Är Cornucopia verkligen så djävla korkad?

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

Jag vet! Jag borde inte reta mig på puckot! Men va fan, är snubben verkligen så här djävla korkad måste det bemötas av någon!

För jag läste just hans blogg  (och det borde jag ge fan i!) där puckot skriver :
”Nederländerna har drabbats av någon form av kris (brittiska The Telegraph), då Geert Wilders högerpopulistiska parti inte vill få en budget i balans utan vill att holländarna skall fortsätta leva på lånade pengar.”

Hur i helvete ska Holländarna, eller för den delen något land i EU, kunna leva på annat än påhittade skulder då det enligt lag är det enda sättet som ”pengar” (krediter) kan skapas? Staterna i EU är enligt Maastrichtfördraget tvungna att ”låna” bankerna påhittade krediter och får INTE, enligt lag, skapa skuldfria pengar själva. Hur i helvete menar Cornupuckot att Holländarna ska ha några skuldfria pengar när det enligt lag endast är bankerna som får hitta på ”pengar” genom sina krediter och skuldsättning?
Han kan omöjligen vara så djävla korkad! Han måste vara en desinformatör.

Eller är de så illa  att han (som håller i Sveriges största finansblogg) inte vet skillnaden på permanenta skuldfria statliga pengar och bankernas påhittade skuldsättande krediter? Kolla mitt föregående inlägg där jag förklarar denna skillnad som är så banal att det verkar helt uteslutet att Cornu inte skulle ha förstått den.

55 thoughts on “Är Cornucopia verkligen så djävla korkad?

  1. För mig är det iaf solklart att Cornu är en desinformatör! Men vem som anlitat honom vete katten. Har nästintill helt slutat läsa hans blogg sedan jag hittade din och dave1bs bloggar. Numer skummar jag endast Cornubloggen 1gg/vecka för att se vad och hur mkt skit (desinfo) han pumpar ut.

    Är iaf oerhört tacksam för att du tar dig tid och ork att bemöta honom! Tackar för det!

    Och det tål att påpekas för nytillkomna läsare att detta är Sveriges blogg no1

  2. Fast är det inte bara så att Cornu gått på Göran Perssons ”den som är satt i skuld är icke fri”, som i sin tur är frukten av den neoklassiska ekonomiska skolans idéer, där man tror att det bara är att blåsa upp modellen för ekonomi på mikronivå så har man en fungerande modell på makronivå?

    • Hänger inte med där. Om nästintill alla ”pengar” är skapade såsom påhittad skuld – hur kan man då hävda att det finns ett alternativ till att leva på ”lånade” ”pengar”? Om bankerna inte hittade på dessa skulder/krediter som de ”lånat ut” skulle det nästintill inte finnas några ”pengar” i samhället (förutom sedlar och mynt som är ung 3% av penningmängden). Krediter är ”lån” – hur fan man nu kan ”låna ut” något man hittar på från ingenting – och det finns inga alternativ enligt Maastrichtfördraget än att samhället använder dessa ”lån”.

      • Jag får en känsla av att Cornu i allt är väsentligt är väldigt mainstream i sitt ekonomitänkande.

        Min kommentar var sett ur perspektivet att jag sett Cornu promota att man på individplan inte skall ha några skulder, eller åtminstone väldigt små sådana, något som han delar med andra.
        Samtidigt verkar Cornu som mest läst mainstream-nationalekonomi, där genomgående de neoklassiska idéerna är förhärskande och där man just blåser upp ekonomi på mikronivå till att vara densamma på makronivå, dvs i Cornus fall alltså; skuld på individplan=dåligt blir till skuld på statsnivå=dåligt.

        I Cornu och andra neoklassikers syn ingår överhuvudtaget inte penningskapandet som ett problem, antingen för att de inte greppar hur det i verkligheten fungerar och det för att det inte ingick i deras nationalekonomiska litteratur, eller för att de själva tillhör de som tjänar på rådande ordning.

        Så att döma av Cornus uttalande om Nederländerna tyckte jag mig se att han alltså bara blåser upp mikro till makro och tycker att det är en fungerande analys, fast den är imbecill på flera plan, inte minst för att den helt bortser ifrån penningskapandet.

      • Nä han papegojar säkert mainstream som du skriver.
        Professor Richard Werner (myntaren av uttrycket QE) uttrycker det ganska lustigt i den här videon (runt 3:00 in i videon) där han säger att ekonomiböcker ändå upp till doktorsgrad INTE har varken banker eller pengar i sina modeller. Han säger också att ekonomerna utgår från axiom som de sedan bygger vidare på genom deduktion – utan att kolla om axiomen är sanna eller har något som helst med verkligheten att göra!🙂 Det är en rolig ”vetenskap” nationalekonomi. Så kanske du har rätt – man kanske inte ska döma Cornu för att han är korkad – men korkad är han!🙂

      • Fick upp ögonen om Dunning-Kruger effekten via en kommentar i ett kommentarsfält. Den tycks applicerbar på Cornu. Jag har svårt för hans oärlighet, vare sig det är medvetet eller inte. Med så hög svansföring som han har förväntar jag mig mer och bättre.

        Ett problem med nationalekonomin idag är att akademiker från några av de mest prestigefyllda universiteten i USA låtit sig köpas. De driver ekonomiska korthusteorier och skriva partiska avhandlingar, något som gjort dem mycket rika. De är inte främst intresserade av vetenskap utan istället av att berika sig. Och det görs genom att säga det uppdragsgivaren vill att de skall säga, i egenskap som akademiker för att ge det de skriver trovärdighet. ”Tunga” akademiker var bland annat ordentligt insyltad i det spreds myter om Islands förträfflighet innan det landet klappade igenom.

  3. Det är inte bara Cornucopia som är korkad, lyssna på det här Lincoln: http://www.riksdagen.se/sv/Debatter–beslut/Ovriga-debatter/Ovrig-debatt/?did=GZC120120419ad&doctype=ad#pos=94

    1,5 h lång debatt om bostadslånen, ingen av debattörerna förstår hur penningsystemet fungerar, ingen lyckas förklara varför skulderna är så stora. De verkar tro att bankerna hade 2,1 biljoner Svenska kronor som de lånat ut😀.

    Blir ganska komiskt, rekommenderas varmt.

