Teknisk analys: Dödskors på Cornucopias IQ – mental hjärndöd nära förestående!

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

SVT finns en bild  Cornu  med högdragen min (fan! Han ser ut som Bildts lillebror – en till evigt förvuxen skolpojke med en grav störning av  vapenfetischism) och han får slänga ur sig dumheter igen som visar att han absolut inte har fattat något. Men ser man så skitnödigt viktigpetteraktig ut som han gör på bilden kan man tydligen kläcka ur sig vilka dumheter som helst.

Massa sagor han tror på och en nyttig idiot är han (? Eller tror ni han är medvetet spelar korkad?) Han tror på sagorna om att bankerna lånar ut Svenska kronor som kunderna lånar till banken. Han tror på multiplikatorteorin. Han tror på att bankerna tjänar sina ”pengar” på räntonettot. Han har inte den blekaste aning om skillnaden på krediter och Svenska kronor. Allt detta är, som sagt, totala nattsagor som Lars totalt vallat bort sig med på sin Wilderäng.

Jag har redan skrivit om det mesta om hans totala okunnande gällande ovan så jag tar bara upp hans sagor om att bankerna ”finansierar” bostadsköpen med att sälja bostadsobligationer här. För han tror(?)  att bankerna ”finansierar” bostads”lånen” genom att banken säljer sina egna bostadsobligationer till andra banker – en bostadsobligation som bankens bostadsinstitut redan har skapat för att finansiera ”lånet”. När banken hittar på krediten (som Wilderhjärnan tror är Svenska kronor) hittar de samtidigt på bostadsobligationen. Krediten läggs på bankens skuldsida på balansräkningen och obligationen läggs på bankens tillgångssida och banken har balanserat ”finansieringen” med två fullständiga påhitt (varav inget är de Svenska Kronor  Wilderhjärna tror att de är). Enligt Wilderhjärna måste nu banken sälja bostadsobligationen som balanserar balansräkningen och ”finansierade” krediten för att finansiera krediten till bostaden. Japp, banklogik är låg-IQ!

För att ta ett exempel:

Låt säga att bostadsinstitutet hittade på en obligation på 2 miljoner ”kronor” för att banken skulle kunna hitta på 2 miljoner ”kronor” i krediter och ”låna ut” till en boskuldslav vid ”köpet” av bostaden. Då är ”lånet” täckt att bostadsobligationen då båda är lika stora på bankens balansräkning. Om nu banken säljer bostadsobligationen ”finansierar” det ju inte krediten – den var ju redan ”finansierad” av bostadsobligationen!

Inte heller kan panten på bostaden som finns i bostadsobligation användas för skapa en ny pant på en annan bostad (pant på panter brukar ju ingen av oss andra få syssla med eller kan du panta din guldklocka hos två olika pantbanker samtidigt?)

Att bankerna sedan säljer sina bostadsobligationer härsan tvärsan mellan varandra är ju bara för att Interbank Lending ska fungera. Men för att förstå det måste Herr Wilderhjärna lära sig att krediter inte är Svenska kronor – och tyvärr det är nog ”way beyond” Wilderhjärnas kapacitet – saftig överkurs mao.

Och i denna gonattsaga säger Wilderhjärna moralpredikande att boskuldslavarna ska sluta gnälla och snällt betala de krediter bankerna hittat på från luften och skuldförslavat boskuldslavarna med genom att som mellanhand trissa upp priserna i skuldslavsauktionerna. Men visst ja, Wilderäng vet ju inte ens om att det finns krediter – han tror ju att det är Svenska kronor som bankerna ”lånat ut”!

Så alla boskuldslavar – lyssna inte på nyttiga idioter som Wilderhjärna –  kräv totala avskrivningar och avskaffandet av skuldslaveriet som ni blivit satta i genom bankerna bedrägerier.

Han låter faktiskt mer och mer som en svamlande politiker som alltid är noga med att ha sväng och bakdörrar medan han yrar om saker han inte förstår.  Han kanske satsar på en karriär i zombieklubben som kallas politiker?

Faktiskt är det svårare att hitta ett större skämt än Wilderäng.

78 thoughts on “Teknisk analys: Dödskors på Cornucopias IQ – mental hjärndöd nära förestående!

  1. Det vore intressant att se siffror på bankernas så kallade ”upplåningskostnader” som alla pratar om, kontra deras ränteintänkter. Dvs absoluta belopp, inte procentsatser och det sk ”räntegapet” som ju är totalt irrelevant så länge bankerna inte alltid själva behöver låna upp summor motsvarande hela utlåningsbeloppet.

    • Det finns ju ekonomer som faktiskt säger som det är med ”räntonettot”. Och de här siffrorna är nog riktigt snälla mot banken:
      ”Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

      Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.

      –Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson.

      http://www.e24.se/business/bank-och-finans/analytiker-varnar-for-bolaneboom_1902285.e24

    • Titta gärna i en banks årsrapport. Där hittar man alla siffror.
      Ta en mindre sparbank så blir det enklare att sätta sig in i.

      Bli inte förvånade om ni ser att räntenettot är mindre än bankens administrationskostnader. Så är det för en del banker. För att överleva måste dom ha sidoinkomster.

  2. Ha, ha, ha det roligaste blogginlägget jag läst hittills. Ikväll är du i högform. Du får inte skriva på din blogg, du behövs verkligen i bloggosfären.

  3. Måste säga att du skräder inte orden…..så att säga !MEN…… cornu har sina poäng oxå ! Läser allt du skriver och blir bara mer och mer misstänksam mot samhället…..vad är på gång ?

  4. Ja, det är ju det man misstänker hela tiden. Det vore ju lätt som en plätt till och med för en medelmåttig ekonomijournalist att slå hål på bankernas fabler om upplåningskostnader, bara genom att ta fram RELEVANTA uppgifter från bankernas redovisning och presentera dem så att folk begriper. Men det är minst sagt obehagligt när man får en känsla av att hela journalistkåren är med på dribblandet med fakta och därmed har ett stort ansvar för svenska folkets okunskap (och ointresse). Här är en som i alla fall försöker ifrågasätta något. Det ska till en kulturjournalist (!) för det:
    http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3980&grupp=10975&artikel=4977106

    • Japp! Spot on av kulturjournalisten! Banksvamlet är enbart till att förnedra folk till tystnad – liknelsens till Skräddarna i Kejsarens nya kläder är slående . Skräddarna av inga pengar försöker också få folk att hålla käften genom att få folk att känna att de inget förstår! Ruggigt hur effektivt det är!

  5. Hehe, läste Cornucopias artikel och tänkte att nu borde det komma en replik på den här bloggen. Det är märkligt för mig att det i en sån vardaglig fråga som denna kan finnas så olika uppfattningar, eller är det bara en fråga om olika detaljnivå i beskrivningen? Borde det inte finnas ett svar där ute, och någon som kan ge det en gång för alla. Det är trots allt inte astrofysik. Lika fullt har jag ingen aning om vad som är sant.

