Bankerna kan inte ”låna in” till bo”lånen”

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

Bankerna brukar ju hävda att de har ”upplåningskostnader” för bolånen. Men vad är det de ”lånar”?  De lånar i alla fall inte Svenska kronor för att få ihop till det de påstår att de ”lånar ut”. Handelsbanken t.ex påstår sig ha ”lånat ut” runt 449 miljarder kronor till boskuldslavar  men det totala antalet Svenska kronor (sedlar och mynt samt det bankerna har på sina konton hos Riksbanken) uppgår totalt till runt 100 miljarder i HELA SVERIGE. Så Handelsbanken kan ju inte ha ”lånat in” 4,49 gånger mer Svenska kronor än det finns Svenska kronor i hela Sverige och  ”lånat ut” dessa till boskuldslavar. Så att Handelsbanken ”lånat in” Svenska kronor är en omöjlighet.

Kan Handelsbanken då ha lånat 449 miljarder kronor från de andra bankerna? Nä! Som visas nedan kan inte en bank ta över en annan banks krediter  och ”låna ut” dessa, bild 2, ut dessa då bankerna sinsemellan inte ser varandras krediter som pengar bild 1  (tog två andra banker bara för att inte bara skita på Handelsbanken)

Bild 1 – Bankerna kan omöjligen betala varandra med varandras skulder

Bild 2 Bankerna kan därför inte heller låna krediter av varandra. De kan bara låna pengarna som finns på riksbanken från varandra.

För Handelsbanken gäller således bilden nedan:

Så:

1) Handelsbanken kan omöjligt ha ”lånat in” 449 miljarder Svenska kronor då det bara finns 100 miljarder Svenska kronor i hela Sverige

2) Handelsbanken kan omöjligt ha lånat in 449 miljarder av de andra bankerna för att ”finansiera” sina bo”lån” då bankerna inte ser varandra krediter som pengar

Slutsats:

Handelsbanken kan bara ha fått ihop de 449 miljarderna kronorna som de påstår sig ha ”lånat in” genom att själv ha  hitta på dem som egna skulder på Svenska kronor  som de sedan lånar ut (=krediter). Handelsbanken har inte ”lånat in” några 449 miljarder Svenska kronor.

Därmed är det bevisat att det är  skitsnack om bankernas ”inlåningskostnader” och att de bara tjänar på ”räntenettot” (dvs skillnaden mellan på vad de ”lånar in” och ”lånat ut”) av den enkla anledningen att banken omöjligen kan ha ”lånat in” 449 miljarder. De enda sättet de kan få ihop 449 miljarder kronor som de ”lånar ut” är genom att de hittar på sina egna skulder  på Svenska kronor (=krediter) som de ”lånar ut”.

Siffrorna ovan är från en artikel i e24 (och antagligen alldelles för snälla – bankens påhittning är nog betydligt större):

Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.

–Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson. “

http://www.e24.se/business/bank-och-finans/analytiker-varnar-for-bolaneboom_1902285.e24

31 thoughts on “Bankerna kan inte ”låna in” till bo”lånen”

  1. Lincoln,
    vad ligger tanken bakom att övertala svenska banker att låna från ECB? Klart dom inte vill göra det, för då måste dom betala ränta?!?
    Om det är som du skriver ovan, så har dom allt att vinna på att inte göra det. OM dom lånar därifrån så tvingas dom att redogöra för en större förtjänst än vad dom redovisar nu genom att jämföra 3 månaders ränta på huslån med reporänta och påstå att räntegapet är 2.55% (har jag för mig)
    Har för mig att man har talat om 1% ränta på dessa EBC lån. Om det stämmer ger ett räntegap som är mer verkligt och mindre än dessa förljugna 2.55% och bankernas retorik spricker.
    Är det så?

    • Jag tror nog mest det är för att de vet att Staten räddar dom i Sverige såsom de gjorde 2008 genom att sätta sig med hälften av bankernas bostadsobligationer. Bättre villkor än staten gav bankerna den gången då de höll på att rasa ger nog inte ECB. Plockar lite från en tidigare kommentar om vad som hände 2008:
      Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken. De föredrar att ha pengarna hos Riksbanken över natten, så kallad over night, framför att ha dem hos varandra – trots att den ränta de får av Riksbanken endast är reporäntan minus 10 punkter, det vill säga 0,4 procent.

