Ekonomerna har inte läst ”Hej Matematik” – del2

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

Slängde ihop lite till illustrationer för att påvisa att ekonomer inte ens kan mängdläran i ”Hej Matematik” utan frejdigt blandar ihop äpplen med päron i en kompott av verbal rotvälska. I förra inlägget visade jag detta med t.ex begrepp som likviditet, kapital och avista.

Tänkte ta lite om mängden ””giltiga betalmedel” för här blir det återigen helt uppenbart att ekonomer inte ens lärt sig mängdläran som finns i ”Hej Matematik”. Jag kommer återigen bara använda mycket enkla Venn-diagram som är mer eller mindre självförklarande och inte använda matematiska begrepp eller beteckningar för typ snittet, union etc – så det här blir busenkelt för alla.

Vi börjar med att definiera betalmedel. Betalmedel är vad någon (bank, person, stat, företag) accepterar att bli betald med t.ex Svenska kronor. Vi börjar med banken. Banken har följande mängder:

Som synes är det en strikt åtskillnad mellan de Svenska kronorna och bankens skulder på Svenska kronor. Kontona på Riksbanken kommer bara bankerna som har konton där åt.

Vad ser bankerna då som giltiga betalmedel, dvs Svenska kronor? Jo som visas nedan:

Så bankerna ser bara centralbankspengarna som giltiga betalmedel. De kan ju inte gärna betala sig själv med sina egna skulder eller betala andra banker med sina skulder (vem vill ta över en någon annans skuld?). Så inbördes så blandar inte bankerna ihop äpplen (Svenska kronor) med Päron (=skulder på Svenska kronor=krediter=INTE Svenska kronor). Så ur ”Hej Matematik”-perspektiv är detta helt okej. Det är ju även intuitivt riktigt – en skuld på Svenska kronor kan ju inte vara Svenska kronor.

Men om vi tar in folk, företag, stat och kommun – vad är det som bankerna (och staten)  kräver att dessa ska se som giltiga betalmedel? Jo som bilden nedan visar:

Och som synes ovan är bankernas skulder giltiga betalmedel tillsammans med kontanter (sedlar och mynt). Bankerna har mao lyckats  blanda äpplen (kronor) med päron (ickekronor)   – givetvis till sin maximala fördel! Vem fan skulle inte vilja kunna gå och handla med sina egna skulder och få andra att acceptera dem som ett betalmedel?

Så inte nog med att ekonomerna här blandar äpplen och päron – de använder dessutom två helt skilda mängder som betalmedel: En som bankerna använder internt där de inte blandar ihop äpplen och päron – och ett helt annat gentemot resten av samhället där förutom kontanter också bankernas skulder (=krediter) ses som giltigt betalmedel och där äpplen och päron blandas hej vilt.

Är det då konstigt att det blir soppa när ekonomer som inte ens läst mängdlära tillräckligt mycket för att förstå ovanstående (eller att undervisningen medvetet låtit bli att undervisa dem). För att få att ovan skulle vara logiskt är ju tämligen svårt – således öser dom på med snömos och total rappakalja för att dölja att de har ingen aning om vad de sysslar med.

Närliggande:

Översättning från BankOrwellianska

Tillägg:

Ovan gäller inte alla banker. Banker som ICA-banken, JAK-banken, Ikano-banken och andra ”nischvbanker” är egentligen inga banker då dessa bara har konton på framför allt de 4 stora bankerna (Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank). Dessa nischbanker har inga Svenska kronor på sina konton utan bara storbankernas krediter – detta  då de inte har någon direkt tillgång till centralbankskontona. Endast banker anslutna till RIX kan ha konton på Riksbanken och förvara Svenska kronor på Riksbankens datorer. Så nischbankerna är bara  filialer till storbankerna.

23 thoughts on “Ekonomerna har inte läst ”Hej Matematik” – del2

  1. Det verkar som att det här med eget kapital inte är Svenska kronor alls, bankerna håller troligen mindre än jag tidigare trott. Det håller så lite de kan, så länge betalningarna i RIX fungerar och eftersom storbankerna är polare (och ägs av samma personer) är det troligt att de knappt behöver några Svenska kronor alls för växlandet.

