Lögnerna om räntenettot

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

Tar och avlivar en till lögn som bankerna dras med om det sk ”räntenettot”. Jag har gjort det i tidigare inlägg och men på en kommentar  från Edward tyckte jag att jag fick ihop ett ganska schysst och förhoppningsvis enkelt svar så därför gör jag ett inlägg av det:

Edward skrev:

”Fråga: i någon mån kanske “räntenetto” är relevant?

Om jag går till banken och “får” ett sk “lån” på 1 MKr så skapas ju ett konto i mitt namn i banken med saldo 1 MKr. På detta konto ger mig banken en ränta på säg 0,1%. Samtidigt bär jag på en skuld till banken på samma summa. Räntan på denna skuld uppgår till säg 4,1 %. Alltså får jag 1000 Kr i ränta av banken och banken får 41000 Kr av mig. Bankens “räntenetto” blir då 4% = 40000 Kr. Och det är ju just detta gap som gör affären lönsam för banken. Synd bara att de aldrig vill tala om att allt är totalt påhittat…”

Mitt svar:

Nä så är ju det inte. Vi tar dina siffror och låt oss, för att göra det skitenkelt, säga att banken har noll kronor att låna ut men skriver ett skuldpapper på 1 miljon Svenska kronor (obeservera att detta är ett skuldpapper/kredit på att banken är SKYLDIG 2 miljoner Svenska kronor- skuldpappret/krediten är inte 2 miljoner Svenska kronor)  som banken får en kommun att “låna” (vilket är ok enligt Basel2 då bankerna inte behöver ha ett öre för att “låna ut” sina skulder, dvs krediterna, till stat/kommun). Med dina siffror kommer då banken ha en skillnad på “utlåningsränta” och en “inlåningsränta” på 40 000 kronor- sant – men ändå inte då banken inget har ”lånat in” eller ”lånat ut”. För vad var det för kapital som bankerna hittade på sina skuldsedlar från? Vad var det satsade kapitalet? Jo NOLL kronor. 40 000 kronor i avkastning på NOLL kronor i eget satsat kapital är en djävla avkastning på eget kapital!

Men säg att banken måste lägga en liten plutt hos Riksbanken i eget ”satsat” kapital – som t.ex de 3360 kronor som krävs för att hitta på 2 miljoner som de “lånar” ut i form av bankskulder(=krediter) för att skuldförslava en bostadsskuldslav enligt Rikbankschef Ingves. Har då banken “satsat” dessa 3360 kronor? NEJ! De ligger ju för fan kvar på Riksbanken och är fortfarande bankens tillgångar. Jämför det med frukthandlaren som åker till grossisten varje morgon och satsar 3360 kronor för att köpa frukt som han ska sälja. Frukthandlar satsar och riskerar sina 3360 kronor varje dag och avkastningen på eget satsat kapital är mellanskillnaden på dessa 3360kronor och vad han lyckas sälja frukten för – frukthandlaren kan inte lägga några djävla pengar på Riksbanken i sitt eget konto – gå och köpa frukt för ingenting och sedan påstå att han “satsat” de 3360 kronorna som han lagrar på Riksbanken. För alla är det en absurd tanke att frukthandlaren skulle kunna göra en sådan pryl – MEN för bankerna är det helt okej att ljuga och bedra människor på det sättet.
Slutsats:
BANKERNA satsar inte ens något eget kapital – de har ju för fan kvar det på sitt eget konto hos Riksbanken som en TILLGÅNG! Så va fan de nu får in så är det AVKASTNING PÅ ICKESATSAT KAPITAL!

OCH

då bankerna inte satsar något är allt detta djävla skitsnack om ”risk” fullständigt nonsens det med. Risken för bankerna är att folk kommer på bedrägeriet och hämtar tjära och fjädrar samt hämtar ut de Svenska kronor som bankerna påstår finns på deras konton men som inte finna där..

Men tack för att du tog upp det för det är en till myt och bullshit som bankerna göder folks tankar med – men förr eller senare gödslar asen för mycket och folk ruttnar på svinen! Om jag låter arg så är det inte på dig!

55 thoughts on “Lögnerna om räntenettot

  1. Du kanske redan besvarat frågan ovan och jag missat det men är inte räntenettot skillnaden mellan den lilla mängd Svenska kronor som bankerna lånat upp hos Riksbanken och det räntenetto som bankerna skapat ur tomma intet genom kreditexpansion?

    Kostnaden för den lilla mängd som banker har upplånat hos Riksbanken kan ju knappast vara intressant. Är det något jag missat?

    • Från wiki
      ”Räntenettot är inom ekonomi skillnaden i absoluta tal mellan ett företags räntekostnader för upptagna lån och ränteintäkter från utställda lån.”

      Precis som du skriver är det inte relevant utan bara en avledning för att vi ska tro att det bara är på ”räntenettot” bankerna ”tjänar” sina pengar – vilket de hävdar.
      För det är ju så vi vanliga dödliga ser på ett räntenetto – jag lånar 1000 Svenska kronor av Nisse som tar 2% i ränta, dvs 20 Svenska kronor om året, samtidigt som jag lånar ut dessa 1000kronor till Per till 10% ränta, dvs 100 kronor om året- då har jag tjänat ett räntenetto på 100-20=80 kronor.
      Men då bankerna hittat på sina egna skulder som de ”lånar” ut och inte haft någon ”inlåning” så fungerar inte bankerna som i exemplet ovan. Och då bankens inlåningskostnader är noll så är hela summan de lyckas krama ur skuldslaven ren vinst och ett räntonetto i enlighet med Wiks definition ovan. Men du har rätt att i bankernas totala ”inlåningskostnader” måste man även lägga till bankens räntekostnader för att få låna Svenska kronor av Riksbanken. Men om man lägger till detta till ovan är de, som du skriver, en nästinill totalt oväsentlig del som man i princip kan ignorera.