      – Ingen har behov av over night-kronor, alla har överlikviditet i svenska kronor. Vi har en likviditetsbuffert som vi i slutet av dagen är tvungna att ge till Riksbanken. Riksbanken har den absolut sämsta ränta som finns, men som försäkringspremie är den rätt billig, säger Magnus Karlsmyr.”

      http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

      Så Riksbanken fyllde på med 160-165 miljarder extra i cash (överlikviditet) som bankerna fick använda för att växla med -. detta för att rädda bankerna. Varje kväll lämnade bankerna tillbaka pengarna till Riksbanken OCH FICK RÄNTA PÅ PENGARNA. Ändå har parasiterna mage att gnälla på att Riksbanken ger dem för låg ränta! Skulle man översätta det till en vardagssituation skulle det motsvara att jag lånar dig 10000 kronor – men du behöver bara de 10000 kronorna under dagarna så du lämnar tillbaka dem till mig över nätterna och kräver att jag ska betala ränta för detta!
      Helt sjukt!

  2. Glöm inte penningmultiplikatormodellen😉 100 miljarder i svenska pengar kan säkert lånas ut och lånas in tills det blivit 450 miljarder. Enligt gängse teori kan det väl till och med bli över 900 miljarder. Nu vet ju både du och jag att det inte är så det går till i det verkliga livet, men rent matematiskt och hypotetiskt skulle det kunna hända…
    Man skulle kunna gå ett steg till och titta på alla bankers bolån och den totala penningmängden. Enligt riksbanken är väl M3 runt 1.500 miljarder och om bara Handelsbanken har bolån på en tredjedel av den summan borde totalen för alla bankers bolån överstiga den totala penningmängden, men det går säkert att ta reda på.

    • Är reservkravet 8% (Basel II) så kan det sticka iväg till över 1200 mdr.
      Lägger vi till riskviktade lån till kommuner etc så sjunker täckningskraven till 0% på delar av portföljen och 12% för skräplån.

      Vi bör även tänka på att bankerna har mycket verksamhet i utlandet, att fasta tillgångar räknas i på tillgångssidan osv. Det kan göra att deras tillgångar (inkl kundfordringar) kan vara högre än M3.

      • Är alla tillgångar ”Svenska kronor”? Min gräsklippare är med andra ord Svenska kronor? Men varför har jag då så djävla svårt att få ned den i plånboken – för att inte snacka om fritidshuset! Tungt som fan är det också att konka på🙂
        Blanda inte ihop päron och äpplen, Viktor!

      • Det är väl rätt att skriva som du skriver men egentligen vad är ”tillgångarna” värderade i? Om bara 100 miljarder kronor är Svenska kronor och resten, runt 2 400, är olika kreditvalutor, som inte erkänner varandra som Svenska kronor (SEB bankskulder, Handelsbanksskulder, Swedbanksskulder o.s.v). Va fan värderas allt i? Man kan ju inte gärna säga att det är ”värt” X Svenska kronor när 2400 miljarder ”kronor” av 2500 miljarder ”kronor” av det som sätter ”värdet” på prylar INTE är Svenska kronor då bankerna inte ens ser dom som Svenska kronor!

        Det där var en rolig tanke du gav mig, Viktor! Va fan värderas tillgångar i? Inte fan kan det i alla fall vara Svenska kronor!🙂

    • Jo, man förstår att de måste ha sin version av Schrödingers katt på kontona i form av multiplikatorteorin! Tror M3 är på 2500 miljarder. Sedan är ju en dessutom en del av de riktiga Svenska kronorna ute och simmar som kontanter så dom borde väl bankerna väl inte kunna låna ut. Men det kanske är med plånboken som med kontona – när du kolla kontot står det att du har 1000 kronor där men om du inte kollar har banken varit snabb som fan och lånat ut dom! Kanske likadant med plånboken? När vi öppnar och kollar så ligger femhundringen där men när vi stänger plånboken så kommer banken emellan fort som fan och plockar femhundringen och ”lånar ut dom”🙂 Och lika snabbt hinner dom lägga tillbaka den när vi öppnar plånboken igen! Fan tror du man vågar stänga plånboken?🙂

  3. Jag söker svar på en enda fråga egentligen..
    Hur i helvete får vi bort detta sjuka system??

    Om det finns en eller flera därute som har en rätt stor kasse med pengar, så har jag en alldeles underbar lösning som verkligen skulle kunna göra stor inverkan. Hade jag haft de slantarna själv så hade jag redan varit igång..

