Till alla – ta ut era fordringar på banken i kontanter!

Egentligen är detta ett svar till Jonas Löhnn, vice ordförande i styrelsen för JAK, i en diskussion i blogginlägget – Hycklar JAK-banken om räntan? Men jag tycker det är en uppmaning som borde gälla alla – plocka ut era pengar från bankerna och omöjliggör deras skuld/kreditexpansion som förslavar allt och alla. Använd kontanter så maximalt det går så slipper ni känna skuld för att vara del av bankernas skuldförslavning av samhället. Hitta moraliska bra sätt att kringgå bankerna så att era pengar inte används av bankerna till skuld/kreditexpansion som fjättrar och stryper samhället.

Svaret till JAK:s vice ordförande, Jonas Löhnn:

”Jo, det är jättebra att ni informerar om ränteekonomin men om ni förvarar era pengar som ickepengar, dvs krediter på storbankerna så är ni del av den kreditexpansion som bankerna står bakom. Då kreditexpansion=skuldexpansion från luften så är ni delaktiga i en allt större skuldsättning av människorna i systemet. Som exemplet som Ingves har angett där bankerna använder 3360 kronor i riktiga pengar för att hitta på en fordran (krediter på bankens konton) och samtidigt en skuld på samma belopp på andra sidan balansräkningen på 2 miljoner. Det betyder att storbanken som ni har era krediter (=fordringar på pengar och inte pengar) på använder era pengar för att kredit/skuld-expandera. Om ni tog ut 3 360 000 kronor från storbankerna i riktiga pengar (kontanter) så skulle ni rycka undan mattan för täckningen av 2 000 miljoner, dvs 2 miljarder kronor av bankernas skuld/kreditexpansion. Räntan kommer sig ju av att bankerna kan skapa dessa pseudopengar, krediter, och en motsvarande expansion av skuldsättningen. Att pseudopengar (i form av krediter) i botten skapas genom skuldsättning är ju grunden för den ränteutsugning som ni med all rätt föraktar.

Så jag är ledsen men alla som har konton på er bank är delaktiga i kredit/skuld-expansionen som storbankerna använder för att mjölka allt och alla genom räntan. För de som har konton hos er har väl direkt tillgång till det som står på deras konton? Eller lägger ni undan en viss del i t.ex statsskuldsväxlar (som har en viss löptid som gör att de som har krediter på era konton kan få vänta om alla plockade ut samtidigt)? Hur stor del av era kunders tillgångar ligger direkt på storbankernas konton och inte i t.ex statsskuldsväxlar?

Ett sätt som ni delvis skulle kunna lösa detta problem på är att härma de amerikanska ekonomerna (bland annat Irving Fisher) som 1939 la fram ett förslag på hur bankerna skulle låna ut pengar som staten skapade skuldfritt. Enligt detta förslag skulle kunder på en bank ha två möjligheter – antingen skulle de ha ett konto på banken där pengarna fanns tillgängliga hela tiden (med andra ord; banken skulle inte ha någon kredit/skuldexpansion, hävstång, påhittekvot eller vad du nu vill kalla det, på dessa pengar). Om kunden hade mer än han/hon behövde på det kontot kunde hon/han flytta över det hon/han ville avvara till ett annat konto som banken kunden låna ut ifrån. Detta andra konto skulle vara tomt under den tiden kunden lånade ut sina pengar. Banken skulle inte mao, såsom nu, kunna låtsas att de har pengarna på kontot samtidigt som de lånar ut dem.

Om JAK gjorde en liknande pryl skulle ni bara behöva fixa ett till konto till varje medlem som medlemmarna kunde stoppa in de pengar de kan avvara och där dessa pengar är låsta till t.ex statsskuldsväxlar eller motsvarande inom Kommuninvest. Ett annat alternativ är att ni stoppar in pengarna på Riksgälden, såsom jag har gjort, det tar några dagar att få över pengarna från Riksgälden till storbankernas fejkade konton men det går ganska fort. Detta andra konto skulle det med andra ord ta längre tid att få ut sina pengar från – men å andra sidan skulle de inte var del en direkt del av storbankernas kredit/skuldexpansion och därmed inte en direkt del av ränteutsugningen.