  6. Fråga: i någon mån kanske ”räntenetto” är relevant?

    Om jag går till banken och ”får” ett sk ”lån” på 1 MKr så skapas ju ett konto i mitt namn i banken med saldo 1 MKr. På detta konto ger mig banken en ränta på säg 0,1%. Samtidigt bär jag på en skuld till banken på samma summa. Räntan på denna skuld uppgår till säg 4,1 %. Alltså får jag 1000 Kr i ränta av banken och banken får 41000 Kr av mig. Bankens ”räntenetto” blir då 4% = 40000 Kr. Och det är ju just detta gap som gör affären lönsam för banken. Synd bara att de aldrig vill tala om att allt är totalt påhittat…

    Håller f ö övrigt helt med dig om Wilderängs artikel. Jag anser dock att han har relativt högt IQ, vilket dock inte ska förväxlas med förstånd. Jag trodde nog att han var förståndigare än så här. Jag hade fel.

    • Tar och avlivar en till lögn som bankerna dras med om det sk “räntenettot”. Jag har gjort det i tidigare inlägg och men på en kommentar från Edward tyckte jag att jag fick ihop ett ganska schysst och förhoppningsvis enkelt svar så därför gör jag ett inlägg av det:

      Edward skrev:

      “Fråga: i någon mån kanske “räntenetto” är relevant?

      Om jag går till banken och “får” ett sk “lån” på 1 MKr så skapas ju ett konto i mitt namn i banken med saldo 1 MKr. På detta konto ger mig banken en ränta på säg 0,1%. Samtidigt bär jag på en skuld till banken på samma summa. Räntan på denna skuld uppgår till säg 4,1 %. Alltså får jag 1000 Kr i ränta av banken och banken får 41000 Kr av mig. Bankens “räntenetto” blir då 4% = 40000 Kr. Och det är ju just detta gap som gör affären lönsam för banken. Synd bara att de aldrig vill tala om att allt är totalt påhittat…”

      Mitt svar:

      Nä så är ju det inte. Vi tar dina siffror och låt oss, för att göra det skitenkelt, säga att banken har noll kronor att låna ut men skriver ett skuldpapper på 1 miljon Svenska kronor som banken får en kommun att “låna” (vilket är ok enligt Basel2 då bankerna inte behöver ha ett öre för att “låna ut” sina skulder, dvs krediterna, till stat/kommun). Med dina siffror kommer då banken ha en skillnad på “utlåningsränta” och en “inlåningsränta” på 40 000 kronor- sant – men ändå inte då banken inget “lånat in” eller “lånat ut”. För vad var det för kapital som bankerna hittade på sina skuldsedlar från? Vad var det satsade kapitalet? Jo NOLL kronor. 40 000 kronor i avkastning på NOLL kronor i eget satsat kapital är en djävla avkastning på eget kapital!

      Men säg att banken måste lägga en liten plutt hos Riksbanken i eget “satsat” kapital – som t.ex de 3360 kronor som krävs för att hitta på 2 miljoner som de “lånar” ut i form av bankskulder(=krediter) för att skuldförslava en bostadsskuldslav enligt Rikbankschef Ingves. Har då banken “satsat” dessa 3360 kronor? NEJ! De ligger ju för fan kvar på Riksbanken och är fortfarande bankens tillgångar. Jämför det med frukthandlaren som åker till grossisten varje morgon och satsar 3360 kronor för att köpa frukt som han ska sälja. Frukthandlar satsar och riskerar sina 3360 kronor varje dag och avkastningen på eget satsat kapital är mellanskillnaden på dessa 3360kronor och vad han lyckas sälja frukten för – frukthandlaren kan inte lägga några djävla pengar på Riksbanken i sitt eget konto – gå och köpa frukt för ingenting och sedan påstå att han “satsat” de 3360 kronorna som han lagrar på Riksbanken. För alla är det en absurd tanke att frukthandlaren skulle kunna göra en sådan pryl – MEN för bankerna är det helt okej att ljuga och bedra människor på det sättet.
      Slutsats:
      BANKERNA satsar inte ens något eget kapital – de har ju för fan kvar det på sitt eget konto hos Riksbanken som en TILLGÅNG! Så va fan de nu får in så är det AVKASTNING PÅ ICKESATSAT KAPITAL!

      OCH

      då bankerna inte satsar något är allt detta djävla skitsnack om “risk” fullständigt nonsens det med. Risken för bankerna är att folk kommer på bedrägeriet och hämtar tjära och fjädrar.

      Men tack för att du tog upp det för det är en till myt och bullshit som bankerna göder folks tankar med – men förr eller senare gödslar asen för mycket och folk ruttnar på svinen! Om jag låter arg så är det inte på dig!

      • Jo jag är med på allt du skriver, menade väl eg. bara att utan det sk ”räntenettot” så skulle banksvindleriet inte fungera. Bankens vinst = skillnaden mellan räntan på den till kunden påhittade krediten och räntan på bankens likaså påhittade skuld till den sk ”låntagaren”. Kanske ska vi döpa om det till svindlarnetto.

  7. Haha! Fy f-n alltså! På pricken med titeln på det här inlägget alltså!!! När han skriver om sina finansiella ”dödskors i OMX-nånting” så sållar jag bort inlägget direkt. Du är klockren ”Lincan”!

    Ser precis ut som en liten skolpojke fast att han är 40 plus (skrattar så jag gråter). Vapen fetischist är han ju även, älskar det fina svenska försvaret, vilket är komiskt då han i vissa inlägg (som faktiskt är hyffast bra) pratar om liberalism eller till och med anarkism (som han kallar det) gemensamt ägande i vägsamfällighet och mutualism – brukarkollektiv och så vidare. Lite lätt motsägelsefull.

    Men det han skriver i Svt debatt (hur får man äran att skriva där föresten? Kan inte du skriva nåt vasst om banksystemet?) är till stor del vedervärdigt. Tex: 

    ”Men det är inte bankerna som tvingat folk att ta för stora bostadslån. Det har vi gjort själva, sporrade av drömmen om evigt stigande bostadspriser som skall förvandla varje svensk till miljonär på sitt boende. Men alla pyramidspel når sitt slut, även bostadsbubblan. Speciellt när nya Svarte Pettrar i form av ungdomar inte längre kommer till när bolånetaket dragit i bromsen för dessa.”

    Tvinga och tvinga. Det finns en miljard anledningar till att man kanske ser sig tvingad till att ta ett lån. Man kanske vill ha ett boende tex. en villa eller en lgh. Lgh är ju nästan stört omöjligt på vissa orter att hyra så då får man snällt gå med mössan i hand till skuldproducenterna (bankerna) och fråga snällt om man kan få ”låna” nån miljon till en liten skit lgh. (Själv hyr jag lgh och VÄGRAR att köpa med skuldslavskontrakt)

    ”JAg slavar ju trots allt +8 timmar om dagen hos min löne-slavdrivare. Men kan ni inte, bäste herr ärade skuldfabrikör inte producera lite skuld till mig så att jag kan få bli eran skuld-slav, så att jag blir en löne-skuld-slav-hybrid av högsta klass! Jag ska säga er, bäste herr fabrikör att jag har aldrig missat att betala en enda lönseslavs-räkning, och jag lovar er, ärade skuldfabrikör, att jag kommer på heder och samvete aldrig missa en enda månatlig återbetalning av min ränta på era skulder” 

    Allt detta för att få att kanske få en sketen lya på några kvadrat för över miljonen! 
    Men Cornu-”kopia” (lämpligt namn eftersom han endast kan googla och KOPIERA sådant som andra skriver, fast på ett mycket skickligt sätt) tycker att detta är skuldslavarnas eget fel. Det är ungefär som att säga att de svarta slavarna i USA fick skylla sig själva att de inte rymde från sin slavdrivare (inte riktigt samma sak kanske man f-n i mig nästan) men hur jävla lätt är det om man inte känner till något annat! Bankerna är ju de som har drivit upp priserna till vansinnes nivåer eftersom de äger hela det finansiella systemet.  

