Så har Cornucopia bevisat sin okunskap igen

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

———————–

Cornucopia skriver om räntenettot och tror på bankernas sagor om att bankerna bara tjänar på skillnaden mellan ”inlåningsränta” och ”utlåningsränta”. Men som jag skrivit förut ska bankernas vinst beräknas såsom den görs för vilket RIKTIGT företag som helst – vinsten ska beräknas utgående från eget satsat kapital. Nu satsar ju inte ens bankerna något kapital utan lägger dem i bankernas egna plånböcker på Riksbanken som reserv – så allt skitsnack om att banker är företag är och förblir fullständigt skitsnack. Det finns faktiskt ekonomer som erkänner detta. Från en artikel på e24:

”Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.

–Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson.”

Låg andel eget kapital i boutlåning – risk för banker

Cornucopia okunskap grundar sig säkert i att han tror på bankernas sagor om att bankerna lånar ut insättarnas pengar – det är inget skamligt i att han tror så – de flesta människor tror att så är fallet. Men han kanske skulle ha lite lägre svansföring då han helt uppenbart inte vet vad han skriver. Bankernas ”utlåning” av påhittade krediter grundar sig inte på ”inlåningar”. Men det finns en rad skäl till att bankerna vill få oss att tro att så är fallet -skrev om det här:

Varför banker ljuger och säger att de lånar ut pengar

Vidare tror han att bankerna ”finansierar” sina bostads”lån” med att sälja bostadsobligationer – vilket är en till lögn som bankerna odlar. Bostadsobligationerna används för att hålla Interbank Lending igång i RIX på Riksbanken för att bankerna ska kunna växla sina falskmyntade krediter med varandra då de omöjligt kan ta över en annan banks skuld (=kredit) utan att samtidigt få riktiga pengar (eller en bostadsobligation som pant). Skrev om hur bankerna använder bostadsobligationer vid Interbank Lending här:

Hur bankkasinot fungerar, del2

Att bankerna skulle använda panten på panten, vilket bostadsobligationen blir då den säljs, som ”finansiering” av bostad”lån” på en ny pant är lika osant som det låter – men om det bara låter tillräckligt krångligt så räknar bankerna som vanligt med att ingen kollar bluffen. Motsvarigheten skulle vara att jag har en massa pantburkar hemma som jag inte orkat gå till affären med. Jag skriver en burkobligation istället och försöker panta burkobligationen  i korvkiosken för att på så sätt finansiera köpet av en korv med bröd . Även om jag lyckas lura korvgubben till att ta min burkobligation så har jag ju inte ”finansierat” korvköpet med den. För att kunna betala korvgubben skulden  måste jag ju likt förbannat panta burkarna i affären – ”burkobligationen” har ju inte ”finansierat” någonting!

Helt tydligt har Cornucopia inte en susning om hur penningsystemet fungerar! Han kan, som sagt, inte lastas för det men det är synd att han har så många läsare som vaggas in i tron på banksagorna. Dimmorna lättar ju inte direkt när man läser hans blogg.

.

31 thoughts on “Så har Cornucopia bevisat sin okunskap igen

  1. Problemet är väl att bankerna skapar ett räntenetto ur tomma intet, om banker bara lånade ut inlånade Svenska kronor så hade de inte tjänat speciellt mycket pengar (som det borde vara).

    Cornucopia förstår inte hur det fungerar, det var ju ingen nyhet🙂

  2. Farfar! Inget att bry sig om. Finns det något annat intressant att ta upp?
    Vad är konsekvensen av att Laos i Grekland röstar nej till Trojkans förslag men samtidigt säger att dom inte kommer att ställa in betalningarna?

      • Först o främst, min kommentar bygger på tidigare diskussioner om att inte lämna utrymme till Troll. Tycker att du skriver väldigt bra Lincoln, även om du är virtuos på bultbräda i Fortissimo, du har gjort mig mycket intresserad.
        Det jag funderar på är: Varför är Greklandskrisen egentligen så märkvärdig? Jag har kollat på en del bilder på skuldstrukturen i Europa. Det som jag ser följande när jag läser på BBC’s site (tror att den är ganska trovärdig) och andra nyhetssiter;
        UK (London) är en mycket stor finansiell aktör och har varit det traditionellt i Europa. Den som efter Eurons introduktion fick en hiskelig export expansion i Euroszonen var Tyskland, men även Frankrike. Dom använde alla sina skuldfordringar och vinster till att panta dessa o skapa mera krediter till främst Sydeuropa. UK har traditionellt varit en stor finansaktör i Europa och har dessutom blivit en frizon för miljardärer via sina frikostiga expat avtal som bygger på att du tar din förmögenhet till UK, många oligarker blir det. Man kan läsa om detta i boken Londongrad.
        England som exportfenomen i Europa ? The outlook for UK exports skriver i “ITEM Club Special Report February 2011” ”Goods exports have disappointed, having been hampered by poor competitiveness arising from increased competition from emerging markets and an overvalued pound. However, services exports have continued to grow strongly, led by financial services and computer & information services.” Har inte hört mycket om UK’s framgångssaga inom computer & information services trots 28 år i branchen. Tittar man dessutom på
        http://www.economywatch.com/world_economy/united-kingdom/export-import.html
        så bekräftas nog min reflektion.
        Är det så att Tysklands o Frankrikes kreditexpansion är en nagel I ögat på UK, då den höjer konkurrens enom en viktig näring för UK? I UK krymper bilindustrin med 23% och huvudnäringar är medicin, olja, oljeprodukter. Men UK är ingen stor oljeexportör. Är det därför UK kraxar som gamar tillsammans med USA kring en krisande Euro?