      • Ok då förstår jag! Har aldrig förstått vad räntenettodebattten handlar om… Varför inte fokusera på det verkliga problemet, att bankerna skapar 97% av den Svenska penningmängden ur tomma intet istället?

        ”Och då bankens inlåningskostnader är noll så är hela summan de lyckas krama ur skuldslaven ren vinst och ett räntonetto”

        EXAKT! Banken skapar inlåning varje gång ett lån beviljas, det är det som är bluffen. När banken beviljar ett lån så trycker de bara in en siffra på ett nytt bankkonto utan att några Svenska kronor är inblandade. De skapade därmed inlåningen/bankkonton ur tomma intet. Något som kanske 0.000001% av Svenska låntagare förstår… eller utbildade/hjärntvättade ekonomer🙂, lyssna t.ex på följande citat

        ”Penningfakta är enkla men inte väl kända. Nybörjarböcker i ekonomi nämner helt kort att banker skapar pengar, men alla följande teorier bortser från detta faktum. Centralbanker har aktivt hjälpt till at finansiera och sprida den form av ekonomiskt tänkande som bortser från bankernas kreditskapande roll och ofta även från själva pengarna. Utöver stipendier, inbjudningar och publikationer förfogar centralbankerna över utmärkelser till ekonomer som inte känne till hur kredit skapas. Den Svenska Riksbankens pris “till Alfred Nobels minne” är ett exempel.” Richard Werner, Mammons furstar

  2. dave1bs:
    Om jag har fattat något så är det egna eller inlånade FIAT pengar dom måste deponera hos Riksbanken, Då får dom dessutom reporänta minus 0.75% på det. Så jag ser ingen kostnad annat än räntan dom betalar till den som deponerat 3360kr. Vilket är ju mellan 0-4% på det, vilket renderar i några 10 tal kr max.
    Har jag fel?
    Mao så är vinsten på eget kapital rent utav hiskelig, dom jobbar ju bara med andras pengar och ger inget tillbaka……

    • Ja om banker kan skapa sådan hävstång på egna Svenska kronor (självklart riskfritt och subventionerat av staten) så tjänar de hiskeliga mängder pengar.

      Hävstången ser man i Lincolns bild https://parasitstopp.files.wordpress.com/2011/12/kredtier.png?w=535&h=722

      Begär bankens kunder att banken betalar tillbaka över 3% av det den lånat av dem så är banken i konkurs. Bankernas hävstång påminner om den man använder på CMC markets, där man med 1000 kr insatta kan få avkastning på 100 000 kronor. Det är självklart extremt riskfyllt, något som man inte förväntar sig att de största bankerna i landet sysslar med då det riskerar att hela banksystemet kollapsar (om inte Riksbanken skapar mer Svenska kronor och ger till bankerna, som de alltid gör).

      Jag hade också velat kunna få avkastning på 100 gånger mer än insatt kapital riskfritt. Men det är bara till för bankerna😉

      Det är pga detta som bankerna äger de största byggnaderna i städerna. Världens bästa business…..

      • Precis! Riskfritt var ordet! För bankernas egna kapitital riskeras ju aldrig de ligger kvar på Riksbanken (till skillnad från frukthandlaren) och kan riskfritt kamma in extrema summor varje år i avkastning. Och skulle kunderna få för sig att kolla om bankerna verkligen har några Svenska kronor (genom t.ex bankrusning) är staten där och pumpar upp dem så att bankens egna kapital aldrig riskerar åka ut ur banken.

        Bankerna har nog inte ens 3% då mycket att de Svenska kronorna är ute och simmar i form av kontanter. Werner sa något om att bankerna hade 1% i reserver, det kanske stämmer.

      • 1% men vad trevligt, då är det ju exakt som på CMC markets, sätt in 1000 kr och få avkastning på 100 000 kr, minus en Riksbank som skyddar dig. Leverage on steriods riskfritt, rena drömmen för den som vill tjäna extremt mycket pengar😀

    • 3360 i räkne-exemplet är ju bankens eget kapital, inte pengar deponerade av kunder. Det finns inget krav på att banker måste deponera eget kapital hos riksbanken.

      • De Svenska kronor som finns är centralbankspengar, dvs de som hålls på bankens konto på centralbanken och bankens innehav av sedlar och mynt. Bankerna vill ha maximalt med växlingspengar i RIX för att kunna växla varandras falskmyntade krediter med varandra (då en bank inte tar över en annan banks skuld, dvs krediter). Varför tror du de skrämmer folk för att använda kontanter? Givetvis för att de vill mininmera mängden centralbankspengar, eget kapital, som flyter utanför RIX.

  3. Om det skulle funka enligt hur du beskriver det skulle bankerna ha enorma räntenetton och avkastning iom att de inte har någon räntekostnad. Så ser ju inte läget ut, så hur förklarar du att inte bankerna har bättre lönsamhet då dom enligt dig inte har några räntekostnader?

