Pengar är ingen neutral ”vara”

Kommer börja alla nya blogginlägg med att hänvisa till bloggboken:

”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

Kom gärna med förslag till ändringar och tillägg.

——————————–

De som försvarar det nuvarande penningsystemet brukar hävda att pengar är en vara och att det finns någon slags marknad för pengar. Samtidigt hävdar de att pengar i sig är neutralt och därför är en värdemätare på andra varor – hur helvete de nu får ihop det. För om pengar är en vara som någon producerar så är det ju också så att den som producerar den vill maximera efterfrågan på sin vara – mao kan inte pengar och dess skapande vara neutralt om pengar är en vara.
För att beskriva efterfrågan och utbud på en vara brukar ekonomer använda mer eller mindre skumma diagram. De brukar sätta priset på Y-axeln och mängden vara på X-axeln. Så låt oss göra detta men sätta mängden pengar på X-axeln då pengar enligt ekonomer också är en vara. Som jag skrev ovan vill den som kan skapa pengar maximera användandet av pengar (detta i synnerhet när de kan skapas från ingenting genom att skuldsätta allt). På Y-axeln sätter vi olika samhällsföreteelser och kollar vilket samhälle de som skapar penningmängden vill ha för att maximera användandet av”pengar” (krediter är egentligen inte pengar utan bara skuld på pengar). Slutligen bör vi fråga oss är detta ett samhälle vi vill ha och vilken rätt har privata parasiter att forma samhället efter sin egennytta i och med att de tillåts hitta på pengar (eller snarare surrogat till pengar -kredter).  Det kanske låter krångligt men diagrammen är i sig självtalande – och minst lika ”vetenskapliga” som nationalekonomi i allmänhet.

Vi börjar med gemenskap och solidaritet. Som diagrammet  visar behöver vi använda mer pengar om vi är ensamma och inte har vänner som kan hjälpa oss. Att öka alienationen är således bra för de som kan hitta på pengar och vill att pengar ska användas så mycket som möjligt.

Därav följer att penningskaparna vill att människor bryr sig så lite om varandra som möjligt och inte hjälper varandra för det ökar användandet av pengar. Se nedan

Dessutom gäller det för penningparasiten som skapar pengar att få så många mellanhänder inblandade som möjligt. Detta ökar också användandet av pengar:

Ett sätt att åstadkomma detta är att ha långt avstånd mellan produktion (där det mesta ligger i Kina idag) och konsumtion:

Detta gör att det blir fler transporter vilket också gynnar de som ”producerar” ”varan” pengar:

Stora avstånd skapar osjälvständiga människor som måste köpa sina varor vilket ökar användandet av pengar.

 

För att maximera mängden osjälvständiga människor som är tvungna att använda ”varan” pengar så ligger det i penningskaparens intresse att urbanisera maximalt med människor samtidigt som landsbygden avfolkas:

Detta skapar koncentrationsläger i städerna där folk tror att de ”självförverkligar” sig samtidigt som de är maximalt osjälvständiga och beroende. För att ytterligare binda individen till staden skapar penningparasiten dessutom ”pengar” genom att skuldsätta boendet genom diverse pyramidspel. Att skapa ”pengar” genom skuldsättning är givetvis det maximala sättet att skapa beroende av att använda pengar. Maximal skuldsättning ligger således mycket högt i prioritet för  penningparasiten.

Genom att skaffa skuldslavar kan penningparasiten få skuldslaven att jaga pengar under större delen av sin vakna tid. Det ligger således i penningparasitens intresse att minimera mängden fritid i samhället (då kan ju faktiskt folk dessutom hinna med att hjälpa varandra utan att använda pengar):

När folk ändå är lediga ska de köpa prylar. Dessa prylar ska helst gå sönder fort så att nya pengar kan användas (håller prylarna skulle dessutom kanske skuldslaven få pengar över att betala av på sitt skuldslaveri) :

Att prylar går sönder, att maximera transporterna, urbaniseringen etc är givetvis inte hållbart. Men för penningparasiten  innebär det mer användande av pengar

Nu kommer någon arrogant fan säga att jag menar att vi inte ska använda pengar – men det är inte vad jag säger. Det jag säger är att penningskapandet INTE ÄR NEUTRALT! Den som kontrollerar hur, på vilket sätt och till vad pengar skapas är den som har den absoluta makten i samhället – precis som Kissinger sa:

”Who controls the food supply controls the people; who controls the energy can control whole continents; who controls money can control the world.”