        Några enkla basfakta om Grekland som ni säkert redan känner
        • GNP , $29.006/capita 2010 (Tyskland €31.400 2011)
        • Befolkning ca 11 milj
        • Yta ca 132.000 kvadrat km
        • Naturresurser: lignite, olja, järn, bauxite, bly, zink, nickel, marmor, salt
        • Utlandsskuld €38.000/inv (UK €120.000/inv)
        • Största fordringsägare Frankrike, Tyskland, UK i storleksordning

        Jämför med Östtyskland
        • GNP , $5.340/capita 1988 (Västtyskland $20.900 1988)
        • Befolkning 17 milj
        • Yta ca 109.000 kvadrat km
        • Kol, naturgas, järn, uran, koppar, nickel och skog
        • Utlandsskuld Se nedan.

        Enligt Vikipedia om Östtyskland: ”Statsbudgeten gick officiellt under många år i balans. I november 1989 sattes för första gången en ordentlig statistisk genomgång av Östtysklands ekonomi samman. Inkomsterna budgetåret 1989 räknades till 6,3 miljarder mark och utgifterna till 18,1 miljarder mark. Staten hade alltsedan 1972 haft ett ständigt stigande underskott som 1989 hade sprungit upp i 150 miljarder mark. Landet drogs under samma tid med enorma lån från Världsbanken, den västtyska staten och andra västkreditorer. DDR sålde även kulturföremål till västerländska konstsamlare.”
        Finns det inte lite likheter här, speciellt om man dessutom lägger på galna politiker?
        Hittade följande artikel:

        Storrökande kansler ville köpa Östtyskland
        Amerikanska dokument avslöjar nu att Västtyskland på 1960-talet hade planer på att köpa Östtyskland av Sovjetunionen.
        http://varldenshistoria.se/kalla-kriget/storroekande-kansler-ville-koepa-oesttyskland

        Just nu så förhandlar trojkan om att få Grekland att ge upp sin suveränitet mot att dom skriver ner skulderna med 50% (var ett bud som nämdes). Skulder som kallades lån, som egentligen är krediter så man borde kunna skriva bort hur mycket som helst.
        Ska historien upprepa sig? En kreditinvasion av Östtyskland kanske funkar även på Grekland?
        Under ett besök i Grekland berättade mina grekiska vänner at Tyskarna har tidigare i media föreslagit att Grekerna ska sälja sina öar till Tyskland för att betala av skulderna, vilket besvarades av grekerna med ”Räcker det inte med vad ni stal under andra världskriget?”
        UK och USA målar upp en Grekisk konkurs som en enorm katastrof, men hur farlig är den egentligen om man jämför med situationen innan Tyskarna tog över Östtyskland? Vad hade hänt om Östtyskland hade gått i konkurs eller ställt in betalningarna?
        Jag försöker inte påstå att det inte är ett problem, bara föra resonemang om proportionerna.
        Se följande artiklar om domedagsprofetiorna:
        http://www.economist.com/blogs/buttonwood/2011/11/euro-zone-crisis-7
        http://www.telegraph.co.uk/finance/financialcrisis/8960332/Graphic-How-exchange-rates-could-collapse-after-a-Euro-break-up.html
        http://www.zerohedge.com/news/what-happens-ifwhen-greece-defaults-and-primer-next-steps-euro-area
        http://www.cnbc.com/id/45568311/How_a_Break_Up_of_the_Euro_Zone_Could_Crush_the_UK
        I flera sådana kan man läsa om att UK inte har någon industriexport att falla tillbaka på om Grekland går i konkurs och jämför med Japan som hade det och kunde klara sig ur deflationskatastrofen. Den QE som man gjorde häromdagen räcker ingenstans, sägs det i en av artiklarna.
        Mao så kommer man knappast låta grekland att gå i konkurs! Det handlar huvudsakligen om hur mycket banker från Tyskland, Franskrike och UK ska skriva ner sina skuldfordningar och hur mycket nedskärningar av offentlig verksamhet som ska genomföras, mao arbetslöshet som ska skapas, för att säkra betalningar av den återstående skulden. Undrar hur långt Grekland kan pressas? ”A man with no options, is a dangerous man” säger man i actionfilmerna.

    • Jo, för jag tycker inte om att gång på gång bli kallad för ärthjärna av en medelmåttig blogginnehavare. Men nu har jag i stort sett slutat kommentera hans j*vla sk*tblogg.

  3. Blir som vanligt förvirrad när det kommer ränta på tal😦

    Fungerar det inte så här enkelt…

    Köparen skall köpa en lägenhet för 1 miljon kronor och går då till banken.
    Banken kreditexpanderar 1 miljon rakt av (det behövs ju inga 2.800 i kapitaltäckning just då).
    Banken krediterar till sist lägenhets-säljarens konto med en miljon.
    Utlåningen har alltså skapat inlåningen.

    Vi säger att utlåningsräntan är på 4% och inlåningsräntan på 2%
    Då får banken in 40.000 kronor per år och utav låntagaren och utav dessa så krediterar den inlånarens (säljarens konto) med 20.000 kronor.

    DETTA BETYDER att bankväsendet i snitt tjänar 20.000 kronor per år på varje skapad miljon som finns i existens i penningmängden. Och eftersom en skuld ALLTID motsvaras av samma mängd tillgång så BEHÅLLS denna proportion hela tiden inom banksystemet fast det kan variera mellan bankerna.

    (Jag räknar inte in kapitaltäckningen eftersom den i dagens läge är betydelselös (banken får ju in den redan den första månaden om den vill).)

