Konsten att låna ut ingenting, låna tillbaka det och ändå hävda att det finns en skuld

Banklogiken är så perverterad att man förstår att den måste förkläs med otroligt mycket lögner.

Normalt förknippar vi låna med följande händelseförlopp:

Jag lånar ut min borrmaskin till dig och en skuld uppstår——> Du använder borrmaskinen och lämnar tillbaka den till mig och skulden upphör

Men i bankernas värld är följande inte bara möjligt – det är grunden för  ”penningsystemet”:

Bankerna hittar på ickeexisterande pengar—–> “lånar ut” dessa till kunden genom att kludda det på kundens konto —->  banken “lånar” i samma stund tillbaka samma påhitt av kunden i och med att kundens konto är bankens skuld till kunden.

Har banken ”lånat ut” något ovan? Nä, inte ett skit! Först lånar de ut något som inte existerar (”pengar”) som de stoppar på kundens konto men iom att de hamnar på kontot lånar kunden tillbaka samma ickeexisterande pengar till banken. Så sammanfattningsvis för att nöta in detta då det är så fullständigt logiskt kortslutande:

1) Banken har ”lånat” ut ickeexisterande pengar – dvs ingenting – som skrivs på kundens konto

2) Kunden ”lånar” tillbaka detta intet i samma stund de skrivs på kundens konto till banken då kundens kontoinnehav är bankens skuld

Ovan är ju fullständigt nonsens om det gäller något som existerar. Vi tar borrmaskinen igen:

1) Jag lånar ut en ickeexisterande borrmaskin till dig

2) Du ”lånar” omedelbart tillbaka samma ickeexisterande borrmaskinen till mig så att både du och jag har en skuld på samma ickeexisterande borrmaskin till varandra

Ovan är, som sagt, fullständigt trams!

Men banken och kunden “lånar” samma påhittade skuld på ickeexisterande pengar av varandra samtidigt – de står dessutom på var sin sida om bankens balansräkning som två olika skulder på samma påhittade pengar.

Så varken banken eller kunden har ”lånat” någonting överhuvudtaget. Illusionen som banken skapar ligger i att de lyckas få folk till att tro att banken lånat dem något som kunden är tvungen att betala tillbaka medan bankerna ALDRIG ska behöva betala tillbaka sitt påhitt.

Detta är ekvivalent med:

1) Jag lånar ut en ickeexisterande borrmaskin till dig som jag omedelbart ”lånar” tillbaka

2) Sedan lurar jag dig till att tro att du är skyldig mig en riktig borrmaskin som du måste lämna tillbaka medan jag inte har någon skuld då din skuld är riktig men inte min

Det är grunden till bankens utsugning och dagens ”penningsystem” (där det således nästan inte finns några pengar utan bara påhittade ickeexisterande skulder på pengar):

”Låna ut” ingenting ——>”Låna” tillbaka detta ingenting i samma stund du ”lånar ut” det——> kräv att den du lånade ut detta ingenting till ska betala tillbaka den ickeexisterande skulden med någonting


“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King, Chef för Bank of England

13 thoughts on “Konsten att låna ut ingenting, låna tillbaka det och ändå hävda att det finns en skuld

  1. Är det inte också en fråga om tid? Om du har en borrmaskin kan du låna ut den till mig _nu_ och jag blir skyldig att lämna tillbaka en styck Hilti _sen_. Då blir det enkelt och rakt. Men om du inte har en borrmaskin (precis som banken inte har pengar) kan du skriva ett papper och lova att skaffa fram en borrmaskin till på fredag när jag måste ha den och på fredag skriver jag på ett papper där jag lovar att lämna tillbaka borrmaskinen på måndag plus en ask betongborr i ränta. Också enkelt och rakt.
    Men hos banken skriver man på båda pappren samtidigt och under den _tiden_ fram tills skulderna konverteras till riktiga pengar är det bara bokföringsposter på bankens och mitt konto, ungefär som du beskriver ovan. Banken har dock lovat att skaffa fram pengar som jag kan ta ut från kontot ungefär som du lovat att skaffa fram en borrmaskin men jag mitt dumma nöt skriver på ett skuldebrev redan innan jag fått några riktiga pengar😦