    • Därför att de inbillar folk att de lånar ut Svenska kronor när de bara ”lånar ut” sina egna skulder på Svenska kronor (=krediter). Lite seg och ska ut i solen men det här citat från en nästan ärlig ekonom kanske ger dig en finegrvisning om att bankerna inte är lönsamma är fullständigt skitsnack:
      “Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

      Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.

      –Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson.”

      http://www.e24.se/business/bank-och-finans/analytiker-varnar-for-bolaneboom_1902285.e24

      • 3 miljarder kronor om året på 2,4 miljarder kronor eget kapital, det krävs en hel del hävstång för att uppnå en sådan avkastning. Saftigt!

      • Japp! Och kolla in påhittkvoten (som du kallar hävstång – jag är inte lika snäll mot bankerna🙂 ):
        Handelbanken har 2,4 miljarder i Svenska kronor för att backa upp ”utlåning” av 449 miljarder påhittade krediter (= bankens skulder till kontoinnehavarna). Det blir en påhittekvot på 449/2,4=187 !!!!!!
        Så bankerna hittar på 187 gånger mer krediter än de håller Svenska kronor i eget kapital vid påhittning av krediter till boskuldslavar! Så förhållandet 100/1, som vi skrev om ovan, är bara att glömma! Och troligen är det t.o.m än värre än en påhittekvot på 187!

        Och som sagt de riskerar aldrig dessa 2,4 miljarder kronor som de blåst upp till 449 miljarder påhittade krediter – de 2,4 miljarderna ligger ju varje år i Riksbanken som en tillgång för banken. Så varje år kan de plocka ut ränta för de 449 miljarder påhittade Svenska kronor som de bara har 2,4 miljarder i riktiga Svenska kronor i eget ICKESATSAT kapital hos Riksbanken.

      • HELT OTROLIGT! Stabilt banksystem vi har…..

        Undra hur många det är som verkligen förstår det du just skrev.

        ”It is well enough that people of the nation do not understand our banking and monetary system, for if they did, I believe there would be a revolution before tomorrow morning.”
        Henry Ford

      • Gör som Ingves gör i den här exempelräkningen, skala bort allt skit som finns i tier1 och tier2 så att du kommer ned till eget kapital i Svenska kronor som krävs för uppblåsandet av krediter till bostäder.
        https://parasitstopp.wordpress.com/ingves-om-den-vansinniga-skuldsattningen/
        Han kommer fram till en även större påhittekvot, hela 357 gånger eget kapital dvs avsevärt större än ekonomen i exemplet från e24:s artikel kom fram till (det är alltså inte jag och Dave1bs som kommit fram till siffrorna.

  4. Vet du ens vad ”eget kapital” är för något? Bankens eget kapital ”ligger” inte hos Riskbanken. Eget kapital återfinns på skuldsidan i balansräkningen, och inte på tillgångssidan (även om det låter som en tillgång). Inte för att jag gillar Cornucopia, men du verkar ju ha ännu sämre koll.

    • Men de Svenska kronor som kom in genom aktieutdelningen ligger på tillgångssidan. Att banken håller en lika stor skuld på andra sidan balansräkning är ju inte direkt svårbegripligt och jag trodde du förstod men tydligen inte.

      • Vilken aktieutdelning? Vad yrar du om? Tror du att banken får IN pengar när den delar ut pengar? Jag fattar verkligen inte vad du menar.

        Jo, jag förstår att varje post på skuldsidan i en balansräkning motsvaras av en lika stor post på tillgångssidan. Du också? Bra. Då kanske du förstår följande:

        Eget kapital är pengar som banken tjänat (eller som aktieägarna satt in) och därmed en skuld till aktieägarna. Det återfinns på alltså skuldsidan och är således att jämföra med andra skulder, t.ex. skulder till vanligt folk med lönekonto i banken, eller till investerare som köper de obligationer banken ger ut.

        Skulden Eget kapitals senioritet är dock låg, dvs. om banken går i konkurs och likvideras så står aktieägarna sist i kön när fordringsägarna ska ha sitt. Så att säga att banken inte satsar några pengar när de beviljar ett lån är direkt felaktigt. Det ”ligger” inte några pengar hos Riksbanken.

        För att knyta an till ditt exempel: banken lånar ut 2 miljoner kronor. 3 360:- av dessa har man tjänat ihop själv, de ligger i kassan på tillgångssidan i balansräkningen och motsvaras 3 360 kronor Eget kapital. Resten (1 996 640) har man lånat av någon annan.

        Nu kan man ju tycka att det är en väldigt liten insats, 3 360 kronor av 2 miljoner. Men om kunden som lånar 2 miljoner inte betalar tillbaka dessa så tvingas banken skriva ned den tillgång som lånet utgjorde i balansräkningen. Som du konstaterat måste en nedskrivning av samma magnitud göras på skuldsidan. Här blir det Eget kapital som minskas med 2 miljoner – för den man lånat 1 996 640 vill ju fortfarande ha tillbaka sina pengar. Således åker aktieägarna på smällen på 2 miljoner.

        Men om låntagaren sköter sig så är det såklart också aktieägarna som behåller skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan – det så kallade räntenettot.

