konton?

Kommentar till bilden:

Bilden visar vilka banker som har direkt åtkomst till det enda som de ser som riktiga pengar –  centralbankspengar (där kontanter ingår) i RIX . Småbanker som JAK, ICA-banken, Ikano-banken etc har sina pengar på konton hos framför allt de fyra stora bankerna. Så i realiteten är de inte banker då de inte kan kreditexpandera såsom bankerna som är med i RIX kan göra. Kreditexpanderande banker kan slänga in ett väldigt litet belopp av riktiga pengar in i Riksbankens RIX och hitta på väldigt stora belopp i form av krediter som de skuldsätter folk/företag/stat/kommun med. T.ex behöver, enligt en exempelberäkning gjord av Riksbankschef Ingves, en bank bara slänga in 2800 kronor i RIX för att hitta på en miljon i krediter som de kan skuldförslava någon stackars boskuldslav med.

Så har jag förstått det men om det finns någon som vet om småbankerna kan kreditexpandera vore jag tacksam för att någon kunde berätta hur, detta då de inte har konton på RIX.

Förresten, kan någon förklara varför Nasdac OMX är kopplat direkt till RIX?

24 thoughts on “Hycklar JAK-banken om räntan?

  1. Tack för länken!
    Citibank är dock ”Deltagare i RIX” och har tydligen ”In- och utlånings facilitet” och är ”Motpart i valutatransaktioner”. Deutsche Bank AG likaså.
    Tydligen ligger ”Motpart i valutatransaktioner” i London. Undrar vad det är för något? City of London brukar ju sägas vara något av ett finansiellt nav så kanske det är en samlingspunkt där internationella clearingarna sker?

    Man kanske skulle kolla in det där om man orkar någon gång. Men en stor inavel verkar det i alla fall vara bland parasiterna.

  2. Nej, JAK hycklar faktiskt inte.

    JAK Medlemsbank redovisar öppet vart de pengar som spararna sätter in tar vägen och hur man hanterar sitt eget kapital. Det finns oönskade ränteintäkter, man smyger inte med detta och man söker aktivt andra lösningar.
    Styrelsen för JAK har beslutat att verksamheten ska bli helt oberoende av dessa intäkter. De får istället bara bidra till det egna kapitalet, tills man hittat en räntefri lösning. Lagstiftningen kräver av banker att man har tillräckligt kapital för att inte riskera gå omkull när det sker förändringar i viljan att spara och låna och finansinspektionen granskar att man sköter detta.

    Till skillnad från andra banker lånar JAK bara ut pengar som man fått in som sparande – alltså inga ”luftkrediter”. Så mycket som möjligt av det som medlemmarna sparar försöker man låna ut till andra medlemmar. Men det är väldigt skiftande hur stort intresset för att låna är. Allt blir inte utlånat. Det man har kvar måste ta vägen någonstans.
    Även det egna kapitalet måste förvaras.

    JAK har inte egna bankvalv där man kan ha sin likviditet eller sitt egna kapital. Därför har man länge letat efter andra aktörer som kan tänka sig räntefritt likviditetsutbyte, så att man kan bygga gemensam en gemensam regulator gentemot skiftande kapitalbehov, utan räntor. Ingen sådan aktör har gått att finna. Därför blir man inte helt oberoende av sin omvärld, men bygger upp ett alternativ som i förlängningen ska kunna ändra förutsättningarna även i stort.

    Var väljer man då att göra av de pengar som man inte genast får utlånade?
    För det första ska man veta att pengarna måste varar mycket lättillgängliga, eftersom en stor del av sparandet i JAK ju kan tas ut. (Till skillnad från andra banker så finns dock en rejäl andel mer bundet sparande – det som låntagare sparar medan de amorterar, s k ”efterspar”). Därför kan pengarna inte placeras i reala värden, som mark, skog eller verksamheter – det tar för lång tid att göra om dem till pengar igen.
    Det som man funnit vara bästa alternativet är just som påpekas ovan statsskuldväxlar. Därför är det också där som JAK placerar så mycket som är möjligt av sin likviditet.
    Nu är läget sådant att statens behov av inlåning minskat, och det är faktisk svårt att få tag på statsskuldväxlar i tillräcklig omfattning. Därför har styrelsen i JAK helt nyligen beslutat att också placera i motsvarande kommunala skuldsedlar, genom kommuninvest.
    Det undviker också en del av räntans negativa effekter.
    En mindre del måste emellertid klara ännu snabbare transfereringar, vilket tvingar JAK till sedvanlig bank. Idag ser man över vilka banker som är mer olämpliga än andra att nyttja för detta. (Det finns inga affärsbanker som är räntefria, och därmed får man mer söka efter det minst dåliga alternativet). Den processen är inte klar. Hittills har man siktat in sig på sådana banker som varit lite bättre på att vara lokalt verksamma, som de mindre sparbankerna och på sådana som JAK samarbetat med för att kunna erbjuda sina medlemmar gireringsmöjlighet.
    Detta kommer att stramas upp.
    Just nu utvärderas också om någon del av det som idag är placerade som snabbåtkomligt kapital kan accepteras vara lite mindre snabbt – d v s om någon andel ändå kunde placeras i t ex vindkraft eller liknande. Inte heller denna process är klar – den är snarare bara påbörjad.

