Penningreformförslag från Benjamin

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

Benjamin kom med ett mycket intressant penningreformförslag. Tycker det är vettigt och väl genomtänkt. Det är skönt att allt fler ser igenom det här skitsnacket om att saker inte kan bli gjorda för att det inte finns några pengar.  Som Sven Wernström skrev här (tack Janne) är det en helt sjuk tanke egentligen att de lurar folk med att ”det finns inga pengar till det”. Pengar är samhällets livsblod som vi demokratiskt kan skapa lika lätt som bankerna trollar fram sina skuldsättande krediter från intet. Det hela bygger bara på förtroende till ett gemensamt socialt kontrakt där vi erkänner något som betalmedel. Bankerna har missbrukat det sociala kontraktet. Benjamins förslag är ett bra förslag om att bygga ett nytt fri från parasitism.

Benjamins förslag:

Skuldsätt bankerna istället… deras medicin vänt emot dem själva fungerar finfint för att få Sverige att blomstra… Jag föreslår:

1) Insättningsgarantibegränsning till att bara gälla fullreservsbankkonton.
2) Billiga fullreservskonton med internetbank hos SBAB till alla medborgare som önskar avgiftsfri räntefri riskfri banktjänst för sparande och transaktioner, detta för att konkurrera ut dagens maffiabanker här i Sverige.

1 och 2 leder till att riksbanken får låna ut massiva mängder nyskapade pengar till privata banker som får akut brist på pengar att låna ut när vanliga sparare flyttar sina pengar till ”full reserve banking” -konton. Därtill får staten samtidigt in massiva intäkter av seigniorage som sänker skattetrycket i Sverige.

Alla banker, även privata, kan få erbjuda sina kunder fullreservskonto, men då får de nog erbjuda en riktig förbättring i form av bättre internetbank eller något som kunder är beredda att betala avgifter för. Så länge banken följer fullreservskravet kan även privata banker få statlig insättningsgaranti på deras fullreservskonto.

Alla banker får finansiera insättningsgaranti till deras räntekonton på egen hand, de får köpa skyddet av privata försäkringsbolag som då sätter en marknadsriktig kostnad för försäkringen.

Privata banker har hittills kunnat skapa egna bankkrediter i stor kvantitet (97% av penningmängden), detta genom feluppfattningen att pengar ska ”arbeta”. (utvecklar senare i texten)
Sveriges nationella valuta har riksbanken varit blyg att skapa (3% av penningmängden).

Resultatet har blivit att staten endast får <3% av ränteintäkterna från bankverksamheten, om ens det eftersom riksbanken tror sig kunna styra de mångfaldigt större privata bankerna med sin styrränta, och därmed lånat ut till en lägre ränta än marknadsräntan.

Lösningen är att vända på det, riksbanken ska skapa 97% av samhällets pengar och privata banker kan få skapa 3%. Hur görs då detta? Jo. Folket behöver inse att de genom att spara på fullreservskonto (motsvarigheten till en madrass med inbyggd internetbank, stöldskydd och insättningsgaranti) helt snuvar privata banker på möjligheten att vara penningskapare. Pengar som läggs i fullreservkonto tas i princip ut ur ekonomin, resultatet blir att privata bankerna måste söka kapital hos riksbanken för sin utlåning. Nu får riksbanken möjligheten att låna ut sina pengar, som även de skapas ur luften på samma sätt som banksterna skapar sina. Men nu betalar privata banken ränta till riksbanken för att få använda pengarna, riksbanken har utbildade ekonomer som har vett att ta betalt för utlånade pengar, de privata bankerna kommer alltså inte längre undan med att betala 0,0% ränta till privatpersoner för att få tillgång till kapital. Riksbanken kallar sin räntevinst för seigniorage, dessa pengar går till statskassan, och för att dra det kort; den privatperson som lånar pengar betalar nu ränta till riksbanken via den privata bank som förmedlar lånet, räntan sänker skatten för övriga befolkningen. Dvs, Spararen som väljer att inte låna ut sina pengar till privata banker (till underpris så som i stort sett alla bankkunder gör) har nu skapat en ännu större inkomst till sig själv genom att den får mycket sänkt skatt. Det lönar sig alltså mer att inte låta pengarna arbeta, då får nämligen staten möjlighet att agera penningskapare och vi får ett system där staten skapar de flesta pengarna i samhället och kan generera en stor inkomst så att vi arbetare slipper betala inkomstskatt.