    Detta är alltså ett extremt förenklat exempel. Men om vi säger att utlåningsräntan ALLTID var på 4% och inlåningsräntan var på 2% på ALLA konton så borde dessa proportioner stämma. Om det då finns 4.000 miljarder i tillgångar i Sverige som bildats utav 4.000 miljarder i skulder så skulle alltså bankerna dra in 2% av dessa 4.000 miljarder alltså 80 miljarder kronor.

    Bokföringssystemet (pengar) kostar då minst 80 miljarder per år, sannolikt betydligt mer eftersom inlåningsräntorna i praktiken är mycket mindre i snitt (t.ex lönekonton) och utlåningsräntorna i snitt högre (t.ex blancolån) så själva bokföringssystemet pengar kanske kostar uppåt 150 miljarder per år.

    Kanske jag missat något viktigt här, ränteberäkningar är inte precis min starka sida.
    Men jag är en jävel på att äta semla🙂

  4. Om jag nu ska kommentera Laos eventuella nej så innebär det problem med balansräkningen för ett flertal stora banker både i och utanför Europa, vilka har dels ställt ut krediter till Grekland, men även handlat med OTC-derivat. Att Laos lovat betala innebär då att Grekland med all rätt kommer att ställa in betalningarna och införa en egen valuta och då frångå Euron. Detta innebär i sin tur problem för ”De styrande” att med hjälp av USA,s armé utvidga kontrollen över områdena runt persiska viken och därmed problem för hela västvärlden att lägga rabarber de sista av världens stora oljereserver. Vidare så innebär ett nej att ”De styrande” håller på att förlora kontrollen, eftersom Brasilien, Ryssland, Kina, Indien och Iran kommit överens om att knyta sina valutor till guld och handla olja med varandra i sina egna valutor, vilket i sin tur innebär slutet för dollarn som världsvaluta. Mycket står på spel, låt oss bara hoppas att det slutar fredligt.

    ”De styrande” är i mina ögon samma gäng som kontrollerar BIS (Bank of International Settelsment) och de flesta av dessa djävulens anhang återfinns troligen även i styrelsen för Council of Foreign Relations.

    Tack för ordet du ”Okunnig fråga”

  5. ”My brain is only a receiver, In the Universe there is a core from which we obtain knowledge, I have not penetrated into the secrets of this core but I know that it exist”
    Källa: Nikolas Tessla
    Kommentar : Jag har ju faktiskt haft rätt länge en känsla att så är det.

    Mer tessla:

    “We build but to tear down. Most of our work and resource is squandered. Our onward march is marked by devastation. Everywhere there is an appalling loss of time, effort and life. A cheerless view, but true.”

    “Most certainly, some planets are not inhabited, but others are, and among these there must exist life under all conditions and phases of development.”
    “There is no conflict between the ideal of religion and the ideal of science, but science is opposed to theological dogmas because science is founded on fact. To me, the universe is simply a great machine which never came into being and never will end. The human being is no exception to the natural order. Man, like the universe, is a machine. Nothing enters our minds or determines our actions which is not directly or indirectly a response to stimuli beating upon our sense organs from without.”
    “It is quite evident, though, that this squandering cannot go on indefinitely, for geological investigations prove our fuel stores to be limited. So great has been the drain on them of late years that the specter of exhaustion is looming up threateningly in the distance…”

    Kommentar : Här håller jag inte med om mycket. ”ideal of science” ideal är bara något som är så länge man uppfattar det som ideal, undrar vad som hände med Karlens huvud till slut.

  6. ”känsla att så är det” nej inte bara det förstås jag är rätt så fakta snobb fast det inte märks mycket och det är meningen med.

  7. Hej!

    Äntligen hittar jag en blogg som fokuserar på det enda som egentligen borde fokuseras på. Har följt en hel del ekonomibloggar, inklusive Cornucopia, som jag trots allt tycker då och då har en del intressanta inlagor, men som liksom nästan alla andra skjuter han lite vid sidan av målet. Är också ganska trött på hans ständiga nervärderande av bolånetagarna, ungefär som att det är deras fel att hela det ekonomiska systemets backbone bygger på skuldsättning (tror inte han förstått att hans pengar på banken inte skulle finnas där om det inte fanns skuldslavar). Tycker också illa om hans naiva tro att det finns tusen alternativ till banklån för de som vill ge sina barn en vettig uppväxt och som inte har en miljardärfarsa eller haft turen att gambla till sig en förmögenhet i kasinoekonomins hasardspel.
    Jag är själv en skuldslav/bolånetorsk som det senaste året börjat intressera mig för frågor som rör det monetära systemets grundläggande mekanik, eftersom jag börjat förstå hur enorm påverkan det har på mitt liv. Har plöjt en hel del litteratur och massvis med nätmaterial i ämnet och tycker väl att jag börjar få lite grepp om grunderna nu. Har flera gånger slagits av hur otroligt lätt det är att man navigerar i diket när man försöker filtrera allt material. Man får kämpa stenhårt för att inte fångas av allt mumbo-jumbo-prat som komplicerar till det. Jag bestämde tidigt att försöka hålla mig till det mest grundläggande idéerna i systemets konstruktion, men ju mer man läser desto mer inser man hur otroligt väl dold kärnan är.

    Jag har en liten fundering som är grundläggande, men som jag inte riktigt har kläm på, som gäller vad som händer vid en amortering. Det verkar råda något sorts konsensus på nätet om att de pengar/krediter som skapas när ett lån beviljas försvinner när lånet amorteras. Samma källor hävdar att det inte skulle finnas några pengar om alla lån betalades tillbaka. Jag har däremot mycket svårt att hitta information från någon myndighet eller i läroböcker om ekonomi att det faktiskt förhåller sig på det sättet. Det jag kan läsa mig till däremot, är att pengarna ”tas ur cirkulation”, vilket jag tycker är en helt annan sak än ”försvinner”.