    Fast på fredag behöver jag borrmaskinen/pengarna. Jag kan då antingen erkänna att jag är en terrorist och skattesmitare genom att kräva ut riktiga pengar eller låta dem fortsätta att flyta runt i bankoligopolets bokföring genom att betala andra kontohavare via överföringar i bankernas betalningssystem.
    När jag har flyttat siffrorna från mitt konto har jag defacto en skuld till banken. (Även om banken säkert börjar räkna ränta från samma minut som siffrorna skrivs in på kontot, å andra sidan får jag väl ränta på behållningen)
    Det är ungefär här man kan börja fundera på om banken verkligen lånat ut något eller inte. Har jag plockat ut riksbankspengar från någon av de 2.400 bankomaterna så får man nog erkänna att det är en riktig skuld (i dubbel bemärkelse eftersom jag jag visat mig vara gravt kriminell och samhällsfarlig som vill ha riktiga pengar), men om jag väljer den breda vägen och tömmer mitt konto genom överföringar till andra konton så har bankerna gemensamt fixat så att de aldrig behöver betala ut något av verkligt värde. Och de har ordnat det så tjusigt att ingen egentligen behöver bli upprörd över bedrägeriet. För mig spelar det ingen roll om jag betalar den nyköpta båten med en kasse tusenlappar eller genom att knappa in några siffror hos internetbanken, men för banken gör det all skillnad i världen…

    • Japp om och endast om du plockar ut pengarna i form av fysiska kontanter så har banken lånat ut något.

      Ganska otroligt att banken kan lura i folk att banken ”lånar ut” pengar som de kluddar på kontot när de samtidigt hävdar att de ”lånar” tillbaka samma summa av kunden. Finns ingen annan situation där man kan tänkas ”låna ut” något samtidigt som man behåller det genom att ”låna tillbaka” det i samma stund – och samtidigt hävda att båda sitter i skuld till varandra med detta något som båda har lånat till varandra samtidigt. Det enda man kan göra en sådan pryl med är tomma mängden, nada, ingenting – tills dess du plockar ut pengarna från bankomaten har varken du eller banken lånat ut någonting alls och ingen är egentligen i skuld till någon.

      Men ändå hävdar bankerna att de lånat ut något och att banken och kunden att är skyldiga varandra samma pengar. Den enda som måste betala tillbaka pengar är dock kunden annars plockar banken t.ex huset av honom. Den andra delen av den påhittade skulden kan bankoligopolet internt flytta runt med hjälp av de digitala kontanterna (riksbankspengarna som du kallar dem) som bara de kommer åt så att bankoligopolet aldrig som helhet behöver betala sina påhittade skulder. Återigen:
      “Låna ut” ingenting ——>”Låna” tillbaka detta ingenting i samma stund du “lånar ut” det——> kräv att den du lånade ut detta ingenting till ska betala tillbaka den ickeexisterande skulden med någonting

      Japp, du är en terrorist, du slår ned gamla tanter och våldtar dem efter att du länsat deras handväska på kontanter, du är svartjobbare, knarklangare och pedofil -men framför allt är du skyldig till att världen går åt helvete pga att kontanthanteringen skapat växthuseffekten (kommer inte ihåg vilken bank det var som hävdade det)
      Bankoligopolets enda sätt att betala sina skulder är ju genom fysiska kontnater så därför försöker de ju stänga luckan så de slipper:
      Swedbank slutar hantera kontanter

  2. När bankernas VD:ar och informationsdirektörer pratar om räntegap och bolånemarginaler får man lätt intrycket att det faktiskt lånas in pengar i banken och att det i sin tur är en kostnad för banken. Och att både räntekostnaden och marginalerna är normala affärskostnader som i vilken verksamhet som helst. Men hur är det i verkligheten? I och med det nästan aldrig sker några nettoutbetalningar ur betalningssystemet så får jag för mig att siffrorna de svänger sig med är hypotetiska. Visst skulle man kunna säga att bankens marginal är utlåningsräntan – inlåningsräntan, men eftersom systemet är i balans, de fyra storbankerna är lika stora, och de dessutom tillsammans har monopol på alla pengar så borde bankens marginal vara utlåningsräntan punkt-slut eftersom inlåningen hela tiden nettas mellan bankerna. Eller tänker jag fel nu? Vore tacksam om någon bankkramare kunde upplysa mig om hur det _verkligen_ fungerar…😉