    Se också http://youtu.be/o1XWDAKI9NE Josh Ryan Collins pratar om kreditsystemet och en hel del om betalningssystemet.

  4. Lyssnade precis på Per Bolund i bostadslåndebatten, han vill att Svenskarna ska spara mer och låna mindre, hur ska det gå till? Någon måste ju låna för att någon annan ska kunna spara, om det lånas mindre så finns det också mindre mängd sparmedel (siffror på bankkonton). Han är mao helt clueless, han har inte en aning om hur penningsystemet fungerar.

    • Ja, det är helt sorgligt! De fattar absolut lika lite som Cornu (om han nu inte spelar korkad). Sparar folk och amorterar på de påhittade skulderna sabbar de penningmängden och då Maastricht förbjuder staten att fylla ut hålet med att spendera skuldfria pengar kommer det leda till samma depression som hände i början av 90-talet.
      Och det är som du skriver helt otroligt att inte någon undrar vad fan det är bankerna ”lånar” ut för något samt hur hur dessa ”pengar” (krediter) skapats?

  5. Man kan undra vad de i riksdagen som vet tänker. Eller vad har de blivit lovade av banksystemet för att tiga. Att våra folkvalda är mutade eller hotade står väl helt klart. För ett tag sedan döpte ju Mona Sahlin en av Wallenbergs släktens ungar!!!!!!!!!!

  6. Fantastiskt bra blog, hittade den idag. Har läst det där cornupuckot för länge nu. Har försökt få honom att se ”ljuset”; utan framgång dock.

    Vill även rekommendera Frank O’Collins som har dekonstruerat elitens falska historieskrivning, ekonomi och juridik. Vet ni tex. varför Rothschild etc. aldrig dyker på på listorna över världens rikaste personer? Det beror på att de inte äger så mycket i sitt namn allt är ”in trust” via stiftelser, de lever i rollen som ”apostolic medicant minister”, dvs. ”in the world, but not of the world”.

    1. Här är en bra introduktion i 4 delar:
    Western Roman Law February 2012

    2. Frank håller veckovisa entimmes ”talks” med det senaste samt en timme Q&A
    Börja med den senaste och gå bakåt om du finner detta intressant.
    http://www.talkshoe.com/talkshoe/web/talkCast.jsp?masterId=90342&cmd=tc

  7. Att vara frälst i dagens penningsystem är att placera sig rätt för att vara de få som kan utnyttja andra.
    Finns många Cornissar som lever för att bara bli en av dem men aldrig blir , men det är det värt tydligen för dessa freeks. Hårda ord, men men.

  8. Httade den här bloggen, Mengerian http://mengerian.wordpress.com/2012/02/26/vad-beror-din-bolaneranta-pa/

    Han verkar ha tagit Cornus parti i det hela mot ”penningsytemhaveristerna”. Lustigt nog så anser han att ”den personen inte förstått skillnaden mellan pengar och krediter”. Lite underligt eftersom det är ”den personen” som just förklarar denna skillnaden och Cornu som säger att det inte är någon skillnad.

    Ser också att ”dave1bs” gjort flera fruktlösa försök att få något vettigt ur Mengerian utan något som helst resultat. Det är liksom helt omöjligt att förstå det Mengerian skriver. Men vi får ju i varje fall reda på att ”penningsystemhaveristernas ledare” mest använder sig av ”ekvivokationer” i sin argumentation. Skall slå upp vad det betyder någon gång men det är säkert något jättebra…..🙂

    Tänkte skriva en kommentar där men tappade plötsligt lusten.

    • Nä varför bry sig🙂
      Han anklagade mig för att undvika ”teknikaliteter” och att jag gjorde mig skyldig till förenklingar – själv har han ingen aning om skillnaden mellan base-money och krediter – än mindre hur RIX och clearingsystemet funkar.
      Nationalekonomer funkar ungefär som jag gjorde ett tag då jag pluggade och samtidigt undervisade men inte riktigt hade tillräckligt under fötterna för att kunna hålla i undervisningen. Då brukade jag svamla utav helvete för att snurra bort eleverna – det funkade oftast- och de trodde jag var en skitsmart snubbe fastän jag egentligen inte hade en aning om vad jag surrade om. Bara man har hög svansföring, som den där snubben och Cornu, kan man svamla ur sig vilken dynga som helst🙂 – allt för att det inte ska avslöjas att de egentligen inte har en aning om vad de skriver.

      • > ”själv har han ingen aning om skillnaden mellan base-money och krediter – än mindre hur RIX och clearingsystemet funkar.”

        Vad har du för belägg för detta påstående? Kan du referera till något jag skrivit där jag visar att jag inte förstått exempelvis base money som begrepp?

      • Därför du inte beskriver base money eller hur krediter skapas. Men varsågod visa att du förstått det – fram till dess antar jag att du inte har en susning. Du blandar friskt begrepp som likviditet, kapital, ”underliggande värde”, tillgångar osv med begreppet pengar (där du som sagt inte ens visat att du förstått begreppen kredit och base money – än mindre skillnaden dem emellan). Problemet med att blanda terminologi och begrepp så fullständigt är att det blir kortslutningar i logiken – och till skillnad från vad du tror är kortslutningarna inte tecken på att det är rätt. Detta visar bara att du inte ens klarar av den enklaste mängdläran, ala Hej mattematik, utan friskt blandar olika mängders delmängder med varandra i en total soppa.
        Men jag kan hjälpa dig med lite enkel mängdlära på mellanstadienivå så att du kan reda ut begreppn i soppan ni kokat ihop: Fråga bara🙂

      • Stämmer detta?

        Svenska banker har enligt Riksbanken sammanlagt max 5 miljarder Svenska kronor per dag, de har skapat 2,3 biljoner i kredit (M3 minus M0). Räntenettot på krediterna blir utlåningsräntan ca 4% minus inlåningsräntan ca 1% (?). Räntenettot = 3%.

        Bankens avkastning på skapad kredit per år blir 0,03 * 2,3 biljoner = 69 miljarder. Årlig avkastning på egna kronor = 69/5 = 13,8 = 1380% per år

        Avkastningen på bankernas krediter är 1380% per år på krediter som skapats ur tomma luften!