Pengar ska givetvis skapas som en allmännyttighet och inte ges till ett gäng parasiter som skuldsätter allt genom att ”låna ut” sina egna skulder på pengar (=krediter). Vi ska alla kunna påverka hur pengar skapas så att de inte skapas såsom de skapas idag och så att diagrammen ovan blir de motsatta. Att göra såsom idag: välja politiker som bara verkar inom det rådande penningsystemet kommer bara leda till ytterligare utsugning. För att råda bot på det är direktdemokrati en väg:

Kan representativ direktdemokrati vara något?

23 thoughts on “Pengar är ingen neutral ”vara”

  1. Moahahahaha, den dagen vi träffas så kommer att finnas en uppenbar risk för vi kommer att känna oss schizofrena. Tänk så lustigt det ändå till sist blir med avseende på hur det kan börja och hur svårt det kan vara att se att det egentligen är lika till grunden och hur detta kan döljas av den bristande kommunikationen!

    Som jag ser på saken, ett kanoninlägg, dock vill jag ju just därför höja ett varningens finger utifrån erfarenheten att just när jag tycker att någonting är så klockrent, så är förekomsten av folk med som tycker lika inte sällan rätt lättöverskattad, men jag tycker att detta är ett utmärkt pedagogiskt grepp, STORT A i pedagogisk framställning!

    • Tack Carl. Jag har läst din blogg och du skriver som alltid otroligt välinformerat: Det finns nog ingen som slår dig i historiska kunskaper och sammanhang och bra! Det stora problemet är faktiskt inte falsk mattematik, även om det är ett nog sås stort problem, det stora problemet är falsk historia.

      Vi delar nog även åsikten om att vi delat åsikt hela tiden. Jag har haft svårt för din stil men det säger kanske mer om mig och mitt sätt att döma folk efter språk (vi har totalt skilda bakgrunder du och jag och det ligger nog snarare som en barlast i min bedömning av folk än i din).

      Jo, vi blir säkert schizofrent förvånande båda två om vi skulle träffa på varandra. 🙂

  2. Fast kanske för pedagogiken skull flytta ut Y-axel texterna i diagrammen med de direkta mänskliga beteendena, nu riskerar de nog att tolkas som rubriker för funktionen och inte som den ena punken in utvecklingsriktning som är en delfunktion, Alltså sätt gärna rubriken till vänster.

    Igen så vill jag poängtera att det bara är min uppfattning som ju inte sällan avviker från hur folk uppfattar saker, så det kan ju lika gärna vara så att folk inte bryr sig utan ser direkt att texten hör till axeln och inte beskriver hela funktionen, bara en tanke.

    Det borde ju i alla fall inte innebära en försämring? ( i form av minskad förståelse, men det vet jag som sagt inte för jag har blivit förvånad/besviken förr)

    • Nä, det stämmer. Jo, jag kanske skulle ändra på det. Slängde ihop dem på 20-minuter (folk kanske tror jag sitter heltid med det här men det går faktiskt väldigt fort att kludda ihop något när andan faller på, är på gott och ont en inspirationsmänniska.

  3. Sedan borde ju den sista funktionen vara exponentiell så länge som kopplingen till värdebeskrivningen består, ta givetvis inte med dessa kommentarer om du inte vill dom fyller inget som helst pedagogiskt syfte, du kan se dom som rena meddelanden.

  4. Varför inte böja kurvorna mot oändligheten? Jorden är ju trots allt ändlig så systemen måste ju haverera? Är detta med uppsåt eller inte, jag kanske missar en pedagogisk vinkel här? Det är som sagt inte alldeles ovanligt att jag bara travar på. Eller så är det jag som är övergnällig för att jag ofta tänker i termer av denna metod att beskriva saker? Återkom om du vill med din syn på detta, kort sagt så tycker JAG att det är ett mycket bra pedagogiskt grepp!