  4. Det här är vad jag tyckt mig förstå genom att läsa på denna intressanta blogg.
    Ser penningsystemet så här att det går en skarp gräns emellan vad som är Skuldfria riktiga Svenska kronor, och sedan vad som är av banken skapade kreditkronor, (som är bankens skulder på svenska kronor). Tillsammans bildar de penningmängden som banken vill vi ska se som en enhet, utan att göra skillnad. Banken själv gör stor skillnad. Samtidigt som banken hela tiden försöker dölja skillnaden. Banken tassar hela tiden i sina olika transaktioner fram och tillbaka över gränsen och måste varje gång lägga fram underliga skenförklaringar som är rena lögner och felaktigheter, tex att inlåningar blir utlåningar, eller att inbetalade amorteringar lånas ut direkt igen. Varje övertrampande av gränsen gör att det blir suddigare och omöjligt för folk att se vad som är vad. Allt för att upprätthålla bilden att alla pengar är riktiga svenska kronor.
    Om utlåningen skulle bestå av riktiga svenska kronor som några påstår, (ja även om de riktiga svenska kronorna var utlånade många gånger om) då skulle det väl inte vara något problem för en bank att skaffa fram pengar? Det skulle väl dyka upp något megastort riskkapitalbolag och erbjuda sig köpa bolånen? Det skulle ju vara en säker och bra affär för ett riskkapitalbolag, med ränta och säkerhet. Men det har jag aldrig hört talas om. Nej för den skulden, bolåneskulden sitter ju ihop med bankens skulder, kreditkronorna på kontona , och de kan man ju inte sälja. Eller beror det på att just bolånen skapas ur intet och ska kvittas, förintas vid amorteringen. Det är ju ingen bra investering. Alltså kan inte utlåningen bestå av riktiga svenska kronor. Eller tänker jag fel?

    • Första delen hängde jag med på bra Mimmi och det var en kanonbra sammanfattning.Nästan poetiskt!
      Sista stycket var jag för seg i huvudet för att riktigt reda ut just nu efter återkommer jag har mindre saker att bolla med med min enda hjärncell (fast faktsikt – jag har inte så taskig simultankapacitet som jag trodde🙂 )

      • Jag tror inte du behöver fördjupa dig i mina rader ovan:) Jag fortsätter lära av mina misstag. Du är väl knappast seg i huvudet:)

  5. Jag har Nordea…
    De skriver att de har en ”in- och upplåning från allmänheten” på styvt 151 miljarder euro (alla länder antar jag), på sid 66 i årsredovisningen:
    http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/www.nordea.com%20-%20se/Investorrelations/nordea_annual_report_2011_se.pdf
    Tänk, jag har klarat mig! Inte en krona har de lånat från mig, trots att det handlar om rätt saftiga summor… Phew, får se hur länge det håller i sig.. Behöver ha mina pengar kvar faktiskt😦

    Utdelning till aktieägarna (inkl staten) är 1 047 546 038….euro..
    Kring 9,2 miljarder SEK alltså…
    (sid. 196)

    Sen är det kanske jag som har en sjuk sida, men jag gillar att leta innehållslöst ordbajseri, och det får jag verkligen min beskärda del av när man läser en banks årsredovisning.
    Vad sägs om detta:
    ”Riskvillighet
    Riskvillighet i Nordea definieras som den risknivå och den typ av risk som banken är villig att acceptera för aktieägarnas räkning i syfte att förverkliga sin uttalade strategi och omfattas av begränsningar som speglar aktieägarnas, fordringsägarnas, lagstiftarnas och övriga intressenters hållning. Styrelsen har det yttersta ansvaret för koncernens övergripande riskvillighet och för att formulera principerna för hur riskvilligheten ska hanteras. Styrelsens riskutskott bistår styrelsen i att ta detta ansvar genom att övervaka hur riskprofilen utvecklas i relation till riskvilligheten och vid behov rekommendera förändringar i koncernens riskvillighet.
    (mm mm mm)…”
    Man blir nästan svett, å försök säga de där meningarna snabbt..;)

