Hur bankkasinot fungerar, del2

Tänkte försöka med grafik visa hur bankkasinot blir utan pengar när bankerna slutar ”låna” till varandra samt så enkelt som möjligt förklara principerna för ”Interbank Lending”, Bankparasiterna älskar att krångla till det här maximalt för att det ska bli så svårförstått som möjligt så att de kan fortsätta med bedrägeriet. Mitt är maximerat förenklat (hoppas jag).

Som jag skrivit förut så är hela bankverksamheten uppbyggd som ett kasino. Bankerna hittar på kasinobrickor kallat krediter som de inte ens själva ser som pengar. I centrum av detta bankkasino sitter RIX som kan ses som kasinokassan där respektive bank växlar sina spelbrickor mot det enda som bankerna själva ser som riktiga pengar – centralbankpengar (fysiska sedlar, kontanter ingår i detta).

När någon kund överför kreditspelbrickor från en bank till en annan vägrar mottagande banken att ta emot den andra bankens kreditspelbrickor – de ska ha riktiga pengar från kasinokassan i RIX först.

Så när någon flyttar krediter från en bank till en annan (om t.ex en kund flyttar över 10 000 kronor från sitt konto till en annan bank) vägrar den andra banken ta ta emot krediterna – den  andra banken kräver att få centralbankspengar först, se nedan (de gula sedlarna ska ses som en fordran från bank1 på bank2)

För att förstå hur banker ”lånar” till varandra måste man lägga till två lager av ”icke pengar” som ligger utanför de riktiga pengarna i kasinokassan RIX. Dessa lager kallas tier1 och tier2 på bankorwelllianska. Dessa lager är inte heller pengar (centralbankspengarna brukar ibland också sägas tillhöra tier1 men därutöver finns ”hybrider” som inte tillhör kärnkapitalet) utan bara fordringar på pengar såsom det yttersta lagret av krediter. Faktum är att de mesta är hopklumpningar av skulder från kreditlagret som bankerna klumpat ihop och ger varandra som pant när de lånar centralbankspengar av varandra. Så t.ex Swedbank (genom sitt hypotek) klumpar ihop ett gäng skuldslavar i ett papper och kallar papperet för en bostadsobligation som Swedbank ger till t.ex Handelsbanken i pant mot att Swedbank får låna lite av Handelsbankens riktiga centralbankspengar, se nedan. Bostadsobligationer har en viss löptid så efter ett tag måste Swedbank köpa tillbaka sin bostadsobligation samt ge Handelsbanken ränta.

Men vad händer om inte de andra bankerna i RIX längre litar på Swedbanks bostadsobligationer som pant? Vad händer om Swedbank samtidigt utsätts för en bankrusning? Jo Swedbank får väldigt fort tomt i kassan, se nedan:

Bilderna ovan är inte representativt för hur mycket påhittade skulder/krediter (det blå) som bankkasinona hittat på i förhållande till den lilla pöl av riktiga pengar de håller (det gula). Bilden nedan är nog mer sanningsenlig:

Någon som undrar varför bankerna snackar ner kontanter så mycket och försöker få  det att verka som att man är kriminell i fall man använder kontanter? Jo, det är ju självklart för att folk inte ska gå till kassan i bankkasinot och avslöja bankparasiternas egen kriminalitet.

26 thoughts on “Hur bankkasinot fungerar, del2

  1. Ping: Bank runs i Lettland. Hur mycket pengar har Svenska banker? | dave1bs

    • Ganska roligt egentligen. Bankerna har ju nästintill ingenting i kasinokassan och om folk vill gå ut ur bankernas kasinospel genom att plocka ut pengarna från sina konton skulle ytterst få få ut sina pengar. Men istället för att kolla om bankerna verkligen har pengarna som de påstår att folk kan ta ut när de vill så ska säkerhetspolisen kolla upp de som sprider sanningen (på bankorwelianska översätts givetvis sanningen till ryktet). Antagligen ligger jag också dåligt till då jag sprider sanningen, ursäkta ryktet, att bankerna inte har pengarna som de påstår att folk har på sina konton🙂 . I ett vanligt kasino tillkallas polisen när kassan är tom och folk inte får ut sina pengar samt kasinot åtalas för bedrägeri – men bankkasinot har vänt ut och in på det med – när folk sprider sanningen att bankkasinots kassor är så gott som tomma ringer banken till säkerhetstjänsten för att stoppa sanningen (ursäkta! Ryktet!🙂 ).