    • Jo, man kan göra dem exponentiella men ekonomer brukar kapa av kurvorna när de skapar kurvor. De antar ceteris paribus antar ett intercept och ruckar på en variabel (ekonomer är ofta väldigt okunniga i matte – de kan inget om flervariabelsanalys eller differentialekvationer av högre ordning – dynamiska system är bara att glömma -det har de inte en susning om )
      Men du har rätt, ska fixa böjningen på kurvorna, gick som sagt fort när jag gjorde dem.
      Tänkte börja men kände ingen lust. Sedan kom jag på att det faktisk är bra som det är för ekonomer använder linjära funktioner för att beskriva efterfrågan och tillgång i sina modeller när det i verkligheten kan vara vilket polynom som helst. Så att inte följa ekonomers norm är lite skoj för att än mer stoppa nageln i ögat på ekonomer.

  5. Klockrent, självklart kan inte något vara en neutral värdemätare och samtidigt en vara som ska prissätttas, men jag hade kanske aldrig tänkt denna självklara tanke utan ditt inlägg. Bra och enkelt förklarat som vanligt Lincoln.

  6. Ihopslagningskommentar av dagens inlägg och det tidigare om direktdemokrati:

    Personligen tror jag att det politiska engagemanget skulle öka dramatiskt om man inför direktdemokrati eller direktdemokratisk representativ demokrati. Skuggpartier som du föreslår, skulle sätta originalpartiet på pottan kontinuerligt och därmed skulle detta självinstuerande tyna bort och bara lämna sin skugga kvar. Soffliggandet är inte hönan utan ägget, och vetenskapen skulle kunna bidra med tvärvetenskapliga reflektioner i olika form t ex text, illustrationer, video grafik osv som är tillgängliga för väljarna via nätet för varje fråga – istället för som idag att politikerna har tillgång till sakkunniga. Människor skulle uppfatta sig som värdiga och betydelsefulla istället för som den valboskap och skattegeneratorer som vi utgör idag.

    Orsaken till varför valdeltagandet var stort under 1900-talet låg i upplevelsen av att kunna påverka, göra samhället bättre för de många genom att minska klyftor och erövra en mänsklig värdighet. Nu drar alla politiker åt mitten så det spelar ingen större roll vem man röstar på, samtidigt som väljarna köpts billigt med hjälp av en uppdriven konsumism som fungerar som valium. Hilary Putnam (Amerikansk sociolog) har skrivit en intressant bok med titeln ”Den ensamme bowlaren” där förpuppningen delvis beskrivs ungefär med den terminologi du använder på Y-axeln i ditt intressanta inlägg. Exeptionellt elegant pedagogik: humaniora i grafer när den är som allra bäst tycker jag. Tack för det!🙂

      • Som Björn så vänligt noterade så heter författaren Robert D Putnam och inget annat. Mitt demensanfall måste ha varat bra länge för jag upptäckte att jag skrivit felaktigt förnamn även i min blogg där en sökning på Putnam gav tre träffar.

        När jag läste dessa årsgamla inlägg märkte blev det uppenbart att dina grafer säger ganska exakt samma sak som mina texter gör och vars syfte är just att sätta fingret på behovet av mer idealism på beskostnad av materialismen, mer humanism på bekostnad av ”maskinismen” (industrialismen), mer kreativitet på bekostnad av konsumismen, mer empati på bekostnad av egoismen osv. Här är ”Putnam”-inläggen om någon har lust att läsa om hur jag relaterat till hans text:

        http://www.autentopia.se/blogg/?p=3954
        http://www.autentopia.se/blogg/?p=2647
        http://www.autentopia.se/blogg/?p=2239

  7. ROBERT Putnam heter han. Känd för studier av ‘socialt kapital’. Intressant. Men det var inte det jag skulle säga främst, utan att det efter första stycket kommer en rad bra och tankeväckande diagram som man kunde sticka under näsan på marknadsfundamentalister. En del av dem har förmodligen gått grundkursen i (neoklassisk) nationalekonomi och lärt sig diagrammen med utbud och efterfrågan, men väldigt lite om samhället i stort utanför köp-och-sälj-sfären.

