Därför kommer bankerna fortsätta suga ut boskuldslavarna med högre ränta

Bankerna skyller de höjda bolåneräntorna på ”ökade upplåningskostnader ”. Det är samma lögnerier som vanligt.

Bankerna skapar bostadsobligationer genom sina hypotek genom att bunta ihop ett gäng boskuldslavar (som redan pantat sina hus) och skapar ett papper kallat bostadsobligationer som bankerna pantar en gång till inom den sk Interbank Lending. Bankerna påstår att de finansierar sina lån med dessa panter som således är en pant på en pant. Det är givetvis helt lögnaktigt. Bankerna hittar på bostadslånet utifrån hur mycket de har i reserven i riktiga pengar och bostadsobligationer ses lika lite som pengar som bankernas ser sina egna krediter som pengar (obligation=förpliktelse på engelska, dvs förpliktelse att betala i pengar). Man kan inte använda panter på hus (vilket, återigen, bostadsobligationer i botten är) och påstå att de finansierar panten på nya hus.

Banken behöver ha 2 800kr i riktiga pengar för att hitta på en 1 miljon i påhittade krediter som de skuldsätter en boskuldslav med – mer än så behöver de inte. Bostadsobligationer används istället till Interbank Lending och det är om kostnaderna för denna falskmynteritvätt höjs som notan skickas till boskuldslavarna (bankerna döljer det med att kalla det höjda upplåningskostnader, vilket, som det mesta banker sysslar med är en lögn).

Bankerna bollar ”värdepapper” mellan sig för att kunna låna de fåtal  riktiga pengar de har mellan sig och det viktigaste ”värdepappret” är bostadsobligationer i Sverige. Så t.ex SEB pantar bostadsobligationer hos Nordea och Nordea ger SEB lite av sina fåtal riktiga pengar så att SEB kan täcka upp sitt bedrägeri. Det är denna bollning av bankernas enda riktiga pengar som höjer och sänker boskuldslavsräntan. Hela betalsystemet mellan bankerna bygger på denna bollning av de fåtal riktiga pengar de har då bankerna inte ser varandras krediter  som pengar. Stannar Interbank Lending slutar mao hela betalsystemet att fungera – folk kan inte ens betala en räkning från en bank till en annan.

När nu bobubblan spricker blir dessa bostadsobligationer alltmer värdelösa som pant och bankerna kräver mer av varandra då de inte litar på varandra i penningtvättningen av deras krediter som sker i RIX på Riksbanken. Bankerna tar då mer i ränta för att ta emot en annan banks bostadsobligation och överför denna kostnad till sina boskuldslavar i form av högre ränta. Räntan i Sveriges Interbank Lending, mellan bankerna, kallas STIBOR.

År 2008 höll bostadsbubblan på att spricka och bankerna vägrade ta emot dessa påhittade panter kallade bostadsobligationer. Det verkar som om historien upprepar sig men den här gången har bostadsbubblan, som sagt, ploppat. Nedan är en graf på hur STIBOR steg 2008. Den gången lyckades de blåsa liv i bostadsbubblan igen men hela banksystemet var enligt en senare IMF undersökning en hårsmån från en infarkt. Ingen bank ville då ta i andra bankers bostadsobligationer men Riksbanken och Riksgälden gick in istället och köpte upp bostadsobligationer. Bankerna fick pengar av Riksbanken och Riksgälden istället och STIBOR sjönk. Så egentligen sjönk STIBOR för att ingen bank längre lånade ut till varandra – hela Interbank Lending sköttes av Riksbanken.  Då slutade det med att Riksbanken och Riksgälden satt med hälften av alla bostadsobligationer i knät samtidigt som de stoppade in runt 500 miljarder kr till bankerna så att bankernas falskmynttvätt kunde fortsätta.

Nu verkar det vara samma sak i repris. STIBOR har stigit och bankerna litar inte längre på andra bankers bostadsobligationer då alla är medvetna om att bostadsbubblan denna gång inte går att reparera.

Även nu är det troligt att staten i ett kanske snart skede går in och köper upp bankernas bostadsobligationer och ger bankerna cash istället precis som de gjorde 2008 för att smörja falskmynteriväxlingen i RIX.

————-

Intressant artikel om den dolda bankkrisen 2008

Kuppen som räddade  Banksverige från härdsmälta

Citat från en Riksbanksrapport 2008:
”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”
http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

8 thoughts on “Därför kommer bankerna fortsätta suga ut boskuldslavarna med högre ränta

  1. Skrev om ett kapitel från Mammons furster som handlar om bubblor. http://dave1bs.wordpress.com/bostadsbubblan-i-sverige/

    ”Den Svenska Bostadsbubblan Spricker Nu
    Posted on oktober 25, 2011

    Från Richard A Werners bok Mammons furstar om bubblor. Jag har skrivit om texten så att den passar in på Svenska bostadsbubblan då den är applicerbar på vilken kreditbubbla som hellst.