      År 2008 hamnade en snubbe i fängelse för att han uppmanat publiken att gå och hämta ut sina pengar från bankkasinot i just Lettland:
      It was at this point that Mr. Smirnovs, the economist, took part in a discussion organized by a small local newspaper, Ventas Balss. Predicting serious trouble ahead for Latvia, he said: ”All I can advise is this: First, don’t keep money in banks. Second, don’t keep money in lats.”
      http://online.wsj.com/article/SB122809308553167889.html

      Så man kan ju undra var på skalan jag ligger hos Säpo?🙂

      • Du är garanterat på säpos terrorlista! Pratar man om bankernas balansräkningar så är man en potentiell terrorist. Nästa steg är att terrorstämpla alla som använder kontanter. Ekonomisk terrorism kallas det😀

  2. Hej, häftigt med dessa animerade bilder…..🙂

    En sak som jag inte riktigt förstår är var någonstans man skall räkna bankens ”intjänade pengar”, alltså t.ex de 40.000 kronorna de drar in på ett miljonlån om året. Dessa kan ju inte plötsligt ”förvandlas” till centralbankspengar (det är ju bara Riksbanken som kan fixa sådana).
    Men ändå måste dessa ”intjänade pengar” ha någon särställning. Vad jag förstår så är ”intjänade pengar” det enda som banken kan använda som kapitaltäckning, det går liksom inte att använda inlånade pengar till det.

    Seg i huvudet
    Janne

    • Du är definitivt inte seg i huvudet, Janne!

      Ganska enkelt att göra animationerna. Jag använder två gratisprogram Inscape och Photoscape. Med Inscape ritar jag de olika delarna (eller, oftast, laddar när clipartbilder) Sen flyttar jag delarna en bit – gör en bild – flyttar en bit till – tar en bild, osv. Sedan slänger jag ihop bilderna i Photoscape till en animerad gif-bild. Går faktiskt ganska fort.

      Av vad jag har förstått så består bankens kärnkapital av aktiekapital, dvs det ägarna slängde in när de startade banken, pluss som du säger, ”upparbetade vinster”. Från Riksbankschef Ingves exempelräkning som du hittade:
      Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?”
      http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf

      Nä, dessa ”upparbetade vinster” finns inte i M0 i RIX utan jag tror riksbanken måste trolla fram dem vartefter de märker att det saknas riktiga pengar för att systemet inte ska punkteras och rasa ihop. Som Steve Keen skriver:
      If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:

      refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
      create new reserves; or
      relax the reserve ratio.

      Since the main role of the Federal Reserve is to try to ensure the smooth functioning of the credit system, option one is out—so it either adds Base Money to the system, or relaxes the reserve requirements, or both.”

      http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

      • ”Since the main role of the Federal Reserve is to try to ensure the smooth functioning of the credit system, option one is out—so it either adds Base Money to the system, or relaxes the reserve requirements, or both.”

        Intressant, det förklarar varför M0 ständigt ökar i USA.

        Idag är bankerna långt ifrån sin limit i USA, banksystemet har aldrig haft så stora överskottsreserver som nu. Tror du bankerna kommer expandera balansräkningarna till sin nya limit?

        $1,6 biljoner i överskott hos FED atm:
        ping

        http://research.stlouisfed.org/fred2/graph/fredgraph.png?&id=EXCRESNS&scale=Left&range=Custom&cosd=1995-01-01&coed=2011-11-01&line_color=%230000ff&link_values=false&line_style=Solid&mark_type=NONE&mw=4&lw=1&ost=-99999&oet=99999&mma=0&fml=a&fq=Monthly&fam=avg&fgst=lin&transformation=lin&vintage_date=2011-12-13&revision_date=2011-12-13