    En bok som uppmärksammar detta är The Grip of Death av Michael Rowbotham, för övrigt en utmärkt som jag tycker alla borde läsa även om den har några år på nacken. Rowbotham skriver i ett kapitel med titeln ”The ownership of money” (s.28-31) att kreditpengar som amorteras inte försvinner utan läggs till bankens tillgångar, precis som om det vore vilken inbetalning som helst. Han skriver vidare ”This money then only re-enters the wider economy if someone else takes out a loan, or if the bank spends that money on an investment.”

    Kan någon här på ett begripligt sätt förklara hur det egentligen förhåller sig?

    • Tack! Och du har helt rätt om Cornu – han har mycket stora luckor i kunskap som han täcker upp med arrogans och nedlåtenhet. Som du säger är det inte boskuldslavarnas fel att att de blivit bedragna till at tro att de köpt ett hus när de i verkligheten bara deltagit i en skuldslavauktion där mellanhanden, banken, bestämmer priset för att slavkontraktet ska skrivas och hyran till den egentliga ägaren, banken, fastställs (lite roligt, eller snarare tragiskt, är att ordet för bostads”lån” på engelska betyder ”dödskontrakt” – det säger väl en del av det handlar om). Det är ett totalt bedrägeri och en total skuldavskrivelse samt upprättande av ett ärligt penningsystem är ett måste som alla politiker borde, oavsett färg, borde . Du borde ändra nick till BSS (BoSkuldSlav) istället för att förnedra dig med förkortningen till BoLåneTorsk – du har all djävla rätt att vara hur förbannad som helst på dessa djävla parasiter! (själv hoppade jag av boskuldslavs-racet i tid och sitter inte med Svarte Petter – kan faktiskt känna mig lite skyldig för att jag berikat mig på ett bedrägeri)

      Du måste hålla isär krediter som dör när de betalas och permanenta pengar, kontanter, som ju fortsätter existera tills dess de “tas ur cirkulation”, som du skrev, av staten . Krediten finnss bara på kontot (och är bankens skuld till dig på pengar – alltså inte pengar i sig) kan fungera som betalmedel mellan människor och företag i systemet utan att försvinna men om inte någon som sitter i skuld till banken får tag i krediten och amorterar (återigen kommer morte från latinets döda) på sin ”skuld” dödas – då dödas summan på båda sidor på bankens balansräkningen.

      Du kan t.ex betala Nisses Rör AB för att de lagat rören hos dig och din kredit på ditt konto överflyttas till Nisses Rör. Men om du istället betalat av på din ”skuld” till banken (som banken hittade på) så dödar du en motsvarande mängd krediter. Steve Keen skrev ingående om denna deleverage-process (avskuldning kanske det kan översättas till) i en av de bästa inlägg jag läst (lång men riktigt, riktigt bra):
      http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

      Så det ska ses som ett flöde där det egentligen bara finns en sorts riktiga pengar – kontanter, sedlar och mynt – och från dessa hittar bankerna sedan på skulder, krediter, som de lyckats lura i folk är pengar. Men bankernas krediter är, sagt enbart bankens skuld till dig på pengar och inte pengar (du kan ju enligt banken gå och kräva tillbaka din skuld när du vill genom att plocka ut dem i kontanter – något banken givetvis inte har täckning för mer en till ett fåtal). Liksom alla skulder kan krediter också dödas och försvinna när de betalas. Om banken betalar skulden till dig, genom att du plockar ut din fordran i kontanter, suddar banken ut skulden till dig (=krediten som fanns på ditt konto) på bankens balansräkning samtidigt som de ta bort lika mycket av riktiga pengar på bankens tillgångssida (=kontanterna de ger dig).

      Egentligen är det ju helt sjukt att vi använder bankens skuld (=krediten) som betalmedel. Tänk om du kunde hitta på en skuld och lura i folk att dina skulder är giltiga betalmedel! Tänk dig också att du lurar i folk att de måste vara ”kreditvärdiga” för att få låna din skuld! För det är ju vad bankerna gör! Kräver att folk ska vara ”kreditvärdiga” för att få ”låna” bankens skuld (=kredit)!
      Allt är så sjukt, så sjukt!

      Hoppas det hjälper något.

    • Första gången jag hörde talas om Rowbothams påstående om amorteringar tyckte jag det lät helt orimligt. Men kanske är frågan faktiskt mindre viktig än den ser ut från början. Även om R har rätt, vore det svårt för banken att utnyttja amorteringarna som verkliga tillgångar.

      Det finns en rätt så avancerad diskussion om detta (där undertecknad (Håkan) tar ut svängarna..:-)
      http://www.ekonomiskreform.se/forum/index.php?topic=240.0

      När en låntagare amorterar så dras pengarna från hans inlåningskonto. Så långt är nog alla överens. Sveriges utestående penningmängd minskar alltså vid amortering.

      För bankens del ser det dock mera ut som en rent teknisk fråga, hur man bokför etc. Enligt min åsikt alltså.

      Bankernas egna egentillverkade pengar räknas inte in i något penningmängdsmått, så visst kan banken i teorin så ”äga” alla amorterade belopp. Men vid vår ständiga kreditexpansion är skillnaden mellan Rowbothams lagrade pengar inuti banken och nyskapade krediter ur tomma intet helt försumbar för den yttre ekonomin. I båda fallen tillförs ju ny privatvaluta till ekonomin vid kreditgivning. Alla amorteringar lånas alltså ut direkt i så fall.
      Obs, detta är också det vanligaste svaret man får när man frågar bankanställda vart amorteringarna tar vägen. ”De lånas ut direkt”. Sen är frågan förstås hur mycket bankpersonalen egentligen vet, hur mycket de vill säga osv.

