Varför banker inte ser varandras krediter som pengar – light version

Visade samma sak med en balansräkning här. Tänkte beskriva samma sak men med ord så maximalt enkelt som möjligt också.  För någonstans tycker jag detta är maximalt avslöjande för bankernas bedrägeri – om de inte ens själva kan se sina påhittade krediter som de skuldsätter allt med som pengar – varför ska då vi se dem som pengar?

Först måste vi klart för oss att det du har på ditt bankkonto (=krediten) hos en bank är en fordran på pengar som du har på banken och inte pengar. Du ska enligt banken kunna gå till banken och omvandla dina krediter till riktiga pengar genom att plocka ut dem när du vill (t.ex genom bankomat). Så banken har en skuld till dig. Detta är viktigt att hålla reda på så jag tar det igen – banken är skyldig dig pengar och har en skuld till dig på det belopp som de påstår finns på ditt konto – det du har på kontot är INTE pengar utan bara en fordran på pengar .

Tänk dig nu att du besökt Göteborg och lånat 1 000 kronor av din polare Nisse. Du åker tillbaka till, säg Stockholm, och efter några dagar träffar du Per som ska till Göteborg. Du säger då till Per att han ska betala din skuld till Nisse. Du måste då ge Per 1 000kronor i kontanter för att han ska kunna betala av din skuld till Nisse. För Per vägrar lägga ut åt dig  och ta över din skuld till Nisse (med vetskap om vilken slarver du är, aja baja!) –  varför skulle han? Det är ju din skuld till Nisse, inte hans.

Det är precis samma sak när en banks kredit överförs till en annan bank. Om Handelsbanken har 1000 kronor i skuld till dig så finns det ju ingen anledning för t.ex SEB att ta över den skulden. Om Handelsbanken vill att SEB ska ta över Handelsbankens skuld måste Handelsbanken skicka med 1 000 kronor i kontanter (centralbankspengar) till SEB precis som du måste skicka med 1 000 kronor med Per så att han kan betala av din skuld till Nisse.

När du skickar med Per de 1 000 kronorna plockar du upp dom från din plånbok. Samma sak med bankerna -när Handelsbanken blir av med sin skuld till dig måste de skicka med 1 000 kronor från sin plånbok av riktiga pengar och ge till SEB. Handelsbankens plånbok ligger i Riksbanken (RIX kallas det) och där ligger även SEB:s plånbok. Så när Handelsbankens skuld till dig tas över av SEB flyttas samtidigt  1 000 kronor av riktiga pengar (=kontanter/centralbankspengar) över från Handelsbankens plånbok på RIX till SEB:s plånbok på RIX.

Bankerna kan med andra ord inte ens se sina egna, än mindre andra bankers, krediter som pengar då de egentligen inte är pengar utan bankens skuld till dig på pengar. Att bankerna sedan får oss att använda bankernas skulder såsom pengar är ju ett bedrägeri lika stort som om du skulle lyckas övertala Per om att din skuld till Nisse går att handla med på Konsum. För det är ju vad bankerna får oss att göra – betala med bankernas skulder (=krediterna som står nedkluddat på ditt konto).

Tycker du att det verkar vara ett idiotiskt system? Du är inte ensam! Enligt Bank Of Englands chef är detta det sämsta tänkbara systemet att sköta banker och pengar på. Men det gynnar ju så klart parasiten som kan leva gott på sina skulder då vi hela tiden tvingas lägga ut åt bankerna och använda deras skulder som pengar – vilket funkar så länge ingen blir trött på att föda parasiten och kräver att få ut sina pengar. Det är som att låta mig få låna obegränsat av alla – jag kommer kunna leva gott på mina skulder så länge jag kan lura andra att låna ut sina pengar till mig – problemet blir när de kräver tillbaka sina pengar. Samma sak med bankerna – så länge bankerna får låna obegränsat av sina kunder kan de leva gott på bedrägeriet – men om folk börjar kräva tillbaka sina pengar, t.ex vid en bankrusning, så ligger bankerna riktigt illa till (precis som jag skulle ligga illa till om jag inte kunde betala mina skulder till mina polare)..

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

http://www.economist.com/node/17363435?story_id=17363435

—————

Tilägg:

Då bankerna knappt några pengar har försöker de stänga luckan så att folk inte kan plocka ut sina krav på banken i form av kontanter. ”Det kontantlösa samhället” är bara ett sätt för bankerna att få slippa betala sina skulder – det stora bedrägeriet är ju att bankerna inte alls kan betala tillbaka sina skulder – därför ser man till att försöka avskaffa skulderna genom att avskaffa pengarna (kontanterna).