    Däremot är första stycket förvirrat som jag ser det. Konvertibla valutor måste betraktas som en vara som kan köpas och säljas, ibland med förskräckande resultat om valutaspekulanter får grepp på en hel stat.

    Det är en sak, En annan är att Aristoteles grundlade penningteorin för 2300 år sedan genom att påpeka hur pengar underlättar att du kan sälja vara A, få pengar i utbyte och först vid ett senare tillfälle köpa vara B. Därmed blir pengar ‘den allmänna varan’. Och det har fungerat någorlunda så länge pengar baserats på materiella tillgångar som metaller. Efter Aristoteles verkar inget ha hänt på ungefär 1000 år tills Nikolaus av Kusa skrev och varnade furstarna för myntförsämring (med andra ord att de gav ut mynt som stämplades att de skulle innehålla silver för en krona, men i verkligheten blandade man i billigare metall och det verkliga silverinnehållet kanske var 90 öre), Furstarna lyssnade naturligtvis inte, men folk avslöjade snart att det var sämre pengar i omlopp vilket gjorde att priserna åkte upp. Bland annat Sverige hade en ruskig inflation under Johan III:s tid när folk kom på att kungen gav ut mynt som inte motsvarade det påstådda silverinnehållet.

    Kort sagt kan nog pengar vara lite av varje samtidigt, men det är inte säkert att det alltid är konfliktfritt!

    Men metallpengar ersattes av papperspengar som antogs vara inlösbara i guld. Så togs inlösbarheten bort och bara papperet fanns kvar. Nästa steg är att mycket av det som kallas ‘pengar’ idag är ettor och nollor i databaser och helt enkelt inte finns att ta på. Jag misstänker att detta för med sig långtgående konsekvenser fast jag är inte riktigt klar över hur det kan se ut. Ett penninglöst samhälle där ekonomin sköts genom någon sorts bokföring? Och där kommer verkligen frågan om demokratisk kontroll in!

    • Tack!
      Jag har inte hävdat entydighet. Jag har hävdat att skapandet av ”varan” pengar och dess användning inte är neutral – vilket är ett grundantagande, nästintill axiomatiskt givet, för ekonomer (pengar görs så neutrala att de inte ens behövs existera i ekonomers modeller – något ekonomiprofessorn Steve Keen och Richard Werner brukar påpeka – att i nationalekonomiska textböcker finns oftast varken pengar eller dess skapare banker med). Pengar har en del gemensamt med Russels paradox (som skruvade ihop mängdläran inom matten) då pengar antas vara en måttstock på andra varor men inte en måttstock av sig själv men ändå används som en måttstock på sig själv (ekonomer springer gladligen in i den självrefererande paradoxen med hull och hår). Att pengar behövs och att de ibland har egenskap av vara (med vidhörande paradox) är inget jag förnekat i texten. Däremot är de egenskaper pengar har inte ”neutrala” och pengars egenskaper är påverkbara – jag antar att du håller med mig i detta (lite svårt att utläsa av din text).

      Aristoteles sa att pengar är skapade ”av lagen” (fiat) och inte av naturen – pengar är således en social konstruktion och det är, enligt mig, något positivt (och återigen är ekonomer här ute och cyklar då de tror att pengar är något ”naturligt” som helt bestäms av mystiska ”naturliga” ”marknadskrafter – en mytologi de också sväljer med hull och hår). För en lite djupare filosofisk genomgång av Aristoteles ställningstagande rörande pengar skulle jag rekommendera dig att läsa Stephen Zarlenga som skrivit om detta. Jag tror både du och jag delar samsyn i att pengar ska skapas under ett gemensamt socialt kontrakt genom en demokratisk process som ska vara transparent och inte sysslar med så mycket slöjor av hokus pokus som dagens penningskapande (även här är det svårt att se att du entydigt har den uppfattningen eller ej).

      Angående din förmodan om att fiat-pengar (pengar som i sig inte har något inneboende värde men där staten skapat en lag om deras giltighet) skapande av inflation skulle jag återigen rekommendera att läsa Stephen Zarlenga. Staten har överlägset track record jämfört med att man överlåter penningskapandet åt privata aktörer (såsom i dagsläget där de skapar penningsurrogatet krediter).