Låt privata banker vara låntagare, inte de som skapar pengar!

Huvudsaken är att vanliga sparare från och med nu sparar på fullreservkonton i större utsträckning. Staten gör nämligen reklam för dessa konton genom sin insättningsgaranti om vi begränsar insättningsgarantin till enbart denna kontotyp. De som lånar pengar och därmed minskar köpkraften för alla andra i samhället, minskar nu skatten för övriga befolkningen. Det blir som en kompensation till folket. Privata banker förvandlas till låneförmedlare under riksbanken om alla sparar på fullreservkonton.

Det viktiga med mitt förslag, eftersom jag inte gillar förbud, är att privata banker nu för första gången måste konkurrera på den fria marknaden med egen insättningsgaranti för sina räntekonton, de får anstränga sig för att locka kunder som vågar spara/investera/riskera sina pengar i just deras ”bankster” affärsmodell. Hittills har de fått sparare serverade på silverfat genom statliga insättningsgarantier. Det har varit en väldigt fördelaktig affärsmodell att driva bank jämfört med andra branscher.

Sedan vill jag förbättra samhället ytterligare, men dessa är mindre viktiga i det stora hela.
3) Landvärdesskatt som drar in kanske 20% – 50% av skatteintäkterna.
4) Avskaffade ränteavdrag

3 motverkar bolånebubblor utan att kosta husägare minsta lilla. De pengar som annars skulle gå som ränta till privata banker för övervärderade huslån betalas nu som skatt till välfärden istället. Man snuvar bankerna på en stor inkomstkälla och ökar välfärden för hela landet på samma gång utan att ekonomin försämras för husägare. Därtill är landvärdesskatt mycket fördelaktig för nyttjandet av markyta inne i städer, det blir fördelaktigt att bygga mer kompakt och på höjden. Då kan vi äntligen få igång bostadsbyggandet för våra unga vuxna.

4 resulterar i att vanliga spara-människor slipper betala skatt som subventionerar slösa-människornas privata lån. Vi slutar helt enkelt att subventionera de individer som göder bankerna med ränta. Det beteendet gynnar inte samhället och ska inte subventioneras.

5) Gratis statlig internetlegitimation (openID) från skatteverket/polisen.

5 kan tänkas självklar, vi måste ge webbutvecklare möjligheten att legitimera sina besökare. Endast då kan exempelvis komplementära internetbaserade valutor utmana nationella valutan och helt konkurrera ut privata bankkrediter med smidiga lösningar för små communitys.

19 thoughts on “Penningreformförslag från Benjamin

  1. Påminner ganska mycket om reformförslaget som de mest framstående ekonomerna i USA (bl.a Irwing Fischer) kom med 1939 där bankerna skulle ha två olika sorters konton .- ett fullreservkonto där pengarna alltid fanns och som måste ha full täckning – den andra kontotypen skulle skulle bankerna kunna låna ut ifrån och dessa konton skulle tömmas tiden då banken lånade ut sin kunds pengar (om kunden ville och kunde avvara sina pengar kunde de stoppa in dessa på denna typ av konto).
    .
    Förslaget kan laddas ned här:
    http://www.economicstability.org/history/a-program-for-monetary-reform-the-1939-document

    Jag gjorde en ”text till tal” variant här (låter lite robotaktigt men det är ju ingen skönlitteratur så det funkar)
    [audio src="http://k002.kiwi6.com/hotlink/169p578y94/A_PROGRAM_FOR_MONETARY_REFORMb.mp3" /]

    Fördelen med ditt förslag är som du säger att seignioraget (skillnaden mellan värdet på den nyskapade 1000-lappen och vad det kostade att tillverka den – när det gäller tillverkning av en ny digital 1000-lapp kan man säga att seignioraget är 1000 kronor då det i princip inte kostar ett skit att tillverka de 1000 kronorna) tillfaller staten och det allmänna istället för det parasitära banksystemet.

