Banker suger bara ut värden men skapar inga värden

Jag kopierar mitt svar till ”Henrico” i föregående inlägg då jag tror många tror att bankerna lägger till något av värde då de skuldförslavar stat/kommun/företag/bostadshyrare (INTE husägare då banken som mellanhand sitter med panten och kan ta ut hyra genom räntan):

”Banken måste se till att skaffa sig en reserv av det som bankerna själva ser som riktiga pengar – centralbankspengar – men behöver inte skaffa denna reserv förrän ungefär 1 år efter det att de hittat på krediten/skulden. Enligt en exempelräkning av Riksbankchefen Ingves behöver banken skaffa 3360 kr för att skuldsätta en boskuldslav med 2 miljoner kr. Observera att banken aldrig lånar ut de 3360 kronorna – banken stoppar in dem som reserv i Riksbanken. Banken har med andra ord aldrig lånat ut några pengar – bara hittat på krediter som en parasitär mellanhand som INTE adderat något värde till huset (mer än att det är banken som trissar upp bostadsinflationen genom att få presumtiva boskuldslavar att bjuda över varandra med alltmer PÅHITTADE krediter och kallar bostadsinflationen för ”värdeökningar” – ökning av skuldslavsinsatserna i bostadspyramidspelet vore riktigare att säga)

Varför får inte jag göra så? Jag vill också kunna ha 3360 kronor i plånboken och låtsas att jag har 2 miljoner kronor som jag kan låna ut till någon som betalar mig 5% ränta på det jag aldrig lånade ut! Eller det kanske jag inte vill – jag skulle nog inte kunna klara av att ha en sådan psykopatmoral och bedra samt parasitera på människor på det sättet. Observera oxå att jag inte ens behöver ha de 3360 kronorna i plånboken för att hitta på de 2 miljonerna – jag kan lugnt vänta i ett år på att den som jag skuldsatt betalar in ränta och lägga räntan i reserv i plånboken.

Till stat/kommun är riskvikten satt till noll för påhittning av skulder/krediter – dvs påhittkvoten är obegränsad (bankkramarna föredrar att kalla det ”hävstång”). Så banken behöver aldrig skaffa sig någon reserv för att hitta på obegränsat med krediter/skulder till stat/kommun. Påhittade skulder som vi sedan måste betala skatt på när staten lika gärna kunde hittat på skiten själv utan att sätta sina medborgare i skuld. Vi skulle knappt behöva betala någon skatt alls om mellanhanden, parasiten, togs bort och staten skapade pengar direkt till det som behövs för det allmänna.

Återigen: i inget av fallen ovan har banken lagt till något nytt reellt värde i något – banken ser bara till att den som parasitisk mellanhand kan suga ut framtida värden från skuldslavarna genom att sätta dem i skuld med fullständigt påhittade krediter som banken adderar till penningmängden. Jag kan ha förståelse för att du blandar ihop ökat värde med att pengar/krediter skapas men det är helt skilda saker – faktiskt i mångt och mycket varandras motsatser då en ökad penningmängd leder till inflation och värdeminskning av pengarna (därför är det riktigt, riktigt smart av bankerna att blanda ihop begreppen och säga att bostadsinflationen på bostäder är ”värdeökningar” – när det i verkligheten nästan uteslutande beror på att bankerna pumpat in krediter i denna sektor).

Jag är ledsen om du inte förstått skillnaden mellan ökade reella ”värden” och att öka penningmängden genom ökat skuldslaveri såsom bankerna gör genom att agera parasitär mellanhand utan att de för den skull lägger till något nytt nyttovärde. Men det är som sagt bättre att du frågar hur vi tänker istället för att börja med att skriva att vi ”yrar”.

Jag kan också ta på mig skuld då  ovan är så självklart för mig att jag antar att det är självklart för andra – det är dumt av mig att fastna i tanken att detta är solklart för alla när de flesta faktiskt tror som du.”