      Litet mellanstick om lönsamhet: Centralbankspengar är ett kapitel för sig, men alla banker strävar efter att minimera sina skulder till centralbanken. Någon överlikviditet i centralbanksvaluta ger lagrade amorteringar alltså inte.

      Inbetalda amorteringar ”inuti banken” skulle däremot vara i bankens egna unika valuta. Detta innebär helt enkelt att bankrörelsen har ett konto i den egna banken och därmed en skuld till sig själv – vilket i sin tur innebär att banken som samlat på sig amorteringar lika gärna kunde ha ställt ut en kredit till sig själv.

      Frågan om amorteringar kan alltså i mångt och mycket hänföras till hur mycket bankens egna valuta egentligen är värda för bankrörelsen – med hänsyn till att centralbankspengar måste användas mellan banker i clearingen i RIX. Om alla banker lagrade lika mycket amorteringar på hög kan man tycka att de alla blivit rikare, men det är alltså samma frågeställning som hur lönsamt det är för banker att ge sig själv obegränsad kredit i sin egen valuta.

      Jag tror att tillfälliga lagringar av amorteringar (om nu Rowbotham har rätt) mest ett sätt att via den interna logistiken föra bankanställda bakom ljuset. Det är självfallet inte bra för policyn i längden om minsta bankkassör/kassörska känner till att banken kan skapa pengar ur tomma intet.

      I länken ovan tas dock ett specialfall upp, nämligen värdepapperisering av bankkrediter. I det fallet råder ingen tvekan enligt mig: Vid värdepapperisering försvinner inte amorteringarna, utan har bidragit till att parasiten ”den finansiella sektorn” vuxit så enormt som den gjort.

      Sammanfattningsvis: Frågan om amorteringars reella betydelse tycks alltså fejda iväg i ett disigt töcken i det oformliga plasmatillstånd där det mesta är möjligt för privatbankirerna. De har ju även konton hos varandra, där de kan göra vad som helst.
      Men – även om privatbanker på något sätt använder amorteringar till otc-derivatskit eller något annat kriminellt, så kan pengarna ÄNDÅ INTE strömma tillbaka till realekonomin som ersättning för arbete! Lika lite som alla inbetalda räntor kan det. De kanaler som finns för återcirkulation, dvs löner till bankanställda etc, förändras naturligtvis inte fastän banken har obegränsad tillgång till sin egen valuta.

      Det sistnämnda är det viktigaste. Privatbankerna dränerar realekonomin på energi och pengar i ett accelererande tempo. Därför skall vi kasta ut parasiterna en gång för alla och införa offentligt ägda banksystem…!

  8. Lånar jag ut en kall öl till Lincoln, så får jag får vackert vänta tills Lincoln lämnar tillbaka en öl..
    Om jag däremot hade haft en bank-öl, så hade Lincoln fått den ölen och jag hade haft kvar samma öl i mitt kylskåp.
    Det sker magi på något vis, en trollformel som bara bankerna kan och vet om…

    Folk i allmänhet fortsätter ändå att tro att bankerna lånar kontohavarnas medel när det ALDRIG saknats pengar på deras konton..

    • Faktiskt är det än värre! Det är som om du är skyldig mig en öl och vi skriver ett papper på den skulden och du säger att jag kan gå och handla med skuldlappen på konsum. Det är så bankerna gör! Bankernas krediter är bankernas skulder som de får oss att tro att vi kan handla med (de har t.o.m gjort bedrägeriet lagligt). Om du kunde skriva skuldlappar där du skrev t.ex ”Jag är skyldig Lincoln 10 000 kronor” och få folk att tro att de kan betala överallt med dessa skuldlappar vore det bedrägeri. Bankernas skuld”lappar” (=krediterna som ”finns” på kontot”) är exakt samma sak – skillnaden är bara att det går att handla med deras skuld då vi inbillats tro att bankernas skulder (=krediterna) är giltiga betalmedel.

  9. Signaturen BLT ska ses med lite humor och ironi, tycker det är en rolig liten provokation att vara öppen med att man har bolån för ingen annan tycks verka vilja erkänna det. Det tycks vara lite skämmigt på många forum🙂

    Lincoln, ditt svar på min fråga är samma svar som jag fått av många andra, inklusive en bekant till mig som precis avlagt en fil dr i nationalekonomi. Jag lovar att jag har förstått skillnaden mellan krediter och ”riktiga pengar”, dvs sedlar och mynt. ”Riktiga pengar” är en fysisk entitet, en kredit är bara ett löfte om riktiga pengar.

    Det jag inte förstår alls är varför så många pratar om skillnaden, när det i praktiken inte är någon skillnad alls. Idag utförs i princip samtliga ekonomiska transaktioner med bankkrediter, och betydelsen av det folk fortfarande går omkring och kallar ”riktiga pengar” har snart till 100% spelat ut sin roll. Som Steve Keen konkluderar i sin artikel som du länkar till så lever vi i en kreditbaserat ekonomi idag, inte ett ”fractional reserve system” eller nåt annat. Betydelsen av hur den kapitaltäckningsgrad som krävs av bankerna är också helt utan praktisk betydelse, som Keen också påpekar. Jag kan inte förstå varför vi pratar om bankkrediter som att det är något mystiskt och oförståeligt, och har förstått att det är något som bankfolk och andra förståsigpåare kan använda som dimridå när folk börjar ställa de riktiga frågorna.

