Bankerna har inga Svenska kronor på sina kunders konton

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

De flesta ekonomer och sk ”finansexperter” (såsom skämtet Cornucopia eller det nya bloggstjärnskottet i dumhet och okunnighet – Mengerian) hävdar att bankerna bara är medlare av Svenska kronor. Så Nisse stoppar in 10 000 Svenska kronor på sitt konto och Per kan låna dessa 10 000 svenska kronor. Om det var så att bankerna höll Svenska kronor på sina konton så skulle det ju inte vara något problem för Handelsbanken att flytta  över Svenska kronor från sina kundkonton direkt till t.ex SEB:s kundkonton. Handelsbanken skulle kunna ha en ”lina” direkt till SEB och skulle direkt kunna överför beloppet som skickades från Handelsbanken.

Men det är ju inte alls så det fungerar. För det bankerna har på sina konton, de sk krediterna, är BANKERNAS SKULDER till kontoinnehavarna på Svenska kronor – det är vad kontokunden har rätt att kräva av banken att få ut i Svenska kronor (t.ex genom bankomaten). Följden av det blir ju att t.ex Handelsbanken givetvis inte tar emot en kontoöverföring från SEB direkt – varför skulle Handelsbanken vilja ta emot en skuld till en kontokund som SEB har? Givetvis vill dom inte det! Lika lite som du eller jag skulle vilja ta över någon annans skuld. Så för att Handelsbanken ska ta över SEB:s skuld kräver Handelsbanken att SEB samtidigt skickar med lika mycket svenska kronor som SEB har i skuld till kontoinnehavaren. Dessa Svenska kronor förvarar bankerna i centralbanken där de växlar (kallas clearingsystem och ligger under RIX i Sverige).

Så det bankerna har på sina kunders konton är INTE Svenska kronor (vilket ju är självklart då en skuld på Svenska kronor inte kan vara Svenska kronor). Bankerna måste växla sina inbördes inkompatibla krediter (=kundernas kontoinnehav) mot det enda som bankerna inbördes ser som Svenska kronor (=centralbankspengar där bankernas kontoinnehav på Riksbanken och kontanter ingår).

T.o.m BIS, som är skapt för att gynna den privata bankparasitismen,erkänner detta:

The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.

————————
An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank monies are convertible into each other at par. Conversion at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values. Conversion between commercial and central bank monies takes place in a tangible manner when a commercial bank depositor withdraws banknotes from an account.
Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases.

http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

Observera att BIS själva beskriver att bankerna måste växla sina inbördes inkompatibla krediter (kundernas kontoinnehav) mot centralbankspengar (Svenska kronor) och använda centralbankspengarna som en ”bro”. Observera också att BIS skriver att bankerna är UTGIVARE av ”pengar” (krediter) som endast är växlingsbara mot centralbankspengar. Återigen: om bankernas krediter var Svenska kronor skulle det ju inte finnas något behov av att växla dem mot Svenska kronor i centralbanken vid kontoöverföringar mellan två banker.

Det är helt otroligt att dessa ”finansexperter” inte ens fattat detta – eller så är de bara desinformatörer som gör allt för att sudda ut begreppen och få det så maximalt oklart som möjligt – bara att välja!

10 thoughts on “Bankerna har inga Svenska kronor på sina kunders konton

  1. > ”Vilken definition på likvida medel? Det är ju det som är problemet – likvida medel är ett godtycke vilket jag påvisade med mellanstadiemängdlära för dig (vilket tydligen var alldeles för hög nivå för dig). Bostadsobligationerna används av bankerna i Interbank Lending (vilket är något du tydligen inte heller har en aning om vad det är för något) för att kunna fixa clearingen mellan bankerna genom att en bank lämnar en bostadsobligation mot att motsvarande bank ger centralbankspengar. Så mellan bankerna är bostadsobligationer i högsta grad ”livida” medel. Vägrar bankerna växla om sina bostadsobligationer mellan sig mot centralbankspengar tvärnitar hela Interbank Lending och clearigsystemet och därmed nästintill hela betalsystemet (då det mesta betalas med krediter) – kan det bli mer ”likvida” medel?”

    Du har inte förstått ett smack av detta. Pinsamt!

    Du borde lära dig skillnaden mellan en collateral och likviditet. Om jag lånar 50 tkr av min kusin och lovar att betala tillbaka inom två års sikt, och använder i skuldbreven min egen bil (värde 100 tkr) som collateral, så är alltså bilen INTE pengar. Bilen är en säkerhet. På samma sätt som en bostadsobligation är en säkerhet vid interbank lending. Skulle jag få låna pengar av min kusin om jag inte hade en pant? Nja, antagligen inte till låg ränta åtminstone. På samma sätt kan den finansiella världen inte ignorera det här med att kräva säkerheter, om motparten skulle hamna på obestånd.