        Hur kan du INTE förstå att det är såhär det fungerar?

      • Jag skrev fel då jag var trött som fan i går. Utgivningen av aktierna skulle jag ha skrivit.

        ”För att knyta an till ditt exempel: banken lånar ut 2 miljoner kronor. 3 360:- av dessa har man tjänat ihop själv, de ligger i kassan på tillgångssidan i balansräkningen och motsvaras 3 360 kronor Eget kapital.”

        Eget kapital ligger på tillgångssidan och definieras som ”eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster” i enlighet med Riksbankschefen Ingves exempelräkning:
        ”Ett exempel kan belysa vad kapitaltäckningsreglerna tillät och fortfarande tillåter. Antag att vi har en husköpare som lånar 1 miljon kronor och belånar sitt hus till 100 procent. Riskvikten för bolån kan vi uppskatta till 10 procent. I så fall blir de riskvägda tillgångarna för lånet 100 000 kronor. Det totala kapitalkravet är på 8 procent, vilket innebär att banken måste hålla kapital på 8 000 kronor. Det mer relevanta primärkapitalkravet är 4 procent, så primärkapitalet måste motsvara 4 000 kronor. Av primärkapitalet kan 30 procent vara hybrider av olika former. Det innebär att en bank kan komma undan med ett eget kapital – riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor. Ger 2 800 kronor i förlustabsorberande kapital tillräcklig motståndskraft vid utlåning på 1 miljon kronor?
        Mitt svar är nej”
        http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091119.pdf

        Enligt Ingves ligger således ”riktigt aktiekapital och upparbetade vinster” i primärkapitalet och på tillgångssidan. Jag får nog tro på Ingves i detta fall

        ”Resten (1 996 640) har man lånat av någon annan.”
        Vilken ”någon annan”? Var kom de ifrån? Menar du att banken har hittat 1 996 640 Svenska kronor i form av centralbankspengar som täcker ”utlåningen”? Återigen får jag lita på Ingves: riktigt aktiekapital och upparbetade vinster – på 2 800 kronor för en utlåning på 1 miljon kronor” Inga magiska ”(1 996 640) har man lånat av ”någon annan” behövs enligt Ingves. För att än tydligare visa befängda i ditt påstående:

        Total mängd Svenska kronor = 100 miljarder
        Mängd kredit i banksystemet (M3) = 2500 miljarder

        Om det nu var så att varje krona som Handelsbanken ”lånade ut” var Svenska kronor skulle ju mängden Svenska kronor (centralbankspengar) vara lika stor som M3 vilket som sagt är tämligen befängt att hävda.

        Jag tycker du ska läsa ekonomiprofessor Steve Keens utmärkta artikel där han ganska bryskt tar ned sådana direkt dåraktiga påståenden klart redogör att banken inte har ”lånat av någon annan” :
        http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

        Då detta bevisar att de 1 996 640 omöjligen är Svenska kronor kan de bara vara påhittade bankskulder, dvs det bankerna föredrar av marknadsföringsmässiga skäl att kalla krediter. Och då bara t.ex Handelsbanken bara kan hitta på sina egna skulder (=krediter) och inte överta andra bankers skulder (=krediter) måste dessa vara påhittade av Handelsbanken. detta är också, som sagt, i samklang med Ingves exempelräkning.

        Då ditt magiska ”Resten (1 996 640) har man lånat av någon annan” därmed är bevisat som trams så faller även tramset om att banken satsat något då aktiekapital ligger kvar i primärtkapitalet och ses, i enlighet med Ingves, som en tillgång år efter år och kan uppbära ränta på den påhittade egna bankskulden (=kredit) som banken ”lånat ut” – det egna kapitalet är med andra ord inte ens satsat.

        Staten låter staten gå omkull innan de låter förrän de låter bankerna falla – köpta politiker tillser ju det ganska väl. Om du kollar ut i omvärlden ser du detta mönster ganska klart att de sista som riskerar något överhuvudtaget är bankerna- men för att citera dig:
        ”Hur kan du INTE förstå att det är såhär det fungerar?”

        Som sagt, läs Steve Keens artikel så klarnar det nog!

        ———-
        New York Federal Reserve Chefen Alan Holmes:

        ‘In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later”

        Tillägg. Jag tog bort ditt inlägg då du fortsatte svamla.

        Du sket i det Inves skrev och du sket i att läsa det ekonomiprofessor Steve Keen skrev som klart redogör för ovan. Kan du inte bemöta utan fortsätter bladdra skit så är det lika bra att du skippar att kommentera – för jag har inte tid med att du ska dikta ihop din egen verklighet – utan referenser till något och behöva tjata samma sak till dig en gång till.
        Om tier1 (primärkapital Basel2):
        ”A bank’s capital is equal to its assets minus it*s liabilities.”.

        Faktiskt hade både du och jag fel det är varken tillgång eller skuld men lika fullt är det ju banken som har den så på något sätt är det väl en tillgång i vilket fall för orden ”eget kapital” borde ju ”eget” stå för något och läser man Inves skriver han ”komma undan med”. På sätt och vis kan jag förstå för egna kapitalet hamnar utanför balanräkningen då hamnar den monetära basen (de svenska kronorna) utanför kredit/skuldpåhittandet som banken sysslar med. Om det finns någon som vet om det är därför så svara gärna (och jag förstår att inte du kan svara på det då du tror. liksom Cornu, att allt är monetärt bas som ”lånas in” för att lånas ut )

        ”Tier 1 capital is the book value of its stock plus retained earnings. Tier 2 capital is loan-loss reserves plus subordinated debt.** Total capital is the sum of Tier 1 and Tier 2 capital.