    • ”De skriver att de har en “in- och upplåning från allmänheten” på styvt 151 miljarder euro”
      Säg att hälften är till Sverige dvs runt 750 miljarder Svenska kronor. Ändå så finns det bara 100 miljarder Svenska kronro i hela Sverige så de har i så fall lyckats ”låna in” och ”låna ut” 7,5 gånger mer Svenska kronor än det finns Svenska kronor! Givetvis är det inte så men att de lyckats dupera folk till att tro att det är sant är ju an ett Kejsarens nya kläder trick av första graden!
      Janne visade en sida med en floskelgenerator. Bankerna måste ha en megastor sådan🙂
      http://www.avigsidan.com/avigsidan/floskler.html

  6. Staten tar en bit av bankernas vinstkaka på påhittade krediter, Bla. genom ränta, inträdesavgift till RIX och tillsynsavgifter.

    Dessutom ökar Statens skatteintäkter via kapitalvinstskatt i och med tillgångsinflation pga bankernas fria tillgång till påhittade krediter.

    Staten och kapitalet sitter i båten, svenne lånetorsk ror.

    Tack Lincoln och ni andra för hjälp att förstå penningsystemet.

    kalle

    • Tack Klinta!
      Prylen är bara att alla skattekontona är SEB konton så i det långa samlaget mellan Wallenberg och staten ligger staten gladligen på rygg🙂 Alla är vi del av Staten Wallenberg då det numer är de som skattar oss då alla skattekonton ligger på SEB:s balansräkning.
      Staten ”lånar” ju också bankernas påhittade krediter (=bankskulder) som vi får betala skatt för att betala (helt i onödan då staten inte behöver ”låna bankernas skulder (krediter) på det som staten har ensamrätt att skapa – Svenska kronor).

      • Lägg på detta att Wallenbergs tillgångar är skattebefriade i Sveirge, så utdelningar på vinster i SEB beskattas INTE. Gäller f.ö resten av den Svenska industrin som Wallenberg äger större delen av genom Investor….

        ”It’s a big club and you ain’t in it”

      • Det hela är för djävligt, men det värsta är att folk inte vet, eller vill veta. Begriper inte, vad vet jag. Nittionio procent av dem jag försökt upplysa stirrar konstigt på mig och vägrar tro. Vi hade en lista med otvetydiga sanningar, undrar om det inte är dags att fylla på den, för det du skriver ovan är ju otvetydigt. Rena rama sanningen!

  7. Nu kom jag plötsligt på en sak.

    Kan den här s.k ”inlåningen” bestå av det som kallas “aggregerade” lån. D.v.s det ”samlade flödet av “lån” under en viss tid” som redovisas som en klumpsumma.

    Enkelt förklarat……Jag och Lincoln sitter mitt emot varandra vid ett bord. Jag har en tusenlapp som jag skjuter över till Lincoln. Då har Lincoln lånat en tusenlapp av mig. Sedan skjuter Lincoln tillbaka tusenlappen till mig. Då är lånet återbetalt. Detta upprepar vi sedan 30 ggr under 1 minuts tid.
    Då kan Lincoln redovisa att han under en minuts tid har haft en sammanlagd inlåning (aggregerad inlåning) på 30.000 kronor. Fast i verkligheten har ju inget hänt.

    Om vi säger att bankerna redovisar ”lån över natten” och kanske också transaktioner med bostadsobligationer på detta sätt så kan ju redovisningen komma upp i svindlande belopp. Men i verkligheten så har ju inget hänt. Inget annat än att de fått en massa kortvariga lån för administrera betalströmmarna i RIX.