    • Tack själv, din kommentar var också riktigt vass! Du kanske skulle skriva en blogg? Släpp ut skiten – det är skönt att ventilera!

      Alla måste vi ju bo och som jag beskriver här är det ett stort djävla bedrägeri från första krediten – falsk marknadsföring, otillbörlig prismanipulation etc etc är vad bankerna sysslat med – att sedan Cornu tar parti för skräddarna av inga pengar och deras bedrägeri mot de bedragna boskuldslavarna visar ju på vilket litet opportunt rövslickande äckel Cornu är. I ett bedrägeri är bedragarna alltid de skyldiga och aldrig de bedragna.

  8. Jag har en liten undran rörande de där med bostadsobligationerna.

    Du skriver:
    ”När banken hittar på krediten (som Wilderhjärnan tror är Svenska kronor) hittar de samtidigt på bostadsobligationen. Krediten läggs på bankens skuldsida på balansräkningen och obligationen läggs på bankens tillgångssida och banken har balanserat “finansieringen” med två fullständiga påhitt”

    Som jag fattat det är obligation=förpliktelse eller skuld. Skapar en banks bostadsinstitut en obligation så kan väl ”värdet” av denna skuld till sig banken själv inte betraktas som en tillgång för banken? För att någonting exempelvis ett värdepapper ska kunna redovisas är det väl en förutsättning att detta någonting troligtvis kommer att inbringa framtida intäkter. Banken kan väl inte räkna troliga framtida intäkter från sig själv som en tillgång.

    En tillgång blir väl obligationen först för den som köper obligationen för ex 100 och denna ger rätt att få tillbaka ex 110 om typ ett år samtidigt som man under löptiden kan försälja obligationen, låna med den som säkerhet eller använda den som säkerhet i RIX för att få låna centralbankskrediter om man är en bank.

    Eller missuppfattar jag vad du menar? Fordran på den ursprungliga låntagaren trodde jag var det som var tillgången för banken. Och som jag förstod det har banken även om den ger ut en obligation med denna fordran som säkerhet(fordran som i sin tur är säkerställd med ex pant i ett hus) inte försålt den ursprungliga fordran utan den är kvar som en tillgång i bankens balansräkning.

    Det är som jag förstått det alltså fordran(på låntagaren) som balanserar skulden(från början låntagarens inlåning) i balansräkningen. Båda är dock helt och fullt som du säger fullständiga påhitt från bankens sida.

    • Bostadsobligationen har ju bostaden som pant och boskuldslavens betalningar på, framför allt, räntan som underliggande värde. Boskuldslavens skuld och framför allt den ström av framtida räntebetalningar ses som tillgångar av banken. På andra sida balansräkningen kluddar banken upp bankens skuld (=krediten) till kontoinnehavaren.

      Så här borde det väl se ut Banken skapar krediten (sin egen skuld) på sin balansräkning som de ger sitt eget bostadsinstitut som fixat ”bostadslånet” åt boskuldslaven. Banken har då en skuld på sin balansräkning motsvarande krediten och kräver att bostadsinstitutet fixar fram en motsvarande tillgång – bankens egna bostadsinstitut bakar då in boskuldslaven i en bostadsobligation som de ger sin egna bank. Så då har banken en tillgång i bostadsobligationen och en skuld i krediten som är lika stora. Bankens bostadsinstitut haren skuld till den egna banken och boskuldlslavens skulder som tillgångar och de är oxå lika stora.
      Men då hela skiten är samma bank så kan man ju egentligen skippa hela skiten och säga att banken hittat på boskuldslavens skuld – packat ihop den med andra boskuldslavar och kallar skiten ”bostadsobligation” på bankens tillgångssida medan de på skuldsidan har en motsvarande skuld i form av en kredit.

      • Jo det är ju klart den har, men obligationen är ju en fordran på den som ställt ut obligationen. Om banken ställer ut en obligation är väl det följaktligen en skuld för banken?

        Om det inte är så att man paketerar de ursprungliga tillgångarna(fordringarna på bolånarna) och säljer dessa. Men har fått uppfattningen att det inte sker i Sverige på det här viset. Men kanske har missuppfattat något? Har du någon källa?

      • Det kan säker vara som du säger. Har inte så bra koll men jag har fått uppfattningen att man kunde skilja ut två typsituationer hur bankerna agerar med olika instrument föra att ”finansiera” betalströmmarna. Nu har jag glömt exakta facktermerna men kan göra ett försök att beskriva.

        Situation 1. Banken skapar tillgång(fordran på låntagare) och skuld(kredit till låntagaren alltså inlåning på konto i banken). Banken ställer därefter ut obligationer(värdepapper som ger innehavaren rätt att kräva viss betalning av banken) med det underliggande fordringarna som säkerhet för det fallet att banken själv inte skulle kunna prestera det banken är skyldig att göra enligt obligationen. Fordran på låntagarna ägs i detta fall fortfarande av banken och redovisas på bankens tillgångssida i balansräkningen. Enda gången fordringarna på låntagare kan tas anspråk av obligationsägarna är om banken inte skulle kunna prestera enligt avtalet och alltså gå i konkurs.

        Situation 2. Banken skapar tillgång(fordran på låntagare) och skuld(kredit till låntagaren alltså inlåning på konto i banken). Fordringarna paketeras och säljs vidare så att de ägs av värdepappersinnehavaren. Banken har då sålt sin tillgång och lämpar över risken för betalningssvårigheter hos skuldslavarna till ägarna av värdepappret. (Om banken är riktigt förslagen kan den även sälja dessa paketerade fordringar dyrt trots att man vet att skuldslavarna inte kan betala och dessutom hos någon annan bank teckna en försäkring som betalas ut om låntagarna inte kan betala skulderna trots att fordringarna inte längre ägs av banken och således inte är redovisade som tillgångar hos banken.)

        Som jag förstått det är situation 1. det som är regel i Sverige och situation 2. det som skedde i USA under finanskrisens inledande skeden.

      • Hur som helst måste ju obligationen vara på bankens tillgångsida, eller hur. För banken kan ju inte gärna sälj en skuld till de andra bankerna (även om det är precis vad de gör när de ”lånar ut” sina egna skulder i Svenska kronor till kontokunder =kredit – så borde väl inte en bank var så dum så att de köper en annan banks skuld?))

      • Det kan mycket väl vara så att du har rätt och jag bara snurrat in mig här, men för mig så stämmer det inte logiskt att en av en bank utställd obligation(med fordringar på låntagare som säkerhet) skulle kunna vara möjlig att redovisa som en tillgång hos den bank som givit ut obligationen.