    Bästa åtgärden idag mot oönskade ränteintäkter är att få en ökad utlåning. Därför utvecklas nya banktjänster, som ska göra det möjligt för fler att låna och spara räntefritt. T ex är blanco-lånen en ganska ny sådan möjlighet.

    Jag tror att det är begripligt för alla att JAK inte kan gräva ner pengarna någonstans, eller lägga dem i en madrass. Men det är riktigt att det finns ränteintäkter, men det är alltså något man jobbar med att göra så lite skada med som möjligt, på sikt avveckla och som man definitivt inte hycklar om. Redovisningen är så öppen den kan vara.

    Ett bra sätt att bidra till minskade problem med omfördelande och tillväxtpådrivande räntor är att gå över till en räntefri sparlåneverksamhet. Idag är det i stort sett bara JAK som erbjuder detta. Som medlem är man ägare av banken, men den drivs för att skapa nytta, inte vinst.

    • Tack för ett ärligt svar och det är bra att JAK jobbar på att lagra pengarna i annan form än som ickepengar på bankernas konton, dvs som krediter som, som sagt, inte är pengar utan fodringar på pengar.

      Något du inte svarar på är frågan om JAK kan kreditexpandera – och kanske kan det bero på att JAK inte har som avsikt att göra det – vilket är mycket lovvärt. Men jag skulle gärna vilja veta om så är möjligt och hur det går till i så fall då ni inte har någon direkt tillgång till RIX och centralbankspengarna. Kan t.ex ICA-banken ha en hävstång och hur sköts det om det t.ex är Handelsbanken som sitter på de centralbankspengar ICA-banken har som en kreditexpansion kan ske från? Hur sköts clearingen i RIX av ICA-bankens centralbankspengar i så fall (eller för den delen JAK om JAK nu sitter på några centralbankspengar i RIX)? Eller är ICA-banken bara en andrahandsmarknad som lånar ut Handelsbankens redan påhittade krediter från ICA-bankens konton på Handelsbanken och har ingen egen kreditexpansion? Men, som sagt jag har förståelse för om JAK-banken inte kan svara på dessa frågor då de själva inte sysslar med kreditexpansion.

      Återigen: tack för ett klargörande rakt svar!

  3. JAK har som syfte att bidra till en samhällsförändring genom att upplysa människor om ränteekonomins skadliga effekter, ge möjlighet till verkligt inflytande över det ekonomiska samspel man är del av och genom ekonomiskt samarbete mellan medlemmar.
    Vi har valt att organisera det samarbetet som en bank. Men med vår grundtanke blir det alltid bara medlemmars pengar som lånas ut till medlemmar – vilket gör kreditexpansion till något för oss helt främmande.
    Själv är jag inte tillräckligt påläst om hur RIX eller ICA-banken fungerar, men det kan tänkas att andra JAK-aktiva har bra svar på det.
    Så jag ber att få återkomma.

  4. Hej!

    Jag svarar på detta under ditt nya ämne ”Till alla – ta ut era fordringar på banken i kontanter!”
    ———————

    Jo,jag märkte det och lägger därför in din kommentar även här (då fler kollar in den här tråden): Ditt svar:
    Lincoln
    —————————————————

    Hej igen!
    Trevligt att mitt förra svar ledde till vidare reflektion.
    Jag har på intet sätt facit, men tror mig i alla fall ha gjort några insikter om hur en hållbar ekonomi behöver vara utformad. Därför dristar jag mig att först konstatera att vi till stora delar verkar ha en samsyn om det ekonomiska systemet, men sedan också kommentera något av det du skriver, där jag har gjort lite andra slutsatser.
    Och i denna kommentar företräder jag bara mig själv, det är inte alls säkert att varje uppfattning delas av andra i JAK.

