Bankerna som parasitär mellanhand

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

Bankerna vill att vi ska tro att bankerna lånar ut något som de lånat in.  De flesta, t.om de s.k ”finansexperterna”, tror att det är så det fungerar också. Hela bankens trovärdighet bygger på denna lögn.

Låt oss börja med ett enkelt exempel på vad ett lån är och vi stoppar in en mellanhand i exemplet också. Säg att Per lånar Nisses bil och att Per sedan, mot en avgift, utan Nisse medgivande, lånar ut bilen till Urban som visas nedan.

Märk att innehavet av bilen överflyttas vid varje lån. Nisse skulle då känna sig utnyttjad av att Per lånat ut hans bil och tjänat pengar på detta. Detta är ett exempel på när en mellanhand utnyttjar situationen för att parasitärt utnyttja en långivare.

Men det finns ju tillfällen då man kanske kan tänka sig behöva en mellanhand. Som t.ex om man ska åka bort under en längre period. Man kanske då lånar ut huset till en mäklare som tar hand om huset och ser till att den som i sin tur lånar huset av mäklaren sköter sig. Husägaren är då medveten om att mellanhanden, mäklaren, tjänar pengar på hans hus men tycker att fördelarna med det är större än nackdelarna. Det är mao inget parasitärt utnyttjande.

Notera också ovan att innehavet av huset flyttas för varje lån av huset.

Nu går vi över till bankerna. Precis som i exemplet ovan vill bankerna framstå som en förmedlare. De påstår att de ”lånar in” pengar som de sedan ”lånar ut”. Insättaren får en ränta och låntagaren får betala en högre ränta – banken vill på detta sätt påskina att banken bara är en förmedlare av pengar och bara tjänar på mellanskillnaden. Om det fungerade så skulle banken inte parasitärt utnyttja någon. Det är ju också så folk (och sk finansexperter) i allmänhet tror att det fungerar.

Observera i animeringen nedan att innehavet av pengarna flyttas, precis som i fallen ovan, vid varje lån.

Men det är ju inte så det fungerar. Banken har inte ”lånat in” insättningar som de lånat ut. Banken är påhittare av krediter, dvs sina egna skulder på pengar, som de ”lånar ut”. Dessa krediter existerade inte utan hittades på av banken i samma stund som ”låne” handlingarna skrevs på. Inget innehav av pengar har mao flyttats från någon till någon annan. Bilden nedan illustrerar detta:

I fallet ovan är det uppenbart att banken agerar som en parasitär mellanhand som kan sätta människor/företag/stater/kommuner i skuld med sina egna skulder och dessutom kräva ränta på påhitten. För att detta parasitära utsugeri inte ska synas är det mao viktigt för bankerna  att framstå som att de bara är en mellanhand som förmedlar pengar mellan två parter.

Nedan berättar ekonomiprofessor Richard Werner om just detta – att bankerna inget lånar ut  ‘there is no such thing as a bank loan’

Werner har bland annat varit rådgivare åt Japanska staten samt är myntare av begreppet QE – så han vet vad han talar om – till skillnad från t.ex skämtet Cornucopia som i sin enfald hävdar att Werner jagar väderkvarnar :

8 thoughts on “Bankerna som parasitär mellanhand

  1. Kan ju vara så att Cornucopia? är ett skämt, men å andra sidan kan det vara så att han medvetet jobbar för en bank-agenda. Detta genom att skriva en massa saker som låter vettiga, och sedan blanda in att man måste amortera av sina lån så mycket det går i råden inför kommande krisetr Ett giftpiller blandas med andra ord in bland godiset. Ett annat alternativ skulle ju kunna vara massiva skuldavskrivningar, men då försvinner bankvinsterna och bankerna kanske blir så små att de kan tillåtas gå i konkurs. Och då ryker en massa fina jobb med fina bonusar … Han brukar ju skriva att han inte får ersättning för olika saker han behandlar i bloggen, men jag minns inte att jag sett att han inte får ersättning av någon bank för sina amorterings-uppmaningar.