        Anledningen till att jag har fått denna uppfattning är att en obligation som jag förstått det är ett sätt att ”låna” för den som ställer ut obligationen. Alltså värdet på obligationen är den rätt som denna ger att vid ett visst datum kräva återbetalning plus viss ränta av utgivaren av obligationen. Så om Swedbank eller någon annan bank ger ut en bostadsobligation på ”marknaden” så köper en bank eller någon annan en rätt att erhålla återbetalning plus ränta från Swedbank. Obligationen borde då bli en tillgång för köparen som kan användas i allehanda transaktioner för att olja internbanklåning och även som jag förstått det användas som säkerhet för att få låna i RIX av riksbanken för att täcka underskott av centralbankskrediter på köparens konto i RIX. För Swedbank borde dock förpliktelsen att återbetala och betala ränta på grund av obligationen redovisas som en skuld i balansräkningen(dock självklart inte innan obligationen sålts). Fordringarna på låntagarna är efter försäljningen fortfarande tillgångar i balansräkningen som balanserar denna skuld.

        Om Swedbank inte kan prestera när obligationen förfaller till betalning så kan obligationsägarna sätta Swedbank i konkurs(något som inte skulle kunna hända eftersom systemet med Rix och Riksbanken och det statliga garantierna är konstruerade för att undvika att Swedbanks ägare ska behöva riskera sitt lilla egna kapital och framtida vinster). I en hypotetisk konkurs har obligationsägarna företräde när tillgångarna ska fördelas mellan fordringsägarna eftersom de äger obligationer som är säkerställda till skillnad från exempelvis allmänheten som har inlåning på konto i Swedbank.
        Denna situation är alltså situation 1. från kommentaren ovan.

        Banker kan också paketera och sälja sina fordringar på låntagarna (antagligen behåller banken mot en avgift administrationen av ränteinbetalningar och amorteringar). De har då sålt en tillgång vilket jag förstått det enligt resonemanget ovan är något annat än att sälja en obligation. (Situation 2. från ovan.)

        Ps. hoppas du inte tycker jag är tjatig nu. Håller med dig i din kritik av banksystemet och tycker du gör ett otroligt bra jobb med att belysa de enorma brister som finns i detta. Du har fått mig och säkerligen många andra att öppna ögonen och bli intresserad av att själva förstå mer om banksystemets helt sjuka konstruktion. Så frågar/påpekar endast vissa saker för att jag själv och kanske även andra ska kunna få en så bra förståelse som möjligt.

      • Du har missförstått hur en obligation fungerar och hur den ger avtryck i en balansräkning. Obligationen de utfärdar är inte en tillgång ”innan den säljs” den finns inte i balansräkningen ö.h.t.. När de säljer den så får de ersättning som tas upp på tillgångssidan och som finansierar utlåningen och sedan så blir det motsvarande skuld på skuldsidan.

      • Ok, vi antar att du har rätt. Hur kan då banken sälja en obligation om den inte finns på bankens tillgångssida? Och motsvaras den inte av en motsvarande kredit som banken också hittat på? (jag gillar det här ställföreträdande språket ”ställa ut” – Vem fan uttrycker sig mer än banker på ett så totalt ickeinnehållande sätt? Varför inte skriva som det är ”hittat på” för den fanns ju inte förut.)
        Från SEB
        http://taz.vv.sebank.se/cgi-bin/pts3/dop/produktportal.nsf/0/43349A7F860C1211C1256A34004C4BAA?OpenDocument

        ”Bostadsobligationer ges ut av bostadsinstituten för att finansiera deras utlåning. De största låntagarna i denna kategori är:

        SEB
        SCBC – SBAB (ägs av staten)
        Stadshypotek – Handelsbanken (som även kallas för caisse)
        Spintab – Swedbank
        Nordea Hypotek”

        Så hypoteken ovan hittar på en bostadsobligation för att deras banker ska hitta på en lika stor kredit (=bankernas skulder på Svenska kronor). Jag antar att banken ger sina skulder som de ”lånar ut” (=krediten) till sitt eget hypotek mot att banken får bostadsobligationen, eller? Och så länge den påhittade bostadsobligationen är på bankens hypotek och inte har sålts den till den inavlade egna banken så finns den inte på bankens balansräkning – visst, det kan jag hålla med om men jag har aldrig hävdat annat. Men när banken tar emot den påhittade bostadsobligationen hamnar den på bankens balansräkning? Eller var är den då någonstans? För enligt texten ovan är finansierar ju den påhittade bostadsobligationens med bankens likaså påhittade krediter. Och om banken ger sitt hypotek krediter måste banken få något på andra sidan balansräkningen som väger upp det påhittet och är inte det i så fall just den påhittade bostadsobligationen från hypoteket?

        Och då hypoteken och banken är samma skit så varför inte bara bortse från bladdret ovan och säga att bankerna hittar på hela skiten även om de har en proxy (hypoteken) för att snurra till skiten?
        Men redogör gärna för hela gången med balansräkningar och allt.

      • Ni får hålla isär två fall (tror jag underlättar). Dels när ett icke-bankinstitut emitterar en obligation och när ett bankinstitut gör det.
        Säg att Ericsson emitterar en obligation. Då erhåller E avista i likvid för obligationen. Sagda avista (dvs fordran på bankinstitut) är nu en tillgång för E medan obligationen är en skuld. Både skulden och tillgången dyker upp i balansräkningen hos E samtidigt. (Men avistan är i sig existerande. Den förfogar obligationsköparen över innan köpet).

        I fallet bankinstitut så kan Banken B bestämma sig för att emittera en obligation. Också här betalar köparen med befintlig avista. Men en skillnad är att avistan kan ligga hos en annan bank C. Nu kräver B in skulden från C och C betalar med RIX-fordran.
        De som händer i B är att avistan upphör att existera. B får RIX-fordran som tillgång och har obligationen som skuld.
        Man kan beskriva det som att i bankinstitutfallet så omvandlas avistan till en fordran med lång löptid.
        Det är denna mekanism som gör att banker kan ha stora fordringar på låntagare men lite avista. Räknar man ihop avista och emitterade obligationer så stämmer det dock.

      • Vad är avista? Såsom SCB definierar avista:
        ”Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton”, I transaktinskontona ingår lönekonton, dvs krediter (=bankernas skulder till kontoinnehavrna på Svenska kronor). Om du menar att vad bankerna har på sina centralbankskonton, vilka är Svenska kronor, ingår i avista, så får du visa en sådan referens men som SCB definierar den framgår det varken om de är del av avista eller ej – snarast verkar tolkningen att det INTE är Svenska kronor utan enbart krediter som ingår i avista.. Då M1 innefattar MO och avista och M0 är mynt och sedlar tyder det än mer på att centralbankspengar inte ingår i avista då sedlar är centralbankspengar, dvs Svenska kronor. För att inte bladdra ihop begreppen vill jag att du särskiljer på krediter och centralbankspengar, dvs Svenska kronor, som bankerna håller. Om centralbankspengarna, de Svenska kronorna, är en delmängd till avista som bevisligen består av krediter, dvs bankernas skulder på Svenska kronor, så är det som att blanda päron med äpplen. Bankens skulder på Svenska kronor (=krediter) kan inte vara i samma mängd som deras tillgång av Svenska kronor.