    När du skriver att banken har ”lurat i folk att det är pengar” så tror jag du misstar dig. Det är inte banken som lurat i folk något. Det är lagstiftning som gjort det till sanning. Det är så systemet fungerar idag, banken tillverkar, helt i enlighet med lagen, pengarna (krediterna) som de sedan sätter i cirkulation via utgivning av lån. Jag har egentligen inget problem med detta faktum i sig. De flesta människor är också fullständigt medvetna om att alla inte samtidigt kan springa till banken och hämta ut sina sparpengar i form av kontanter.

    Håkan, tack för ditt svar, men jag har lite svårt att förstå varför inte en amortering kan användas som vanliga pengar av en bank, var har du hittat den informationen? Vad menar du med ”bankens egen valuta”? Är det inte SEK vi pratar om alltså? Tacksam för mer info om detta. Gärna länkar till intressant fakta om du har!

    Enligt Rowbotham kan amorteringarna användas, inte bara till att lånas ut igen, utan även att spenderas på t ex en investering. Om det är möjligt, i motsats till vad Håkan tror, för banken att använda amorteringarna till annat än vidare utlåning så borde det väl vara av central betydelse, eftersom alla pengar som spenderas av en bank (istället för att lånas ut), borde väl vara att betrakta som skuldfri valuta?

    Ursäkta om jag snurrar till det, men det beror bara på att jag är otroligt förvirrad🙂

    • Nä, krediter är inte pengar! Använder samma svar som jag gav Cornu (slö🙂. Så den grova tonen är inte riktad mot dig.

      ”Krediten är bankens skuld på pengar till dig men det är inte pengar för bankerna ser det inte ens själva som pengar. En bank accepterar inte en annan banks skulder (=krediter) – varför skulle de? Varför skulle en bank vilja ta över en annan banks skuld (=kredit)? De ska ha riktiga pengar vid transaktioner och detta fixas genom clearingen i RIX där bankerna har sina plånböcker med riktiga pengar.

      Det betyder att Handelsbanken skapar sina skulder (=krediter), SEB-banken sina egna skulder (=krediter), osv och ingen bank vill givetvis ta över en annan banks skulder (=krediter). Så det vi har är ett system där varje bank skapar sitt eget skuldsurrogat (=krediter) som de lurar folk är pengar. Alla banker skapar mao sina egna valutor medan de inbördes ser varandras valutor som de fullständiga falskmynt de är. De behöver RIX som växlingskontor och det är det som den sk Interbank Lending handlar om.

      Du använder fel terminologi då bankerna inte lånar ut insättningar. Bankerna lånar ut sina sinsemellan inkompatibla skulder (=krediter) och inte insättarna pengar.”

      • Ok, vad lustigt att denna fråga alltid slutar i en diskussion om definitionen av pengar🙂 Det var inte riktigt dit jag ville komma, men jag förstår vad du vill säga. Jag återkommer när jag har en bättre formulerad fråga!🙂

      • Ledsen om jag inte hinner svara så där hundra på allt. Men att ha helt klart vad som är pengar och inte är grunden för att man ska kunna diskutera vidare oxå tycker jag. Och att bankernas skulder (=krediter) inte är pengar är en bra grund för att kunna hävda att den skuldsättning (på andra sidan av bankernas balansräkning) som satt dig och andra i ett livslångt skuldslaveri är ett klart bedrägeri av parasitära mellanhänder. För förr eller senare är skuldavskrivningar (och då inte för bankerna) den enda framkomliga vägen.

    • “Riktiga pengar är en fysisk entitet, en kredit är bara ett löfte om riktiga pengar.”

      Större delen av de Svenska kronor som Riksbanken skapat är inte fysiska, men de är riktiga pengar oavsett.

      ”När du skriver att banken har “lurat i folk att det är pengar” så tror jag du misstar dig. Det är inte banken som lurat i folk något.”

      Det är staten som tvingat folket att använda bankernas krediter som pengar genom det statliga monopolet på sedelutgivning i Sverige. Tillgången till Svenska kronor har man endast om man kan öppna ett konto hos Riksbanken och den tillgången har tilldelats några privata banker som folket MÅSTE gå genom för att komma åt de pengar som skapas av Riksbanken.

  10. Enkelt skuldebrev 2012
    Denna mall från ”DokuMera” hjälper dig under 2012 att upprätta ett enkelt skuldebrev.

    Ett enkelt skuldebrev riktar sig till viss person eller företag och är ett bevis på att det finns en skuld mellan två personer. Till skillnad från löpande skuldebrev kan inte enkla skuldebrev överlåtas mellan personer.

    Mallen för enkelt skuldebrev som DokuMera har utarbetat hjälper dig att upprätta ett lättbegripligt skuldebrev som inte lämnar några oklarheter. Att skuldebrevet är klart och tydligt formulerat är viktigt för att förebygga eventuella framtida problem relaterade till skuldebrevets innehåll vilket kan påverka återbetalningen av skulden.
    Källa: DokuMera , nu var detta inte tänkt s0m reklam inslag liksom men ändå.
    Produkten skuldbrev här kostar 295 kr och det är rätt dyrt tycker jag hmmm.
    Men hur som jag antar att dessa följer lagar och denna produkt fungerar. Men leka stårfräsare kan man inte en då ,som deras text säger ej löpande skuldbrev (skuld sedel sägs vara synonym)
    Next då vad är löpande skuldbrev, allt för att bli storfräsare nu da.
    Löpande skuldebrev ger den godtroende förvärvaren ett starkare rättsligt skydd än enkla skuldebrev, varför de i normalfallet är lättare att omsätta och kallas löpande.
    Källa viki p där fann vi en lag också ”I Sverige regleras skuldebrev av Lag (1936:81) om skuldebrev.”
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Skuldebrev
    Skojigt det här.