    • Vad menar du att de ”lånar in”, Case? De varken ”lånar in” eller ”lånar ut” någonting alls. De hittar på en summa som de kluddar på kundens konto som de påstår att de ”lånar ut” och i samma stund ”lånar” de ”in” samma påhitt igen så att de nu ”lånar in” påhittet som de”lånat ut” (så när banken påstår att den ”lånar ut” genom att att öka kundens kontoinnehav ”lånar” banken ”in” samma belopp igen av kunden då, som sagt, kundens kontoinnehav är bankens skuld till kunden). Två skulder på samma intet har bara skapats. Om jag lånar ut hammaren till dig och tar tillbaka den igen har jag varken lånat in eller ut hammaren överhuvudtaget – det är först när du håller i hammaren som jag ”lånat ut” något. Likadant med bankerna – så länge de inte ger kunden kontanter i handen har banken varken ”lånat in” eller ”lånat ut” något alls. Så det finns varken inlåningsränta eller utlåningsränta så länge det bara är kludd på konton. Så länge bankens kludd bara står på kontot finns varken lån eller kredit och definitivt inga pengar är inblandat – bara två skulder har skapats på ickeexisterande pengar där banken och ”kunden” är både ”låntagare” och ”långivare” samtidigt åt varandra på samma belopp av ickeexisterande pengar.

      Påhittsränta och påhittsmarginal kanske vore bättre att kalla det.

      Bankerna ”skulder” (kundernas kontoinnehav) utgör ena halvan av påhitten ovan och kundens skulder på samma påhittade ickeexisterande pengar finns på andra sidan bankens balansräkning. Genom att bankerna kompenserar varandra med digitala kontanter (digitala centralbankspengar) som bara bankoligopolet har kontroll över så behöver banksystemet som kartell aldrig betala sin påhittade skuld till kunderna. Skuldslaven å andra sidan måste dock ALLTID betala sin av banksystemet påhittade skuld. Kopierar och klistrar in lite från vad jag skrev tidigare:

      Bankerna “lånar ut”, som sagt, sina egna påhittade skulder på Svenska kronor – det som sker med centralbankspengarna (de digitala kontanterna) vid kontoöverföringar är ett kompenserande. För att en mottagande bank vid en kontoöverföring ska överta och öka sin skuldbörda mot sin kund (kundens kontoinnehav av bankens skulder ökar) så kräver banken att den kompenseras genom att den får centralbankspengar (digitala kontanter).

      Det är som om jag ger dig min elräkning för att jag inte av någon anledning kan betala den. Du skulle då öka ditt innehav av mina skulder. För att kompensera dig måste jag samtidigt ge dig centralbankspengar på samma belopp som räkningen (i detta fall fysiska kontanter då de ingår i centralbankspengarna – samt hoppas att du betalar elräkningen åt mig🙂 ). Samma sak med bankerna, – för att ta över en annan banks skuld till en kund kräver den banken som ska öka sin skuldbörda att den kompenseras med motsvarande belopp som skulden den ska överta -denna kompensation sker också i form av centralbankspengar (i detta fall digitala kontanter som bara storbankerna som har konton på RIX kan komma åt). Skillnaden mellan min elräkning är att den måste någon gång betalas – fast upplägget för bankerna går ut på att bankerna som kartell ALDRIG ska behöva betala sina skulder till kunderna genom att de bollar sina skulder mellan sig genom kontoöverföringar.

      Om t.ex Nisse flyttar 10 000 kronor av sin banks skulder (kontoinnehavet) från sin bank till Lisas bank så kräver Lisas bank att den ska kompenseras för att de ökar sin skuld till Lisa med 10 000 kronor (Lisa ökar ju sitt innehav av sin banks skulder då hennes konto ökar) . Denna kompensation sker genom att Nisses bank ger Lisas bank 10 000kr i centralbankspengar (digital kontanter på Riksbanken). Så, återigen bankerna ser inte ens själva sina skulder på pengar som pengar så varför ska vi inbillas till att tro att skulderna på pengar ÄR pengar när inte ens bankerna ser dem som pengar eller använder dem som pengar? Observera att Nisse ovan inte betalade Lisa pengar – Nisse ökade bara Lisas innehav av sin banks skulder på pengar (dvs Lisas kontoinnehav ökade) samtidigt som Nisses banks skuld till Nisse minskade med samma belopp (Nisses innehav av sin banks skulder, kontoinnehav, minskade).

      Mao ingen kund betalar en annan kund pengar vid en kontoöverföring – bankerna övertar bara varandras skulder på pengar och ser till att storbankkartellen, som har monopol på digitala kontanter, som helhet ALDRIG behöver betala sina skulder till kunderna. Och lyckas de införa det “kontantlösa samhället” så har bankerna lyckats få en total skuldavskrivning då det enda sättet bankerna kan betala sina skulder på är genom att folk plockar ut dem i fysiska kontanter (sedlar och mynt). Att storbankerna frivilligt skulle släppa sitt kartellmonopol på de digitala kontanterna på Riksbanken genom att ge alla rätt till konton på Riksbanken är bara att glömma. Då skulle ju folk kunna kräva att bankerna betalade sina skulder genom att folk flyttar sina kontoinnehav till Riksbanken och håller dem som digitala kontanter. För, återigen, det sista bankerna vill är att betala sina skulder – det är ju därför de är livrädda för Bank run.