    Ser också ditt övergångssätt som mycket bättre än det Milton Friedmans förslag.

    Det jag ställer mig lite tveksam till är att ha luckan öppen för att bankerna ska kunna ha kreditkonton kvar. Risken är att de återigen bänder upp den luckan igen med tiden och fyller samhället med sina parasiterande krediter och skulder. Där håller jag nog snarare med reformförslaget från 1939 där bankerna har speciella konton som kunden kan sätta in pengar om kunden kan avvara något och att dessa konton töms under den tidsperiod banken lånar ut dem.

    • Jag tror vi ska låta framtida generationer göra som de vill. Så länge vi tydligt skriver ner anledningen till att folket bara ska subventionera fullreservskonton så får vi förutsätta att framtida generationer gör smarta val.

      Reformförslaget från 1939 låter som att det bara får finnas fullreservskonton. Ett fullreservskonto töms under perioden pengarna är utlånade. Det blir som en vanlig investering.

      Frågan, ”Att bara tillåta fullreservkonto” kan vi driva i ett senare skede. Viktigast är att vi rättar till det riktiga problemet kortsiktigt.

      • Jo, det är på många sätt ett bra pragmatiskt förlag du har kommit med (den rent penningsystemsmässiga – resten kanske kan diskuteras separat). Men om man låter bankerna ha möjligheter att skapa krediter har de alltid missbrukat detta och slukat upp samhället med sina påhittade skulder och krediter. Att ha lagar som förbjuder bedrägeri inkräktar inte på någon frihet lika lite som lagar som förbjuder stöld inkräktar på någons frihet.
        Att ha två olika kontotyper såsom reformförslaget från 1939 föreslår är ett sätt att sätta stopp för detta bedrägeri.

      • Nu har jag räknat ytterligare på mitt förslag, Det räcker ”förmodligen” med att sparande på fullreservskonto ger skatteavdrag som motsvarar en andel av det ökade seigniorage som uppstår genom sparande på fullreservskonto. Detta kan ge en snällare övergång som drivs av vinstintresse istället för rädsla (som mitt tidigare förslag skulle resultera i, rädsla när besparingar inte längre var skyddade av insättningsgaranti). Jag tror mitt tidigare förslag skulle kunna resultera i en ”bank run”, så jag tror nog mer på att ge skatteavdrag till de individer som sparar på ett sätt som gynnar staten/folket.

        Vi behöver alltså inte ens begränsa insättningsgarantin (i första skedet, det kan vi göra när det är säkert för ekonomin.). Staten kan subventionera sparandet på fullreservskonto med en andel av ökningen seigniorageintäkter. Och eftersom lönekonton idag har obefintlig sparränta borde det gå lätt för staten att överträffa privata bankernas sparränta med endast en liten andel av sitt ökade seigniorage.

        Nu är mitt förslag något som kan införas redan idag utan nya lagar eller omständiga reformer. Det är ännu mindre radikalt än tidigare.

        Förändringen görs antagligen lättast på följande sätt, med några år mellan punkterna:
        1) SBAB erbjuder fullreservskonto
        2) Staten subventionerar fullreservssparande med en del av sina ökade seigniorageintäkter
        3) Avskaffa ränteavdrag
        4) Begränsa insättningsgaranti till att bara gälla fullreservskonto när ekonomin tillåter det
        5) Staten slutar subventionera fullreservssparande
        6) Nu kan de som vill driva frågan ”att förbjuda fractional reserve banking”. Men jag tror inte det behövs.

      • Benjamin, ditt förslag är så simpelt att man frågar sig hur Riksbanken och diverse politiker inte kommit på detta förut? Eller har de kommit på det och ignorerat det? Isf jobbar de ju för bankerna. Stefan Ingves mfl som vet hur banksystemet fungerar och vem det gynnar är kriminella i mina ögon. De har inte gjort ett skit för att informera folket om detta, istället dyker dessa ideer upp på bloggar.

        Har du någon blogg?