Hoppas ni fixar något sådant för då kan jag gladligen för över mina pengar på Riksgälden till ett sådant konto! :)

Jag hoppas att ni hittar en lösning på detta problem och hoppas att ni tar ut era fordringar på pengar (vilket, återigen era kontoinnehav på storbankerna, krediterna, är – inget annat) och i möjligaste mån omöjliggör för banksystemet att ha en kredit/skuldexpansion utgående från dessa.”

Så, som sagt, ta ut det ni har på bankerna i kontanter och försök hitta former där ni kan använda dessa helst lokalt för att främja den lokala ekonomin.

14 thoughts on “Till alla – ta ut era fordringar på banken i kontanter!

  1. Tycker det är fel ordval: ”plocka ut era pengar från bankerna och omöjliggör deras skuld/kreditexpansion som förslavar allt och alla”

    Det är inte ”era” pengar, det är bankens pengar, eftersom ni lånat ut pengarna till banken. Vanligt missförstånd…..

    SLUTA LÅNA UT ERA PENGAR TILL BANKEN

    • Yes🙂

      Ett första steg vore att begära ut sin lön i Svenska kronor, istället för att låna ut den till banken. Om företaget som betalar ut lönen använder samma bank används väl inte ens SEK vid utbetalningen? Varför nöjer sig de anställda med bankernas funny money i lön? Tror de att det är Svenska kronor?

      • Jo, tyvärr vet de flesta inte om att det INTE är Svenska kronor de har på bankkontona och att inte ens bankerna ser dem som svenska kronor då de inte kan växla dem mellan sig. Tyvärr verkar även godhjärtade människor, som de på JAK-banken, tro att de har pengar på sina konton när i verkligheten har Handelsbankkredit-kronor, Swedbankskredit-kronor etc på sina konton och inte Svenska kronor. Och som alla krediter finns det alltid en lika stor skuldsättning bakom krediten.

  2. Hittade det här på Riksbanken http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26804
    Där finns bl.a det här exell-dokumentet särskilt intressant.
    http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Monetar_hist/Moneysupply1871_2006.xls

    Det verkar som att vi trots att vi i början av 70-talet nästan uteslutande använde oss av kontanter så var inte proportionerna mellan krediter och kontanter INTE så stor skillnad på vad det är idag. Det borde väl då bero på att eftersom kontanter användes så mycket så borde det ha varit ett enormt mycket större flöde på de kontanter som fanns. Och idag så är det nästan inget flöde alls.
    Cash var King på den tiden och om man kom med en check så ville folk ofta inte ta emot den, Nej, kontanter skulle det vara, allt annat var lite suspekt i folks ögon.

    Förresten så finns tydligen inte penningmåttet M0 längre (efter 2006) utan det delas in i ”MFI-sektor-pengar”, M1,M2 och M3. Läs här…
    http://www.scb.se/statistik/_publika…5001BR1111.pdf

  3. Intressant inlägg! Men att förvara pengarna i madrassen känns inte som ett effektivt alternativ. Skulle hellre försöka få pengarna att växa.

    Vad händer om man köper aktier för pengarna? Kan banken ändå utnyttja det till kreditexpansionen?

    • Aktier är bara en annan form av tillgångsbubla som t.ex bobubblan så det är nog värre än att stoppa pengarna i den madrassen.
      Du kan ju hyra en rysk maffiagorilla – låna ut dina pengar till diverse folk till 30% ränta och använda gorillan till att samla in pengarna om de låntagren inte vill betala tillbaka🙂 – då slipper du madrassen och du slipper ha pengarna i bankernas madrass där de bara egentligen har 3% av din madrass i alla fall (resten av din bank”madrass är påhitt i form av krediter – troligen t.om än mindre.

      Skämt åsido är nog ett av problemen med pengar just att de kan hamstras för att stiga i värde. Jag tycker egentligen pengar ska rosta, tappa värde med tiden, precis som Gessels tankar och som de gjorde i Wörgl (kolla gärna wiki). Om pengarna rostade skulle vi försöka skapa reella värden som varar istället. Som det är nu är det precis tvärtom – vi skapar värden som rostar, går sönder, så fort som möjligt så att efterfrågan och värdet på pengar kan hållas uppe.
      Fan det där sista lät ju riktigt bra!