      • Nä, de har nått skuldtaket när folk inte kan/vill ta på sig mer skulder, nu väntar deleverage då folk/företag/stater betalar av skuldberget (företag kan ju dessutom konka).
        Då bankernas ”tillgångar” är skulder, bl.a inbakade i bostadsobligationer, kommer även bankernas ”värdepapper” bli allt mer värdelösa och svårare att använda i Interbank Lending. Det slutar nog med att Riksgälden köper upp bostadsobligationerna då bankerna inbördes inte vill ha dem – precis som 2008 då Statliga myndigheter köpte upp hälften av alla Svenska bostadsobligationer. Allt för att fylla på med cash i bankernas reserver så att Interbank lending kunde fortsätta. Samma sak i USA där staten sitter med alla dåliga bankpapper som de betalat cash för att få. Att de fyller på reserverna med cash beror således nog mest på att bostadsobligationer och andra ”värdepapper” i Tier1 och Tier2 är i det närmaste omöjliga att använda i Interbank Lending.

        Som skrivs i den här intressanta artikeln om vad som hände förra gången 2008 när Interbank Lending tvärnitade:
        ”Men då bankerna inte längre litade på varandra blev Riksbanken tvungen att se till så att det fanns överlikviditet i systemet.
        ————–
        Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken.”

        Mao Riksbanken fyller på systemet med cash när bankerna inte längre tror på varandras värdelösa värdepapper. Av vad jag förstår av texten ovan så lånade bankerna inte alls av varandra 2008 utan ”swappade” med Riksbanken.

        ”Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken. De föredrar att ha pengarna hos Riksbanken över natten, så kallad over night, framför att ha dem hos varandra – trots att den ränta de får av Riksbanken endast är reporäntan minus 10 punkter, det vill säga 0,4 procent.

        – Ingen har behov av over night-kronor, alla har överlikviditet i svenska kronor. Vi har en likviditetsbuffert som vi i slutet av dagen är tvungna att ge till Riksbanken. Riksbanken har den absolut sämsta ränta som finns, men som försäkringspremie är den rätt billig, säger Magnus Karlsmyr.”

        Om jag fattar det rätt så fyllde Riksbanken på med 160-165 miljarder extra i cash (överlikviditet) som bankerna fick använda för att växla med. Varje kväll lämnade bankerna tillbaka pengarna till Riksbanken OCH FICK RÄNTA PÅ PENGARNA. Ändå har parasiterna mage att gnälla på att Riksbanken ger dem för låg ränta! Skulle man översätta det till en vardagssituation skulle det motsvara att jag lånar dig 10000 kronor – men du behöver bara de 10000 kronorna under dagarna så du lämnar tillbaka dem till mig över nätterna och kräver att jag ska betala ränta för detta!
        Helt sjukt!

      • Jepp, helt sjukt!

        M0 exploderade 2008 när Riksbanken fyllde på med nya Svenska kronor, men de har dragit tillbaka större delen av det nu, så M0 är i princip oförändrad. Jag tror det beror på att bankerna pumpade upp bostadsbubblan på nytt i Sverige istället för att, som i andra länder, låta den spricka. På detta sätt förhindrade bankerna att spekulativa bostadslån förvandlas till osäkra fodringar (tillfälligt) genom att skapa fler spekulativa lån. Jag tror det är mer en fråga om bankernas vilja att skapa lån (Werners teori) än att folket skulle nått någon form av skuldtak, enligt Werner är efterfrågan på lån nästan oändlig och därmed kan bankerna alltid välja att bevilja fler lån. I USA sprack bostadsbubblan för att bankerna vägrade skapa lån, I sverige fortsatte de skapa lån, inte pga att det fanns låntagare utan för att bankerna tog detta beslut. Bankerna styr marknaden.

        Svenska bostadsmarknaden visar att Werners teori stämmer.

        Bankerna kan alltid blåsa upp bubblor på nytt och därför borde bankerna kunna blåsa upp en enorm bubbla om de börjar bevilja lån på nytt när de har så mycket M0 reserver hos FED. Det är därför jag gillar guld🙂

    • Man måste så klart göra skillnad på flöde och reserver, precis som privatekonomi så använder man de större delarna av det inkommande flödet av kapitalet till omedelbara utgifter så som löner.