    Att du rör ihop begreppen så här är helt fantastiskt. Min gamla bil är inte ”likviditet”, aktier är inte ”likviditet” och slutligen är inte bostadsobligationer ”likviditet”. De är säkerheter som man behöver för ATT FÅ likviditet i vissa fall. Om collateralen försämras (exempelvis att bostadsobligationen faller i pris, eller om min bil börjar rosta extremt mycket) så kommer dock låntagaren att bli utslängd från lånemarknaden. But then again, they might just press a button, and… booom! They’ve created tons of their own money, HERRRP DERRRP!

    • Så bostadsobligationer används inte för att öka likviditen vid interbank lending? Nähä! För det är ju ändå kontentan av det hela. Kontoinnehav är inte likvida medel heller för banker då de inte duger som betalmedel i Interbank Lending – ändå är det enligt Wiki kunders kontoinnehav ”likvida medel”. Vad är obligationer? Jo ett skuldebrev – vad är det bankerna har på sina konton? Jo en form av skuldebrev. Så det är fullständigt godtyckligt – faktum är ju att bostadsobligationer är mer likvit för banken i den meningen att banken kan omvandla dem till centralbankspengar (som är mest likvit). Faktum är ju att kundernas kontoinnehav i bankernas INTE kan omvandlas till centralbankspengar och användas i Interbank Lending av bankerna.Slutsats: Bostadsoblgationer är det som bankerna KAN omvandla till det mest likvida medlet – centralbankspengar – det som står på kontona KAN DE INTE omvandlas till det mest likvida medlet – centralbankspengar och användas av banken. Kolla igenom mellanstadiemängdläran igen som jag gav dig. Men då det enligt dig inte finns någon skillnad mellan krediter (kontoinnehav) och centralbankspengar utan de är centralbankspengar (spelar sedan ingen roll att t.ex BIS, som du troligen inte vet vad det är, skriver motsatsen). Vad som är likviditet är ur väldigt enkel mängdlära ett fullständig bladder rent definitionsmässigt då man blandar olika mängder med varandra – men som sagt – det var för svårt för dig att förstå det – så jag har överseende.

      Så länge du inte tror att det existerar några krediter utan att de är utlånade centralbankspengar, dvs Svenska kronor, är detta en totalt meningslös ”debatt” – allt är samlat i begreppet ””pengar”. Du kunde tydligen inte ens läsa och förstå det BIS skrev i mitt föregående svar. Du gör som du brukar – hoppar på en meningslös definition som är mängdmässigt odefinierad och kortslutande för att försätta diskussionen i periferin medan man ska blunda för att du inte ens vet att det finns krediter och att dessa skiljer sig från centralbankspengar! Det är en medveten taktik från din sida. Men texten från BIS visar att du har brallorna neddragna totalt.

      Avslutar den här totalt meningslösa diskussionen nu då du inte är intresserad av att klargöra – bara röra till.

  2. Mengerian skriver: ”Bankernas inlåning från allmänheten uppgår till ca 1900 miljarder, varav ungefär hälften från hushåll.”

    Hur kan bankerna ha lånat in 1900 miljarder kronor om det bara finns 120 miljarder kronor (M0 = 120 miljarder)? Om bankerna har lånat in 1900 miljarder kronor, varför har de då bara max ca 5 miljarder. Varifrån kom dessa 1900 miljarder Mengerian? Du skriver: ”nej, det räcker inte med att banker trycker på en knapp för att skapa pengar, de måste ha inlåning från andra änden av karusellen”

    Bankerna har skapat dessa 1900 miljarder genom att skriva in siffror på bankkonton, det finns ingen inlåning (bortsett från de 5 miljarder bankerna har hos Riksbanken).

    • Vilket t.om styrks av BIS som skrievr att bankerna är ”utgivare” (issuers ) av bankpengar (=krediter)

      ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes
      and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.
      Källa: samma BIS rapport som omnämns i blogginlägget. Vidare framkommer det än klarare då, såsom redan har citerats, bankerna måste använda centralbankspengar (m0) för att kunna överflytta sina inbördes inkompatibla krediter vid kontoöverföringar mellan två banker. Om, såsom Mongorian tror, att bankerna har centralbankspengar på sina kunders konton skulle det ju inte finnas något behov för banken att sälja bostadsobligationer eller statsobligation för att få tag på centralbankspengarna
      Helt otroligt att denne ”finansexpert” i likhet ned Cornu inte har förstått skillnaden mellan centralbankspengar och bankernas krediter!