    T.ex, när Ingves pratar om att bankerna behöver hålla 2800 Svenska kronor så menar han ”likvida” räntebärande papper värda 2800, om jag förstått saken rätt. DET ÄR ALLTSÅ INTE ENS 2800 SEK BANKEN BEHÖVER HÅLLA!

    När jag ställt frågan till diverse gatekeepers som dyker upp så fort man pratar om hur stora bankernas vinster verkligen är så svarar de aldrig, trots att de verkar kunna allt annat i detalj kring bankerna.

    Det vore väldigt intressant att få en korrekt siffra på hur mycket Svenska storbankerna verkligen håller på sina Riksbankskonton för betalningssystemet?

    Har du någon koll på detta?

    En annan sak: Av de ca 117 miljarder Svenska kronor som finns hålls väl stora delar av utlänska centralbanker på sina konton hos Riksbanken?

    • Å´fan!
      Det kanske förklarar varför Ingves i en intervju med SvD sa att bankerna bara behöver ha 3 360 kronor för att hitta på 2 miljoenr kronor till en presumtiv boskuldslav.
      http://www.svd.se/naringsliv/buffert-for-banker-kan-bli-dyr_6528790.svd

      Nä, jag får heller inte svar på vad bankerna har i vinster eller en vettig definition på vad de avser med vinst. Begreppsförvirringen är närmast total och som du säger, gatekeepers som kanske vet hur det är försöker blanda i mängderna hej vilt för att man ska tappa tråden. Jag har märkt att om man konsekvent frågar vilken mängd – ”Svenska kronor” eller ”Icke Svenska kronor” – som deras begrepp tillhör så kan man få ett övertag – för antingen har inte ekonomen en aning om elementär mängdlära, eller så, om det är en gatekeeper, så svarar de inte utan drar sig undan och kommer med korkade motfrågor.

      Jo, det det borde ju ligga en del Svenska kronor hos de utländska centralbankerna. Och en hel del är ju ute och simmar hos allmänheten i form av kontanter. Vet faktiskt inga siffror.

      Men en rolig pryl med att endast 117 miljarder är Svenska kronor är ju att resten av den totala ”penningmängden” på 2 500 miljarder mängdmässigt INTE är Svenska kronor. Så vår ”penningmängd” består till runt 96% av Icke Svenska kronor (=bankskulder på Svenska kronor=krediter). Så kortslutningen med att blanda äpplen och päron finns även i begreppet ”penningmängd”. Det här är matematik som är på beklämmande låg nivå – fast det är ju egentligen ett medvetet bedrägeri så man förstår behovet av snömosretorik.

      • ”Det kanske förklarar varför Ingves i en intervju med SvD sa att bankerna bara behöver ha 3 360 kronor”

        Vad menar du?

        Ett korrekt mått på bankens vinst borde väl vara mängd SEK hos Riksbanken och avkastningen på dessa, det är avkastningen på skapad kredit. Räntebärande papper blandas in för att underskatta vinsten och ge bilden av att banker har mer SEK än de har, tom flera gånger mer än som existerar :D….

        ”Jag har märkt att om man konsekvent frågar vilken mängd – “Svenska kronor” eller “Icke Svenska kronor” – som deras begrepp tillhör så kan man få ett övertag”

        Ja, det är precis som du skriver, de vill sudda ut gränsen mellan dessa begrepp. I skolböckerna skiljer de inte ens på ”monetär bas” och kredit. Begreppet monetär bas används också bara för att förvirra, varför inte kalla det mängd Svenska kronor? ”Monetär bas” ger intryck av att det bara är en liten del av mängden SEK, när det i själva verket är HELA mängden. Ställer man frågan till bankexperterna om hur mycket SEK bankerna har så svarar de aldrig.

        ”Jo, det det borde ju ligga en del Svenska kronor hos de utländska centralbankerna.”

        Jag tror att de håller digitala Svenska kronor på konton hos Riksbanken, precis som Svenska banker, men är inte säker. Läste detta på Feds hemsida t.ex ”The Federal Reserve holds the foreign currency in an account at the foreign central bank.”. Mao om Fed äger SEK, så hålls de förmodligen på ett Riksbankskonto. Då Svenska kronan anses säker är det väl ganska troligt att en stor del av de 117 miljarder som existerar hålls av utlänska centralbanker? 117 miljarder är småpengar i sammanhanget.