Om man ska beskriva vad bankerna gör i två meningar så låter det ju så sjukt att det är svårt att ta på det allvar, men here we go:
Bankerna säger att bankernas skulder(=krediter) är pengar och att folk kan använda dessa skulder för att betala varor och tjänster med. Samtidigt ser inte ens bankerna sina egna skulder som pengar (vilket de inte heller borde få lura folk att tro att de är).

Undrar hur kassörskan skulle reagera om man på frågan om man ska betala med kontanter eller kreditkort svarar:

-”Jag tänkte betala med bankens skulder” 🙂

14 thoughts on “Varför banker inte ser varandras krediter som pengar – light version

  1. Mycket bra förklarat. Har pratat med många inom bank som inte ens förstår detta kreditsystem, för att de aldrig tänkt själva.

    • Och då bankerna knappt några pengar har försöker de stänga luckan så att folk inte kan plocka ut sina krav på banken i form av kontanter. ”Det kontantlösa samhället” är bara ett sätt för bankerna att få slippa betala sina skulder – det stora bedrägeriet är ju att bankerna inte alls kan betala tillbaka sina skulder – därför ser man till att avskaffa skulderna genom att avskaffa pengarna (kontanterna).

      • Så alla måste om det digitala ska funka ha sin egna bank där de kan ha sitt riktigt egna internet konto eller domän och allt i sin egna server. Då kan man använda systemet till demokrati då alla har samma rättigheter som bank.

      • Och i och försig så kan man ju bre på smörgåsen på den obredda och även kanterna och då kan alla äga sin del av sig själva som internet kan bestå av då, typ en massa kablar utan en massa skräp emellan som är för att bromsa eller suga ut pengar eller vanlig ordning av kontroll verksamhet drivet av de mest freekade kon troll nissar som finns att en tänka sig (parasiter).

  2. Till bankernas försvar: De bankkonton som bankerna idag erbjuder är lån till banken, så att ”sätta in” pengar på ett sådant konto hos banken betyder att låna ut pengar till banken. Det är inget bedrägeri, det är långivarens uppgift att avgöra risken de tar vid utlåning till banken. Om folk frivilligt väljer att låna ut pengar till någon som omöjligen kan betala tillbaka så får de skylla sig själva när det går snett. Personligen använder jag bara banken för att betala räkningar, vilket jag är tvungen till då jag MÅSTE användas deras konton för att komma åt betalningssystemet.

    Däremot om banken erbjöd ett konto med allokerade pengar och lånade ut dessa till någon annan är det bedrägeri, men det är inte vad de gör.

    Riksbanken måste öppnas för alla eller skrotas, annars kommer bankerna fortsätta med denna verksamhet i all evighet.

    • Här skiljer vi oss åt ganska rejält. För definitionsmässigt är inte bankernas skulder(=krediter) pengar utan fordringar på pengar. Bara det faktum att bankerna får oss att tro att deras skulder(=krediter) är pengar är i sig ett bedrägeri. Vidare har ju bankerna inget lånat ut (fastän de påstår att de lånar ut insättares pengar för att förvirra skiten ur folk – vilket de ju lyckas alldeles utmärkt med). Hela trolleritricket går ju ut på att begreppsmässigt blanda ihop pengar med krediter (=som ju, återigen, endast är bankernas skulder dvs kontoinnehavarnas fordringar på pengar).

      Om man ska beskriva vad bankerna gör i två meningar så låter det ju så sjukt att det är svårt att ta på det allvar, men here we go:
      Bankerna säger att bankernas skulder(=krediter) är pengar och att folk kan använda dessa skulder för att betala varor och tjänster med. Samtidigt ser inte ens bankerna sina egna skulder som pengar (vilket de inte heller borde få lura folk att tro att de är).

      Man förstår att bankerna måste linda in en sådan sanning i massa svammel och lögner i ett nonsens-språk så att folk blir tillräckligt förnedrade till att tro att det är fel på deras förstånd och kognitiva förmåga. Men det är inget fel på folks förstånd – det är fel på skräddarna av inga pengars nonsens-språk.

  3. Hej Lincoln!

    Har ganska nyligen börjat följa dina inlägg och tycker det är intressant läsning. Nu har jag en fundering gällande bankens finansiering av bostadslån och specifikt de bunda.

