Varför får vi inte betala över nätet med Svenska kronor?

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

———————–

När vi använder bankernas krediter använder vi bankernas skulder på Svenska kronor och inte Svenska kronor. Bara när vi betalar med kontanter betalar vi med Svenska kronor.

Men det kan ju vara jobbigt att förvara sina Svenska kronor såsom kontanter. Man kanske inte vill ha kontanterna som sedlar insydda i madrassen. Finns det något sätt man digitalt kan förvara Svenska kronor som Svenska kronor och slippa ”förvara” dem som bankernas skulder på Svenska kronor (=krediter)? Jo, du kan förvara dem hos Riksgälden där de enbart har Svenska kronor. Men prylen är att om du har de Svenska kronorna på Riksgälden kan du inte betala något från Riksgäldens konto. Varför? Riksgälden är deltagare i RIX som är växlingsstationen där bankerna växlar sina skulder (=krediter) med varandra mot de fåtal riktiga Svenska kronor som bankerna håller i reserv – ingen bank vill ju givetvis ta emot en annan banks skulder (=krediter) vid transaktioner – de ska ha riktiga Svenska kronor om de ska ta över en annan banks skuld (=kredit).

Men det skulle  inte vara några större problem rent tekniskt att fixa så att man kan betala räkningar genom Riksgäldens konton genom betalsystemet RIX.

Skälet till att det inte går att använda Riksgäldens konton för att betala över nätet är just att då skulle man ju använda riktiga Svenska kronor vid betalningar! Vilket givetvis är något inte bankerna vill. De vill att vi ska betala med det de inte ens kan betala varandra med sinsemellan – bankernas egna skulder (=krediter).

Vem skulle vilja ”förvara” sina Svenska kronor i form av bankskulder (=krediter) på banker som nästintill inga Svenska kronor har om man istället kunde använda Riksgäldens konton och veta att det är riktiga Svenska kronor man förvarar där? Inte alltför många.

Därför går det inte att betala från Riksgäldens konton. Vi ska tvingas använda bankernas skulder (=krediter) på Svenska kronor såsom betalmedel och surrogat till Svenska kronor.

Ett sjukt system? Det är bara förnamnet!

Tillägg:

Om man fick använda Riksgäldens konton för att betala räkningar med (och att lönen kunde sättas in där) skulle ju bankernas fåtal Svenska kronor som de håller i reserv i RIX rinna över till Riksgälden som ju dessutom har bättre ränta på sina Svenska kronor än bankerna har på sina skulder (=krediterna som kunderna har på sina konton).

27 thoughts on “Varför får vi inte betala över nätet med Svenska kronor?

  1. Tillägg:
    Om man fick använda Riksgäldens konton för att betala räkningar med (och att lönen kunde sättas in där) skulle ju bankernas fåtal Svenska kronor som de håller i reserv i RIX rinna över till Riksgälden som dessutom har bättre ränta på sina sina Svenska kronor än bankerna har på sina skulder (=krediterna som kunderna har på sina konton).

  2. Fast helt ärligt förstod jag inte hur den fattiga kvinnan i Indien som blev övertalad att öppna ett sparkonto av en vilt främmande människa med bärbar dator skulle bära sig åt att sätta in pengarna. Den fattiga kvinnan hade varken dator, uppkoppling eller ens råd att ta sig till bankkontoret som enligt reportaget kändes väldigt avlägset långt bort. Spara är förstås bra men nånstans kändes det ändå som hon kunde spara pengarna hemma istället. Sen framgick det inte riktigt vad banken skulle göra med hennes och de andras sparade pengar, vilken ränta på sparandet etc. Förövrigt ett bra program och det är intressant att media nu börja återge hur det faktiskt ligger till. Synd att det är en aning försent bara…

  3. Har följt din och cornus debatt om penningsystemet, tänkte därför lägga in dessa rader från dagens svd, det kanske kan hjälpa dig:

    ”Vi lånar inte på styrräntan. Det är en utbredd missuppfattning att vi lånar av Riksbanken. Vi lånar till bolånen via bostadsobligationer, säger Peter Borsos, Swedbanks kommunikationschef.

    Banken lånar genom att ställa ut bostadsobligationer. Obligationerna är normalt på fem år. När kunderna vill ha tremånaderslån måste de omvandlas genom så kallade swappar, det kostar extra.”

    länk: http://www.svd.se/naringsliv/flertalet-tror-pa-sankning_6854343.svd

    Eftersom jag tror mer på din linje än cornus av flera anledningar(ex. om de bara lånar ut sånt de redan har, var kommer då alla NYA pengar ifrån, har han svarat på det?) så vill jag gärna ha din synpunkt på ovanstående uttalande.