      • Jag menade att han använde något annat ”kapital” (ickesvenska svenska kronor) när han gjorde den beräkningen i SvD än de räntebärande papperen du skrev om som låg till grund till att 2 800 kronor(?) blev 1 miljon ickesvenska kronor (=krediter). Glömde länken:

        http://www.svd.se/naringsliv/buffert-for-banker-kan-bli-dyr_6528790.svd

        ”Riksbankschefen Stefan Ingves exemplifierar med ett bostadslån på 2 miljoner som multipliceras med 6 procents riskvikt samt 8 procents kapitaltäckningskrav.

        Det betyder en kapitaltäckning på 9600 kronor och motsvarar krav på 3360 kronor i eget kapital.

        Står lite undanskymt i faktaspalten.

        Var lite seg igår så det blev lite rörigt skrivet.

        ”Jag tror att de håller digitala Svenska kronor på konton hos Riksbanken”
        Jo. Att de är digitala måste innebära att alla centralbanker sitta ihop och var är då centralbanken över centralbanken ( I USA är väl FED centralbanken och/eller New York FED överst). Hur kan de på allvar hävda att ett lands centralbanker är ”självständiga” när de i verkligheten är hopsatta med en hieratiskt struktur? Språkförvrängningarna är så groteska att Orwell framstår som en fullständig amatör.

        Vet förresten inte om du sett den här, ganska bra:

      • Ok då förstår jag.

        Det finns inga krav alls på hur mycket SEK bankerna behöver hålla (zero reserve banking?). Den stora frågan blir, hur lite SEK håller Svenska banker? Ju mer bankerna samarbetar ju mindre mängd SEK behöver de för växlingen, de fungerar som en enda bank och därmed gjort sina krediter till SEK (kontoinnehavaren märker inte skillnaden).

        Jag kan inte hitta någon annan förklaring till varför Svenska storbanker kan klara av alla betalningar för så mycket kredit de skapat. Det rör sig mao om en kartell som äger RIX?

      • Såg den igår! Han går in på hur betalningssystemet mellan banker fungerar, något som Werner aldrig gör. Boken ”Where does money come from” är kanske enda boken i världen som går in på hur betalningssystemet fungerar?

      • I Riksbankens balansräkning hittar man posten ”Inlåning från svenska kreditinstitut relaterad till penningpolitiska transaktioner”. 2010-12-31 låg den t ex på endast 5 mdr.

        Det verkar som RIX-deltagarna (24 st) vid dagens början måste ha SAMMANLAGT 5 miljarder på kontona. Men siffran kan vara ännu mindre, år 2010 handlade det delvis fortfarande om att hantera krisen som började 2008. Sen kan man ju undra om det är riktiga innehav som behövs, eller om det är bara säkerheter (stats- eller bostadsobligationer). Eftersom bankerna har räntefri kredit i Riksbanken under dagen för sina betalningar och det hela är automatiserat med snabba datorer – varför skulle de då behöva ha pengar i beredskap överhuvudtaget, det borde räcka med säkerheter för snabblånen.

        Jag är som sagt inte alls säker på att jag tolkat det här rätt. Men för normal clearing med nettning rör det sig iaf om mycket små belopp, det kan man nog slå fast. Kolla på Riksbankens balansräkning, sid 62. Obs också noterna till höger på sidorna lite längre ner som förklarar en del:
        http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/ar2010_sv.pdf

        Någon som hört talas om RIX-LOM? Det hade inte jag tills för ett halvår sen. LOM står för ”likviditetsoptimeringsfunktion”. Googlar man på RIX-LOM (gör det!) får man fram de riktiga grejerna. Exempelvis den här ingående beskrivningen av RIX, en guldgruva för den som har tid:
        http://www.riksbank.se/upload/RIX%20Tertial%201%202011.pdf

      • Shit! 4 miljarder Svenska kronor som de bollar internt i RIX medan de mot allmänheten påstår sig kunna ha ”lånat ut” 2500 miljarder kronor.