      • Ingen blogg, Du måste förstå att jag är civilingenjör i Datateknik, inte ekonom. Jag passerar bara ämnet nu när jag utvecklar mjukvara för kreditnätverk liknande ripplepay. Jag orkar egentligen inte ens vara politiskt aktiv.
        Sedan jag skrev detta inlägg har jag fått reda på att liknande reformförslag redan drivs i UK. http://www.positivemoney.org.uk
        http://www.positivemoney.org.uk/wp-content/uploads/2012/02/Full-Reserve-Banking-in-Plain-English1.pdf

        De vill att staten ska spendera ut pengarna, jag har fått för mig att det är bättre att låna ut pengarna till privata banker och därigenom upprätta ett ränteflöde till staten. Det är nämligen så det fungerade förr i tiden… det är mycket pengar det handlar om…
        http://realcurrencies.wordpress.com/2012/04/16/usury-why-we-dont-build-cathedrals-these-days/

      • Ledsen Benjamin! Hittade en del av dina kommentarer i spamfiltret. Jag har samma problem jag – jag kan knappt skriva bloggkommentarer till någon utan att landa i spamfiltret.

      • Bloggen buggade ur, kan inte längre posta kommentarer med facebookkontot.
        har ingen blogg, Du måste förstå att jag är civilingenjör i Datateknik, inte ekonom. Jag passerar bara ämnet nu när jag utvecklar mjukvara för kreditnätverk liknande ripplepay. Jag orkar inte ens vara politiskt aktiv. De som vill får arbeta vidare med frågan.

        Sedan jag skrev kommentaren här på bloggen har jag fått reda på att liknande reformförslag redan drivs i UK. http://www.positivemoney.org.uk
        http://www.positivemoney.org.uk/wp-content/uploads/2012/02/Full-Reserve-Banking-in-Plain-English1.pdf

        De vill däremot att staten ska spendera ut pengarna, jag har fått för mig att det är bättre att låna ut pengarna till privata banker och därigenom upprätta ett ränteflöde till staten. Det är nämligen ungefär så det fungerade förr i tiden… det är mycket pengar det handlar om…
        http://realcurrencies.wordpress.com/2012/04/16/usury-why-we-dont-build-cathedrals-these-days/

        Men ni kan ju alltid gå in på min publika facebooksida. Använder den som en blogg, och slipper bli indexerad av google.

  2. ”Det viktiga med mitt förslag, eftersom jag inte gillar förbud, är att privata banker nu för första gången måste konkurrera på den fria marknaden med egen insättningsgaranti för sina räntekonton, de får anstränga sig för att locka kunder som vågar spara/investera/riskera sina pengar i just deras ”bankster” affärsmodell.”

    Undra vem som kommer att välja att låna ut sina pengar till en bank som bara kan betala ut under 1% av det den lånat till en ränta under 1% när alternativ finns?

    Bankerna själva använder bara full reserve konton/Riksbankskonton, men vi (som äger Riksbanken som är en statlig institution) får inte använda dessa, nej vi måste gå genom privata banker som tvingar oss att låna ut pengar till dem (om vi vill kunna betala räkningar och få våra löner osv).

  3. Ping: Penningreformförslag. « Ädelmetallforum – Bloggen

  4. Ett helt nätverk som säger samma sak som jag. 48:52 drar han sammanfattningen som knyter samman allt han sagt innan.

    Med mitt recept låter man alltså riksbanken ta betalt för att skapa pengar till bankerna på samma sätt som bankerna gör idag. Därigenom sänka skatten för hela folket. Det är ganska mycket pengar det handlar om… Staten skulle exempelvis gå plus mycket när det byggs hus i samhället.
    Här får ni hjälp att räkna på hur mycket pengar det handlar om…
    http://realcurrencies.wordpress.com/2012/04/16/usury-why-we-dont-build-cathedrals-these-days/

    Jag vill alltså påstå att ränta är något bra om det går till rätt plats och används till rätt saker.

    • Vad jag förstår säger han att det ska finnas två skilda kontosorter – likt förslaget ovan från 1939.
      Även hans förslag om ett oberoende organ som sköter statens skapande av pengar är oxå med i 1939-förslaget.

  5. Ping: Zero Hour « Vidsynt's Blog

  6. Det blir en förlustaffär för bankerna att ha fullreserv konto.
    Så där fall det men det kanske lurar ngn bank att gå med
    vad vet jag.

Kommentarer inaktiverade.