  3. Kanske denna lite mer tekniska förklaring ifrån Håkan är enklare att förstå för Mengerian.

    ”Snabbkurs om RIX:

    Om du och jag är banker och har varsin enkrona och betalar dessa 50 000 gånger till varandra (motsvarande 100 000 bruttoavvecklingar i realtid i RIX), så har vi vid dagens slut förvisso betalt 50 000 kr till varandra. Men det enda vi behövt är två enkronor, och den enda skuld vi fortfarande har till Riksbanken är varsin enkrona.

    När det gäller betalningar till andra banker (i clearingvaluta) så bör man alltså titta på den totala mängden betalningar under dagen för att få rätt perspektiv. Bankerna har räntefri kredit i Riksbanken under dagen för betalningsavveckling i realtid. Betalningarna sker i stort sett automatiskt i olika s k lividitetsoptimeringsfunktioner. När dessa rutiner utarbetats har man tagit hänsyn till att betalningsströmmarna mellan banker normalt tar ut varandra väl.

    Vad den enskilda banken behöver vid dagens början är säkerheter ställda till Riksbanken (statsobligationer eller säkerställda bostadsobligationer) för dessa räntefria snabblån, motsvarande 1 procent av den genomsnittliga omsättningen i RIX under en dag. Mer behövs inte.

    Det är som sagt ett generalfel att tro att banken behöver finansiera HELA lånet. Per Lindvalls resonemang om huslånen är riktiga, men säger ingenting om själva principen för nettning i RIX.

    Det enskilda lånet ”finansieras” alltså visserligen i centralbanksvaluta om det lämnar banken, men pengarna som används är räntefria snabblån i RB. Det enda relevanta ur kostnadssynpunkt är således det totala nettot vid dagens slut. I det perspektivet inser man att den verkliga likviditetskostnaden för det enskilda lånet är försvinnande liten, om ens någon – de andra bankerna kan ju ha ökat sin kreditgivning lika mycket eller mer i perioden.”

  4. Ur Caroll Quigley Tragedy and Hope: A History of the world in out time:

    …[T]he powers of financial capitalism had another far-reaching aim, nothing lessthan to create a world system of financial control in private hands able to dominate thepolitical system of each country and the economy of the world as a whole. this systemwas to be controlled in a feudalist fashion by the central banks of the world acting inconcert by secret agreements arrived at in frequent private meetings and conferences. Theapex of the system was to be the Bank for International Settlements in Basle,Switzerland, a private bank owned and controlled by the world’s central banks whichwere themselves private corporations….

    Säger väl allt? Slaveri är förbjudet, dock ej kontraktuellt slaveri! Vi har genom undermålig utbildning och bristande intresse för hur saker och ting verkligen fungerar gått med på dessa psykopaters avtal frivilligt. Möjligen finns det en ”remedy” i att behärska rollen som suverän. i.e. ”the holder of the office of the general executor of the estate”. Varje människa förvaltas av staten via en ”life estate”; en ”cestui que vie” trust (for the benefit of one another). Det här går betydligt djupare än det monetära systemet som är ett symptom på dessa människors sociopati och kopletta galenskap. Kolla Frank O’Collins!

  5. Systemet heter ju fraction reserv banking av en anledning och för att det ska finnas några pengar överhuvud taget måste staten sätta sig i skuld. Alla pengar är skulder som ska betalas tillbaka med en ränta som inte finns när skulden tecknas.

    • Jo,du har givetvis rätt.
      Men det paradoxala är ju att det som bankerna inbillar alla människor är pengar (kredtierna) inte är pengar för bankerna då de inte kan betala med dem. Att det kallas fractional reserve banking är ju för att skapa illusionen att de ”lånar” ut Svenska kronor (centralbankspengar) men som BIS skriver så ”lånar” de inte ut insättningar av Svenska kronor – de är utgivare av sina egna inhemska valutor (commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”) som är växlingsbara 1:! mot Svenska kronor,centralbankspengar (central and commercial bank monies are convertible into each other at par.).

      Så Handelsbanken hittar på sina egna krediter och kan lura folk genom att ge varje kreditenhet samma värde som en riktig svensk krona. Så när växlingen sker mellan bankens krediter och centralbankspengar märker kunden inget det. Likadant med de andra bankerna. Bedrägeriet skulle avslöjas ganska snabbt om t.ex Handelsbanken plötsligt gav krediterna på deras konton t.ex halva värdet – kunden skulle få ut 50kr i centralbankspengar om han/hon växlade genom en bankomatgenom uttag istället för de 100 kreditenhet som stod på kundens konto.- likadant vid kontoöverföringar till andra banker.

      Vi har mao inget fractional reserv suystem där Svenska kronor (centralbankspengar) lånas in och lånas ut. Vi har en central valuta – Svenska kronor- och en massa inhemska valutor som har en fast växelkurs till den central valutan ( central and commercial bank monies are convertible into each other at par.)

Kommentarer inaktiverade.