18 thoughts on “Banker suger bara ut värden men skapar inga värden

  1. Så här står det på text-tv idag:

    108 SVT Text Måndag 02 jan 2012
    INRIKES Publicerad 2 januari

    ”Banker bör redovisa räntemarginaler”

    Riksbankschefen Stefan Ingves vill att
    bankerna tydligare ska redovisa stor-
    leken på sina räntemarginaler, skriver
    Dagens Nyheter.

    -Det är ett hälsotecken att bankernas
    räntemarginaler ifrågasätts. Så bör
    det vara i en marknadsekonomi och det
    borde komma en tydligare redovisning,
    säger Ingves till tidningen.

    Från 2013 skärps kapitaltäcknings-
    kraven för bankerna.
    -Men bankerna är
    tillräckligt starka för att klara det
    utan att ta ut mer av kunderna, säger
    riksbankschefen. Han bedömer att repo-
    räntan ligger kvar på 1,75 proc 2012.
    Inrikes 101 Utrikes 104 Innehåll 700

    Det är väl inte att undra på att folk inte begriper sig på hur våra pengar fungerar?

    • jo, det är ju en till lögn bankerna kör med och lurar folk upp på läktaren med. Detta då bankerna inte lånar ut insättningar – bankerna hittar på krediter/skulder från luften och tar inga insättningar i anspråk för detta. Det finns ingen ”inlåningsränta” och således inget ”räntonetto”.

      Bankernas avkastning ska givetvis räknas såsom det gör för RIKTIGA företag (de som inte kan hitta på krediter från luften) – dvs vinst i förhållande till satsat kapital. Med Ingves exempelräkning blir avkastningen således vad banken får in i ränta på de 2 miljoner i krediter in i förhållande till de 3360kronor banken satsat för att hitta på dessa 2 miljoner kronor i krediter. Fast det stämmer inte ens det! När ett företag satsar pengar, genom att t.ex köpa in en produkt för att sälja vidare, försvinner det satsade kapitalet ut ur företaget – bankernas 3360 kronor försvinner aldrig ut ur banken – de ligger hos Riksbanken som reserv. Dessutom kan banken, år efter år suga ut avkastning på dessa 3360 kronor som de har kvar som reserv på Riksbanken genom att de får ränta av skuldslaven som de förslavat.

      Det finns ju faktiskt vettiga ekonomer som förstår att det är från eget kapital avkastningen ska räknas.
      ”Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

      Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.
      –Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson”

      Låg andel eget kapital i boutlåning – risk för banker
      Fast siffrorna är ju som sagt än värre än e24 skriver!

      Skrev ett inlägg om varför bankerna är desperata till att få oss tro att bankerna lånar ut pengar:
      Varför banker ljuger och säger att de lånar ut pengar

  2. Räntemarginaler, marknadsekonomi, kapitaltäckningskrav, reporänta, för att nämna de ord som ingår i text-tv,s korta inlägg. Hur många vet vad dessa ord verkligen innebär? Varför utbildas vi inte i skolan om vad dessa ord betyder? Det finns varken politiker eller någon som representerar bankernas som ställer sig upp och talar om det precis. Makten och girigheten, staten och kapitalet hand i hand.

  3. Försök till översättning…

    RÄNTEMARGINALER = skillnaden mellan räntorna på det ”ur luften” skapade kredit-skapandet som i sin tur skapade bankens ”låtsasinsättning” på ett sparkonto.

    kapitaltäckningskrav = den summa ”egna pengar” banken måste ha för att ”hitta på” ett kredit-lån ett år efter att detta lån har gjorts. Pengarna till detta tas ifrån intjänad ränta på ”lånet” som gjordes ett år tidigare.
    Om banken tycker att kapitaltäckningen är för hög så hittar de på något som de kallar för RISKVIKT och sätter den till t.ex 10%. Det betyder att banken för ett s.k ”lån” minskar de pengar som de måste ha i kapitaltäckning med 90%.

    RISKVIKT = ungefär att ”eftersom det brukar gå bra att få in pengar ifrån folk med boskulder så behöver vi inte ha så mycket egna pengar”. Istället för 36.000 så minskar vi det till 3.600.

    Egentligen så är det ännu värre men det är lite svårt att kort beskriva.