        Tier 1 capital must be at least 4% of total risk-weighted assets. Total capital must be at least 8% of total risk-weighted assets. ”

  5. Nu får du lugna ner dig och tänka efter en gång till Lincoln. Det är klart att Edward har rätt, bankerna betalar ränta på i stort sett alla krediter de hittar på, det vet ju alla som har ett bankkonto att man får ränta på det.
    Räntenettot är skillnaden mellan räntan som låntagaren betalar på krediten som han har hittat på och gett tiil banken, tex räntan på bostadslånet, och räntan på krediten som banken har hittat på och gett till låntagaren i utbyte, tex räntan på diverse sparkonton.

    Banker behöver alltid inlåning för att skapa krediter. Däremot skapas inlåningen i samband med utlåningen och från samma person som tar emot utlåningen.

    Bara för att banken inte behöver först låna pengar från någon annan för att kunna låna ut så innebär detta inte att det inte krävs någon inlåning alls.

    Däremot har du helt rätt i att avkastningen på eget kapital är enorm.

    • Vad har banken ”lånat” in? Vem har banken ”lånat” från? INGEN – men banken kanske har en låtsaskompis som heter Mållgan som de lånar av så att det blir en inlåning. Banken hittar på ”inlåningen” som de ”lånar ut” och Schrödingers katt i form av Målgan finns/finns inte i magiska lådan däremellan och ser till att banken i alla fall ”lånat ut” och ”lånat in” något? De filosofiska studierna går vidare och även om jag kan förstå din tanke tror jag nog Mållgan trots allt är död inne i lådan.

      ”Räntenettot är skillnaden mellan räntan som låntagaren betalar på krediten som han har hittat på ”
      Så det är inte banken eller Mållgan som hittar på krediten? Så skuldslaven skapar och ”lånar” bankens skuld på Svenska kronor (=krediten) genom att helt enkelt gå in och trolla fram dem på bankens tangentbord till datorn? Någonstans tror inte att detta stämmer.

      ”Banker behöver alltid inlåning för att skapa krediter”
      Nipp näpp, krediterna skapas först och centralbankspengarna, de Svenska kronorna, skapas sedan av centralbanken. Multiplikatorteorin är en av sagorna Cornu tyvärr också tror på.

    • Var redigt trött igår när jag svarade och läste. Men min poäng är är banken inte behöver skaffa sig inlåningar först för att hitta på sina egna skulder (=krediter). Krediter (bankskulderna) hittas på först och reserver i Svenska kronor letar banken eventuellt efter. I fallet med stat/kommun behöver banken inte ens leta efter reserver då bankens påhittekvot är satt till oändlighet. Centralbanken lägger till Svenska kronor när det behövs, ungefär 1 år efter det att banken hittat på sin egen skuld som de ”lånat ut” (bl.a de två ”Nobell”pristagarna Prescot och Kydland). Så gången är den totalt motsatta till vad ekonomer lär sig på universitet och handelhögskolor – bankens påhittning och ”utlåning” av sina egna skulder (=krediter) skapar centralbankspengar, dvs de Svenska kronorna – de Svenska kronorna skapar inte bankernas krediter genom ”inlåningar” som banken ”lånar ut” . Som Steve Keen skriver:
      If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:

      refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
      create new reserves; or
      relax the reserve ratio.

      Since the main role of the Federal Reserve is to try to ensure the smooth functioning of the credit system, option one is out—so it either adds Base Money to the system, or relaxes the reserve requirements, or both.

      Så återigen bankernas påhittning av sina egna skulder på Svenska kronor som de ”lånar ut” (=krediter) får centralbanken att föda fler Svenska kronor – så multplikatorteorin är inte bara fel – verkligeheten är i mångt och mycket totalt motsatt till vad som lärs ut.

      Om vi skrev förbi varandra ber jag om ursäkt för det för jag var som sagt riktigt redigt trött.

  6. @…till…C

    Obs…detta inlägg står för mig och Lincoln får säga till om han tycker att det är fel (det kommer han att göra i så fall, det lovar jag..🙂

    Försök förstå att den förklaringsmodell som Lincoln håller fast vid har en viktig pedagogisk avsikt.
    Den är till för att förklara att det är själva ”utlåningen som skapar inlåningen”. Det är väldigt få som förstår detta (men du tillhör en av dessa få). De flesta tror att det är tvärtom, att banken först behöver en insättning för att göra en utlåning. Alltså att det är ”inlåningen som skapar utlåningen”.

    Om man då säger att banken ”BETALAR” ränta till insättaren (säljaren av ett hus vid ett bolån t.ex) så befäster detta bilden av att banken faktiskt betalar något. Men det gör ju inte banken, den har ju inte satsat något själv. Om nu någon betalar något så är det ju låntagaren.som betalar t.ex 5% ränta varav 2% går till husköparen (insättaren). Banken betalar INGENTING.

    Om man pratar med någon som dig (C) som har förstått att det är ”utlåningen som skapar inlåningen” så spelar det ingen roll om man säger att banken tjänar sina pengar på skillnaden mellan det den får in i ränta och det den betalar ut. Du vet ju ändå hur det fungerar.