    Du riktar en uppmaning till JAK, att ta så långt det är möjligt dra undan kapital från storbankerna, så att de inte kan använda det för kreditexpansion.
    Som jag beskrev förut så är det i princip just det som vi gör i JAK – jobbar hårt på att så lite som möjligt ska finnas på bankkonto i affärsbanker. Men eftersom vi inte kan isolera oss från vår omvärld är vi än så länge hänvisade till dessa som enda möjlighet för en del av vår likviditet.
    Exakt hur stor andel som vi har i statsskuldsväxlar och på olika banker behöver jag vår bankpersonals hjälp för att kunna redovisa – sådant har jag inte memorerat.

    Så till resonemanget som jag vill likna vid att man borde se pengar som ekonomins infrastruktur, och att det bara skulle vara staten som hade rätt att ”skapa” pengar.
    Jag sympatiserar förvisso med den tanken, men det är något som ändå leder fel när man menar ”Att pseudopengar (i form av krediter) i botten skapas genom skuldsättning är ju grunden för den ränteutsugning som ni med all rätt föraktar.”
    Finns det inte en risk att man vänder på orsak och verkan här?
    Jag har sett många resonemang om fractional banking som beskriver det som orsaken till våra finansiella problem i världen. Men jag tycker att det är bara en del av sanningen.
    Som jag uppfattar det är det inte ett problem i sig om man skapar pengar genom skuldsättning. Om det blev förbjudet och bara staten fick göra pengar skulle det t ex bli omöjligt att hitta på lokala valutor, eller att byta varor och tjänster med egna betalningsmedel – vilket ju är helt ok att göra. Småskaliga ekonomier. Det leder inte till något negativt för samhällsekonomin, snarare tvärt om.
    Nej, problemet med pseudopengarna är inte att de är krediter, utan att de har en multiplikatoreffekt på räntetagandet.
    När det med krediterna följer ett återbetalningskrav som växer, d v s har en ränta, så blir varje ny utlåning av de redan utlånade pengarna ett ökat räntekrav. När man som idag blåser upp ekonomin enormt genom fractional banking blir räntans effekt mångdubblad och ett jätteproblem för fördelning och uttag av naturresurser.
    På samma sätt vore fractional banking inte särskilt problematiskt (nåja, det är ju lite som ett extra stort korthus som kan rasa rätt vad det är ändå, men så är det ju med alla pengar, om än i olika skala) om ingen ränta var inblandad.
    Är räntan noll så blir det fortfarande noll i resultat av multiplikatoreffekten. Skulderna skulle kunna återbetalas efterhand och de av krediter skapade pengarna försvinna lika snyggt som de skapades.

    Låt mig emellertid konstatera att, eftersom bankvärlden idag nästan uteslutande lånar ut mot ränta, blir fractional banking ödesdigert för världen och den enskilde. Inte för att pseudopengarna skapar ränteutsugningen, men för att den kraftigt förvärrar den.

    Jag har sett många reaktioner på detta med att pengar skapas genom skuldsättning, men inte lika stor upprördhet över det som är själva kärnan i problemet; räntan.
    Så därför blev mitt påpekande är kanske onödigt petigt.
    Jag ber i så fall om ursäkt!

    GOD JUL!

    • Tack för ditt svar som egentligen kräver ett riktigt långt svar men då det är julafton tar jag bara och bemöter det som jag tycker är centralt,
      Citat:
      ”Som jag uppfattar det är det inte ett problem i sig om man skapar pengar genom skuldsättning. Om det blev förbjudet och bara staten fick göra pengar skulle det t ex bli omöjligt att hitta på lokala valutor, eller att byta varor och tjänster med egna betalningsmedel – vilket ju är helt ok att göra.”
      —–
      ”Nej, problemet med pseudopengarna är inte att de är krediter, utan att de har en multiplikatoreffekt på räntetagandet.”

      Jag tycker detta står i direkt motsats till att JAK säger sig verka för ett samhälle där räntan har så liten roll som möjligt samt att du kommer med ett ickeverifierat påstående utan logisk förklaring – Varför skulle det vara omöjligt att skapa lokala valutor om staten skapade skuldfria pengar?