        Ska kolla om man nu orkar läsa igenom rotvälskan🙂
        Tack, igen Håkan! Och, som sagt, du är bra på att får mig att tappa Hakan!

      • Tack Håkan, det var precis det jag letade efter!

        Räntefri kredit i Riksbanken (gratis pengar varje dag, skapade ur tomma intet), då behöver de inga SEK alls för de krediter värda 2500 miljarder de skapat om det skulle vara så att det inte finns några krav längre. Även om det finns ett krav på 5 miljarder kr så visar det ju hur extremt hög hävstång bankerna kan ha och hur sjukligt mycket pengar de tjänar på att omsätta en ytterst liten mängd SEK i RIX. Detta system är utan tvekan riggat för bankerna?

        Med 5 miljarder Svenska kronor kan de tjäna ca 16,5 miljarder per år, samtidigt som de som satt in kontanter hos banken bara får någon procent i ränta (negativ efter inflationen är inräknad) per år.

        Vet du om andra centralbanker har konton hos Riksbanken där de håller Svenska kronor? För de tar väl inte ut de fysiska och sätter in dem i ett inhemskt bankvalv?🙂 Vill veta var de 117 miljarder Svenska kronorna befinner sig, finns de tillgängliga eller är de låsta, man kan ju undra hur t.ex Handelsbankens likviditetsreserv värd 500 miljarder SEK ska kunna likvideras för att möta kunders uttag vid en bankrun😀

      • De flesta som är anslutna beskrivs av riksbanken som finans institutioner och om de säger vad som är sant på deras egna sidor vet man inte kanske de kanske garderat sig med att någon annan skrivit skiten…Alltså allt kan bara vara ännu värre….

      • Kan inte svara på detta med utländska centralbanker Dave, Har hittills varit för lat för att plöja igenom rotvälskan på allvar. Men kolla på noterna, jag tror nog att man kan få ut något där. Eller googla på olika nyckelord. Sen får man inte glömma att många belopp är onormalt stora i spåren av krisen 2008.

        Angående Handelsbankens likviditetsreserver så är bara en mindre del i SEK. Likviditeten är dels utspridd på olika centralbanker, dels består den av obligationer. Den största delen, ungefär hälften, består av ”outnyttjat emissionsutrymme i Stadshypoteks covered bond pool, vilket kan omsättas till likviditet i Riksbanken” (Handelsbankens årsredovisning 2009).

        Handelsbanken har alltså varit duktiga med olika procentuella nyckeltal och skaffat sig utrymme för att beckna av mer påhittepapper närhelst de behagar.

        Att ett ”utrymme” kan räknas och redovisas som likviditet är förstås lite märkligt. Men så står det i årsredovisningen.

        http://www.handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/vlookuppics/investor_relations_hb_09_sv_ar_rev_las/$file/hb09sv_medfoto_ny.pdf

      • Tack, Håkan! Jo, de har roliga uttryck! Utrymme!🙂 Ska också läsa om jag orkar – annars kan jag ju alltid parasitera på dig🙂 ! Du hittar mycket bra prylar!

      • Jag fick fram detta på en sökning “The Federal Reserve holds the foreign currency in an account at the foreign central bank.”

        Så uppenbarligen har centralbanker konton hos varandra.

        Man kan ju utgå från att bankerna bara håller den mängd SEK som de MÅSTE eftersom de kan investera i räntebärande papper. Att betalningssystemet fungerar med så lite SEK beror på (utöver räntefria lån från Riksbanken över dagen) att bankerna i RIX samarbetar och delat upp flödet jämt mellan varandra så att det är jämt varje dag. Ser inte hur detta skulle kunna uppstå på en marknad med flera aktörer som på riktigt konkurrerar med varandra. Bankerna har väl sedan länge insett att om de samarbetar så kan de skapa nästan obegränsat med pengar, bra business🙂

  2. @superzeke

    Yes, det är den, jag har inte läst den. Men efter att ha lyssnat på klippet Lincoln länkade funderar jag starkt på att göra det.

  3. Vi står nog på både CIA,s och Säpo,s listor, mest du men troligen även jag. Men det är sånt man får ta:)

Kommentarer inaktiverade.