    • Att du inte förstår vad jag skriver säger tyvärr mer om din bildning än om min klarhet.

      Faktum är att det är Lincoln som har en del att förklara, eftersom det är hans terminologi som avviker från de allmänt vedertagna benämningarna.

      Jag vill dock tacka för att du avstår från att kommentera direkt på min blogg.

      • Att du inte förstår vad du själv skriver är nog det största problemet – men inte för mig🙂 Bara därför du bollar med terminologi som du inte förstår eller kan förklara betyder det inte att du har rätt.

        Jag följer t.ex ekonomiprofessor Steve Keens och Michael Hudsons beskrivningar (båda är i den dussingrupp som en Holländsk nationalekonom plockade fram från nationalekonomer från hela VÄRLDEN som var de enda som såg finanskrisen komma – de som inte såg något följde slaviskt den terminologi du tillber -men, som sagt, stämmer inte verkligheten med modellen är det definitivt fel på verkligheten i er lilla värld🙂 ). Professor Richard Werner, som är myntare av begreppet QE,beskrivning av hur pengar och krediter skapas ligger också som grund för min beskriving. Jag kan radda upp en rad till ekonomer som säger samma sak – t.ex de två ”Nobelpristagarna” Kydland och Prescot som empiriskt bevisat att krediter skapas först och M0 (base money) skapas senare av banksystemet. Du får gärna påvisa var dessa ovan har fel – vilket du hävdar att de har.

        Men du vill inte diskutera sakfrågan – varken här eller på din blogg och du gör precis som Cornu – går på person och pumpar upp dig i någon högfärdsdräkt för att verka trovärdig – tyvärr får ett sådant barnsligt beteende bara motsatt verkan på mig. Nä jag har ingen lust att skriva på din blogg – sekter med kryptiskt språk som inte vill ta del av verkligheten ska man inte försöka avprogrammera – kostar bara tid och energi..

      • Problemet är att du inte har förstått vad dessa professorer säger. Du läser orden, men smälter inte innehållet. Att du viftar med dem som auktoritet gör därför inte att dina (egenpåhittade) bisarra idéer blir mer trovärdiga. Den ”högfärdsdräkt” som du ikläder dig består i att gömma dig bakom en professor (vars doktriner du tolkat på ditt högst egna lekmannamässiga sätt). Det är så att säga en ”cargo cult” du har byggt upp här i din lilla sandlåda…

        Vad har Kydland/Prescots hållning i denna fråga att göra med mina poänger? Har jag skrivit att M0 _inte_ laggar efter de bredare penningmängderna?

        Vilken ”sekt” tillhör jag? Icke-greenbacker-sekten, d.v.s. konsensus?

      • Återigen besvarar du inga frågor utan försöker bara få ett övertag genom att spela överlägsen. VAd är det jag missförstått? Och du har fortfarande inte påvisat felen i det profosserna sagt (för det är inte mina ”bisara” påstående – jag har i princip återgett vad de skrivit). Besvara frågorna som jag ställde eller erkänn att du har inte den ringaste aning om skillnaden. Att du tror att bankerna baserar sin utlåning på inlåningen är ju bevserligen felaktigt (och återigen har jag hänvisat till en massa forskning, som du i din hybris avfärdar som ”bisarra ideër”.

        Du har därmed bevisat att du inte vet skillnaden mellan krediter och centralbankspengar (vilket framkommer än klarare i ditt svar till Zeke). Allvarligt, grabben, försök i alla fall läsa upp dig till ”Hej Mattematik”-nivå på mängdläran – det skulle underlätta din förståelse så att du inte gör dig skyldig till logiska kortslutningar då du blandar ihop de olika mängder tillgångar, kapital, ”underliggande värde”, centralbankspengar och krediter i en stor soppa av retoriskt svammel. Det är ju också helt klart att du inte har en blekaste aning om hur RIX, clearingfunktionen och sambandet mellan centralbankspengar och krediter som bankerna hittar på.
        Du har inget på fötterna alls som styrker din ståndpunkt och du har bevisat din totala okunskap – så gå och lek någon annanstans nu.
        Du är en osedvanligt inskränkt liten varelse🙂

      • > ”Återigen besvarar du inga frågor utan försöker bara få ett övertag genom att spela överlägsen. VAd är det jag missförstått? Och du har fortfarande inte påvisat felen i det profosserna sagt (för det är inte mina ”bisara” påstående – jag har i princip återgett vad de skrivit). Besvara frågorna som jag ställde eller erkänn att du har inte den ringaste aning om skillnaden.”

        Vad var den konkreta frågan? Jag såg inget frågetecken i ditt ursprunliga meddelande. Felet är att du ”läser in” en massa i professorernas texter som du sedan kokar ihop till någon slags egen hemkörd soppa.

        > ”Att du tror att bankerna baserar sin utlåning på inlåningen är ju bevserligen felaktigt (och återigen har jag hänvisat till en massa forskning, som du i din hybris avfärdar som ”bisarra ideër”. Du har därmed bevisat att du inte vet skillnaden mellan krediter och centralbankspengar (vilket framkommer än klarare i ditt svar till Zeke).”

        Hur förklarar du att inlåningen från allmänheten uppgår till ca 1900 miljarder kronor? Bara för att ta ett exempel. Jag tycker för övrigt att du kan referera till någon sida eller ännu hellre ett specifikt stycke i denna forskning.

        > ”Allvarligt, grabben, försök i alla fall läsa upp dig till ej Mattematik-nivå på mängdläran – det skulle underlätta din förståelse så att du inte gör dig skyldig till logiska kortslutningar”

        Jag har ca 75hp i matematik, så mängdlära kan jag faktiskt.

        > ” då du blandar ihop de olika mängder tillgångar, kapital, ”underliggande värde”, centralbankspengar och krediter i en stor soppa av retoriskt svammel.”

        Det jag har pekat på är hur bankerna finansierar sig. Vad specifikt är fel där?

        > ”Det är ju också helt klart att du inte har en blekaste aning om hur RIX, clearingfunktionen och sambandet mellan centralbankspengar och krediter som bankerna hittar på.”

        Jag vet hur den fungerar. Bland annat löser bankerna inte sina långfristiga finansieringsbehov via RIX idag.