      • Man måste göra skillnad på vad bankerna anser vara pengar och vad bankerna inte anser vara pengar – vilket du totalt bortser från – genom att gegga ihop riktiga pengar (återigen, i enlighet med bankerna själva) och deras påhitt krediter i en klump och kalla det ”kapital”. Det intressanta är hur det bankerna själva anser vara pengar, dvs reserven, flödar i förhållande till deras påhitt krediter. Det visar mina animeringar medan ditt, vad du nu skriver, inte visar någonting (vilket säkert var avsikten då det snarast var avsett att förvirra än att förklara)

        Nä, bankerna använder inte flödet i sina reserver till att betala löner (eller vad fan du nu menar med svamlet). Bankerna vill helst att inget av deras reserver tas i anspråk för att betala något överhuvudtaget- de vill att reserverna stannar inneslutna i RIX och INTE flödar ut. Det är därför som de baktalar kontanter maximalt.

        Ledsen men hokus-pokus språk fungerar inte längre som avskräckande tystnadsmedel mot mig!🙂

  3. Tack Lincoln, du får bara inte sluta! Du gör ett enastående jobb. Kunskapen sprids nu till allt fler. Synd bara att parasiterna kunnat verka så länge som de har. Allt detta kommer nu till sitt slut, man kan inte skapa pengar genom att pantsätta framtida naturresurser om dessa inte finns.

    • Tack, farfar!
      Jo, jag tror folk blir allt mindre förvirrade av hokus-pokus språket som skräddarna av inga pengar (dvs krediter) använder. För det här är ju egentligen ingen rocket science.

  4. För ”Svensson” så märks detta system t.ex. genom att om jag ska föra över pengar till annan persons bank (Swedbank t.ex.) från min bank (Nordea) så tar det sin lilla runda tid.
    Detta pga att de som sagt inte godkänner varandras låtsaspengar, utan måste först växla in till riktiga pengar och sen ge den andra banken.. Flytta ”Nordea-krediter” inom Nordea är det inga problem med, för då handskas de ju med sina egna låtsaspengar.
    Att det ska ta denna tid i denna tekniska era är det många som undrar, och bankerna mumlar om olika orsaker hit och dit som bara är ordbajseri för att dölja deras verkliga bedrägeri.

    För mig är detta lika talande och bevisar deras lögner som det att de påstår att det de lånar ut är kundernas pengar.
    Vem har någonsin fått meddelandet att ditt konto saknar pengar för att de är utlånade?
    Jag känner ingen iaf. Detta faktum tillsammans med 1800-talsfarten för överföringar mellan banker borde få en å annan att tänka till ett varv till tycker jag..

    • @dave1bs
      Jag kan förstå om man vill använda t.ex guld eller silver som hedge. Själv tycker jag mark och skog är bättre då man kan odla där om allt går åt helvete.

      Men guld förutsätter exakt samma clearingfunktion som kredit/skuld-systemet i blogginlägget om den ska vara bas för en valuta. Det är därför systemen är i princip identiska utbytbara som bankirerna gillar guld som bas för kredit/skuld-påhittning. För på t.ex 20-talet var det guldstandard och bankparasiterna kunde lika lätt blåsa upp krediter från den. Det är bankernas kredit/skuld-system som ska angripas och stoppas.

      https://parasitstopp.wordpress.com/2011/08/29/guld-ar-inte-pengar/

      • Yes, som ett skydd mot bankernas kasinoverksamhet. Mark och skog har andra egenskaper, som också fungerar som skydd mot inflationen bankerna skapar. Dock mer svårsålda än guld som är världens mest omsatta råvara per dag i dollar räknat.

        Håller med dig om att bankerna kan skapa krediter även om guld (eller något annat) är bas. Skillnaden är att kunderna kan syna banken eftersom Riksbanken inte kan skapa guld och ge till bankerna. Istället för att använda guld som bas borde man väl isf använda det som pengar direkt, dvs guldet är pengar och kvittot på guld är endast ett kvitto på allokerat guld. Goldmoney t.ex hanterar allokerat guld, precis som riksbanken hanterar Svenska kronor som verkligen finns. Goldmoney kan omöjligtvis lura sina kunder eftersom det ständigt görs oberoende audits.