    Var kommer dessa bostadsobligationer ifrån, det står att de ”ställs ut”, min tro är att de ställs ut/skapas ur tomma intet samma sekund som jag får lånen på mitt konto. Jag har frågat Swedbank detta rätt ut på deras Facebooksida, de bad mig då ringa telefonbanken(!) eftersom frågan var för komplex att svara på. hhmmmm, verkar lurigt…

    Bra blogg för övrigt:)

    • Tack!
      Nä, Cornu har inte svarat på något – troligen för att han inte vet något🙂

      Bostadsobligationer är ett papper där bankernas bostadsinstitut klumpar ihop ett gäng boskuldslavar vars bostäder ligger i botten som pant (i Danmark är varje bostadsobligation bundet vid en viss bostad). Bankens bostadsinstitut ger banken obligationen och får krediter tillbaka från den egna banken som de kan ”låna ut” till bostads”köparen”. Observera att bostadsobligationen hittades på av samma bank som äger bostadsinstitutet – antagligen bara för att krångla till skiten!🙂 Så egentligen kan man säga att banken har hittat på både bostadsobligationen och krediten.

      Bostadsobligationen är en förpliktelse att betala pengar (jmf obligation på engelska) och inte pengar – lika lite som krediten är pengar – krediter är bara bankernas skulder till kontoinnehavaren på pengar.

      Så ”finasieringen” och påhittandetav både krediten och bostadsobligationen sker i samma bank – detta är än klarare i Danmark där varje bostadsobligation är bundet vid bostaden som säljs.

      Banken har nu en tillgång i form av en bostadsobligation som de kan använda för att kunna skaffa sig mer reserver av riktiga pengar om de börjar sina – bankens innehav av riktiga pengar är ju en plutt i havet jämfört med alla påhittade krediter som bankerna har hittat på. Banken kan panta bostadsobligationen till en annan bank som i utbyte ger lite av sina reserver av riktiga pengar. Detta ingår i Interbank Lending. Så bankernas köp av varandras bostadsobligationer har inget med att finansiera påhittningen av krediter till bostäder – det har bara med att få Interbank Lending att fungera – bankerna ljuger lika mycket om det som att de ljuger om att de lånar ut Svenska kronor. Skrev om Interbank Lending här som kanske underlättar förståelsen:
      Hur bankkasinot fungerar, del2

      • Tack för svaret, då var det ungefär som jag tänkte, med undantag för att det inte är specifikt till mitt hus som jag först trodde. Har letat info länge och det står bl.a på bankföreningens hemsida om dessa lustiga obligationer som ”NÄSTAN alltid är säkerställda” osv sov

        Fast man känner hela tiden att det inte KAN vara så jävla dumt att det både kan hitta på obligationen och sedan dessutom ha den som en tillgång, så jag förstår till viss del sådan som cornu som inte vill se verkligheten, eftersom den är så fruktansvärt märklig:)

        Men när min bank vägrar ge mig svar på den enkla och raka frågan: ”Varifrån kommer de pengar jag har lånat till mitt hus” hur mycket jag än frågar och hur högt jag än går i org. så förstår man att något är oerhört konstigt!

    • Hur i hela fridens namn räknar dom egentligen?

      ”Före räntebeskedet låg styrräntan på 1,75 procent. Hos storbankerna låg tre-månadersräntan på onsdagen på 4,3 procent. Det blir ett gap på 2,55 procentenheter. Efter Riksbankens sänkning ökar gapet till 2,8 procent om inte bankerna går ut och sänker sina korta boräntor. För ett år sedan låg räntegapet på 1,9 procentenheter och ansågs högt redan då. Bankernas argument för att hålla boräntorna uppe är att de har mycket högre upplåningskostnader och därför inte kan ha så låga boräntor.”

      Vi har tidigare diskuterat om hur styrräntan (reporäntan) fungerar.
      Detta är ränta på 7 dagar när Riksbanken lånar ut till banker.
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Repor%C3%A4nta
      Att jämföra styrränta (reporänta) med storbankens 3 månadersränta till privatpersoner är ju höjden av förvirring. Räntegapet de har räknat fram är väl en total missvisining!? Reporäntan är bara intressant at känna till om man vet proportionen mellan lån (när Riksbanken får låna riktiga pengar från banken) o kredit (när banken skapar skuldsaldo för privatpersoner), proportionsfaktorn ligger väl runt 333 gissar jag.
      Exempel
      banken deponerar 3.000kr till Riksbanken
      Banken betalar några % ränta på dessa till den som lånar in dessa 3.000kr, runt 0-60 kr
      Om banken dessutom får ränta från Riksbanken som är samma villkor som är reporäntan minus 0.75%, med dagens reporänta (1.75%) bir det 1.560 kr per år.
      Banken ger en kredit (som kallas lån) på 1.000.000 och får ca 4% ränta (= 40.000kr) detta fom dagen du lyfter ”lånet”.
      Intäktssidan blir
      Ca 40.000 kr för krediten på 1 MSEK
      1.560 kr/år i ränta från Riksbanken
      Utgiftssidan blir
      0-60 kr/år till den som lånar in pengar till banken
      Detta genom att deponera 3000kr till riksbanken.
      Sedan säljer banken denna skuld som ”obligation” . I USA gjordes detta med Trippel A rating av kreditvärderingsinstituten mao lika säkra som statliga obligationer, se filmen Inside Job. När sedan kunderna inte kan betala sina krediter, ska bankerna få skattepengar för att ta sig ur problemet, sk ”bail out”. Detta är ju ingen kapitalism, detta är lurendrejeri och utsugning.
      Calmfors har rätt, kopplingen är mycket svag mellan styrränta o slutkundsränta och att
      bankernas vinst är oskälig och görs på bekostnad av den övriga ekonomin!