  4. Hej igen!
    Trevligt att mitt förra svar ledde till vidare reflektion.
    Jag har på intet sätt facit, men tror mig i alla fall ha gjort några insikter om hur en hållbar ekonomi behöver vara utformad. Därför dristar jag mig att först konstatera att vi till stora delar verkar ha en samsyn om det ekonomiska systemet, men sedan också kommentera något av det du skriver, där jag har gjort lite andra slutsatser.
    Och i denna kommentar företräder jag bara mig själv, det är inte alls säkert att varje uppfattning delas av andra i JAK.

    Du riktar en uppmaning till JAK, att ta så långt det är möjligt dra undan kapital från storbankerna, så att de inte kan använda det för kreditexpansion.
    Som jag beskrev förut så är det i princip just det som vi gör i JAK – jobbar hårt på att så lite som möjligt ska finnas på bankkonto i affärsbanker. Men eftersom vi inte kan isolera oss från vår omvärld är vi än så länge hänvisade till dessa som enda möjlighet för en del av vår likviditet.
    Exakt hur stor andel som vi har i statsskuldsväxlar och på olika banker behöver jag vår bankpersonals hjälp för att kunna redovisa – sådant har jag inte memorerat.

    Så till resonemanget som jag vill likna vid att man borde se pengar som ekonomins infrastruktur, och att det bara skulle vara staten som hade rätt att ”skapa” pengar.
    Jag sympatiserar förvisso med den tanken, men det är något som ändå leder fel när man menar ”Att pseudopengar (i form av krediter) i botten skapas genom skuldsättning är ju grunden för den ränteutsugning som ni med all rätt föraktar.”
    Finns det inte en risk att man vänder på orsak och verkan här?
    Jag har sett många resonemang om fractional banking som beskriver det som orsaken till våra finansiella problem i världen. Men jag tycker att det är bara en del av sanningen.
    Som jag uppfattar det är det inte ett problem i sig om man skapar pengar genom skuldsättning. Om det blev förbjudet och bara staten fick göra pengar skulle det t ex bli omöjligt att hitta på lokala valutor, eller att byta varor och tjänster med egna betalningsmedel – vilket ju är helt ok att göra. Småskaliga ekonomier. Det leder inte till något negativt för samhällsekonomin, snarare tvärt om.
    Nej, problemet med pseudopengarna är inte att de är krediter, utan att de har en multiplikatoreffekt på räntetagandet.
    När det med krediterna följer ett återbetalningskrav som växer, d v s har en ränta, så blir varje ny utlåning av de redan utlånade pengarna ett ökat räntekrav. När man som idag blåser upp ekonomin enormt genom fractional banking blir räntans effekt mångdubblad och ett jätteproblem för fördelning och uttag av naturresurser.
    På samma sätt vore fractional banking inte särskilt problematiskt (nåja, det är ju lite som ett extra stort korthus som kan rasa rätt vad det är ändå, men så är det ju med alla pengar, om än i olika skala) om ingen ränta var inblandad.
    Är räntan noll så blir det fortfarande noll i resultat av multiplikatoreffekten. Skulderna skulle kunna återbetalas efterhand och de av krediter skapade pengarna försvinna lika snyggt som de skapades.

    Låt mig emellertid konstatera att, eftersom bankvärlden idag nästan uteslutande lånar ut mot ränta, blir fractional banking ödesdigert för världen och den enskilde. Inte för att pseudopengarna skapar ränteutsugningen, men för att den kraftigt förvärrar den.

    Jag har sett många reaktioner på detta med att pengar skapas genom skuldsättning, men inte lika stor upprördhet över det som är själva kärnan i problemet; räntan.
    Så därför blev mitt påpekande är kanske onödigt petigt.
    Jag ber i så fall om ursäkt!

    GOD JUL!

    • Tack för ditt svar som egentligen kräver ett riktigt långt svar men då det är julafton tar jag bara och bemöter det som jag tycker är centralt,
      Citat:
      Som jag uppfattar det är det inte ett problem i sig om man skapar pengar genom skuldsättning. Om det blev förbjudet och bara staten fick göra pengar skulle det t ex bli omöjligt att hitta på lokala valutor, eller att byta varor och tjänster med egna betalningsmedel – vilket ju är helt ok att göra.
      —–
      ”Nej, problemet med pseudopengarna är inte att de är krediter, utan att de har en multiplikatoreffekt på räntetagandet.”