      Jag tror att du blandar ihop saker och att det i sin tur beror på att du tror på att ”fractional reserve banking” och ”multiplikatoreffekt” existerar. För bankernas ”utlåning” baseras inte på insättningar som blir ”utlånade” som blir insättningar som blir utlånade etc i en fallande geometrisk serie. Det är så bankerna vill att vi ska tro att det fungerar – att bankerna är en förmedlare åt de kunder som har för mycket pengar till de som behöver låna. Jag kan ha förståelse för att JAK-banken tror att det är så det fungerar då det är så JAK-banken fungerar – JAK lånar ut insättarnas pengar och det är så en riktig bank ska fungera. Men, som sagt, banker som kör med kreditexpansion lånar INTE ut insättarnas pengar. Bl.a två ”Nobel”pristagare i ekonomi har empiriskt bevisat detta. Det är också väldigt lätt att själv kolla – om banken lånar ut mina pengar som jag har på kontot så borde mitt konto vara tomt när jag kollar det. För, som sagt, så funkar ju JAK – när ni lånar ut det en kund har på sitt konto så töms det kontot och går till den som vill låna – det är precis så en riktig bank ska fungera – dvs JAK är en riktig bank men det är INTE de andra bankerna.

      För vanliga banker skapar krediten och skulden från luften samtidigt som bokföringsposter – inga insättningar tas i anspråk för att skapa denna skuld/kredit. Så ”multiplikatoreffekten” som du beskriver är INTE grunden för bankerna påhittade utlåning – de ”lånar ut” det de hittar på – inte vad de har på insättarnas konton.

      Statliga skuldfria pengar som spenderas ut i cirkulation sätter i sig ingen i skuld för att de existerar – de är i sig en tillgång för den som har dem men inte en skuld för någon. Jag kan ha en 1 000-lapp i plånboken utan att någon annan sitter i skuld. Visst kan man hävda att 1 000-lappen är en skuld från staten till mig men det är mest bara en bokföringsteknisk detalj för att passa in i kredit/skuld-systemets bökföring (medvetet felstavat🙂 ) – 1 000-lappen har inte i sig skapat någon skuld när den skapades. Visst jag kan låna ut min 1 000-lapp till någon men jag har ju för den skull inte skapat en ny tusenlapp eller ökat penningmängden (mer än att jag ökat hastigheten på cirkulationen). Observera att när 1 000-lappen lämnat min plånbok töms min plånbok på 1 000 kronor precis såsom ett av JAK-bankens konton töms på 1 000 kronor när de lånas ut – men på ickebankerna ”lånas” 1 000-lappen ut men FINNS FORTFARANDE KVAR PÅ KONTOT! – dvs, återigen, icke-bankerna lånar INTE ut det de har på kundernas insättningskonton utan hittar på en kredit och skuld från luften som de ”lånar” ut.

      Om större delen av penningmängden var skapad skuldfri genom att staten spenderade ut dem i cirkulation skulle större delen av pengarna som cirkulerar inte vara förknippade med en skuld och vidhörande ränta.
      Men som nu är är större delen av penningmängden skapad genom skuldsättning genom att icke-banker hittar på krediter och därmed är även nästan allt bundet vid en ränta.

      Så, sammanfattningsvis:
      JAK borde verka för att andra banker fungerar såsom JAK-banken fungerar – dvs lånar ut insättarnas pengar – det JAK gör är såsom en riktig bank ska göra. JAK ska verka för att kreditskapande genom skuldsättningen är så minimal som möjligt då detta minskar räntebördan för samhället – detta kan göras genom att de andra bankerna gör såsom JAK-gör – har 100% täckning på sina utlåningar och att dessa pengar från början är skapade av staten utan att skuldsätta någon.
      Problemet, återigen, är således inte JAK-banken utan att andra banker INTE fungerar som JAK. Skulle de andra (icke-)bankerna fungera som JAK och låna ut det de har på sina konton skulle det inte vara samma problem med räntan eller skuldsättningen.

      Att JAK sedan valt att sitta ihop med detta skuld/kredit-system genom att ha sina pengar lagrade på icke-bankerna är mycket olyckligt enligt mig då dessa kan använda JAK:s medel för kredit/skuld-expansion och därmed öka räntebördan.