        ”I fallet bankinstitut så kan Banken B bestämma sig för att emittera en obligation. Också här betalar köparen med befintlig avista.”
        Du menar att Handelsbanken inte använder Handelsbankens hypotek för att hitta på (emitera på Bankorwellianska) bostadsobligationen? För det är bostadsobligationer vi talar om. Och givetvis ”betalar” banken med bankens påhittade skulder, dvs krediter – att du använder det bankorwellianska avista ändra ju inget.

        Jo en bank kan köpa en annan banks bostadsobligation och de använder clearingsystemet i RIX då ingen bank kan acceptera en annan banks skuld i Svenska kronor (dvs krediter) som giltigt betalmedel utan måste cleara skulden med centralbankspengar, dvs kräver att bli betalda i Svenska kronor på samma belopp som bankskulden (=krediten) som banken ska överta (det finns ju ingen anledning att en bank ska ta över en annan banks skuld på Svenska kronor till en kontoinnehavare, dvs kredit, varje bank kräver därför att en annan banken skickar med en lika stor summa av bankens centralbankspengar, dvs de Svenska kronor som är det enda som bankerna ser som pengar). Detta används i Interbank lending för att täcka upp om en bank får taskigt med Svenska kronor, dvs centralbankspengar. Vilket även är vad bostadsobligationerna används till, för att bankerna ska kunna bolla sina pyttesmå innehåll av Svenska kronor i RIX och kunna växla sina falskmyntade krediter som bankerna inte ens sinemellan kan acceptera som Svenska kronor.
        Så vad är din poäng? Mer än att visa på att du är duktig på att prata Bankorwelllianska?

      • Till Zeke Varg
        Jag bad dig svara på frågorna och enklaste sätt för en ickematematiker är nog att använda ett Venn-diagram, det borde inte vara så svårt. Kolla vad Venn diagram är och klargör i vilken av mängderna ”Svenska kronor” ((eller om du vill kalla det monetär bas) och Bankernas påhittade skulder (du kan kalla det krediter om du vill) som du sätter ”avistainlåningar” i för jag har inte sett en entydig definition där detta framgår

        Visa även förhållandet mellan mängderna ovan och hur de växlas mellan varandra genom RIX. Om du har något sakligt att argumentera mot min beskrivning av denna process gör det annars kommer jag inte acceptera att du döljer saker med ett krystat odefinierat språkbruk som saknar all form av entydighet (du vet entydighet är ett viktigt begrepp om man vill göra sig förstådd – men det är inte dina avsikt, eller hur?). Vill du inte reda ut begreppen i ditt språkmissbruk så finns det ingen anledning att vi fortsätter detta trams.
        /Lincoln

      • #Paul. Rörande obligationen så är det ju precis det jag beskrivit ovan. Obligationen är efter den sålts en skuld för banken och en tillgång för köparen.

        ”När de säljer den så får de ersättning som tas upp på tillgångssidan och som finansierar utlåningen och sedan så blir det motsvarande skuld på skuldsidan.”

        Håller jag dock inte med om. Banken behöver inte finansiera sin utlåning banker hittar på både inlåning(bankens skuld till låntagaren) och tillgången(låntagarens skuld till banken) från ingenting. Själva ”påhittandet” av skulden behöver inte finansieras överhuvudtaget. Det enda som behövs är att banken har extremt lite mer tillgångar än skulder(=eget kapital) på grund av kapitaltäckningsreglerna. Det egna kapitalet som behöver hållas är i princip ingenting på grund av att banken själv får bestämma en metod att beräkna ”risken” med sina exponeringar.

        Vad som däremot banken kan behöva finansiera är betalningar mellan konton i banken och andra banker. Betalströmmarna mellan olika banker samlas i knytpunkten för det svenska betalningssystemet RIX där de kvittas med varandra. Den bank som hamnar på överskott efter att betalströmmarna under en dag har kvittats mot varandra kan välja att låna ut det till andra banker eller låna ut till Riksbanken. Banker som hamnar på underskott får i sin tur välja att låna av andra bankers överskott eller att låna i Riksbanken. Riksbanken sänker och höjer räntan, ställer högre eller lägre krav på säkerheter osv allt för att understödja att betalningssytemet kan hållas under armarna och bankernas parasiterande kan fortsätta problemfritt.

      • Jag ,måste erkänna att jag snarare förstår problemet i linje med Peter, dvs att bostadsobligationen utfärdas med bolånet (dvs skuldsedeln) som underliggande värde. Skuldsedeln ligger alltså fortfarande kvar som tillgång i utfärdande bank. Som betalning för obligationen får utfärdande bank ett belopp i likvida medel i utbyte mot framtida inlösen (grundpris + ränta). Jag misstänker att funktionen inte är väsensskilt från tex en aktie med framtida utdelning

        Frågan är i så fall (om jag fattat rätt) varför denna transaktion?

        Jag misstänker att det har med tekniska krav på bankerna men kan inte riktigt finna vad…

        Vi behöver luska vidare för som alltid (när det gäller banker) ligger här en hund begraven!

      • Jo, det vore intressant att se med balansräkningarna hur det redogörs. Hur ser förändringen ut bankens bostadsinstituts balansräkning ut när de hittar på bostadsobligationen och hur ser förändringen ut på bankens balansräkning ut när de tar över påhittet från den egna bostadsinstitutet?
        För seg i huvudet efter dagens mangling för det och imorgon har jag nada tid..

  9. Teknisk analys kan fungera som indikator (av någon anledning gör det ofta det), men man måste vara medveten om att det inte är TA som styr priserna. Jag agerar aldrig på tekniska analys men använder det för att förutspå hur de som dikterar priserna (de stora bankerna) tänker göra härnäst🙂

    Så idiotförklara inte personer som använder TA, då det ofta fungerar.

  10. När man skriver på detta sätt så förstår man att argumenten tryter.

    Lyser WT om det hela med noll kred som följd.

  11. Din aggresivitet mot andra bloggare minskar mitt förtroende för dig. Om du inte accepterar att folk har andra åsikter och teorier än du själv, så agerar du precis som de självgoda politiker och makthavare som inte agerar för folkets bästa. Påtala gärna sakfel hos andra bloggare etc, men folk kan ha fel utan att de ska behöva anklagas för att vara hjärndöda mm mm. Är du felfri – det är inte jag.

    • Vad i sak har du att säga emot det jag skriver? Ta din dagliga dos av Cornus nedpissande på ”bolånetorskar”, ”begåvningsbefriade” och alla andra nedlåtande omdömen som han dagligen sprider ut sig för att hans finansvalpar till läsare ska få sin dagliga dos av ”golden shower” och känna sig överlägsna. Mår du bättre av det så fortsätt med det för från mig får du bara förakt för att du hycklar och det mår du nog inte så bra av. Så gå till Cornu och gödsla ditt ego i strålarna från hans ”Golden shower”.

    • Cornucopia kallar ofta folk för ärthjärnor, mindre begåvade, torskar, mm oförskämdheter. Så försvara inte honom. Han får bara smaka på sin egen medicin.