  2. Det är väl lite så att de pengar som vi sparar på banken, genererar till att vi samtidigt sjåsar upp bostadsbubblan? Vi hjälper till m.a.o att knäcka oss själva!
    Kanske det är lite långsökt, men jag
    tror att det var nr7 i Manchester united? Nej hittar inte namnet nu, som gick ut med att alla skulle ta ut sina pengar för att sätta press på bankerna. Eric Cantona tänkte jag på🙂
    Ber samtidigt om ursäkt för att detta inte hade med själva inlägget att göra.

    • Jo, för egentligen är ju inte bankernas krediter pengar utan bankernas skulder på pengar till kontoinnehavare (=krediter). Det finns lite över 100 miljarder pengar (kontanter och vad bankerna har innestående på sina konton hos Riksbanken) resten av penningmängden, 2400 miljarder, är bankernas skulder på pengar (=krediter) som bankerna hittat på från ingenting och bland annat fångat in boskuldslavar med genom att pumpa upp budgivningarna. Jag skrev om det här:
      https://parasitstopp.wordpress.com/ingves-om-den-vansinniga-skuldsattningen/

      Det sjuka är att det folk i allmänhet använder som pengar är inte pengar utan bankernas skulder på pengar som de ”lånat ut”. Vi vanliga dödliga får inte ”låna ut” våra skulder på pengar och låtsas att de är pengar. Om du lånar ut en hammare så förväntar sig den du lånar ut hammaren till att du lånar ut en hammare – inte en skuld på en hammare som inte finns.

      Som bank of Englands chef Mervin King sa:

      “of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
      http://www.economist.com/node/17363435?story_id=17363435

      Det gör att King också hamnar i Corny:s brigad av knäppskallar som jagar väderkvarnar. Det är helt otroligt att någon tar Corny på allvar längre.

  3. Funderar på en sak.

    Om vi bara låter centralbankspengar användas som pengar så brukar ju bank-entusiasterna invända att det inte går att förbjuda fractional-reserve-banking eftersom en utlånad hundring ”kommer tillbaka” till banken och kan lånas ut igen……och igen och igen och igen (multiplikatorn)

    Men vad skulle hända om vi införde 50% reservkrav och och räknade på hur mycket en inlånad 100-lapp om vi kör den här multiplikatorformeln. Jag kanske räknar fel men jag får det till just 100 kronor.
    Du får rätta mig om jag har fel, matte är inte min grej. Formeln ”X=D*(1-C)/C” kommer ifrån Slupens blogg så jag hoppas att den stämmer http://sundapengar.bloggagratis.se/kategori/18263-fractional-reserve-banking/

    Exempel med 100 kronor och 50 % RESERVKRAV

    X=Antalet krediter som kan skapas.
    D=Deposits (insättningar) 100 kronor (centralbankspengar)
    C=Cash reserve ratio 50%

    X=D*(1-C)/C

    x=100*(1-0.5)/0.5
    x=100*(0.5)/0.5
    x=100 kronor

    Exempel med 100 kronor och 1 % RESERVERKRAV

    X=Antalet pengar som kan skapas.
    D=Deposits (insättningar) 100 kronor (centralbankspengar)
    C=Cash reserve ratio 1%

    X=D*(1-C)/C

    X=100*(1-0.01)/0.01
    X=100*(0.99)/0.01
    X=9.900 kronor.

    • Det är ett påstående att samma pengar kan finnas på två ställen på en gång – det räcker inte med att man påstår en sak man måste logiskt kunna bevisa det. Det är ett påstående som är direkt ologiskt rörande allt annat (utom möjligen i kvantfysiken). Om jag lånar ut min häcksax så kan jag inte hävda att den finns i grannens förråd samtidigt som den finns i mitt förråd – det är ingen som skulle gå på det. Att bankerna lyckas med trolleritricket att lura människor till att tro att samma pengar finns på två ställen samtidigt är genom att få folk att inte använda pengar som betalmedel utan bankernas skulder på pengar, dvs krediterna, som betalmedel. Att pengar inte skulle kunna ha samma egenskapar som vi vet att allt annat har tycker jag är en rätt märklig tanke.