      Hans bok ”The lost science of Money” rekommenderas starkt. Där redogör han bl.a för de 1000-tals år av historia om du mycket riktigt påpekar har försvunnit ur historiebeskrivningen.

      Ditt sista stycke var något jag tog upp i min föregående inlägg:
      Ge folket tillgång till digitala kontanter och kapa av den parasitära bankmellanhanden del2

      Där tar jag också upp skillnaden mellan pengar och krediter, som endast är bankernas skulder på pengar till kontoinnehavarna.

      • Ja, att pengar är någon sorts konstruktion (från sociologiskt håll kan de kallas ‘institution’ också) som hänger på relationer mellan människor är vi eniga om vad jag förstår. Pengar är i princip vad man kommer överens om är bytesmedel inom och mellan grupper, vare sig det är stämplade metallbitar eller kaurisnäckor eller något annat. Men de neoklassiska modellerna kan köras utan såväl pengar som företag vilket gör att de har ganska litet att lära oss om den verkliga ekonomin.

  8. Jättebra och tydligt…..🙂

    Kom på en sak när det gäller det som Carl Norberg skrev om att göra kurvorna exponentiella.
    Har en känsla av att det kan vara bra att du BEHÅLLER det precis som det är i DETTA. Då får man den grundläggande förståelsen på ett sätt som alla är vana att se det och därför lätt att ta till sig.

    Gör sedan ett nytt inlägg som du kan kalla något sådant fantasifullt som t.ex ”Pengar är ingen neutral “vara” DEL 2.

    Där kan du då grafiskt vidareutveckla detta med den exponentiella funktionen så tydligt det går att göra det. Och då kan folk genom att jämföra det här inlägget med linjär funktion och nästa där du bygger på med den exponentiella funktionen verkligen FÖRSTÅ skillnaden och då också förhoppningsvis den helt horribla effekten som den exponentiella funktionen för med sig.

    Så först det enkla och sedan det svåra. Och då kan man också genom JÄMFÖRELSE förstå skillnaden och orimligheten i den exponentiella (av giriga människor uppfunna) verkligheten som vi lever i.

    • Tack Janne!
      Jo, jag försöker hålla allt på så basic nivå som möjligt för enligt mig är det egentligen väldigt basic – komplexiteten är bara till för att dölja hur enkelt det egentligen är. Som ekonomen Kenneth Galbraght skrev:
      ”The study of money, above all other fields in economics, is the one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it.”
      ”The process by which banks create money is so simple that the mind is repelled.”

      Jag tycker det ligger på allas ansvar att inte skapa abstraktioner i onödan i ett ämne som redan gör allt för att dölja enkelheten med just utfreakade abstraktioner.
      ”Keep It Simple, Stupid”, KISS, är modellen om vi ska kunna demokratisera och skapa ett socialt kontrakt där alla kan delta. Så, ”Cut the BS” är vad som gäller.

  9. Hej Lincoln! Här har jag gått och snöat över uttycket ”en autentisk värld”, i timtal över blåbärshinken, Så öppnar jag din blogg och hittar dessa kristallklara diagram, som i sin enkelhet säger så mycket. Bra för mina något virrigare tankar. Penningsystemet skapar konstgjorda situationer så det är mycket svårt att leva ett autentiskt mänskligt liv. Bekämpa systemet känns ganska tungt för mig. Man kanske skulle överge det helt enkelt? Stanna här i skogen för gott.
    Mycket bra att du kämpar, tycker jag.

    • Danska bönder verkar t.o.m ha det än värre. Penningparasiten har inget girighetsstopp.
      Kanske dags att börja ett nytt JAK som gör nytta istället för det annex till bnksystemet som finns idag?