    22 § Överlåtelse av löpande skuldebrev vare ej gällande mot överlåtarens borgenärer, med mindre den till vilken överlåtelsen skett fått handlingen i besittning.
    Säljer bank, kreditmarknadsföretag eller värdepappersinstitut löpande skuldebrev, vare försäljningen gällande mot bankens, kreditmarknadsföretagets eller värdepappersinstitutets borgenärer, ändå att skuldebrevet för förvaring kvarlämnats hos banken, företaget eller institutet. Lag (2001:171).
    Källa: https://lagen.nu/1936:81 alltså om skuldbrev (eller enligt synonymboken skuld sedlar(int vet jag)
    Men visst är det väl rätt intressanta formuleringar i lagtexten om nu detta är en tillförlitlig källa hehehe.
    Är man i storfräsar tankar ska man nog omge sig med högt utbildade advokater om man ska sy i hop kontrakt annars blir de inte godkända även om man direkt kopierar lagtexten så funkar någ inte bara vårt falukorv land (testat med kopierad lagtext and I fail) personen som först neka mig rätt sa detta tipps till mig…Alltså fös ihop en nytt lag typ hocky snack men med en jurist i texten som är av högre bildning en de då måste de följa det. Eller då är det ju sant i hierarkin så att säga.
    Den måste man desutom tillbedja och man kan inte följa egna ideer för då är man som jag sjuk och skizzad inget jag skäms över att säga för jag gör det för att ni ska vakna för vad för jävla skitvärld ni figurerar i. Lincoln skulle lätt få samma diagnos om han tvingades som jag in i nazi doktorernas lära som är ju den jag beskrev.. Näväl skit och pankaka i det..Som jag sagt tidigare man ska inte läsa något och sen säga att man förstår vad man läst och där i är jag nu i läsandet av denna komiska lagtext just for fun how to be storfräsare med rätten att bedra med lagens hjälp så klart.
    Kan man använda ordet Hierarki som ett nytt glädje ord…I alla fall så börjar jag med det för att reta dem, fast de fattar nog inte ändå, de är ju faktisk hjärntvättade och genom det rätt tröga i tänkande som inte är inlärt alltså hjärntvättat in och väldigt blekt då…
    Härligt är att vara betraktad som galen HIERARKI ,snart kan jag stava det ordet..

    • I storfräsartankar
      Komplettera med mer ifrån DoKuMera (hmm börjar vara rätt intressant med att ha hela mall portföljen för runt 6000 kr)
      Löpande skuldebrev 2012
      Denna mall från DokuMera hjälper dig att upprätta ett löpande skuldebrev, ofta även kallat revers eller lånehandling.

      Ett löpande skuldebrev kan, till skillnad från ett enkelt skuldebrev, fritt överlåtas. Ett löpande skuldebrev är en värdehandling och ett bevismedel och delas in i:
      innehavarskuldebrev – ställt till innehavaren.
      orderskuldebrev, där betalningsmottagaren (borgenären) alltid anges med namn och tillägget ”eller order”, t.ex. Johan Persson eller order. Det är då inte bara ett bevismedel utan också ett värdepapper och blir därmed lättare att sälja.

      Som i den tidigare lagtexten så återfinns det här med ”Order” och detta är skit spännande.
      Varför vet jag inte riktigt men det känns i nått av mitt sjunde sinne av girighet (låtsas girighet nu da för skojjeriets skull)

  11. Eftersom utfästelsen inte avser pengar utan varor, är presentkortet inte ett skuldebrev i egentlig mening.
    Källa: https://lagen.nu/arn/1992-1501
    Så riktiga skuldbrev handlar bara om pengar då eller nu vart jag väldigt fundersam. Obs. meningen är tagen ur kontexten men det var just detta som vart intressant.

  12. Jag vill bara förstå.

    För mig som ekonomiskt okunnig, så låter det som om de flesta som kan något egentligen säger samma sak, fast på olika sätt.
    Kan ni inte sluta käbbla om smådetaljer och förklara på ett enkelt sätt, utan att gå till detaljerade och förvillande förklaringar.

    Visst fan lånar väl banker ut inlånade pengar om jag tar ett lån på en miljon kronor och sedan hämtar ut det i 2000 femhundrakronorssedlar.
    Fattar att de kan jiddra om pengar så länge de ligger kvar på kontot, men så fort de skall realiseras i kontanter så måste de ju upp till bevis.

    • Nä, bankerna har inga svenska kronor på ditt konto. Har du Handelsbanken har du Handelsbanksskulder (=krediter) till dig som du kan kräva att banken löser in genom att plocka från sin pygmeplånbok av riktiga svenska kronor. Bankernas skulder (=krediter) är runt 97% och bankerna har enbart max 3% i svenska kronor för att täcka upp kundernas fordringar på bankerna (det är alla centralbankspengar i hela systemet och en del av dessa ligger ju inte på centralbanken utan simmar runt bland befolkningen i form av kontanter så banken har troligen bara runt 1% – enligt ekonomiprofessor Werner).

      Så, återigen, Handelsbanken har inga svenska kronor på ditt konto – det du har där är en fordran på Handelsbanken på svenska kronor – Handelsbanken får dig däremot att tro att Handelbanksskulden (=krediten) är Svenska kronor. Att bankernas skulder (=krediter) inte är Svenska kronor bevisas också av det faktum att en bank vägrar ta över en annan banks skulder vid transaktioner (lika lite som du skulle vara villig att ta över någon annans skuld). Jag beskrev detta här om du vill läsa:
      Varför banker inte ser varandras krediter som pengar – light version
      Och en som beskriver samma sak med balansräkningen.
      Därför kan inte bankerna byta sina falskmynt med varandra

      Summan av kardemumman är således att det bankerna ”lånat ut” till dig som står på kontot är inte svenska kronor utan bankens skuld på Svenska kronor till dig som de lurar folk till att tro är svenska kronor.