      • Japp, att förvirra är avsikten och som du säger är det en tämligen saftig avkastning på ickesatsat kapital. För som du säger ”deponerar” banken de 3 000 Svenska kronorna (2 800 kr om ska utgå från Ingves exempelräkning) på sitt Riksbankskonto. Dvs banken HAR KVAR dessa 3 000 i sin ägo!Så banken har inte ens haft någon utgift på 3 000 kronor då de fortfarande har kvar dessa då de ligger kvar hos banken som reserv. Dessutom kan banken vänta ungefär 1 år med att stoppa in denna reserv hos Riksbanken. Och som du skriver hinner ju banken få in 40 000 kronor i ränta på den påhittade krediten under det året så banken behöver ingen ”inlåning” för att få ihop de 3 000 kronorna.

        För grundat på dessa 3 000 Svenska kronor (som banken fortfarande håller) kan banken sedan hitta på sin egen skuld (=kredit) på Svenska kronor som banken ”lånar ut” till en ”kreditvärdig” kund som får ”låna bankens” skuld (=krediten) mot att han lämnar t.ex sitt hus i pant. För banken lånar ju aldrig ut de 3 000 Svenska kronorna – banken lånar ju ut sin egen skuld (kredit) på 1 miljon Svenska kronor som någon kontoinnehavare sitter på och kan fordra dessa 1 miljon kronor i Svenska kronor (kontanter) av banken!

        Bostadsobligationerna används för att cleara vid Interbank Lending i RIX. En bank pantar en bostadsobligation för att få lite mer Svenska kronor i sin reserv när denna lilla pöl tryter. Skrev om det här:
        https://parasitstopp.wordpress.com/2011/12/12/hur-bankkasinot-fungerar-del2/

        Nä, du har helt rätt! Detta har inget med marknad att göra! Det är ren parasitism!

  4. Dagens pengar är anspråk på framtida arbete och resurser eftersom de ställs ut som krediter med vidhäftad ränta. Krediterna ska betalas tillbaka och nya skuldtagares krediter ska utgör skuldtagarens möjlighet till att betala bankens vinst, räntan. En exponentiellt växande värld tas för given trots vetskapen om att vårt lilla klot är begränsat.

    Vad är det för samhälle vi byggt upp? Naturens skafferi kan inte tömmas snabbt nog. Girigheten försöker årligen slå nya rekord. Hurra, tillväxten ökade återigen står det att läsa i både finansministrars och vd,arnas årsbokslut. Kommande år väntas ge ännu större överskott i det som kallas pengar fast det faktiskt är någon annans skuld. Anspråk på arbete. Anspråk på resurser. Skulder utställda med krav på vinst. Skapade av intet med endast skuldtagarens löfte att betala tillbaka som motvärde. Pantsatta dock, med hus, gårdar, företag, maskiner, fast enkelt avyttringsbar egendom som pant. Bankernas anspråk. Bankens vinst. Politikernas anspråk. Statens krav.

    Vi lever en kort tid på vår jord. Vi föds och vi dör utan att vi fått välja vare sig det ena eller det andra, mest det ena. För de sämst ställda av oss är livets resa en kort strid i överlevandets konst. Försöka stilla dagens hunger och någon sorts tak över huvudet. Hoppas på att klara nästa dag också. En strid vars utgång inte har några gångbara odds. För många är naturligt att se sina barn svälta och dö. Att glädjas över att ett nytt barn föds, blir allt färre förunnat. Att ge sitt lands rikedomar är inte svårt om det sker med hot om att bli testområde för kärnvapen om inte så sker.