      ”JAK-banken uppstod i Danmark. Bakgrunden till uppkomsten har sin förklaring i tiden före första världskriget. Vid den tiden var Danmarks främste handelspartner Storbritannien, men i och med första världskrigets utbrott upphörde förbindelserna. Danmark och framför allt de danska bönderna blev tvingade att hitta en ny handelspartner för att få sålt sina produkter. Det blev då naturligt att vända sig till Tyskland. Tyskarna hade ett stort behov av bl.a. jordbruksprodukter. Behovet var så stort att man inte brydde sig om prislappen. Detta ledde till att jordbrukspriserna sköt i höjden. Dessa ökade priser drabbade så småningom den enskilde danske bonden. Vilken blev tvingad att ta lån, ofta till höga räntor, för att följa med i priskarusellen. När kriget sedan var över, kunde det besegrade Tyskland ofta inte betala den stora räkningen till danskarna. Återigen tvingades danskarna att hitta en ny handelspartner. Det blev återigen Storbritannien. Storbritannien fick snabbt monopolställning vad gällde handeln med Danmark och utnyttjade detta genom bl.a pris och valutakurs politik. De danska bönderna blev återigen drabbade. De fick inte några rimliga priser för sina produkter och kunde inte heller betala de räntor de tvingats ta till långivarna. Mot denna bakgrund reagerade landsinspektören Kristian Engelbrecht Kristiansen. Kristiansen reste runt i hela Danmark och höll stormöten, där han på ett enkelt sätt förklarade de ekonomiska sammanhangen med naturlagarna. Han menade att det enda som hade ett verkligt värde var jorden som brukades. Pengar var egentligen bara ett omsättningsmedel som underlättade utbytet mellan varor och tjänster i samhället. (Mustajärvi, 1993). Den 11 februari 1931 bildades landsföreningen ”Jord, Arbete och Kapital (JAK)” på ett möte i den jylländska staden Kolding. JAK stod för de tre komponenterna som bildar produktionsfaktorerna i klassisk ekonomi. Jord + Arbete ger den tredje komponenten kapital (varor). Enligt Kristiansen var kapital en arbetsprodukt av att man brukade jorden, kapital var ej lika med pengar. Om inget producerades behövdes inga pengar. Målet med JAK var bl. a. att få ner räntan, arbetslösheten och att stävja inflationen, samt att se till att de ekonomiska katastroferna som uppstått på 20-talet p. g. a pengarnas inflytande inte skulle upprepas. Räntan skulle avskaffas därför att man ville skapa ett samhälle där ingen skulle kunna tjäna på tillgången av omsättningsmedlen. Ett samhälle där pengar inte skulle prissättas på samma sätt som andra varor. (Mustajärvi, 1993).
      Med dessa visioner startade JAK-banken sin verksamhet och man inrättade flera jordbrukskollektiv. Dessa s.k. ”andelssällskap” försökte frigöra sig från pengar och ränteberoende. För att lyckas med det skulle omsättningsmedlen förvaltas av sällskapet och användas endast för verksamhetens bästa. Pengar i privat ägo som användes i produktionen förbjöds. Det som producerades skulle avsättas blandmedlemmarna i andelssällskapet. Nya medlemmar fick naturligtvis ansluta sig till sällskapet. Kristiansen insåg dock att sällskapet behövde pengar för att klara av utbytet mellan Medlemmarna. Men istället för att använda de vanliga danska pengarna (som man inte hade någon större tilltro till), började man trycka egna s.k. ”andelspengar”. Som hade sin underliggande säkerhet i den jord som var och än i sällskapet ägde och brukade. Praktiskt fungerade detta system genom att mejerierna som ingick i andelssällskapet fungerade som banker. Istället för att betala bonden med vanliga pengar, erhöll bonden andelspengar för motsvarande belopp. Dessa kunde när som helst växlas in i danska kronor. Mejeriernas roll som banker togs senare över av en ”andelskassa” som var mer lämpad för den verksamheten. (Mustajärvi, 1993). Intresset med andelspengarna ökade bland de danska bönderna. Vilket gjorde de danska storbankerna oroade. De danska storbankerna krävde att regering och riksdag skulle sätta stopp för andelssällskapet Och så hände också 1933 då man förbjöd bruket av andelspengar. Detta hindrade dock inte JAK: s fortsatta arbete för en räntefri ekonomi. Men kan sammanfatta JAK: s fortsatta historia med att JAK ständigt stött på statligt motstånd i sina försök att uppnå ett räntefritt samhälle. (Mustajärvi, 1993).”
      http://www.jak.se/sites/default/files/folkbildning/dokument/Ar_JAK_ett_ekologisk_hallbart_alternativ.pdf

Kommentarer inaktiverade.