      • Bra att vi i alla fall kan enas om att problemet huvudsakligen ligger i kredit/skuldsystemet och inte i om basen är guld eller fiat. Sedan kommer vi nog inte så mycket längre än att vi har skilda åsikter om guld eller fiat som bas.

  5. Gud så bra! Kommer att tänka på 1929 när alla tog ut sina pengar och allt brakade. Tänker också på storsvindlaren Bernie Madoff. Allt gick bra fram till finanskrisen 2008 när folk började ana oråd och ville ta ut sina pengar samtidigt. Det fanns ju inga. Ha, ha, ha… så jävla sjukt allting är! Vi ser nu vad dom sysslar med. Det gjorde vi inte för tio år sedan – innan the web gjorde det hela möjligt. Vi får se hur det går. Det blir i alla fall svårare för spindeln att väva sitt nät. Nu när vi har vårat!😛😛😛

  6. En enkel och bra förklaring!
    När jag först läste här på din blogg om hur krediter skapas ur ingenting, och förstod att det var sant, så svajade världsbilden till betydligt. Men sen har jag varit ganska lat med att sätta mig in i saker och ting. Men måste nog ha ett bättre begrepp, annars kan man aldrig bemöta någonting. Det är bra att du skriver lite på olika nivåer, tänker lusläsa ett tag framöver. Kommentarerna är också bra att ha.

  7. Jag har alltid tyckt att bankerna är bra på att klå sina kunder på olika avgifter. Man blir förbannad när jag sköter allt arbete själv, men måste likt förbaskat betala en avgift till banken. Men så tänkte jag tvärtom. Om jag är delägare så tjänar ju jag på alla skuldslavar, så jag köpte aktier i en storbank.
    Men efter att jag läst dina inlägg så känns det jäkligt osäkert, det är bara luftpengar ju……….

    • Japp! Banken måste stoppa in de riktiga pengarna som de när de ursprungliga bankaktierna såldes i centralbanken (det lilla gula området på bilden längst ned). Och alla kunder som har fordringar på banken, krediter, motsvarar den blå cirkeln. Så aktiekapitalet ryker väldigt snabbt om folk får för sig att plocka ut sina riktiga pengar (kontanter). Iofs kommer ju Riksbanken säkert fylla på, såsom de gjorde 2008, men, visst det är riskabelt.

  8. Det var en intressant artikel, bra skriven. Man skulle kunna tro att bankernas ägare tjänat storkovan på oss småfolk under årens lopp. Men så verkar inte vara fallet. Tittar man på aktiekurserna t ex (OMX hemsida http://www.nasdaqomxnordic.com/shares/Historical_prices/?Instrument=SSE120), kan man välja att se aktiekursutvecklingen på runt 20 års sikt. Ingen av storbankerna har levererat någon vidare avkastning om man utvärderar en ”Buy and hold” strategi. Man skall dock komma ihåg att utdelningarna inte är inkluderade, så det är inte riktigt så illa som det ser ut.

    Min slutsats är att mycket av värdeskapandet landat hos bankernas anställda. Framförallt styrelse, VD , ledningsgruppen, folket som ligger en 1-2 nivåer under ledningen, samt ett antal finansarbetare högt upp i värdekedjan. Fotfolket (de som sitter i kassan osv)längst ned har dock inte fått någon större del av kakan. Handelsbankens personalstiftelse oktogonen kanske är undantaget som bekräftar regeln. I andra änden i SHB har vi Arne Mårtensson med 174 miljoner i pension.
    http://di.se/Templates/Public/Pages/ArticlePrint.aspx?pl=81064__ArticlePageProvider

    • Bankerna har en grym avkastning på eget ickesatsat kapital (de ligger ju kvar i reserven i form av aktiekapital). Gryaast har de när de hittar på krediter till stat och kommun då de inte behöver ha något ens i reserv enligt Basel2.

  9. Ping: Vem gynnas av att Svenska kronor skapas ur tomma intet? | dave1bs

Kommentarer inaktiverade.