    Idén till denna tänkta förklaring fick jag av denna artikel…
    http://www.forbes.com/sites/traceygreenstein/2011/09/20/the-feds-16-trillion-bailouts-under-reported/

    Som Lincoln skrev om här…
    https://parasitstopp.wordpress.com/2011/12/18/falskmynterivaxlingeninterbank-lending-har-fatt-permafrost/

    Och jag kommenterade här…
    https://parasitstopp.wordpress.com/2011/12/18/falskmynterivaxlingeninterbank-lending-har-fatt-permafrost/#comment-3172

    Om detta stämmer så är ju hela saken så totalt uppåt väggarna som det kan bli.
    Vad tror ni, kan det verkligen vara på detta sätt som banker räknar s.k inlåning……?

    • Ställde lite frågor till en bank, vet inte om det har riktigt med saken å göra iofs även om svaren är…nja, intressanta kanske…;)….:
      ”Med anledning av Anders Borg’s uttalande i DN, att 50 miljarder som staten ger till bankerna skulle ‘hokuspokus’ bli 600 miljarder, så mejlade jag den bank som svarat på mina frågor igen.

      Detta var vad jag mejlade för tre år sedan:
      ”Hej, och tack för svaren.
      Dock så kan jag inte se ett tydligt svar på min egentliga fråga, den om jag förstått saker och ting rätt med att banken satsar cirka 10% av lånesumman (gällande privatpersoner främst) och resten blir pengar först när skuldebrevet godkänns av kunden…
      Det är kanske det du menar med att skriva ”För att bedriva utlåning måste ett visst eget kapital finnas allokerat till varje utlånad krona”?

      Sen så har vår finansminister Anders Borg sagt detta:
      ”Vi erbjuder bankerna 50 miljarder kronor, det betyder att bankerna i sin tur kan låna ut i storleksordningen 500-600 miljarder kronor”
      Hur är detta möjligt, om inte banken har möjligheten att göra egna pengar?
      Dessutom är jag nyfiken på om man från bankens sida räknar det som kunderna är skyldiga banken som tillgångar?”

      Svaret kom, enligt nedan:
      ”Hej igen!
      Banker har inte möjlighet att göra egna pengar. Ett lån består av dels medel som vi har lånat in av privatpersoner/företag via inlåning i banken samt pengar vi lånar upp på den internationella marknaden.
      Svaret på din andra fråga är, ja det vi har lånat ut tar vi upp som en tillgång.”

      En tid efter denna konversation försvann den artikeln från DN.se som jag hänvisade till..:
      http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=880151
      Någon (eller några) någonstans har dock varit smarta å spara den, så tipsa gärna…

      • HCA

        Jag hittade den http://inormous.net/webdav/docs/50miljarder&00miljarderDNse.pdf

        En annan intressant sak som står i Pdf-filen är det här…

        CITAT:
        ”50 MILJARDER RÄCKER TILL ATT KÖPA
        SEB OCH SWEDBANK

        För de 50 miljarderna som regeringen säger
        sig vara beredda att skjuta till i nytt kapital,
        räcker pengarna exempelvis till att ta över
        både SEB och Swedbank.
        SEB har ett börsvärde i dag på runt 23
        miljarder kronor medan Swedbank värderas
        till 21 miljarder kronor.”
        SLUT PÅ CITAT

        Så kanske de där 100 miljarderna som slukas upp av EU nu kunde gått till att köpa upp ALLA storbankerna. Hade varit bättre använda pengar..🙂

    • Jag tror det stämmer bra när du skriver:
      ”Om vi säger att bankerna redovisar “lån över natten” och kanske också transaktioner med bostadsobligationer på detta sätt så kan ju redovisningen komma upp i svindlande belopp. Men i verkligheten så har ju inget hänt. Inget annat än att de fått en massa kortvariga lån för administrera betalströmmarna i RIX.”