  3. Såså, inte så snabb med bultbrädan min vän🙂 Inte har jag påstått att bankerna lånar in pengar, men om man lyssnar på storbankens informationsdirektör som står i TVs nyheter och med en bekymrad rynka i pannan pratar om räntemarginaler kan man lätt får för sig att den finns i verkligheten. Jag hävdar istället att om du räknar marginalen som intäkt (utlåningsränta) minus utgift (inlåningsränta) vilket bankerna påstår och de sedan aldrig behöver låna in något så blir den där marginalen som informationschefen med ljusblå ögon påstår är nollkommanågonting procent i verkligheten lika med utlåningsräntan, alltså mellan trekommanågonting och tiokommanågonting procent. På omsättningen av hela penningmängden eftersom de har monopol på penninghantering! Vilket skulle kunna förklara att det ohemula bonusregnet över parasitdirektörerna bara fortsätter och fortsätter trots att länder står på randen till konkurs och tusentals människor i sydeuropa hamnar på gatan dagligen. Och just i dagarna suktar finansmarknaderna över ett QE3 i USA som skulle öka penningmängden med typ tusen miljarder dollar. Tänk bara vilka fina bonusar det blir… Och allt detta med folket som borgensmän och våra framtida pensioner som säkerhet. Ärligt talat så gillar jag inte riktigt det här systemet😦

    • Ledsen om jag lät ”bultbrädig”, det var faktiskt inte min mening. Jag vet att du vet att bankerna inte ”lånar in” några pengar som de ”lånar ut”. Blev lite snurrig av hur du resonerade dock.

      När kontoinnehavet ökar hos en kund (vilket ju kunden tar som om det fått ränta och blivit rikare) ökar ju egentligen bara kundens innehav av bankens skulder (detta då kundens kontoinnehav är en fordran på kontanter, pengar som kunden kan hämta från t.ex bankomaten). Egentligen är det ju också lite lustigt för jag skulle nog ha svårt att inbilla dig att du blir rikare om du lånade pengar till mig och jag satt med 2 700 miljarder i skuld till diverse snubbar, såsom bankerna gör, och det bara finns runt 100 miljarder kronor i pengar i hela systemet. Men det är just det tricket bankerna lyckas med, de får kunderna att inte plocka ut sina pengar genom att inbilla dem att de är rika fastän kunderna egentligen bara är innehavare av bankernas skulder som tillsammans uppgår till runt 2 700 miljarder kronor. Det är ganska strongt egentligen att man kan få folk att känna sig rika genom att de håller ens skulder (som sagt, jag antar att du inte skulle känna dig rikare av att hålla mina skulder, särskilt inte om jag hade skulder på 2 700 miljarder på mig – du skulle säkert undra lite smått – hur fan ska han få tag på 2 700 miljarder?🙂 ). Och som sagt, mer innehav av bankernas skulder får man när ”räntan” trillar in.

      FED har har haft QE med digitala kontanter som bara bankerna kan komma åt så det rinner inte ned som pengar till folket. En QE till folket vore ju på sin plats. Eller att de tog bort bankkartellens monopol på de digitala kontanterna.

    • Inlåningsräntan är väl räntan på pengar som banken aldrig lånat in, lånar jag 5 miljoner till villan så skriver banken 5 miljoner på mitt inlåningskonto, men inte fan lånade de in några pengar på riktigt. Räntan jag får betala för att banken ska hitta på 5 miljoner/skriva in siffrorna på mitt inlåningskonto hos banken är kanske runt 4%, samtidigt får jag under 1% för att jag håller den påhittade inlåningen på mitt konto. På samma sätt skapas all inlåning hos banker, hittills har bankerna hittat på 2,7 biljoner kronor i inlåning. Räntenettot är alltid positivt för banken.

      • Precis, de lånar inte in eller ut några pengar alls.
        Jag kanske uttryckte mig klumpigt förut när jag hävdade att det varken finns ”inlåning” eller ”utlåning”. Försöker med en annan vinkling.