        > ”Du har inget på fötterna alls som styrker din ståndpunkt och du har bevisat din totala okunskap – så gå och lek någon annanstans nu. Du är en osedvanligt inskränkt liten varelse”

        LOL! Det är ni som lever i något slags fantasiland. Jag konstaterar bara för din bloggs läsare att kejsaren är naken. Och har liten kuk, till på köpet.

      • Då du inte ens kan skilja på bankernas krediter och centralbankspengar (m0) så har du grava problem med mängdläran och att du sedan diktar ihop att du har läst 70 poäng matte ändrar inte detta faktum.
        Du upprepar sedan, som sagt, samma svammel och det räcker inte med att du säger att du vet när du uppenbarligen inte kan bemöta det jag skriver. Du kan ju med hänvisning till de professorer (t.ex Richard Werner nedan som Janne hänvisar till) som uttrycker sig i klarspråk på samma sätt. Vari ligger skillnaden det han och jag skriver? Eller mellan det jag och Steve Keen skrivit? Att komma med korkade osubstantiella påståenden visar vilken tomte du är och att du definitivt inget vet om matte och stringent logisk bevisföring.

      • @Mengerian

        Vet inte om det var mig du menade när du tackade för att jag inte kommenterade på din blogg. Jag skrev i varje fall en kommentar med en förklaring på din blogg, du kan ju radera den om du inte vill ha den där. Jag skrev i varje fall så här.

        CITAT:

        Jag vet inte riktigt hur du tänker men det verkar som om du menar att ”inlåningen skapar utlåningen” istället för som det är att ”utlåningen skapar inlåningen”. Det fungerar alltså exakt så här som Richard Werner säger.

        http://www.libertysilver.se/kc/video?id=28

        Om sedan den som säljer huset har sitt konto i samma bank som husköparen så är det klart där. Om däremot säljaren av huset har sitt konto i en annan bank så måste transaktionen clearas genom RIX. Starkt förenklat så går detta till såsom jag själv beskrivit här.

        http://superzeke.wordpress.com/2011/12/06/ekonomerna-bluffar-hej-vilt-och-hur-de-gor-det/

        Utöver det jag skrev om där så sker det också bruttobetalningar under dagen via RIX och där har bankerna räntefri kredit hos Riksbanken under dagen (mot säkerhet). Vid nettningen i slutet av dagen så räknas allt ihop och om då någon bank har slut på centralbankspengar så regleras detta med försäljning av något värdepapper. Antingen ett ”lån över natten” hos Riksbanken eller genom någon annan bank som har mer pengar.

        Så bankerna behöver ingen som helst inlåning för att skapa hur mycket krediter som helst. Den enda inlåning de behöver är om betalströmmarna via RIX visar en obalans mellan bankerna. Och då kan de t.ex använda sig av en bostadsobligation. Och denna s.k inlåning är ju som en droppe i havet om man jämför det med storleken på de krediter de skapat.

        Utöver det så behöver de ju den fastställda kapitaltäckningen men den är ju bara som en ”halv droppe” i havet. Ungefär c:a 0.28% enligt Stefan Ingves. De behöver alltså bara 2.800 kronor för att låna ut 1.000.000 kronor. Denna kvot kan de inte låna in utan måste utgöras av bankens eget kapital. t.ex aktieägarnas pengar, vad jag vet.

        Så enkelt är det ju så varför krångla till det i onödan.

        SLUT på CITAT.

      • > ”Och denna s.k inlåning är ju som en droppe i havet om man jämför det med storleken på de krediter de skapat.”

        All empirisk data tyder på motsatsen. Dels lånar man in pengar från allmänheten (1900 miljarder) och dels uppgår den svenska obligationsmarknaden (där bostadsobligationer dominerar) till 2500 miljarder (där hälften kommer från försäkringsbolag, m.fl.). Det låter inte som en droppe i havet.

      • @Mengerian

        Menar du alltså att det är ”inlåningen som skapar” utlåningen. I så fall måste ju hela Sveriges befolkning ifrån 0 – 99 år personligen sätta in 200.000 kronor per skalle i banken innan den kan låna ut dessa 1900 miljarder. Var skulle dessa insättare få dessa pengar ifrån.

        Om vi sedan tar det där med bostadsobligationerna. En bostadsobligation är ju ett skuldbrev som har ett annat skuldbrev som säkerhet. Alltså ”en pant på en pant” på en eventuell framtida inkomst.
        Den kan säljas till ”den som kan betala för den” och när den säljs så får banken överfört centralbankspengar till sitt konto på Riksbanken (förhoppningsvis).

      • Av dessa 1900 miljarder kommer drygt hälften från hushållen (vilket blir 100,000 spänn per skalle – vilket iofs är ganska mycket, men jag har släktingar med vanliga knegarjobb som ligger på de summorna). Ungefär 600 miljarder kommer från icke-finansiella företag som satt in likviditet. Visst är det en viss ”kedja” gällande panten för bostadsobligationer. Dock är det så att försäkringsbolag och liknande bolag (bl.a. Almega, Skandia, m.fl.) köper dem – och detta görs med placeringar från försäkringspremierna från kunderna. Den delen av ekonomin är också mycket viktig för bankernas finansiering.

      • Nej de kommer inte från hushållen, hushållen har inte lånat ut 1900 miljarder till bankerna. De skapades när lånen beviljades. Banker skapar inlåning vi utlåning utan att några pengar är inblandade.

      • Vad är krediter? (å då du inte ens vet detta fundamentala fakta så blir din ”logik” lika kortslutande som tidigare). Jo, krediter är bankernas skulder till kontoinnehavarna på Svenska kronor – dvs det är bankernas skulder till kunderna på centralbankspengar, dvs kontanter. Krediter är mao INTE Svenska kronor utan bankernas skulder till kontoinnehavarna på Svenska kronor. Just pga av att bankernas krediter inte är Svenska kronor vägrar en bank ta emot en annan banks krediter utan måste använda de svenska kronor som växlingsinstrument som står på bankerna centralbankskonton (centralbankspengarna) – en bank vill ju givetvis inte ta över en annan banks skuld på Svenska kronor från en annan bank – med detta har jag bevisat att bankerna inte ens själva ser sina krediter som Svenska kronor.