      • Nä, det är lite roligt att Cornus springpojkar är så upprörda över mitt språkbruk när Cornu är minst lika vidrig. Men jag använder en mindre högdragen skitförnäm stil så det kanske är det? Har man bara näsan högt i luften så ser det snyggare ut när man pissar, såsom Cornu?

  12. Intressant. Går nog att skriva under på att ”bankerna” är svin. (Dessutom är de ”skyddade verkstäder” med all statlig stöd de får när de är i knipa. Men vad är de som lånar mer pengar än de har råd att betala tillbaka?

    • De lånar inte ut Svenska kronor allt – det de ”lånar” ut är sina egna skulder på Svenska kronor som de sedan tar ränta på. Tänk om du kunde göra det! Låna ut dina skulder och påstå att de är Svenska kronor samt ta ränta på dem! Snacka om att många boskuldlsavar skulle bli tvärrika om alla hde rätt att göra det.

  13. Hej
    Konstigt språkbruk ni använder, men det är väll lätt att ta till brösttoner när man inte behöver titta varandra i ögonen?!? L du har en hel del bra poänger i det du skriver, men snälla, kan du inte nyansera språket lite?

    Fast hur osams ni är om detaljerna i typ om pengar existera eller inte, eller vad ni nu bråkar om. In the end of the day, om inte jag kan betala räntan på bolånet så kommer banken/systemet att ta huset i från mig och jag får hitta något annat tak för huvudet. I den situationen blir pajkastningen kanska trival.

    Kanske dax att starta ett politikst parti eller liknanden och mer taktiskt driva frågan? För det är väll förändring du vill uppnå L eller?

  14. att tvinga någon att ingå ett avtal (exempelvis ett bolån) är en brottslig handling. avtalet i sig blir under dessa förhållanden inte bindande – läs avtalslagen.

    så alla ni som säger att ni tvingades ta ett bolån, sluta amortera och betala ränta, ni har inget att frukta.

    …eller hur var det nu. just det, det var ingen som tvingade er att ta lånet.

    • Så länge man kan tänka sig att bo i en husvagn eller på gatan så blir man faktiskt inte tvingad som du säger. De flesta som vill bo i en normal bostad är dock tvungna att låna för att ha råd att bo någonstans och orsaken till det är att bankerna trissar upp priserna genom sin kreditgivning. Kreditgivning för bostadsköp resulterar alltid i tillgångsinflation på bostadsmarkanden.

      Eftersom bankerna kan trissa upp bostadspriser kan de faktiskt tvinga folk att låna, särskilt när priserna stiger i snabbare takt än BNP.

      Förstår du?

      • Japp och när bankerna dessutom maskerar att de är en mellanhand som trissar upp priserna på budgivningarna med fullständigt påhittade krediter och hävdar att det är en ”marknad” så är det otillbörlig marknadsmanipulation och bedrägeri. Och om bankerna dessutom får det till att boskuldslavarna blir rikare genom att bjuda över varandra i skuldslaveri med bankernas påhittade krediter på boskuldslavsauktionen de kallar ”bostadsmarknad” genom att döpa om bostadsinflation till ”värdeökningar” (som, som sagt helt beror på att bankerna dopat priserna med sina påhittade krediter) så är det ytterligare bedrägeri. Och, som sagt, den bedragne är aldrig den skyldige.
        Förhoppningsvis vaknar allt fler boskuldslavar upp ur alla dimmor om ”värdeökningar” och skitsnack om ”bostadsmarknad” och ser hur de blivit fjättrade av en fullkomlig parasit och bedragare!

      • Det är svårt att vakna upp när man tror att man blivit stenrik på bo i ett hus (som för övrigt är en konsumtionsvara som måste underhållas för att inte förlora värde), men förhoppningsvis förstår de vad som skett efter att bostadsbubblan spruckit.

        Kan det verkligen klassas som bedrägeri från bankens sida? De gör ju vad som maximerar vinsten för deras aktieägare precis som andra privata företag. Skillanden är isf att staten subventionerar bankerna så att de kan tjäna mer än de annars skulle genom monopol, riksbank och bailouts. Samma sak gäller när du använder ordet parasit, varför inte kalla det vinstmaximerande företag istället? Eller är alla privata företag parasiter?😀

        Eller tänker jag fel?

      • Jag har svårt att hitta någonting i en bank som har någonting med företagande att göra överhuvudtaget.
        Jo, jag tycker falsk marknadsföring, otillbörlig marknadsmanipulation etc är bedrägerier.

      • jag förstår människors irritation över att ”grannen bor finare än jag” men jag tycker inte att det är skäl nog att klaga på bankernas vinster.

      • när jag läste ditt inlägg igen såg jag att det handlade om kreditgivning och tillgångsinflation och inte om bankernas vinster i sig så var vänlig och bortse från mitt svar till dig (kommer inte ihåg exakt vad jag skrev)

        jag kan dock konstatera att du använder uttrycket ”vill bo” och inte ”banken tvingar mig att bo i detta hemmet” så min poäng kvarstår, det är frivilligt att gå till banken och be om ett lån.

        tycker man att det är dyrt att köpa ett befintligt hem får man väl kolla på olika alternativkostnader.

  15. Lincoln;
    Har ingen om vem du är och vilken bakgrund du har. Jag kan bara konstatera att det språkval du väljer att använda tar bort varje spår av trovärdighet, och alla dina personangrepp på tex Cournicopia faller ju också platt till marken när man konstaterar att det är han som intervjuas av SVT, och inte du.

    • @BengtE
      Jag vet inte vem du är heller och ditt språkbruk tar bort all trovärdighet jag känner för dig. Jag skriver inte för att slicka finansvalpar i röven som Cornu gör för att maximera utbetalningarna från ”Google adsense”. Jag försöker skriva till vanligt folk och förhoppningsvis bli förbannade över den parasitism som bankena står för. Som jag skrev till ”Patrik”:

      ”Vad i sak har du att säga emot det jag skriver? Ta din dagliga dos av Cornus nedpissande på “bolånetorskar”, “begåvningsbefriade” och alla andra nedlåtande omdömen som han dagligen sprider ut sig för att hans finansvalpar till läsare ska få sin dagliga dos av “golden shower” och känna sig överlägsna. Mår du bättre av det så fortsätt med det för från mig får du bara förakt för att du hycklar och det mår du nog inte så bra av. Så gå till Cornu och gödsla ditt ego i strålarna från hans “Golden shower”

      • Tack Lincoln;
        Nu gav du mig ytterligare prov på din alternativa ”språkkonst”. Ingen seriös människa med bra utbildning uttrycker sig på det sätt du gör. Om du dessutom gör anspråk på att bli tagen på allvar, vilket man får förmoda, har du milt uttryckt en ganska lång väg kvar att gå.
        Skulle du trots ditt språkbruk ha en publik som spelar i samma division så spelar det mindre roll eftersom det saknar betydelse i den verkliga och seriösa samhällsdebatten.

      • Jo du gillar att vara skitförnäm och det är det enda ekonomer, för det är det jag antar att du är, har att komma med. Om du nu tror att det ”går hem” hos folk så tror du nog djävligt fel.