      Jag tycker detta står i direkt motsats till att JAK säger sig verka för ett samhälle där räntan har så liten roll som möjligt samt att du kommer med ett ickeverifierat påstående utan logisk förklaring – Varför skulle det vara omöjligt att skapa lokala valutor om staten skapade skuldfria pengar?

      Jag tror att du blandar ihop saker och att det i sin tur beror på att du tror på att ”fractional reserve banking” och ”multiplikatoreffekt” existerar. För bankernas ”utlåning” baseras inte på insättningar som blir ”utlånade” som blir insättningar som blir utlånade etc i en fallande geometrisk serie. Det är så bankerna vill att vi ska tro att det fungerar – att bankerna är en förmedlare åt de kunder som har för mycket pengar till de som behöver låna. Jag kan ha förståelse för att JAK-banken tror att det är så det fungerar då det är så JAK-banken fungerar – JAK lånar ut insättarnas pengar och det är så en riktig bank ska fungera. Men, som sagt, banker som kör med kreditexpansion lånar INTE ut insättarnas pengar. Bl.a två ”Nobel”pristagare i ekonomi har empiriskt bevisat detta. Det är också väldigt lätt att själv kolla – om banken lånar ut mina pengar som jag har på kontot så borde mitt konto vara tomt när jag kollar det. För, som sagt, så funkar ju JAK – när ni lånar ut det en kund har på sitt konto så töms det kontot och går till den som vill låna – det är precis så en riktig bank ska fungera – dvs JAK är en riktig bank men det är INTE de andra bankerna.

      För vanliga banker skapar krediten och skulden från luften samtidigt som bokföringsposter – inga insättningar tas i anspråk för att skapa denna skuld/kredit. Så ”multiplikatoreffekten” som du beskriver är INTE grunden för bankerna påhittade utlåning – de ”lånar ut” det de hittar på – inte vad de har på insättarnas konton.

      Statliga skuldfria pengar som spenderas ut i cirkulation sätter i sig ingen i skuld för att de existerar – de är i sig en tillgång för den som har dem men inte en skuld för någon. Jag kan ha en 1 000-lapp i plånboken utan att någon annan sitter i skuld. Visst kan man hävda att 1 000-lappen är en skuld från staten till mig men det är mest bara en bokföringsteknisk detalj för att passa in i kredit/skuld-systemets bökföring (medvetet felstavat🙂 ) – 1 000-lappen har inte i sig skapat någon skuld när den skapades. Visst jag kan låna ut min 1 000-lapp till någon men jag har ju för den skull inte skapat en ny tusenlapp eller ökat penningmängden (mer än att jag ökat hastigheten på cirkulationen). Observera att när 1 000-lappen lämnat min plånbok töms min plånbok på 1 000 kronor precis såsom ett av JAK-bankens konton töms på 1 000 kronor när de lånas ut – men på ickebankerna ”lånas” 1 000-lappen ut men FINNS FORTFARANDE KVAR PÅ KONTOT! – dvs, återigen, icke-bankerna lånar INTE ut det de har på kundernas insättningskonton utan hittar på en kredit och skuld från luften som de ”lånar” ut.

      Om större delen av penningmängden var skapad skuldfri genom att staten spenderade ut dem i cirkulation skulle större delen av pengarna som cirkulerar inte vara förknippade med en skuld och vidhörande ränta.
      Men som nu är är större delen av penningmängden skapad genom skuldsättning genom att icke-banker hittar på krediter och därmed är även nästan allt bundet vid en ränta.

      Så, sammanfattningsvis:
      JAK borde verka för att andra banker fungerar såsom JAK-banken fungerar – dvs lånar ut insättarnas pengar – det JAK gör är såsom en riktig bank ska göra. JAK ska verka för att kreditskapande genom skuldsättningen är så minimal som möjligt då detta minskar räntebördan för samhället – detta kan göras genom att de andra bankerna gör såsom JAK-gör – har 100% täckning på sina utlåningar och att dessa pengar från början är skapade av staten utan att skuldsätta någon.
      Problemet, återigen, är således inte JAK-banken utan att andra banker INTE fungerar som JAK. Skulle de andra (icke-)bankerna fungera som JAK och låna ut det de har på sina konton skulle det inte vara samma problem med räntan eller skuldsättningen.