    För de näst sämst ställda är det höjden av lycka att genom sitt dagliga slit få skapa värde i våra, de rikas pensionslöften. Någons skuld, någons tillgång. Att få sitta inspärrad i en fabrik vecka ut och vecka in. Att uppleva sin ungdom försvinna och kanske få glädjas att under en av årets veckor få bryta upp från fabrikens giftiga miljö och besöka sina utfattiga föräldrar. Det kanske är välfärd?

    Är det välfärd att sitta framför en teve och slötitta på något meningslöst program efter att ha producerat, krängt någon meningslös produkt vars enda syfte är att skapa en kort tids värde i någons skuld. Är det meningen att vi ska ha denna välfärd, med tanke på att en majoriteten av våra medmänniskor svälter?

    Vi väljer att blunda för deras slit när vi har välfärd i våra tevesoffor? Är det meningen att de som redan har mer än nog ska kunna ställa anspråk på ännu mer i framtiden, genom de kan att ställa sitt överskott till förfogande? Öh, givetvis med krav på vinst. Pengar investeras alltid med krav på vinst. Vad händer med detta krav när inte resurserna längre finns? Framtiden är redan upp över öronen intecknad med anspråk och krav. När ska vi vakna och konstatera att det som utgöra denna växande framtid snart inte längre finns. Ska vi vakna upp före eller efter att soffan vält och golvet blivit tak? Förresten går det att äta pengar?

      • Tackar, tackar. Nu liknar jag mest en pion. Jag läser John Mauldins bok Endgame just nu. Jag ska kika på filmen lite senare.

      • Oerhört bra skrivet Farfar.. ‘
        Har/kommer du ha ett eget litet hörn på www att skriva på så skulle jag absolut läsa det du vill meddela omvärlden.
        Du är ju ”spot on”.. Jag tror t.ex. att vi är många som är sjuuukt less på att slava med skitjobb för att få ynnesten att äta oss mätta och ett tätt tak över hjässan.
        Är vi nog många som vänder detta sjuka system och vårt giriga samhälle ryggen så kanske vi får en ljusning.
        Det är bara chokladpengar som går att äta förresten😉

      • Vill man ha natur eller vill man inte ha det är frågan och för mig är det inte svårt att svara.
        Så om vi ska leva får vi leva för naturen som ju är livet..Egentligen inget svårt att ta ställning till men i dag och även igår så vart det ju en fråga, frågan är ju varför vart det det.

      • Experter det är som mat ungefär ,det är länge sedan jag proffesionellt god lagad mat.
        Kan fasen inte minnas när smaklökarna har fått pingpong bollande upplevelser av proffs.
        Nä sånt händer bara på tu man hand..Alltså bland folk man känner och va man lagar själv om man får sådana besvär att man måste ha i sig något frestande. Det finns säker gastronomiska upplevelser men jag har inte sett dem, på väldigt länge utanför hemmens borg så att säga. Så den proffsiga världen känns fattig i det ena och andra och väldigt smaklös. Börjar till och med bli så här att det finns ingen riktig potatis ens att köpa, den smakar vatten och klister, ush. Men det kanske bara är mitt umgänge som tycker så inte vet jag. (mat är viktigt)

      • Detta är den enda vägen framåt! Det gäller bara att vi kan övertyga de besuttna. En framtid utan pengar. Total frihet.

    • Farfar, Det här var så bra skrivet att jag blir nästan gråtfärdig.
      Det är ju samtidigt så jävla hopplöst.

      • Tack för tips, det är ett jättebra blogginlägg som man behöver läsa då och då. Det är bättre att vara arg än hopplös. Gillar videon. Funderar på att flytta till det fallfärdiga torpet som jag får låna. Kan ju alltid leva på brännässlor i början.

      • Totalt sant. När det nuvarande penningsystemet kraschar så beror det på någon hemlig kraft som ingen rår över. Vi ska be nuvarande parasiterna att skapa ett nytt när de hunnit tillskansa sig det mesta av reellt värde.

      • Till slut går det så långt att man inte får existera och liksom jo där är jag ju och tampar för mitt liv jag liksom tampar inte om något annat som sjukpensionär och det är nog många i värre situation en jag. Jag vet till exempel inte hur jag ska nu taxeringstider snart dra av förlust av uteblivna ej inkomster pga av då inga inkomster. Jag hoppas min situation bara kommer j´genom taxeringen upp till ytan och de genom det kan då möjligen se att jag är under maktmissbrukarnas tarva hjärnor …Fat jag har inte stor tro på att de inser det omöjliga de begär. Alltså att de grundar min pension genom en annans person icke inkomster som jag då ska ha istället för pension jag fattar helt enkelt inte hur jag ska deklarera sådant, när väl skatte verket skickar ut vad de räknat ut är jag säker på att jag kommer få huvudvärk och inte veta var jag ska finna rätten att bara existera för inkomstmässigt har jag varit under det i över 20 år så int vet jag…

Kommentarer inaktiverade.