        Hur mycket krediter finns det då? Jo, hela penningmängden M3 minus mängden centralbankspengar, dvs M3-M0 – vilket ger att ungefär hela kreditmängden (dvs, återigen, bankernas SKULDER på Svenska kronor – INTE Svenska kronor) är runt 2400 miljarder och mängden Svenska kronor, dvs M0 uppgår till runt 100 miljarder Svenska kronor. Även om man är så klent mattematiskt begåvad som du är måste du ändå inse att det är en stor skillnad mellan 100 miljarder (M0) och de 1900 miljarder som du påstår finnas av Svenska kronor.

        Återigen har du inte klarat av mängdläran i Hej Mattematik utan blandat äpplen och päron. Krediterna ÄR Inte Svenska kronor som är utlånade – du blandar ihop mängden bankernas krediter med mängden centralbankspengar (M0) och du visar återigen vilken total kokosnöt du är.
        När bankerna hittar på krediten. på säg 1 miljon kronor, skriver dom denna som en skuld för banken och på andra sidan balansräkningen kluddar de dit en tillgång i form av skuldslaven som de skapat som sitter i motsvarande skuld. Banken påstår sedan att de ”lånat” miljonen av den som sitter med krediten på sitt konto men banken har aldrig lånat denna miljon – de kluddade bara dit den på kontot från ingenting (precis som ekonomiprofessor Richard Werner visar i filmen som Janne hänvisade till). Så bankarna har inte ”lånat” 1900 miljarder Svenska kronor – vilket även ett pucko som du borde förstå då det bara finns runt 100 miljarder Svenska kronor, dvs centralbankspengar, dvs M0.

        Det är inget fel att inte veta vad man pratar om, som i ditt fall, men du borde sänka svansföringen ganska mycket. Men å andra sidan, precis som Cornu har du bara hög svansföring att komma med – så att du skulle sänka den är nog ganska uteslutet.

      • Ponera att vi är några personer på en öde ö som totalt sett har 100 enkronor. Person A börjar låna pengar av B. Sedan köper A tjänster av C. C betalar sedan för en tjänst av B. OK, nu har alla tre oförändrat antal pengar i likviditet. Men om förloppet pågår under alltför lång tid, så kommer B ha extremt stor skuld till A. A kommer efter några år vara skyldig B betydligt mer än 100 kronor – kanske till och med uppåt tusen!

        Enligt din logik är det omöjligt för B att ha lånat ut mer än hundra kronor till A – eftersom det tydligen inte ”finns” så mycket pengar. Men samma sak gäller samhällsekonomin. Storleken på likviditeten har inte så mycket att göra med summan av alla skulders balans.

        Invånarna på ön kan låna mer än tusen kronor. Banker i Sverige kan också låna in mer än 1900 miljarder kronor.

        Nu går det inte att förklara med enklare ord längre…

      • Du har inte bevisat mer än din egen okunskap. Visst det finns mer skulder i ditt exempel men finns det mer ”pengar”? Har krediter skapats? NEJ! (för i ditt fall har inte penningmängden ökat genom att krediter skapas genom dubbel bokföring – skulder kan öka men inga krediter har hittats på som ökat penningmängden). Så i ditt exempel finns ingen multiplikatoreffekt där inlåning blir utlåning som ökar penningmängden. Inga skulder på kronor (dvs krediter) skapas och fungerar som betalmedel genom dubbel bokföring.

        Multiplikatorteorin är dessutom empiriskt bevisat felaktig av ekonomiprofessorerna och ”nobelpristagarna” Kydland och Prescot – Steve Keen bevisar det solklart det här.

        Det är ju helt solklart att du inte har den ringaste aning om skillnaden mellan base money (m0 eller centralbankspengar om du så vill) och krediter.

        Nu har jag bemött dig flera gånger utan att du kunnat motargumentera. Är trött på den här korkade ”spela skitförnäm och låtsas att jag vet vad jag talar om”. Vari ligger ekonomiproffesor Richard Werners tankefel? Motbevsia Kydland och Prescot samt ekonomiprofessor Steve Keen. Motbevisa att bankerna inte ens själva ser sina krediter som svenska kronor (vilket de gör enligt dig). Visa hur en skuld på Svenska kronor (vilket krediter är) kan vara Svenska kronor.
        Du var då en riktigt sorglig tomte. Fortsätter du med att inte motargumenterar och bemöta kommer jag ta bort din korkade påståenden – har inte tid med sådant här dravel.

      • Det är helt korrekt att det inte finns någon multiplikatoreffekt i mitt öde-ö-exempel. Däremot har en person LÅNAT PENGAR (kanske med ett förutbestämt återbetalningsdatum). Mer än vad som finns. Att krediten _i_sig_ inte är pengar implicerar ändrar inte på detta faktum.

        Det som Keen menar är att den traditionella tolkningen/modellen av hur multipliern fungerar är bristfällig. Han menar att bankerna ”trycker på” kreditexpansionen, d.v.s. att de inte har en rent passiv roll (och att den breda penningmängden därför springer före de smalare definitionerna). Det är inte DEN teorin jag kritiserar – det kan till och med ligga något korn av sanning i den. Den implicerar dock inte att bankerna ”slipper” att låna pengar!

      • Han menar inte att den är ”bristfällig” – han klart påvisar att den är felaktig! Och han visar det med eftertryck!

        ””slipper” att låna pengar”.

        Han påvisar att kreditexpansionen (dvs bankernas skulder på pengar dvs inte pengar i sig) kommer först och tillförseln av pengar, base money sker efter ungefär ett år då bankerna står inför valet:
        ”Thus loans come first—simultaneously creating deposits—and at a later stage the reserves are found.”
        If the entire banking system is at its reserve requirement limit, then the Federal Reserve has three choices:

        refuse to issue new reserves and cause a credit crunch;
        create new reserves; or
        relax the reserve ratio.


        Hur fan du nu kan få det till att Steve Keen påstår att ”traditionella tolkningen/modellen av hur multipliern fungerar är bristfällig” – han säger att den är direkt den motsatta mot vad multiplikatorteorin påstår – först hittas skulderna och krediterna (bankens skulder till kunderna på base money – där kontanter ingår) på genom dubbelbokföring och SEDAN skapar centralbanken base money (eller om du vill kalla det centralbankspengar eller m0).