      Var tvungen att spalta upp det för mig själv för hänga med dig Janne så du behöver nog inte läsa punkterna nedan (varit seg i knoppen de sista dagarna🙂 ).
      Så här har jag fattat det
      1) Bankerna använder inte några Svenska kronor för att hitta på sina kontopåhitt – för de är ju inte ens Svenska kronor enligt bankerna själva.
      2) Bankerna kan inte heller låna andra bankers skulder=krediter (för vem fan vill låna någon annans skuld? Jovisst, fan alla vi andra utanför banksystemet som är tvingade att ”låna” bankernas skulder)
      3) Så det enda sättet som bankernas krediter kan skapas på är genom att bankerna hittar på dem och kluddar ned dem på kontona – så varken inlåning eller utlåning behövs
      4) Det som reglerar hur mycket en bank får hitta på är endast reglerna för hur mycket av riktiga Svenska kronor de måste hålla i reserv/växlingspengar (Baselreglerna)
      5) Då bankerna inte kan utbyta krediter direkt med varandra måste de använda sina små pölar av riktiga Svenska kronor i RIX för att sköta kontoinnehavarnas betalningar och vad mer för fuffensprylar där de behöver växla sina olika kreditvalutor mellan varandra.
      6) När en bank får för lite Svenska kronor i reserv (t.ex genom en bankrusning) eller att värdet på tillgångarna faller (t.ex bostadsobligationer) måste den låna Svenska kronor av en annan bank (eller Riksbanken eller genom att försöka suga upp kontanter som simmar omkring i samhället) för att fylla på så att de klarar reservkraven.

      Så bankerna har inga ”inlåningskostnader” i Svenska kronor på sina påhittade egna valutor som de håller på kontona. Krediterna är och kan endast bli påhittade av den enskilda banken och är något som varken de andra bankerna eller Riksbanken anser vara pengar. De kostnader de har för inlåning kan bara vara det de har i RIX när de lånar av varandra (och om folk plockar ut sin ränta i kontanter från kontona – fast hur vanligt är det?). Och som du skriver – samlar man ihop dessa fram och tillbaka bollade lån för att klara clearingen i RIX blir det ju en del fast de fast de, liksom clearing borde ta ut varandra (om de inte gör det måste det ju betyda att en banks reserver håller på att dräneras och då kommer ju mamma staten in och fyller på ändå).

      Så vi kom till samma slutsats tycker jag.

      • Ja exakt samma slutsats här.

        Om de verkligen använder dessa s.k “aggregerade” lån i sin årsredovisningar på detta sätt så är det ju så missvisande det kan bli. Ingen normal människa skulle ens kunna komma på tanken att redovisa något på det sättet.

        Jag kan inte mycket om redovisning och bokföring men om man gör en årsredovisning så borde man väl redovisa ”slutställningen” vid ett visst datum, eller……?

    • I ljuset av allat annat mörker dom dränker oss i så låter fullt rimligt, för att använda sig av bankretorik.

  8. Har ju haft problem att förstå obligationer. Som jag fattat finns det ingen tydlig info utan är dolt i bankens inre angelägenheter. (Varför måste banken ha affärshemligheter då de alla har samma system och eg inte konkurrerar? otydligheterna riktar sig bara utåt mot kunden?)
    Då måste man gissa. Det finns ingen anledning tro att resten av bankverksamheten skulle vara mera hederlig eller vettig på något vis, än vad sk ”utlåning” är. Jag kan gissa fel men vill hitta en enkel nivå som jag själv fattar. Jag fortsätter försöka lära av misstag.
    Om bankens hypotek först hittat på ”lån och skuld”. Sen finns skuldssedel och pantsatt värde som tillgång och grund för en obligation som skapas och säljas. Men skuldsedeln har väl inget annat värde än att banken kommer få in räntan, då skulden ska kvittas efterhand den amorteras.
    Det pantsatta fastighetsvärdet blir ju bara verkligt först om bolåntagaren misslyckas att sköta sina betalningar och banken beslagtar huset. Så det pantsatta värdet är eg bara tomma innehållslösa siffror utan värde, eller har ett helt hypotetiskt värde. (men måste finnas för bokföringens skull). Hur kan värdegrunden för obligationen var helt hypotetisk? Jo det går nog bra. Man kan kanske skapa en obligation av precis vad som helst. En särskilt snygg gråsten eller av en fin teckning som man gjort själv, det går också bra. Om jag säljer teckningen för 10000, och lovar på ”heder och samvete” förpliktigar (obligation) mig att köpa tillbaka teckningen efter ett år, för 12000.
    Det är väl så bankens märkvärdiga affärer ser ut antar jag. Allt bygger på förtroende:) Men det finns snart inget förtroende kvar, enligt de gamla grekerna.
    ps. Har läst en del i efterhand och anser att det är penningsystemet som håller på att haverera, inget annat. Den som inte vill se det är nog en del av problemet.
    Hoppas du får en lugn och fin helg nu i vårsolen, Lincoln.