      • Skönt, för jag har mina pengar hos SEB😉
        Det jag egentligen ville få fram är väl att de viktigaste för dig och dina (nästan) likatänkande är väl att få fram en enkel och förklarande modell över hur det egentligen fungerar istället för att käbbla om smådetaljer.
        Vill ni ha en ekonomisk revolution, så måste folket fatta på ett lätt ,men korrekt sätt vad som händer.

        Eller är jag ute och cyklar???

      • Med 99% sannolikhet kommer du inte få ut dina pengar om alla plockar ut samtidigt då SEB bara har runt 1% av pengarna för att betala sina skulder (=krediterna) som de är skyldiga sina kontoinnehavare.
        Nädå du är inte ute och cyklar! Kolla länkarna! Jag tror de är enkla!

  13. Var för sig, ja.
    Men tillsammans så blir jag förvillad.
    Du svarade aldrig riktigt på min fråga, vad som händer när jag tar ut mina pengar i kontanter.

    Jag kan förstå att Reinfeldt inte fattar men visst måste A Borg fatta detta.
    Då är frågan varför föredrar staten sverige att låna pengar mot ränta istället för att skapa egna pengar.
    Jag tror att det alltid finns en en örklaring, bra eller dålig.

    • Jo jag svarade att om du tar ut dina fordringar på banken så plockar banken ur sina 1% reserver av Svenska kronor (iföhållande till vad de har i skuld) för att betala bankens skuld(=krediten) till dig. Det samma är om jag skriver ett skuldkvitta där jag skriver ”Jag är skyldig fgggmf 10 000 svenska kronor för att han byggt min altan” – jag vore en dåre om jag och sa att du kunde handla med skuldkvittot på Konsum och att mitt skuldkvitto var Svenska kronor. Men bankens skuldkvitto, krediten dvs det du påstås ha på kontot, används som pengar och banken påstår att det är Svenska kronor. Jag skulle göra samma sak skulle jag göra mig skyldig bedrägeri.

      Skuldkvittot, själva pappret, som jag skrev till dig skulle inte vara svenska kronor – likaså är skuldkvittot (=krediten=kontoinnehavet), som banken skrivit på datorn inga Svenska kronor. Förhoppningsvis kan du få mig att betala min skuld till dig i svenska kronor varvid skuldkvittot rivs. Det samma gäller banken som kan betala sin skuld i svenska kronor. Prylen är bara att om alla får för sig att lösa in sina skuldkvitton (=kontoinnehavet=krediten) samtidigt hos banken har banken bara svenska kronor så att det räcker till 1%.

  14. Cornucopia skriver med en dåres envishet att bankerna lånar ut pengar och tyder de källor jag och Lincoln refererat till som fan läser bibeln, så vad göra. Han kan ju uppenbarligen inte läst eller lyssnat på vad som meddelas eller så har han bristande fattningsförmåga. Men det är för mycket begärt av mig att jag skulle kunna bemöta hans påståenden bättre än Lincoln.

    Jag kan däremot inte låta bli att blanda in kopplingen mellan verkliga värden och utställda krediter. Att frikoppla ekonomin från den fysiska verkligheten är meningslöst. För avsikten med ett ekonomiskt system är ju inte, som i dagens, att tjäna pengar på bytesmedlen utan att underlätta så att vi ska kunna byta varor och tjänster med varandra.

    För att beskriva vår ekonomi, baseras den i stort sett på en förvrängd version av Adam Smiths klassiska ”Nationernas Välfärd” från 1800-talet, vars huvudtes är: Land + Arbete + Kapital = Pengar. Men neoklassikerna inordnade råvaror som en undergrupp till kapital, vilket då ger visionen att bara det finns pengar så kan vi alltid köpa oss råvaror/land/energi eftersom de inbördes är fullt utbytbara. Dagens krediter kan då ställas ut med krav på vinst med förvissningen att morgondagens resurser med självklarhet finns och om de mot förmodan inte skulle finnas, så kan de enkelt skapas.

    Skulder/krediter kan emellertid bara betalas tillbaka genom att verkliga värden sätt samman till säljbara produkter genom vars försäljning skuldtagarna kan fånga de genom krediternas beviljande utspridda kreditpengarna. På det ena eller det andra sättet är då nästan alla privat avlönade arbeten kopplade till att producera/serva/ transportera/sälja en produkt. Vi människor har hittills aldrig lyckats framställa en så fulländad produkt att den håller för evigt, levererar och lagar sig själv, utan desto fortare allt nöts ut och måste ersättas desto mer stiger efterfrågan på produkterna vilket i sin tur håller kreditcirkeln och pengaskapandet igång. Vi är genom detta alla fångade i ett konsumtions och löneslaveri som måste öka eftersom krediterna är belagda med krav på återbetalning och vinst/ränta. Denna återbetalning kan bara ske i den valuta som bankerna kallar krediter, men staten och politikerna kallar för pengar och de nya pengarna till räntan kan bara skapas av en ökande ström av krediter.

    Vårt samhälle har genom denna skeva tro blivit till en spekulationsekonomi där handel med allehanda skulder sker genom olika sorters så kallade ekonomiska produkter i en sjuk finansvärld till både påhittade och uppblåsta värden. Men visionen att för evigt kunna tjäna pengar på byta papper med varandra i form av olika skumma derivat och liknande blir emellertid meningslös om de inte är förankrade i verkligheten och denna illusion har nu nått vägs ände då de utställda anspråken möter en verklighet där inte de ställda kraven på vinst kan uppfyllas.

Kommentarer inaktiverade.