        Så inte nog med att du inte kan ett skit om den mest elementära mängdläran – du kan fan inte läsa rätt heller utan att förvanska skiten!

        Då du inte har en anng om skillnaden mellan base money, krediter och dessutom geggar ihop det med begreppet likvidite i en geggamoja som du kallar pengar så blir det ju tyvärr bara ett stort haveri av hela ditt resonemang.
        Och va fan har du bevisat angående krediter på ön då det enligt dig inte skapas några krediter?

  9. Lincoln:
    Såg att ni diskuterade Steg 3 videon. Lade ni märke till att Cornu bara var tvungen att inflika att han inte alls höll med Mats om hur penningsystemet fungerade? Tyckte att Mats förklaring var väldig lik den som du framhåller på din blogg.

    Q

  10. En gång läste jag vad vad en hypnotisör sa om vem som är enklast att hypnotisera och enligt denna rätt så begåvade i ämnet så var det intellektuella som var lättast att manipulera korkade var omöjligt att hypnotisera. Men jag håller inte med för en mus eller fågelhjärna kan man manipulera att göra saker som inte har något med mat att göra för att de ska göra dessa för att få mat och hur intellektuellt är det. Kanske även det är ett normalt tillstånd att få folk tro att de är smarta.
    Det samma är det med det som kallas för allmänt vedertaget alltså bara tomt skitsnack som funkar bara för att det har stöd av högre inbillningar (värderade av samma tom hjärnor) som allmänt ses upp till. Men hur som ….Lutar det så lutar det och det är bra att mycket försvinner med det.

    • Klockrent vad gäller ämnet nationalekonomi åtminstone! Den som sveps med i svammelretoriken och är störste nyttiga idioten klarar ”utbildningen” (som borde kallas, som du mycket påpekar, ”inbillningen”). Nationalekonomer befinner sig sedan i sin lilla bubbla där de i trans går i otakt med verkligheten och alltid tror att det är fel på verkligheten och inte modellen. Nationalekonomi är mest av allt sekterism med en massa hjärntvättade hypnotiserad nyttiga idioter som suggereras tro på en verklighet som inte finns.

      • Dessa ett spår människor kommer alltid till korta när de verkligen ska mer ingående förklara vad de har lärt sig, precis som du beskrivit själv,ärligt.🙂

  11. Jag kanske har fel, men under min tid så har det varit två vägar att välja Naturvetenskaplig eller ekonomisk i utbildning om man ska studera i efter hand och det ser jag som helt manipulerande i dagens varande allmänna effekt. När jag börja ekonomisk linje så läste jag igenom litteraturen och hoppa av för det var bara skit, innan jag börja studera det så kom jag från verkligheten och hade redan gjort det som dessa studerande bara kan drömma om att kunna klistra ihop av ekonomiskt monster. Alltså att få något att göra pengar utan en ända sak ut i produktion även om det skulle bli någon form av produktion så är det ju enkelt att producera papper om produktionen istället för att producera och växer man tillräckligt så blir det ju något hur som helst bara man har kapitalet bakom sig och det är ju inte svårt att göra om man har bankerna med sig och det hade ju jag, men jag platsa inte i klubben och hmm jag har fortfarande alla dokument som kan visa hur det kan gå till, tror till och med att min jurist har alla samtal inspelade med inblandade från högre sfär. Utveckling sker inte genom det normala om nu ekonomer tror det..Nåväl inte ofta jag orkar läsa dessa skolade i ämnet för de är ju i spår och kommer nya papper att behandla så är det ju bäst att kunna ha mer vyer en ett spår så att säga. Vet inte riktigt faktiskt vad jag försöker säga men det framgår nog.
    Lev väl lev gott🙂
    Egentligen så ser jag hela ekonomiska strukturen och de som ska vara proffs i den bara att vara en stor hjärntvättad massa för att annat ska kunna genomföras vilket ju är i full gång och i det borde alla som känner sig vara människor med mänskliga egenskaper fortfarande faktiskt säga ifrån.
    Men går man in på detta så är det faktiskt kört, som det är för mig. Men jag har tro.

    • Alltså kört för mig att vara en del av det vedertagna sättet att leva tillsammans i det vedertagna samhället. Alltså inte kört i övrigt…I alla fall inte mer en alla andra. Jag tror jag har bättre position en de flesta, när det kommer till kritan. Detta var en parentes och fortsättningen kommer ju visa vad jag menat det kommer ingen att undgå att se. Men jag räknar med att även efter det så kommer jag ända klassas som mindre värd (no trouble)

  12. Vad jag menar kort är att man kan utföra pappers judo, men då måste man ha kunniga jurister bakom sig. Och i mitt liv som jag lever är jag ju bara en egen frimurare för mig själv hehe och kan inte göra ett endaste smack emedan jag blir mer och mer infångad i samhällets skydds nät som är bara till för att snärja ett byte till mer elände. Men what the fuck ,let it be big så det kollapsar sen är jag en annan människa förmodligen inget nummer längre utan bara jag. Och den rättigheten finns faktiskt en så länge.

  13. @Mengerian
    Återigen bemöter du inte! Hur många gånger tror du att du kan ducka och bara svamla på? Släppte igenom det här då det återigen visar att du inte har den ringaste aning om den mest elementära mängdläran. Men bemöter du inte mina argument eller det jag krävt att du ska bemöta kapar jag av dig från och med nu.

    Är ”likviditet” nödvändigtvis Svenska kronor? Nä! Likviditet är också en hopblandning av Svenska kronor och av TILLGÅNGAR (t.ex en bostadsobligation) som tros kan OMVANDLAS snabbt till svenska kronor – du blandar återigen ihop äpplen och päron! Kopierar ett tidigare blogginlägg i riktigt elementär mängdlära så att du i alla fall ska lära dig Hej Mattematik på mellanstadienivå:

    När man kollar in vilka logiska motsägelser som ekonomerna gör sig skyldiga till blir det helt uppenbart att de inte ens kan matten som finns i ”Hej matematik”. För med väldig basala kunskaper i mängdlära är det lätt att visa att bankekonomer blandar ihop mängden äpplen med mängden päron hej vilt vilket gör att deras språkbruk blir oförståeligt i slutändan. Kommer köra lite basic mängdlära men bli inte förskräckta av Venn-diagrammen nedan – de är självförklarande och väldigt enkla att förstå och jag kommer inte använda matematiska betäckningar (som snittet, union etc).