    • Jo, det där med obligationer är dolt i tarmludd det också🙂. Men oavsett det tekniska krussidullandet som är till för att vi ska snärja in oss i luddet så är det kanske mer intressant hur de används.
      Om vi ersätter Svenska kronor med socker (som jag gör i min senaste inlägg). Då har bankerna inget socker på sina konton utan skuld på socker till sina kunder. Så banken säger att du Mimmi har 10 000 sockerbitar du kan plocka ut när du vill. Hur många sockerbitar behöver då banken för att det ska stå ”vi är skyldiga Mimmi 10 000 sockerbitar” på ditt konto? Inga såklart för det är ju bara ett konto på datorn och datorn kan ju inte gärna inehålla några sockerbitar – så banken har inte behövt ha några sockerbitar alls för att kludda dit ”Vi är skyldiga Mimmi 10 000 sockerbitar”, banken behöver varken inlåning eller utlåning av sockerbitar för att kludda vilken siffra de vill på sina konton. Men ändå kan du använda bankerna ickesocker (=krediten=bankens skuld till dig på sockerbitar) och handla med som om de vore riktiga sockerbitar. Så banken har gjort sin skuld på ickeexisterande sockerbitar till dig lika gåmngbart som betalmedel som sockerbitar.

      Säg att jag har en sådan ickesockerbank. Antag också att det finns fler ickesockerbanker som “lånar ut” sitt ickesocker till kontokunder i form av sin egen skuld på socker. Dessa andra ickesockerbanker vet lika förbannat väl som jag att mitt ickesocker enbart är en skuld till konto”kunden” på socker och att jag knappt har något socker. Kan jag lura de andra ickesockerbankerna att mitt ickesocker är socker och betala dem med ickesocker? Nä, varför skulle de vilja ha ändå mer skulder på socker som de inte har – de har det nog djävligt att inbilla sina egna konto“kunder” att deras ickesocker är socker som de kan plocka ut när de vill. Så ickesockerbankerna emellan accepterar inte varandras skulder på socker som betalmedel – de kräver att få betalt av varandra i riktigt socker som de alla förvarar i den centrala sockerbanken.

      Här kommer obligationerna in – för när en bank måste gå med koppen och tigga socker av en annan bank för att dölja bedrägeriet måste den tiggande banken samtidigt lämna en bostadsobligation som tiggarbanken lovar att köpa tillbaka när den fått mer socker i sin kassa. Så tiggarbanken får lite socker av banken som kan avvara något från sitt lilla förråd av socker i sockercentralbanken och i pant lämnar tiggarbanken en obligation.

      Så ickesockerbankerna ser inte själva sina egna skulder på socker (=ickesockret=krediter) som giltigt betalmedel och är tvärskraja för att folk ska kräva ut sitt socker. Därför sprider de skräckpropaganda om att använda socker som betalmedel – om du använder socker är du terrorist, skurk, svartjobbare etc. De försöker på alla sätt få folk att sluta använda socker (folk kan ju få hål i tänderna) och istället använda deras ickesocker(=skulder på socker=krediter) som pengar. Allt medan de febrilt bollar sockerbitar och obligationer fram och tillbaka i sockercentralbanken för att kunderna ska fortsätta tro att bankerna har socker så det räcker till alla kontoinnehavarna.

      Var precis ute och fikade i solen och glodde på vattnet. Nice, men lite kallt och blåsigt! Ha en trevlig solig helg du också, Mimmi!

  9. Hej, vad säger ni om det förslag som ”positive money” föreslår i how to fix it in plan english?
    Verkar för enkelt för att vara sant? Har själv innan jag läste om förslaget varit inne på samma tankar. Om bankerna gör detta varför gör staten inte samma sak? Förutom de ekonomiska konsekvenserna av systemet utgör det det kanske största hindret för en hållbar ekonomisk utveckling. Alla dessa pengar omvandlas ju till miljöförstörelse och de som producerar prylarna betalar med sin tid utan att få en rättmätig lön.
    Eva

Kommentarer inaktiverade.