    För om man binder ett bolån idag och vill lösa det i förtid så löper man ju risken att få betala ränteskillnadsersättning, tex om räntan faller. Detta för att kompensera banken för sin finanisering av lånet. Har förstått av ditt resonemang att banken endast behöver ha en del ”riktiga” pengar för att skapa krediter för hela skuldbeloppet. Men om jag löser mitt lån och får betala ränteskillnadsersättning så beräknas den på hela beloppet och inte den delen med ”riktiga” pengar. Finns det speciella regler för bankerna hur de måste finansiera bolånen kontra ett balnco lån?

    • Jo, Baselreglerna säger hur mycket bankerna får hitta på (är mer riktigt än ”finansiera”) och skuldsätta en presumtiv skuldslav med. Enligt Ingves så behöver banken bara skaffa fram 2800 kronor för att kunna hitta på 1 miljoner kronor som de skuldsätter boskuldslaven med (finns en annan där han tydligen hävdat att bankerna bara behöver ha 3360 kronor för att hitta på 2 miljoner kronor i krediter).
      https://parasitstopp.wordpress.com/ingves-om-den-vansinniga-skuldsattningen/

      Jag tror även att det blogginlägget förklarar att räntonettot är fullständigt båg då bankerna aldrig baserar sin kredit/skuld-påhittning på insättningar. Liksom hos riktiga företag ska vinsten räknas ut baserat på hur mycket banken satsat i eget kapital (de 2 800 kronorna som banken aldrig ens satsat då de håller dem som reserv i Riksabanken på RIX). Så dessa ”ränteskillnader” du beskriver är bluff och båg de med.

      Om ”marknadsvärdet” (boskuldslavsauktions-värdet är mer rätt) sjunker på fastigheten så att det är ”värt” mindre än ”skulderna” kommer bankerna kräva att den som hyr huset av banken (som falskeligen tror han/hon äger huset) ska amortera av skillnaden ner till det nya ”marknadsvärdet” snabbare genom t.ex blancolån (eller topplån). Många, framför allt unga boskuldslavar kommer snart hamna i den skuldslavfällan där ”bottenlån” kommer förvandlas till ”blancolån”.

      • @Stefan

        Beträffande just den där ränteskillnadsersättningen du skriver om så tror jag (TROR alltså) att det kan bero på att bankerna ofta ”förpackar” lånen till bostadsobligationer och säljer dessa vidare och att de i priset för dessa obligationer räknar in den förväntade räntan (eller delar av den). När de säljer en bostadsobligation (emitterar kallar de det) så är ju det egentligen ett lån de tar i en annan bank och därför vill de ha in hela räntan. Borde det inte vara så, eller……?

        Annars så är det ju ren girighet, de har ju fått in ränta under hela tiden så det är ju ingen egentlig förlust om någon betalar lånet i förtid (om banken inte själv har lånat på lånet alltså).

      • De påstår att de säljer bostadsobligationen (som deras egna bostadsinstitut hittat på) för att ”finansiera” ett bostadslån när bostadsobligationen egentligen bara använts som en pant på panten för att kunna täcka upp vid Interbank Lending. Jag kan inte se hur de skulle kunna använda panten på panten (vilket bostadsobligaionen blir då den säljs) som ”finansiering” av bostad”lån”. Bostadsobligationen är påhittad av bankernas bostadsinstitut är det som finansierar bostads”lånen” – att banken återpantar dessa panter för att ”finansiera” ytterligare ett påhittat ”lån” är vad bankerna vill få oss att tro (men som sagt att återpanta en pant för att använda den som grund för att hitta på ett till bostads”lån” baserat på en ny pant låter ju som en till bankrökridå). Bostadsobligationen använts, som sagt, till Interbank Lending för att få ihop clearingen så att bankerna kan täcka upp för varandra då de knappt några pengar har – det har inget med ”finansieringen” att göra men som med nästan allt bankerna sysslar med är det enorm skillnad på vad de säger att de gör och vad de egentligen gör.

        Jag vet inte riktigt om den här jämförelsen blir helt rätt men det är väl det närmaste jag kan komma till att förklara att det inte går att finansiera något med en pant på panten.
        Jag har en massa pantburkar hemma som jag inte orkat gå till affären med. Jag skriver en burkobligation istället och försöker panta burkobligationen i korvkiosken för att på så sätt finansiera köpet av en korv med bröd . Även om jag lyckas lura korvgubben till att ta min burkobligation så har jag ju inte ”finansierat” korvköpet med den. För att kunna betala korvgubben skulden måste jag ju likt förbannat panta burkarna i affären – ”burkobligationen” har ju inte ”finansierat” någonting!

Kommentarer inaktiverade.