    • Ett fel som Keen gör i byggandet av sin dynamiska modell, som jag ser det, är att han utgår från en HELT kreditbaserat system utan fiat, riktiga pengar, och kollar hur systemet beter sig när krediter flödar mellan kontona i systemet. Men det förutsätter ju att en banks krediter kan flöda till en annan bank och den andra banken tar emot dessa – dvs att bank A accepterar bank B krediter – men så är det ju inte och kan inte heller vara då bank A:s kredit är en skuld för bank A och BLIR en skuld till Bank B om bank B tar emot krediten. Det skulle motsvaras av att jag lånar 1 000 kronor av min polare Nisse och vi skriver ned det på ett skuldpapper – jag tar sedan skuldpapperet och skickar det till dig, Janne, och säger att du får ta hand om skulden – inte fan skulle du acceptera det. Lika lite accepterar Bank B att ta emot Bank A:s kund, säg Eriks fordran (kredit) på Bank A och göra den till sin skuld till Erik.

      Detta är ett stort misstag i modellen som Keen bygger tycker jag. . Bankerna tar emot en annan banks skuld (krediter) endast om den får en motsvarande tillgång och denna tillgång är ju fiat-pengarna, centralbankspengarna eller vad man nu vill kalla det – de enda pengar som bankerna ser som pengar.
      Så sammanfattningsvis är Keens ”rena kreditsystem” byggt på en orimlighet – bankerna kan inte ha ett rent kreditssystem för då skulle de inte kunna växla sina falskmyntade skulder (krediter) med varandra.

      • Shit……jag som trodde att Steve Keen hade koll på hur saker fungerar.
        Själv så fattar jag ingenting av hans snack, det var så otroligt komplicerat och när min engelska dessutom är så knagglig så tappade jag helt tråden.

        Undrar om han är ute och cyklar i övrigt också……?

      • Hmm, jag var lika sleten som Northug i slalombacken när jag skrev detta. Formuleringen är inget vidare.

        Jag gillar Steve Keen, men den stabilisering som han kommer fram till med kontanterna är inget annat än parallell till Grignons skäggige guldsmedsskurk som lånar ut en konstant mängd guldmynt. Något bevis för att ett kreditsystem kan fungera med konstant penningmängd kan då inte jag se. Det som fattas i resonemanget är bland annat hoarding och inlåningsränta på alla pengar (även bankens).

        Skäggubben uppträder 3:00 in i den här filmsnutten:

      • Jo, det är sant det där med hoarding! Och det finns ju även en förskjutning till att pengar ansamlas i ett skuld/kredit-system när mängden krediter/skulder ökar. För den grupp som har krediter i överflöd kommer ju inte behöva ”låna” nya påhitt från banken. De som redan är skuldsatta eller på marginalen att bli är ju de som skuldsätter sig än mer för att nya krediter ska kunna skapas. Försökte illustrera detta med en bild förut, (proportionerna är riktiga):
        skuld

  4. Det finns ju fler fultrick parasiterna lurar oss med.
    T.ex att få folk(slavarna) att tro att dom kommer undan räntan på sitt bostadslån, för den är delvis avdragsgill i deklarationen. Det som sker först och som är själva poängen, är att banken såklart får räntepengarna, slaven betalar ju varje månad.
    Sedan tror slaven att han får tillbaka räntepengarna i samband med skatteåterbäringen ett år senare. Det slaven inte hajar är att pengarna han får tillbaka, kommer från pengar han själv betalat in som skatt/avgifter/moms/etc, till staten, i sjuttioelva olika varianter!
    Alla pengar som staten har, är pengar som staten tagit från slavarna.
    Detta simpla faktum glömmer många.
    Staten hjälper alltså till med att få slavarna att låna så mycket som möjligt av banker, genom att skapa illusionen av att det är billigt att låna.
    Häng parasitasen jä..ligt högt, så vi slipper se dom sen när dom fått vad dom förtjänat!

  5. Mycket bra läsning har det varit här, under helgerna.
    Vill önska Lincoln en god fortsättning på det nya året 2012!
    (och andra övriga tomtenissar här i närheten;)

Kommentarer inaktiverade.