    Men om man skall förklara hur banksystemet fungerar till någon som inte är insatt så måste man först få dem att förstå att banken faktiskt inte har några pengar. Och det är knivigt eftersom vi hela vårt liv trott att en bank har en massa pengar och att det är dem som den lånar ut. De flesta har en väldigt luddig bild hur bankverksamhet fungerar och därför så måste man vara ÖVERTYDLIG i sina förklaringar.

    • Jo, att skära ned svamlet i bankorwellianskan är ju det som måste ske (men garanterat finns det hur många svamlare av uttryck som emitera (isället för att säga som det är – hitta på), kapital (för slippa tala om Svenska kronor) etc. Bankspråket är en fuzzy logic (vilket är en ganska rolig gren av matten men inte något för ekonomer som är tillräckligt uppsnurrade ändå) där själva meningen tycks vara att skapa maximalt med begreppsförvirring.

      Den största begreppsförvirringen beror nog på att folk indoktrinerats till att tro att Svenska kronor och krediter är samma sak då de kan användas som betalmedel båda två. Men krediter är ju endast bankerna skulder på Svenska kronor och inget annat. Och som du skriver lånar banken ut sin påhittade skuld på Svenska kronor (=krediter) och kallar det ”utlåning” samtidigt som de kallar kontoinnehavarens innehav av bankens skulder på Svenska kronor frö ”inlåning”. Kladdae ihop den här bilden lite snabbt som beskriver det:
      a

      • Snygg bild Lincoln! Den kan ju få vem som helst att förstå skillnaden mellan pengar och krediter. Möjligen med undantag för, du vet vem ……

        Om du har tid någon gång och håller med mig i frågan så föreslår jag att du skriver ett inlägg om att endast pengar och inte krediter borde accepteras för skattebetalningar och vilka konsekvenser detta skulle få.

      • ”Möjligen med undantag för, du vet vem …”
        Fan, det låter som Lord Voldemort i Harry Potter!🙂 Han vars namn man inte får nämna.

        Jo, det kan intressant men jag kommer ha det lite tjockt framöver.’

        Skatterna betalas numer i SEB-kreditvaluta då de tagit över skattesystem som blivit en del av Wallenbergs (en till Lord Voldemort :)) balansräkning:
        https://parasitstopp.wordpress.com/2012/02/21/sveriges-valuta-ar-seb-kreditkronor-da-wallenberg-har-tagit-over-skattesystemet/

        Ber om ursäkt igen för min fåniga kommentar till dig ovan. Kan bara skylla på att jag var trött men det är en dålig ursäkt.

  7. Fast bygger inte de flesta av dina modeller att de skapade krediterna ligger kvar på kontot.
    I verkligheten är det knappast någon som lånar pengar och låter dem ligga kvar på kontot, de används ju för bostadsköp, konsumption m.m. och då måste banken realisera dessa.
    Visserligen kommer då pengarna in på någon annans konto.

    Så nu undrar jag om det är för att förenkla modellerna som du inte tar med att pengarna oftast inte ligger kvar på kontot.

    Jag blir fortfarande lite förvillad.

    Sedan förstår jag inte hur diskussionen om multiplikator modellen får härja.
    Antingen så gäller den eller så gäller den inte, detta avgörs ju inte av vad folk tycker utan av vad som är sant. Är även detta en del av konspirationen.

    • En kredit (bankernas skulder) kan ligga kvar på kontot, överflyttas till ett annat konto eller tas ut i kontanter (Svenska kronor). Så då du hävdar att:
      ”I verkligheten är det knappast någon som lånar pengar och låter dem ligga kvar på kontot”
      så är det direkt felaktigt. Runt 97& av penningmängden är bankernas skulder på Svenska kronor (=krediter, dvs de är inte Svenska kronor) och det enda sättet de inte kan ligga på bankens konton är genom att kontoinnehavaren tar ut sin fordran på banken i Svenska kronor i kontanter.

      Om det stämde det du skrev – att ”I verkligheten är det knappast någon som lånar pengar och låter dem ligga kvar på kontot, ”
      skulle med andra ord nästan hela penningmängden simma ute hos folk i form av Svenska kronor, dvs kontanter, men så är det inte som sagt, 97% är inlåsta som bankers skulder på Svenska kronor (=krediter på konton)

      Multiplikatorteorin är nattmössesagor som Cornu tror på – men vill du inte bli psyksjukförklarad av Cornu så håll med dåren! Det är lättast så – jag har börjat hålla med allt han skriver för att inte punktera hans ego och riskera hans vrede!🙂

      Tillägg:
      En skuld på Svenska kronor kan ju inte gärna vara Svenska kronor (om du har en skuld på 50 000 kronor kan ju du inte använda din skuld som betalmedel) men bankerna har sett till att bankernas skulder på Svenska kronor (=krediter på konton) kan användas som surrogat åt Svenska kronor. Ja, de har t.o.m lyckats så bra att de får sådana überbesserwissrar som Cornu att tro att det ÄR Svenska kronor som banken lånat in som de sedan lånat ut (den sk multiplikatorteorin).