    För vanligt folk, säg Nisse, är det självklart att man gör skillnad på olika mängder. Mängden kronor är det man har i plånboken. Mängden fordringar som man har (observera att du har en fordring på banken på Svenska kronor – det ÄR INTE Svenska kronor – även om bankerna gör allt för att sudda ut begreppen) . Mängden fysiska tillgångar är en tredje. Bilden nedan är självförklarande:

    Som synes är dessa mängder helt åtskilda och av dessa är det endast kontanter som är Svenska kronor. De andra två mängderna (Fordringar och Tillgångar) ÄR INTE Svenska kronor. Däremot kan de olika elementen (småringarna) i dessa mängder säljas eller fordras in av Nisse för att Nisse ska få in Svenska kronor. En del prylar är lättare att sälja och en del skulder är lättare att kräva tillbaka.

    Nu kommer vi till första steget där ekonomer blandar äpplen med päron. För ekonomerna blandar ihop olika element i de olika mängderna och kallar detta (kontanter + det som anses lätt att säljas av + skulder som är lätta att återkräva) för Nisses ”Likviditet”. Bilden nedan visar detta klarare än orden ovan så häng inte upp på er orden:

    Men vad har ekonomerna därmed gjort? Jo, blandat ihop ”Svenska kronor” med mängden ”INTE Svenska kronor” – dvs blandat päron med äpplen (eller faktiskt än värre). Därmed suddas mängdbegreppen ”kronor” och ”ICKE kronor” ut i en mängd ”likviditet” som inte är definierad varken som ”kronor” eller som ”ICKE kronor” och ingen entydighet råder längre mellan dessa två distinkt åtskilda mängder.

    Om vi nu tar och kollar in Nisse och hans bank bara så fortsätter ekonomernas utsuddningen och hopblandningen av mängden ”kronor” och mängden ”ICKE kronor” (=Nisse fordringar på banken=krediten=bankens skuld till Nisse). För egentligen är de ju hett åtskilda som bilden nedan visar.

    Ekonomerna säger dock att Nisse innehav av ”likviditet” i kronor är kontanter och vad Nisse har att fordra av banken på Svenska kronor.

    Som synes ovan har ekonomerna återigen lyckats blanda ihop äpplen med päron.

    Bankerna har DESSUTOM lyckats se till att bankernas egna skulder till Nisse ((krediterna på kontot) går lika bra att använda som substitut för Svenska kronor och har därmed totalt bladdrat ihop mängderna så att ”Svenska kronor” och ”ICKE Svenska kronor” (=krediterna=bankernas skulder till Nisse) ingår i mängden giltiga betalmedel. Se bilden nedan:

    Så nu är det en enda stor geggamoja av kortslutande mängder där vi mestadels använder ”ICKE kronor” (krediter) istället för kronor när vi handlar. Är det då konstigt att det råder förvirring och att ekonomerna är totalt oförståeliga? Nä! Det blir så när man inte kan skilja äpplen från päron och ekonomer försöker dölja sin okunskap med en massa snömos.

    Vad kan man lära av ovan? Jo att man inte ska överlåta ekonomi åt ekonomer som inte har lärt sig ens den mest elementära mängdläran. För faktum är att i nästan alla begrepp som ekonomerna använder blandar de ihop äpplen med päron. Avista t.ex är en hopblandning av kontanter(=kronor) och lönekonton(=ickekronor). Likadant med begreppet kapital

    • > ”Nä! Likviditet är också en hopblandning av Svenska kronor och av TILLGÅNGAR (t.ex en bostadsobligation) som tros kan OMVANDLAS snabbt till svenska kronor – du blandar återigen ihop äpplen och päron!”

      I bild nr 4 skriver du att ”bundet sparande” inte är likviditet. Hur kan då bostadsobligationer vara likviditet? Skulle jag vara likvid för att jag äger ett gäng bostadsobligationer? Är inte det en form av BUNDET sparande?

      • Bostadsobligationer kan vara ”likviditet” (omvandlingsbart till Svenska kronor, centralbankspengar) för bankerna i bankernas Interbank Lending för att fixa clearingen i RIX där bankerna växlar sina falskmyntade krediter mot varandra (detta då bankerna inte ser en annan banks skuld på svenska kronor som Svenska kronor och därför vägrar ta emot den vid transaktioner mellan bankerna – ett faktum som du inte motsäger så jag antar att du därmed också förstår att bankernas krediter inte är Svenska kronor och inte ens ses av bankerna som Svenska kronor).

        Märker att du inte har i sak något att invända och därmed indirekt erkänner att du blandar ihop äpplen och päron i en salig blandning. Hoppas att du lärt dig skillnaden mellan krediter(=bankens skulder till kontoinnehavare på pengar) och pengar (=centralbankspengar, dels de på centralbankskontona och dels kontanter som är de enda som kunderna kan komma åt).

        Jag ställe en fråga om hur skulder på Svenska kronor (dvs bankerna krediter) kan vara Svenska kronor och fungera lika bra att använda som betalmedel (kan du och jag använda våra skulder som allmänna betalmedel och ersätta Svenska kronor med? Vore ganska schysst va?) som du fortfarande inte besvarat. För helt klart är det äpplen och päron som du har väldigt svårt att skilja – du tror att de är samma sak – Svenska kronor.
        Då du undviker svara och fortsätter hävda multiplikatorteorin, fastän den är bevisat felaktig, kommer jag bara släppa igenom kommentarer från din sida där du bemöter och svarar

      • Obligationer utgör finansiella säkerhetsordningar (eng. ”collagetal”), vilket definitionsmässigt inte är likviditet.

        I övrigt är dina frågor felformulerade. ”Skuld” är inte en strikt term om man pratar om definition på ”pengar”. Demand deposits är i ett FRB-system pengar, då det går att betala med kontokort som är kopplade till dem. ”Money” och ”currency” är inte samma begrepp (vilket är vad du försöker vända det till).

        Det jag skrivit ovan är alltså den allmänt accepterade betydelsen av orden (du själv använder ett egenpåhittat språk…).