        Jag har en gedigen utbildning men i naturvetenskap – skillnaden mellan naturvetenskap och hokus pokus ”vetenskapen” ekonomi är att i naturvetenskapen skiter man fullständigt i stjärtföringen men för dig är stjärtföringen allt – för hitintills har du varit djävligt fixerad vid hur jag för min stjärt men totalt skitigt i att diskutera något av det jag skriver. Så passar inte jag så gå till Cornu och var duktg stjärtgosse där!

      • …..”ekonomer, för det är det jag antar att du är,” Fel. Naturvetare. Därför känns det enbart beklagligt att läsa det du skriver. Du vet, det enda ansikte man har i dessa sammanhang är just sitt språk. Där avslöjas människan bakom – vilket du inte verkar vara medveten om.
        Jag var bara nyfiken på om detta forum var så som jag fått det beskrivet – och tyvärr stämde det. De ämnen du tar upp är intressanta, men att diskutera dem i ett tonläge som inte hör hemma i forskarsamhället känns inte meningsfullt.

        Tack och hej

      • Du är ingen naturvetare för då skulle du skitit i formen och diskuterat innehållet i det jag skrivit (vilket du inte gjort en enda gång hitintills). Det du skrev om att språket avslöjar vem man är säger mycket riktigt vem du är – en hycklande översittare som inte har några argument utan istället försöker pissa på budbäraren och formen genom att bruka ett överlägset nonsensspråk. Men tyvärr så är inte jag så snäll mot hycklare. Kom tillbaka när du vill och är kapabel till att diskutera i sak. Som sagt, naturvetare är du inte!

      • jag tycker Lincon har en poäng när han konstaterar att Cornucopia? skriver nedsättande om folk.

        jag tycker även att Bengt E har en poäng när han konstaterar att Lincon skriver nedsättande om Cornucopia?

        i många forum stängs man av om språket i ens inlägg är för dåligt men i Cornucopia? och Lincons bloggar är det faktiskt bloggarna själva som sätter ribban så passar det inte är det väl bara att sluta läsa respektive blogg!

    • Nada! Jag hoppade av parasitkarussellen i tid och har en stor summa på Riksgälden (där de faktiskt förvarar Svenska kronor – men det är givetvis inte optimalt att ha dem där heller men det är för mycket att ha i madrassen).

  16. Bara för att klarlägga en liten detalj: banken kan inte låna ut pengar som inte finns. Den kan inte hitta på en tillgång att lägga i balansräkningen heller. Det enda banken kan göra är att ta in pengar någonstans ifrån, och sedan låna ut samma pengar. Allt annat blir negativ likviditet och konkurs. Hur kan det vara så svårt att begripa?
    Obligationen är ett lån helt enkelt, banken lånar upp en miljon av en privatperson som den senare lånar ut till en annan. Om banken lånar ut pengarna innan de har ställt ut obligationen till någon, debiteras hela lånet kassan, d v s banken måste använda sitt eget kapital.
    Det finns ingen magi i detta, sluta leta konstiga förklaringar!

    • Nip, näp nopp! Banker lånar inte ut pengar – om du med pengar menar Svenska kronor. Banken lånar inte ut ”inlånade” Svenska kronor (och ja, det är en saga som Cornu tror stenhårt på – kan någon fråga honom om han tror på tomten också?). Jo, banken ”lånar ut” sina egna påhittade skulder (krediter) på Svenska kronor de hittar på från luften. Och bankerna kan inte ens själva se sina påhittade skulder på Svenska kronor(=krediter) som Svenska kronor då en bank vägrar ta över en annan banks skuld (=krediter) på sin balansräkning. Och om bankerna inte ens själva ser sina krediter (=skulder) som Svenska kronor så är det lite svårt att ta dem på allvar när de påstår att deras krediter är Svenska kronor.
      Kolla in länken som finns i början av blogginlägget så kan du läsa finns det lite matnyttigt där.

      Här kan du lite snabbt lyssna på ekonomiprofessor Richard Werner som förklarar att bankerna inget lånar ut (men jag egentligen tycker jag att bankerna faktiskt lånar ut något – de de lånar ut sina egna skulder till kontoinnehavarna =krediter – men Werner kanske är för snäll för att säga som det är):

    • Harald, hur förklarar du då det faktum att vare sig jag eller någon någon annan jag pratat med eller känner ALDRIG har haft ett minus på kontot pga att banken lånat pengar för att låna ut?
      Redan där faller din teori helt och fullständigt, eller hur?

  17. Trots all sin orimlighet så har det innevarande systemet stora och mäktiga krafter på sin sida, nämligen de som äger skulderna. Detta avspeglas i mer och mer kommentarerna, men du använder din bultbräda på ett oslagbart sätt. Bara på dem Lincoln!!!

    Det finns hjälp om du blir trött. Här är en som har dokumenterad bakgrund, Michael Hudson, eller han kanske ljuger? : http://www.youtube.com/watch?v=cVYbxU0My-w

  18. Kommer ihåg att en av de första gångerna jag blev misstänksam mot Cornucopia var när han av någon anledning länkade till nåt av Hudson som han gillade, men samtidigt generellt avfärdade honom. Hudson är oöverträffad när det gäller begriplighet och bred kunskap om penningfrågan genom historien
    Idag havererade så Cornucopia totalt i sitt obalanserande och skrattretande angrepp på, just det, ”haverister”. De här nålsticken mot honom (får skylla sig själv) som ju eskalerat kraftigt på senare tid har uppenbarligen ätit honom hårt och nu tappade han helt klart huvet och skärpan.
    Dock kan jag ha förståelse för honom på det sättet att det faktiskt inte är roligt att bli häcklad av folk som är anonyma när man själv är offentlig. Som och stå på en scen med strålkastare i ansiktet och diskutera med publik man inte ser.
    Men kändisfällan ser ju också ut så där, man tjänar sina pengar på att bli känd men får då samtidigt skiten med att vara känd

  19. Lincoln mot Cornucopia. Lincoln leder solklart och Cornucopia har helt klart fått sig en omgång. Men det är inte det viktiga. Vi får inte glömma ämnet, hur bankerna med politikernas goda minne parasiterar på oss (99%) alla.

    Det positiva är att sanningen om parasiterna kommer fram och dessutom att systemet är globalt. Det vore bra om några stycken duktiga på språk vill ta på sig uppgiften att översätta Lincolns blogg.

  20. Lincoln, tack för ännu ett bra inlägg.
    Skit i idioten Cornu-freak! Han är endast en högmodig nyttig idiot som likt en papegoja endast upprepar det hans uppdragsgivare vill att han ska säga. Han är med andra ord prosituterad!

    Det är bara hans trogna följeslagare, tillika likasinnade idioter, som sväljer hans lögner.

    Tänk på att det finns en förklaring till varför han tjänar pengar på sitt ordbajseri och inte du. Du skriver sanningen och han förvränger den. Han skriver bara för att tjäna pengar (på meningslösheter) medan du skriver för att sprida sanningen och utbilda folk. Det säger ju allt om era respektive personligheter och uppfattningar om moral.

    Men jag antar att det bara är symptomatiskt för den tid vi lever i: sanningssägarna skall förtigas och förtryckas medan lögnarna skall berikas och höjas till skyarna för att sprida sin dynga.