      God Jul på dig med!

      ————
      Tillägg:

      Janne kom med den här kommentaren:
      ”Jag undrar om inte det enda problemet med JAK är att de inte är med i RIX. Om JAK hade varit med där och med sitt system med sparpoäng och dubbla amorteringar så hade de ju varit en bank med 100% centralbankspengar i motsatts mot alla affärsbankerna som bara har 3% centralbankspengar. Och detta är nog anledningen till att JAK inte tillåts vara med i RIX.

      Tänk om JAK var med i RIX och 3% av spararna i de fyra affärsbankerna beslutade sig för att överföra sina sparpengar till JAK. Det skulle ju betyda att affärsbankerna dränerades totalt på sina centralbankspengar. De skulle varken kunna skapa lån eller utföra några som helst transaktioner i det läget, i princip så skulle de gå i konkurs. Och JAK skulle vara den enda banken som skulle fungera.

      Naturligtvis så skulle de fyra affärsbankerna räddas på ena eller andra sättet via Riksbanken men här ser man hur skört penningsystemet egentligen är. Troligen så är väl det här det största skälet till att JAK inte tillåts vara med i RIX. Eller vad tror ni……?”

      Och jag svarade:
      ”Jo, precis så är det nog. men JAK skulle kunna ”emulera” ett RIX-bankskonto genom att sätta av större delen av sina pengar i Riksgälden. Dvs ge sina kunder möjligheten att ha pengarna liggandes på ett Riksgäldskonto istället (JAK skulle ju bara behöva ha ett enda och själva hålla koll på vilka som har pengarna på Riksgälden – varje enskild JAK-medlem skulle ju inte behöva ha ett eget konto på Riksgälden. JAK skulle oxå snabbare kunna få loss dessa pengar från Riksgälden genom RIX än om de band fast pengarna i statsskuldsväxlar etc. Tog upp det med Jonas från JAK i mitt föregående svar och hoppas han svarar på det om han läser det här. Äh, lägger till det till min sista kommentar till honom.

      Tack som vanligt för att du kommer med klargöranden och nya perspektiv, Janne!”

  5. Hej, hej!
    Om du bor i närheten av Stockholm, så håller JAK en grundkurs i alternativ ekonomi söndagen den 26 februari.
    Jag bloggade om det idag, så där finns mer info om kursinnehållet och länk till hur man anmäler sig till kursen. Så, bara att skriva ner alla frågor och ta med dem till kursen🙂

  6. Bankbranschen luktar helt klart illa. Hur man än vänder och vrider på detta så kvarstår ju faktum, att JAK bank använder sig utav konton på andra storbanker som inkluderar ränta… Jämförbart med att be sina kunder att sluta röka, samtidigt som man själv står med en cigarett i handen…
    Vilket i sig gör att JAK bara blir en mellanhand mellan kunden och storbanken.
    Jämförbart med att jag skulle ge pengar till min far, för att jag litar på att dem då är i säkert förvar, för att slippa någon sorts koppling till storbanken och ränta. Att han då sätter in mina pengar på en storbank, ja ni förstår, då kunde jag lika gärna satt in dem där själv från början.
    Detta retar mig, jag tycker det är förjävligt att det inte finns en endaste helt Ren Bank i Sverige och att det enda sättet jag skall kunna spara pengar på är i ett eget kassaskåp,(i madrassen), om jag med 100% garanti skall kunna undvika någon slags koppling till Riksbanken.

    • Patrik, jag tycker att din metafor med rökning blir mer korrekt om du säger att JAK:s förhållande till storbanker och ränta är som om man erbjöd sina medlemmar (”kunder” ÄR banken!) att göra något nyttigare än att röka, samtidigt som den befinner sig i en miljö där man är passiv rökare, eftersom alla runt omkring röker…

      • Ja jo den metaforen lät korrekt. Helst av allt hade jag skippat bank helt och hållet men det blir komplicerat i dagens samhälle, måste ju ha något konto dit lönen kommer, sedan tycker jag internetbank är en bra tjänst för att föra över pengar och betala räkningar. Plus att ett betalkort känns rätt så nödvändigt i dagens samhälle. Där av väljer jag det som jag ser som minst illa, håller jag på att byta bank till JAK, väntar just nu bara på att få ett visakort från Coop. En helt Ren Bank är ju något att sträva efter, vilket jag upplever att JAK gör, hoppas de snart finner något bättre alternativ än att använda konton på storbankerna.