    Bostadsbubblan i Sverige är en klassisk kreditbubbla, bankerna har under en lång period (ca 15 år) allokerat krediter (dvs pengar) till bostadssektorn. Mer krediter/pengar inom en sektor skapar tillgångsinflation. De enskilda bankerna driver alltså kollektivt upp bostadspriserna genom att låna ut pengar med bostäder som säkerthet, bankerna utgår från bostadsvärdet och skapar nya pengar för bostadsköp. Med mer pengar på bostadsmarknaden stiger naturligtvis bostadspriserna, det är alltid samma gamla historia. Och det som sker efter en kreditboom är också hela tiden samma sak: en kreditkrasch, en bank- eller finanskris med skandaler och en recession. De krediter som skapas till bostadsköp används inte produktivt utan används till spekulation på bostadsmarknaden och skapar inte något annat än skulder. Vid en viss gränns kommer inte Svenska låntagare att kunna återbetala alla lån om den totala upplåningen ökar snabbare än inkomsten. Priset på bostäder växer bara så länge nya krediter/pengar kommer ut på bostadsmarknaden. Allt som krävs för att en kreditdriven tillgångsbubbla ska brista är att låneökningen saktar in vilket är precis vad som sker i Sverige nu med högre kontantinsatser (Bolånetak på 85 procent, Handelsbanken sänkte nyligen till 75 procent). Därmed faller hela kreditpyramiden obevekligen samman som ett korthus inom kort.

    Priset på bostäder kommer att sjunka. Detta blåttställer många spekulanter eftersom de behöver stigande priser för att betala ränta på sina lån, för att inte tala om att amortera. Därmed tvingas de sälja bostäder. När fler säljer sjunker priserna. Fler spekulativa lånehärvor misslyckas och många spekulanter drivs till konkurs. Detta ger banker stora osäkra fodringar. Sammantaget är det lätt att inse problemets slutliga omfattning: när bubblan brister omvandlas spekulativa lån till osäkra fodringar. De osäkra fodringar som bankerna själva skapat måste sedan centralbanken eller Svenska folket genom skatt lösa för att inte hela banksystemet ska kollapsa.”

  2. Lyssna och njut av denna nästan sanslöst förvirrande förklaring av en ränteanalytiker från SBAB om varför bankernas kostnader har ökat. Det är tydligen dyrt för dem att ”låna pengar som de sedan kan låna ut”. Varför kan aldrig reportrar ställa de väsentliga frågorna…,,,ifrån dagens ”studio ett” P1 klockan 17.00 (2011-12-20).

    http://kiwi6.com/file/e8dn0817wf

    • Haha, underhållning🙂 SBAB förstår inte mycket, man kan inte förvänta sig att de ska kunna förklara något de inte förstår. Deras okunskap har hjälpt till att blåsa upp Sveriges största bostadsbubbla genom tiderna. Yeah!!

      Reinfelds kommentar för ett år sedan slår allt
      http://di.se/Artiklar/2010/12/9/222277/REINFELDT-INGEN-BOSTADSBUBBLA-I-SVERIGE-NU/

      Två månader efter bolånetaket infördes, som knäckte bubblan, kom reinfeldt med kommentaren: ”Vi har ingen bostadsbubbla”. WHAT?!?!?!?

    • Jo, den var skoj! Håller nog med Dave om att snubben inte riktigt vet vad han sysslar med. Han är säkert jättebra på sitt lilla område men saknar förmåga att se helheten. Compartmentalization tror jag det kallas på engelska där varje person är expert på sin lilla grej och avgränsad för att inte kunna få ihop en helhetsbild. Hela skolan bygger ju på att fixa fram duktiga fackidioter som har väldigt liten förmåga att tänka själv eller över gränserna.

  3. Det lustiga att hela det traditionella högerpolitikerna har alltid varit stenhårda på att staten ska ha så lite tillgångar som möjligt. Hur mycket av dessa bostadsobligationer besitter nuvarande regering? Ska dom slumpa bort dom till allmänheten som dom gör med allmännyttan? Det kan ju säljas hur billigt som helst med tanke på hur osäkra fordringar det är.

    • Dom lyckades blåsa liv i bubblan igen så bankerna köpte tillbaka sina pant på panten-papper (dvs bostadsobligationerna). Så just nu sitter nog inte staten på så mycket – men det lär nog inte dröja.

Kommentarer inaktiverade.