  8. När jag skrev att ”I verkligheten är det knappast någon som lånar pengar och låter dem ligga kvar på kontot”, så menade jag just det kontot där krediterna hade skapats.
    Med tanke på att endast 3% av alla pengar är mynt och sedlar, så hamnar troligen 97% av dessa ”pengar” på ett annat konto i samma eller någon anann bank..

    • Japp! Och då en bank inte vill ta över en annan banks skuld på Svenska kronor (=krediter) måste banken som överflyttar sin skuld (=kredit) samtidigt skicka med lika mycket Svenska kronor till mottagande bank genom RIX. Precis som om du ska hjälpa din sängliggande faster Augusta att betala sin skuld till likaledes sängliggande Agda. Då vill du ju gärna att din faster Augusta skickar med dig Svenska kronor till Agda så att du kan betala skudlen. Samma med banker – för att överta en annan banks skuld (=krediter på kontot) kräver mottagande bank att Svenska kronor skickas med – dessa plockas från bankernas små plånböcker av riktiga Svenska kronor i RIX.
      Så alla banker har sin egen valuta då ingen bank accepterar att ta över en annan banks skuld (=kredit) utan att de samtidigt får samma belopp i Svenska kronor genom forexväxlingskontoret RIX.

      • Bra, då var mitt påstående inte direkt felaktigt😉

        Jag antar att jag är väldigt otydlig eftersom jag är lite förvillad, när det gäller penningsystemet.

        Så då omformulerar jag min fråga till.
        ”Så nu undrar jag om det är för att förenkla modellerna som du inte tar med att pengarna oftast inte ligger kvar på samma konto”.

        Jag vet inte om multiplikatorteorin är sann eller inte, jag tänkte bara som en vetenskapsman att antingen kan man bevisa att den är sann eller falsk.

        Jag upplever det som om när jag önskar korta koncisa svår så får jag långa uttömmande svar och tvärtom😉

        Jag är väldigt tacksam att du tar dig tid att svara på mina konstiga frågor.

      • Jag tycker du ska läsa det här av ekonomiprofessor Steve Keen där han totalt slaktar tron på att bankerna ”lånar ut” Svenska kronor som de ”lånat in” av kunder (den sk multiplikatorteorin). Jag förstår att det kan vara förvirrande för det är ju det man tror att bankerna sysslar med – lånar ut det folk sätter in – men i verkligheten är det väl bland bland de få saker banker INTE gör! Jag kan förstå att Cornu har svårt att acceptera att multplikatorteorin är totalt skitsnack då vi blivit så intutade i att banker ”lånar ut” kunders insättningar – det hade jag också – att inse att det är så sjukt som det är tog lång tid för mig också för det är ju så totalt ut och invänt mot hur det egentligen fungerar. Men till slut måste man bita i det sura äpplet och inse att ens uppfattning är helt uppåt väggarna.

        Bankerna skapar sina skulder först (=krediter) som de ”lånar ut” och letar efter reserver sedan. I fallet stat och kommun behöver de inte ens leta efter en reserv då de kan hitta på obegränsat av sina egna skulder (=krediter) som de ”lånar” ut till stat/kommun i enlighet med Basel2.
        Skrev för mycket, hoppas det inte snurrade till det för dig. Men läs gärna Steve Keen:
        http://www.debtdeflation.com/blogs/2009/01/31/therovingcavaliersofcredit/

        ————

        New York Federal Reserve Chefen Alan Holmes:

        ‘In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later”

  9. Långt och koncist😉

    Fast som jag ser det så lånar visst banker ut inlånade pengar i de fall de skapade krediterna skickas till en annan bank.
    Dessutom så får ju banken in inlånade pengar från andra banker.

    Så visst det blir en rundgång och till sist slut blir resultatet på samma sätt som du beskriver det.
    För mig känns det fel att säga ”Banker lånar inte ut inlånade pengar”, för de gör ju det i de fall pengarna skall till en annan bank.

    Däremot så är resultat sådant att räntenettot inte är skillnaden mellan in och utlåningsräntan, utan blir betydligt mer lönsam.

    För mi

    • Hur kan en bank låna ut Svenska kronor när de ”lånar ut” sina skulder på Svenska kronor (=kredit)? Du skriver pengar och bakar ihop Svenska kronor och bankernas skulder på Svenska kronor (=kredit) i samma mängd. De ingår inte i samma mängd – dina skulder på Svenska kronor kan du inte sammanblanda med ditt innehav av Svenska kronor i plånboken och hävda att de är Svenska kronor, giltigt betalmedel – du kan handla för det du har i din plånbok men du kan inte handla för det du har i skuld på huset. Bankernas privilegium ligger just i att de kan göra sina egna påhittade skulder (=krediter) som allmänt betalmedel och giltigt som surrogat för Svenska kronor. Om du fick göra som bankerna skulle du kunna hävda att dina skulder är Svenska kronor och kräva att din ICA-handlare tar emot din räkning från Fortum som betalning när du handlar mat – det vore väl nice🙂

  10. Du är på en mycket djupare nivå än jag är.
    Lite slarvigt av mig att säga pengar.

    Jag hävdar att om jag tar ut lånade pengar(skapade krediter) från banken så är det ”svenska kronor” som troligen kommer från inlåning.
    I det fallet är meningen “Banker lånar inte ut inlånade pengar” felaktigt.