      Jag kan hålla med om att fractional reserve banking är oundvikligt om man använder t.ex guld som bas. Då kommer inte guldet användas som betalmedel utan kvittona på guldet användas och sannolikheten att någon kommer skriva ut mer skuldkvitton på guld än det finns guld är mycket stor.

      Men de pengar vi har (kontanter och bankernas centralbankspengar) är dock kontrollerbara. Om folk fick direkt tillträde till bankernas centralbankspengarna och hade sina konton där istället för ute på bankernas externa kontosystem i form av påhittad kredit kan jag inte se hur någon skulle kunna skapa illusionen om att pengarna kan finnas på minst två ställen samtidigt. Riksbanken skulle ha koll på centralbankskonton precis som de har idag på bankernas centralbankskonton och bankerna skulle inte kunna hitta på sina egna skulder på pengar (=krediter) som de påstår sig ”låna ut”.Riksbanken skulle givetvis vara totalt öppen och demokratiskt genomlyst (allt dravel idag om Riksbankens ”självständighet” skulle med andra ord skrotas).

      Din uträkning verkar riktig men vi ska inte låta dem hålla på med detta bedrägeri längre. Om man ger dem lillfingret så tar de hela handen, så att låta dem fortsätta hitta på krediter är enligt mig uteslutet.

      • Ja jag tycker också att det verkar ologiskt att en hundralapp kan finnas på flera ställen samtidigt. Det man kan skapa med EN hundralapp som lånas ut och sedan lånas in igen ett otal massa gånger är ju en massa inlåningar (bankens skulder) och en massa utlåningar (bankens tillgångar).

        Men skillnaden mot dagens system borde ju vara att banken inte kan använda dessa inlåningar (bankens skulder) som pengar. Speciellt inte om transaktionerna skulle gå till en
        annan bank. För ”den andra banken” skulle ju inte acceptera ”den första bankens” skuld som betalmedel.
        Däremot så borde ”bankens skuld” kunna användas som betalmedel inom SAMMA bank (rent tekniskt alltså).

        Enda sättet bankernas skulder kunde användas som ”allmänt” betalmedel är väl om det skulle
        utvecklas en ”andrahands-marknad” för bankernas skulder.

      • Japp, själva tricket ligger i att få folk att överhuvudtaget inte använda 100-lappen utan istället använda en påhittad skuld på en hundralapp (krediten som står kundens bankkonto) och få folk att tro att de är samma sak.

        Bankernas nuvarande konton är ALDRIG pengar, det kan inte vara pengar, så banken lånar aldrig ut inlånade pengar – det bankerna har på sina konton som de ”lånar ut” är bankens skulder på pengar (=krediter) – en skuld på pengar kan inte per definition vara pengar (lika lite som en skuld på socker ÄR socker – det är ett lika befängt påstående). Så det bankerna ”lånar ut i form av krediter på konton kan inte, per definition vara inlånade pengar då det som står på kontot inte är pengar. Just detta att de får folk till att tro att krediter ÄR utlåning av inlånade pengar är en del av bedrägeriet och det är något som måste bort genom att bankerna bara får låna ut pengar och inte sina påhittade skulder på pengar (=krediter).

        Jo, bankens skuld på pengar (krediten som står på kontot) kan ju flyttas inom samma bank utan att det behöver växlas om till centralbankspengar. En kontoöverföring av krediter inom SEB t.ex behöver inte gå genom RIX – SEB bara flyttar sin skuld (krediten) från ett konto till ett annat inom SEB. Om det sker kontoöverföring mellan två olika banker behöver banken först växla om sina skulder på pengar (krediten) till pengar och ge mottagande banken pengar samtidigt som mottagande banken även övertar skulden på pengar (krediten).

    • Jag köper ert gram guld för hundra kronor om ni skänker hundringen till min välgörenhets grunka (ungefär) hur många hundringar behöver jag för att samla in ett ton guld för välfärden? Vems är guldet då och vad är hundringen till för. Alltså guldet är ju inte skänkt.
      Eller tänker jag fel..Blir snurrig🙂 Hur många hundringar behöver jag för att börja?

Kommentarer inaktiverade.