      Att JAK sedan valt att sitta ihop med detta skuld/kredit-system genom att ha sina pengar lagrade på icke-bankerna är mycket olyckligt enligt mig då dessa kan använda JAK:s medel för kredit/skuld-expansion och därmed öka räntebördan.

      God Jul på dig med!

      ————
      Tillägg:

      Janne kom med den här kommentaren:
      ”Jag undrar om inte det enda problemet med JAK är att de inte är med i RIX. Om JAK hade varit med där och med sitt system med sparpoäng och dubbla amorteringar så hade de ju varit en bank med 100% centralbankspengar i motsatts mot alla affärsbankerna som bara har 3% centralbankspengar. Och detta är nog anledningen till att JAK inte tillåts vara med i RIX.

      Tänk om JAK var med i RIX och 3% av spararna i de fyra affärsbankerna beslutade sig för att överföra sina sparpengar till JAK. Det skulle ju betyda att affärsbankerna dränerades totalt på sina centralbankspengar. De skulle varken kunna skapa lån eller utföra några som helst transaktioner i det läget, i princip så skulle de gå i konkurs. Och JAK skulle vara den enda banken som skulle fungera.

      Naturligtvis så skulle de fyra affärsbankerna räddas på ena eller andra sättet via Riksbanken men här ser man hur skört penningsystemet egentligen är. Troligen så är väl det här det största skälet till att JAK inte tillåts vara med i RIX. Eller vad tror ni……?”

      Och jag svarade:
      ”Jo, precis så är det nog. men JAK skulle kunna ”emulera” ett RIX-bankskonto genom att sätta av större delen av sina pengar i Riksgälden. Dvs ge sina kunder möjligheten att ha pengarna liggandes på ett Riksgäldskonto istället (JAK skulle ju bara behöva ha ett enda och själva hålla koll på vilka som har pengarna på Riksgälden – varje enskild JAK-medlem skulle ju inte behöva ha ett eget konto på Riksgälden. JAK skulle oxå snabbare kunna få loss dessa pengar från Riksgälden genom RIX än om de band fast pengarna i statsskuldsväxlar etc. Tog upp det med Jonas från JAK i mitt föregående svar och hoppas han svarar på det om han läser det här. Äh, lägger till det till min sista kommentar till honom.

      Tack som vanligt för att du kommer med klargöranden och nya perspektiv, Janne!”

  5. Jag undrar om inte det enda problemet med JAK är att de inte är med i RIX. Om JAK hade varit med där och med sitt system med sparpoäng och dubbla amorteringar så hade de ju varit en bank med 100% centralbankspengar i motsatts mot alla affärsbankerna som bara har 3% centralbankspengar. Och detta är nog anledningen till att JAK inte tillåts vara med i RIX.

    Tänk om JAK var med i RIX och 3% av spararna i de fyra affärsbankerna beslutade sig för att överföra sina sparpengar till JAK. Det skulle ju betyda att affärsbankerna dränerades totalt på sina centralbankspengar. De skulle varken kunna skapa lån eller utföra några som helst transaktioner i det läget, i princip så skulle de gå i konkurs. Och JAK skulle vara den enda banken som skulle fungera.

    Naturligtvis så skulle de fyra affärsbankerna räddas på ena eller andra sättet via Riksbanken men här ser man hur skört penningsystemet egentligen är. Troligen så är väl det här det största skälet till att JAK inte tillåts vara med i RIX. Eller vad tror ni……?

    • Jo, precis så är det nog. men JAK skulle kunna ”emulera” ett RIX-bankskonto genom att sätta av större delen av sina pengar i Riksgälden. Dvs ge sina kunder möjligheten att ha pengarna liggandes på ett Riksgäldskonto istället (JAK skulle ju bara behöva ha ett enda och själva hålla koll på vilka som har pengarna på Riksgälden – varje enskild JAK-medlem skulle ju inte behöva ha ett eget konto på Riksgälden. JAK skulle oxå snabbare kunna få loss dessa pengar från Riksgälden genom RIX än om de band fast pengarna i statsskuldsväxlar etc. Tog upp det med Jonas från JAK i mitt föregående svar och hoppas han svarar på det om han läser det här. Äh, lägger till det till min sista kommentar till honom.

      Tack som vanligt för att du kommer med klargöranden och nya perspektiv, Janne!

Kommentarer inaktiverade.