    • Börjar bli rundgång det här! Nä bankernas påhittande av de egna skulderna på Svenska kronor (=krediter) kommer sig inte av inlåning – det är den sk multiplikatorteorin och den är felaktig. Bankerna hittar på sina egna skulder på Svenska kronor (=krediter) som de ”lånar ut” först och letar efter reserver sedan i det fall de behöver (vilket de inte ens behöver då de ”lånar ut” sina egna påhittade skulder på Svenska kronor=krediter till stat och kommun – dessa kan banken pracka på hur mycket som helst av sina egna skulder på (=krediter) och skita i att leta efter reserver)

      Som New York Federal Reserve Chefen Alan Holmes sa:

      ‘In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later”

      Läs Steve Keen och återkom

  11. Nu sammanfattar jag det som jag har uppfattat det.

    Bankerna lever på skillnaden mellan inlånings och utlåningsränta.
    Problemet är bara att de lånar ut ca 100ggr mer än de lånar in.

    • I det fall banken man kan hävda att banken behöver låna in något. Banken kan fylla på med det de får in i ränta i Svenska kronor för de behöver inte skaffa reserven med en gång.
      Enligt Ingves behöver en bank 2800kr för att ”låna ut” 1 miljon kronor av sina egna skulder (krediter) så då skulle det bli så ungefär

      Banken hittar på 1 miljon kr i form av sin egen skuld och ”lånar ut” dessa till en boskuldslav ——> boskuldslaven måste på 1 år betala 40 000 i ränta på detta —-> banken kan ta 2800 kronor av dessa och lägga som reserv i form av riktiga Svenska kronor i Riksbanken.

      Enligt Ingves 357 gånger mer påhittade krediter (bankernas skulder på Svenska kronor) vid påhittning till boskuldslavar. Till stat och kommun oändligt gånger mer då bank bankerna inte ens behöver skaffa någon reserv (enligt Basel2) för att hitta på sina egna skulder(=krediter) som de ”lånar ut” till stat och kommun.

      New York Federal Reserve Chefen Alan Holmes:

      ‘In the real world, banks extend credit, creating deposits in the process, and look for the reserves later”

  12. De har väl snarare skapat krediter för en summa som är mer än 100 gånger större än de Svenska kronor de äger eller lånat in.

    Kostnaden för bankernas inlånade Svenska kronor är max någon procent av de ca 15 miljarder de håller hos Riksbanken, räntan de får ut på dessa 15 miljarder genom kreditskapande är ca 100%/år

    • Japp, och banken kan ju även ha överskott på riktiga Svenska kronor i RIX på Riksbankens konton och få ränta på dessa. Som 2008 då staten köpte upp hälften av alla bostadsobligationer och pumpade ut Svenska kronor in i RIX så att inte betalsystemet totalt skulle frysa upp. Bankerna badade i Svenska kronor i RIX och hade ”överlikviditet” – dvs mer Svenska kronor i RIX än de behövde enligt reglerna. Bankerna satte då in dessa över natten på Riksbankens konto och ”lånade ut” dessa Svenska kronor som Riksbanken (och Riksgälden) räddatbankerna med och gnällde på att de fick för lite ränta (otacksamma djävla svin! När staten, eller mer rätt, folket, räddat dem):

      “Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken. De föredrar att ha pengarna hos Riksbanken över natten, så kallad over night, framför att ha dem hos varandra – trots att den ränta de får av Riksbanken endast är reporäntan minus 10 punkter, det vill säga 0,4 procent.

      – Ingen har behov av over night-kronor, alla har överlikviditet i svenska kronor. Vi har en likviditetsbuffert som vi i slutet av dagen är tvungna att ge till Riksbanken. Riksbanken har den absolut sämsta ränta som finns, men som försäkringspremie är den rätt billig, säger Magnus Karlsmyr.”

      http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

      Så Riksbanken fyllde på med 160-165 miljarder extra i cash (överlikviditet) som bankerna fick använda för att växla med -. detta för att rädda bankerna. Varje kväll lämnade bankerna tillbaka pengarna till Riksbanken OCH FICK RÄNTA PÅ PENGARNA. Ändå har parasiterna mage att gnälla på att Riksbanken ger dem för låg ränta! Skulle man översätta det till en vardagssituation skulle det motsvara att jag lånar dig 10000 kronor – men du behöver bara de 10000 kronorna under dagarna så du lämnar tillbaka dem till mig över nätterna och kräver att jag ska betala ränta för detta!
      Helt sjukt!

  13. @Lincoln

    Hur var det med våra skattepengar, betalas de in på vanliga bankkonton eller blir de inlåning hos privata banker?

    • Alla skattekonton är SEB konton enligt Håkan som kollat! Då är väl alla skattepengar en del av SEB: banks balansräkning.

      • Wow! Det är helt djävla otroligt! Varför skapar inte staten ett Riksbankskonto och sätter in skattepengarna där?

        SEB spekulerar med inlånade skattepengar med en årlig avkastning på 100%, hur mycket får skattebetalarna ut av det?! Någon procent.

        Den stora frågan är kanske, varför just SEB? Säger en hel del om vilka som styr Sverige…..

      • Jo, det är så sjukt att det fan inte är sant – men tyvärr är det ju det!
        Då staten Sverige är den som ska hand om skatterna så är det väl mer riktigt att kalla hela skiten för staten Wallenberg när de tagit över skatteuttaget.

Kommentarer inaktiverade.