      • Ett rent samvete kostar pengar, 430 kr per år i JAK, om jag vill använda mig så mkt som möjligt utav Jak, med internetbank, etc, men då får jag som kund inget kort. Danske bank har alla dessa tjänster helt gratis, inklusive kort.

      • Själv har jag mina pengar på Riksgälden och det jag behöver för att ”betala” (bolla bankernas skulder är ju mer rätt då det enda vi gör är att bolla bankernas skulder mellan våra konton) på en av storbankerna. Men jag har aldrig mer än jag behöver på bankkontot.

      • Lincoln. Har också funderingarna åt det hållet, att ”bara” betala räkningar på storbank och ha resterande på exempelvis jak eller riksgälden, har varit inne på Riksgälden och kikat, får inte full kläm på vad Riksgälden är, är det grönt etiskt att ha sina pengar där!?

      • Det arbetas intensivt på att få igång vad som krävs för att JAK ska kunna vara ens enda bank.
        Därför kommer det inom kort finnas bankkort (uppskattad årskostnad 200 kr) och autogiro från banken. Det verkar dröja lite längre innan det kommer efaktura.

  7. Problemet är att hitta något mer okej alternativ som kan ta hand om likviditeten.
    Det är inte bara mycket pengar, de måste dessutom vara lätt tillgängliga när folk vill låna eller ta ut sitt sparande.
    Statsskuldväxlar i riksgälden är inte heller fria från ränta, men de göder inte storbankerna. Där har JAK försökt sätta så mycket som möjligt hittills.
    Kommuninvest kan också vara ett alternativ. Inte heller optimalt, men bättre.
    Du har rätt om JAK:s strävan. Inom ett år avser man dessutom kunna erbjuda bankkort och lönekonto, så att medlemmarna ska kunna dumpa affärsbankerna…

    • Jag håller helt med JAK men för att JAK ska bli en 100% bank så måste betalningssystemet öppnas upp och alla ges tillgång till de digitala kontanterna på Riksbanken. Jag kan t.ex inte invända mot ett ord i vad ni skriver här:
      Låt inte bankerna äga infrastrukturen

      Undrar om du läst förslaget som positive money lagt fram om att folk ska använda de digitala kontanterna direkt från Riksbanken och inte använda bankernas skulder (storbankskartellens kundkonton där tyvärr också JAK för närvarande är en tvingad passiv rökare)?

      Om Riksbanken öppnades upp och JAK kunde få bedriva riktig bankverksamhet på samma premisser som storbankskartellen så skulle det bli en bank run från storbankskartellens konton till JAK:s konton där folk skulle veta att pengarna fanns då JAK har 100% reserve banking. Storbankskartellen är mao livrädda för att släppa in ärliga banker som JAK.

      • Lincoln
        Du verkar ju helt klart ha koll på läget. Vad rekommenderar du, JAK för mig som privatperson, eller har du några andra bra tips!?

      • Etiskt står ju JAK i en särklass. Att de har arbetar för att öppna betalsystemet så att de digitala kontanterna blir en allmännyttighet talar också för dem. Att det inte finns några alternativ är inte JAK:s fel. Så JAK är väl den bank man trots allt ska använda om man vill ha lite renare samvete, trots allt.

  8. Likviditet placeras idag så långt det går i riksgälden.
    Och som jag skrev ovan, på fel ställe:
    Det arbetas intensivt på att få igång vad som krävs för att JAK ska kunna vara ens enda bank.
    Därför kommer det inom kort finnas bankkort (uppskattad årskostnad 200 kr) och autogiro från banken. Det verkar dröja lite längre innan det kommer efaktura.

    • Kanon! Det påminner om förslaget jag skrev här:
      Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

      Men grundproblemet kvarstår (och jag vet att JAK jobbar på det med) – att ett litet gäng storbanker har monopol på betalningssystmete genom att de kontrollerar centralbankspengarna på RIX.
      Vad står JAK i frågan om bankerna ska vara mellanled i betalningsströmmarna? Vilket de fortfarande ska vara i Chicagoplanen men inte i Positive moneys förslag – de vill att alla ska kunna ha konton direkt på centralbanken och kunna betala varandra direkt med elektroniska kontanter såsom man kan med fysiska kontanter.

Kommentarer inaktiverade.