      • Vilken definition på likvida medel? Det är ju det som är problemet – likvida medel är ett godtycke vilket jag påvisade med mellanstadiemängdlära för dig (vilket tydligen var alldeles för hög nivå för dig).
        Bostadsobligationerna används av bankerna i Interbank Lending (vilket är något du tydligen inte heller har en aning om vad det är för något) för att kunna fixa clearingen mellan bankerna genom att en bank lämnar en bostadsobligation mot att motsvarande bank ger centralbankspengar. Så mellan bankerna är bostadsobligationer i högsta grad ”livida” medel. Vägrar bankerna växla om sina bostadsobligationer mellan sig mot centralbankspengar tvärnitar hela Interbank Lending och clearigsystemet och därmed nästintill hela betalsystemet (då det mesta betalas med krediter) – kan det bli mer ”likvida” medel?
        Använder gamla kommentera för att bevisa detta.

        ————–

        Som skrivs i den här intressanta artikeln om vad som hände förra gången 2008 när Interbank Lending tvärnitade:
        ”Men då bankerna inte längre litade på varandra blev Riksbanken tvungen att se till så att det fanns överlikviditet i systemet.

        Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken.”

        Mao Riksbanken fyller på systemet med cash när bankerna inte längre tror på varandras värdelösa värdepapper. Av vad jag förstår av texten ovan så lånade bankerna inte alls av varandra 2008 utan ”swappade” med Riksbanken.

        Citat från en Riksbanksrapport 2008:
        ”För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”
        http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

        ——-
        Så när inte bankerna längre kunde bolla bostadsobligationer med varandra var Riksbanken tvungen att fylla på med svenska kronor (kalla det centralbankspengar,base money, M0 eller vad du vill). Om hela betalsystemet står och faller på om bankerna kan omväxla bostadsobligationerna så är deras ”likviditet” (omförvandlignsbarhet) till centralbankspengar helt fundamentalt för att skiten ska rulla på.

        Du är gravt, gravt okunnig!

        ”Demand deposits är i ett FRB-system pengar, då det går att betala med kontokort som är kopplade till dem. ”Money” och ”currency” är inte samma begrepp (vilket är vad du försöker vända det till).”

        Nä du kan inte betala krediter från en bank till en annan och den andra banken tar emot dem som pengar – det måste gå genom RIX och växlas genom clearingsystemet då en bank inte vill ta över en annan banks skuld till en kontoinnehavare, dvs bankerna ser inte en annan banks skuld (=kredit) såsom Svenska kronor (vem fan skulle se någon annans skuld såsom svenska kronor – om du är villig till det så kanske du kan ta över skulderna från en polare till mig som har en djävla massa skulder). Centralbankspengarna är den gemensamma ”valuta” som bankerna kan växla med vid transaktioner mellan två banker. Från den här BIS-rapporten (du vet vad BIS är i alla fall?):

        ”An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank
        monies are convertible into each other at par. Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values. Conversion between commercial and central bank monies takes place in a tangible manner when a commercial bank depositor withdraws banknotes from an account.
        Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”
        http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

        Nä mina frågor är inte felformulerade bara för att du inte vet vad du skriver. Att skylla på att de är felformulerade för att undvika svara och bemöta bevisar bara att du, återigen, är gravt gravt okunning. Det var sista gången du unvek mina frågor och undvek att bemöta.

  14. @Menegiran skriver:

    ”Banker i Sverige kan också låna in mer än 1900 miljarder kronor.”

    Det är ju det vi säger. Om jag går in på Swedbank och ber att få ett blanco-lån på 1.900 miljarder kronor så kan banken bara skriva in siffrorna på sitt ”tillgångskonto” när jag undertecknat skuldbrevet och sedan sitt ”skuldkonto”, mitt tillgodokonto. Och så har de skapat 1.900 miljarder ur ”tomma luften” (i krediter).

    Och på SAMMA GÅNG så skedde den där INLÅNINGEN på 1.900 miljarder som svenska folket (i detta fallet jag) har satt in på banken som du pratar om.

    Ok, jag tog inte med kapitaltäckningen här för enkelhetens skull. Detta är endast ett exempel för att du skall förstå att banken FÖRST måste ”låna ut” krediter för att SEDAN låna in dem.

    • Schumpeter sammanfattar problemet:

      ”It proved extraordinarily difficult for economists to recognize that bank loans and bank investments do create deposits (inlåning)”

      och

      ”deposit-creating bank loan and its role in the financing of investment _without any previous saving up of the sums thus lent_ have practically disappeared in the analytic schema of the general theory”

      Jag tror inte det är många ekonomer i världen som förstår att banker skapar egen inlåning vid utlåning (siffror på bankkonton) ur tomma intet. Så den här diskussionen är inte så förvånande….

  15. Mengerian.. Från min mycket begränsade horisont vad gäller det ekonomiska spelet..
    Du skriver om att bankerna lånat från allmänheten, en hel drös med miljarder. Är det inte då helt otroligt att vare sig jag eller någon enda jag känner har blivit drabbad?
    Med drabbad menar jag att det inte saknats pengar på något konto..
    Fick en virrig förklaring från någon om att pengarna var kvar, men ändå inte, för banken hade bytt mina pengar mot en skuld till mig, och det var samma sak… Typ.
    Men det är ju ett bedrägeri isf, eller? Jag hade kunnat förstå om det stått typ ”banken har lånat 50 000:- av dig, så tyvärr kan du inte nyttja dessa medel förrän om tidigast två dagar” eller nåt sånt.. Men, nu är det ju så att som minst har banken dubblat ”sina” medel, och lånar ut hittepåslantar, eget framtagna sedlar (om än i formen av ettor och nollor i datorn).
    Jag kan använda mina 50 000:- för att köpa en bil, och den som har lånat mina pengar kan också handla för sina lånade medel som banken tar ränta på dessutom..
    Alltså faller hela konceptet med att bankerna lånar ut medel från allmänheten fullständigt.

    Om detta system är ok, hur kan jag isf använda mig av det?
    För ojojojoj vad jag skulle gilla att låna ut min bil men ha den kvar eller låna brorsan 30 000:- utan att det skulle saknas samma mängd pengar i madrassen..;)

Kommentarer inaktiverade.