    Fortsätt skriv som du alltid gjort på ditt briljanta sätt, för vi alla vet att du är en sanningsbärare. Det kommer en tid då allt fler kommer att upptäcka det.

    MVH
    J

  21. Det bästa som kan komma ut av den här cat-fajten är att en hel del folk ger sig fan på att förstå detta.
    Där kan det här testosteronstinna bankandet från båda håll ha en stimulerande effekt. Frågan hålls kvar på bordet, Cornucopia kan inte hålla sig från att fortsätta med sina slängar. Herregud måste alla Wallenbergare tänka, här har vi lyckats verka utan att synas i över 100 år och nu dras detta fram i ljuset. Det har ju funkat så bra att skicka fram såna hala ålar som Klas Eklund och Wolf i Aktuellt och finta bort folket med gallimatias

  22. Du ligger tvåa på wordpress. Bra! Du borde ge ut din blogg som läsebok för folket. De flesta fattar att det är nå´t lurt. Men det är otroliga krafter som styr oss. Som har hela maskineriet på sin sida. Och dom har jobbat sen 1500-talet med sin bluff. Bankerna äger Skulderna! Det är allt dom äger! Otroligt!

  23. Har försökt att kommunicera med Cornu och nu är jag säker. Han bluffar, han är inte så korkad som han spelar. Han har en annan agenda än vanliga skuldslavar. Han går någons ärenden. Men det är ju helt sjukt vilket tillträde han får i media med sin desinformtion. Spelar ingen roll hur man argumenterar, han sitter på sin höga häst och förödmjukar alla som pekar på den nakne kejsaren.
    Han påstår att Anders Borg är obildad, men det ligger i linje med någons ärende, de som styr bankerna.

    • @Okunnig fråga

      Har också blivit övertygad att Cornu inte är okunnig. Hans agenda är nog rätt enkel. Han har ögonen på sig ifrån finanssektorn nu och hans karriär hänger helt på om han lyckas med mörkläggningen av hur bankverksamheten fungerar. Lyckas han med att vara en lydig desinformatör så väntar ”guld och gröna skogar” för honom. Erkänner han att Lincoln har rätt så finns det inte någon framtid för honom någonstans i finans och spekulationskretsar.

      Så Cornu vet hur det ligger till men väljer att blåljuga om detta, och agendan är hans egen privata vinnings skull. I varje fall så tror jag att det är så.

      • Kan inte annat än hålla med dig, Janne och “Okunnig fråga” (som jag tycker ska byta nick🙂 ). Jag tror inte heller Cornu är korkad eller inte förstår hur det funkar – han vet!

        Men undrar om hans känsliga tåspetsar är spelade eller inte? För han verkar ha gått igång ordentligt på det jag skrev (jag har iofs inte brytt mig om att läsa vad han svarar emn jag kan tänka mig att det är svepande idiotförklaringar som han brukar syssla med. Undrar om han verkligen tog åt sig så mycket för han verkar ju ha lagt en djävla stor del av sin självbild i att vara någon slags “finansguru”.
        Själv har jag svårt med bultbrädan och ibland träffar jag snett. Men om jag inte riktigt vet, såsom med Peter och Nebilios åsikter om bostadsobligationer så inte fan går min självbild i tusen bitar om jag har fel! Jag vill bara ha reda på hur det funkar men då det finns så jävla mycket medvetna eller omedvetna desinformatörer är det lätt att man bankar fel folk på tårna med bultbrädan. I fallet Peter och Nebbilio vet jag att ingen av dem är desinformatörer och hoppas att vi kan reda ut hur fan bostadsobligationer skapas etc.

  24. Ja Cornu är väldigt irriterad tydligen, ett litet utdrag på detta ifrån ”Penningsysstemhaverister” http://cornucopia.cornubot.se/2012/02/penningsysstemhaverister.html

    ”Cornucopia?Feb 26, 2012 06:59 AM

    Man bemöter inte idioter. Jag har i flera år tagit upp frågan om hur pengar blir till, men när man inte får skriva ordet ”pengar” utan att definiera det som Lincoln vill är allt annat meningslöst. Och jag tänker inte gynna en haverist och uppenbart psykfall med en debatt. Lincoln behöver inte debatt, han behöver få ut ett nytt recept från sin läkare.

    Cornucopia?Feb 26, 2012 07:01 AM

    Som jag skriver i blogginlägget så behandlas dessa ”icke-pengar” som betalningsmedel av alla inblandade, inklusive Lincolns läsare. Sådan är verkligheten. Resten är trams.

    Cornucopia?Feb 26, 2012 09:41 PM

    Som sagt, jag har redan skrivit detaljerat om det hela, t ex Bullions gästartikel där kapitalkraven finns med, liksom att man måste ha inlåning för att låna ut (om det så är de nyskapade ”icke-pengarna”, som dock generellt alltid omedelbart flyttas). Banken kan bara tjäna räntenettot, dvs tjänar inte pengar på ingenting. Och siffrorna på konton går oavsett vad man kallar dem att använda som betalningsmedel.”

    Men du är inte ensam, även vi andra fick oss en släng utav en av Cornus skarpsinninga anhängare..🙂

    ”AnonymFeb 26, 2012 05:25 AM

    Lincoln, Superzeke, HelenaPalema, Hemimamma, Mavera, etc.
    Alla är det helt rabiata galna rättshaverister som endast har en enda agenda, nämligen att i avundsjukans namn girigt tråna efter anda människors pengar.”

    • Jo, det lustiga är ju att vi har hänvisat till Professor Steve Keens arbeta, ekonomiprofessor Richard Werners arbete, Ekonomiprofessor Michael Hudsons arbete, Fd FED chefen för New York och alla kastar Cornu till psykavdelningen. Jo, han har nog stora erfarenheter från psyket, den kära Cornu, han måste ha suttit där många år och studerat! För sakligt har han ju inget att sätta emot och några andra referenser till ekonomiska arbeten kan han inte ge mer än till sitt storhetsvansinne.
      Stackars man – eller skolpojke var det!

      • ”First they ignore you, then they ridicule you, then they fight you, then you win.”
        Lite beroende på ”arenan” så befinner vi oss på olika platser i ”skalan”..
        Cornu börjar rusta för fight, och det kommer han och hans gelikar förlora grovt, om det är sanningen som är det bästa vapnet det vill säga..

      • ….å glöm inte riksbankschefen Ingves som också hänvisats till ofta. Anders Borg har också sagt lite för mycket sanning, tom så att DN tog bort artikeln från nätet..

    • Uppenbart har jag hamnat i både kunnigt och celebert sällskap och det får jag väl ta som en komplimang. =0)

      Den anonyme stackaren ”hen” verkar inte ha någon koll på mycket i alla fall. Jag trånar INTE efter andra människors pengar. Ville jag ha dem så vet jag hur man skaffar dem utan att TRÅNA efter dem.

      Baskunskaper i könsroller garanterar den förmågan och alla kvinnor skulle vara medvetna om vilken kraschsäker bank de sitter på😆

      Dessutom haver jag tillika många agendor. Den viktigaste är att sjuka människor ska få vård. Vill man kalla mig rättshaverist till följd, så var så god, då erkänner jag mig skyldig.

Kommentarer inaktiverade.