        Det paradoxala med en ”kunds” konto är att det är ett inlåningskonto och utlåningskonto åt både banken och ”kunden” samtidigt. Banken hävdar ju att de ”lånar ut” det som skrivs på ”kundens” konto när banken kluddar siffrorna på kontot. Men kluddet på kontot är ju också bankens skuld på pengar till kunden som kunden ”lånar ut” till banken. Så banken ”lånar in” sin egen skuld som den påstår sig ha ”lånat ut” till kunden. Så det som står kluddat på ”kundens” konto är ju de facto en ”skuld” samtidigt både för ”kunden” (detta då banken hävdar att de lånat ut detta kludd) och för banken (då ”kunden” kan fordra dessa genom t.ex bankomatuttag). Mao banken och ”kunden” är skyldiga varandra samma påhittade siffra samtidigt. Så kundens konto är ett ”inlånings” och ”utlåningskonto” samtidigt åt både banken och kunden – vilket är precis så befängt som det låter – i verkligheten har varken ”kunden” eller banken ”lånat in” eller ”lånat ut” någonting alls.

        För att påstå att två parter kan ha en skuld till varandra på samma sak är befängt – antingen har du en skuld till mig på hammaren jag lånade ut – eller så har jag en skuld på hammaren som du lånade ut – att hävda att vi lånar ut samma hammare till varandra samtidigt och att jag är skyldig dig samtidigt som du är skyldig mig är och förblir trams.

        Ponzi-tricket för banken är dock att få kontoinnehavaren att tro att den lånat något. De som sitter med detta något (som egentligen är ingenting) på sina konton måste inbillas till att tro att detta något växer om han ger fan i att syna bluffen och kolla om banken verkligen har några pengar – och då det finns runt 2 700 miljarder i bankskulder (kontoinnehav) men bara runt 100 miljarder i pengar är det ju ganska uppenbart att bankerna bara har en flortunn hinna för att skyla det faktum att de aldrig lånat ut några pengar – att de i verkligheten inte ”lånat ut” ett skit. Och för att bedrägeriet inte ska synas, genom t.ex bank runs, måste banken se till att ”kundernas” luras till att tro att de blir rikare ju mer av bankens skulder de håller på sitt konto – dvs Ponzispelet måste alltid växa.

      • ”i verkligheten har varken “kunden” eller banken “lånat in” eller “lånat ut” någonting alls”

        Yes och man kan ta det steget längre, bankens skuld är garanterad av staten. Klarar inte banken att betala tillbaka sin påhittade inlåning till kontoinnehavaren så går staten in och trycker upp de kontanter som behövs. Vips så har skillnaden mellan bankens påhittade inlåning och kontanter suddats ut, bankens skulder blev till pengar. Det är säkert bara en ren tillfällighet att systemet är designat så här? Hä hä😉

  4. Är det inte så Ponzi funkar? Ge mig dina pengar så skall jag se till att de växer med 50% om året. Efter ett år skriver jag in din insats + 50% på ditt konto och övertygar dig om att du inte hittar en bättre investering någon annanstans i världen så jag erbjuder mig att förvalta tillväxten också. Och medan du sitter hemma i soffan i din högbelånade lägenhet i SOFO och njuter av att titta på ditt kontoutdrag så glider jag runt i medelhavet och sippar bubbel på den där lustjakten jag köpt för dina stålar.

    • Jo, det var en bra förklaring! Visst, det är ett Ponzi på sista versen – det går inte att få folk att stanna kvar i spelet längre mot löfte att om de bara väntar lite till kommer de få än mer av bankens skulder på kontot – antingen genom räntan eller på de andra roulettborden de anordnat; ”bostadsmarknaden”, som du skriver är en, men även börsen och andra bubblor som ska få folk att avstå från att plocka ut sina pengar. Och då Ponzi-spelet rämnar i fogarna vill bankerna införa det ”kontantlösa samhället” så att alla blir inneslutna i Ponzi-spelet för evigt och bankerna slipper betala sina skulder då det enda sättet bankerna kan betala sina skulder till kontoinnehavare på är genom att dessa tar ut sina pengar från bankomaten i kontanter.

      Man brukar ju hävda att bubblor uppstår för att bankerna hittar på för mycket av sina skulder som de stoppar in på ”kunders” konton som om det vore någon slags oordnad sidoeffekt. Men kollar man på de två största bubblorna, bostads-megabubblan och börsbubblan, så är dessa direkt kopplade till RIX systemet. Bankerna har ju hand om bostadsinstituten som skapar allt mer skulder åt banken (”kunderna får alltmer kontoinnehav av bankskulder) som ger sken av att ”pengarna växer” (fast egentligen är det ju, som sagt, bara bankernas skulder som växer = ”kundernas” kontoinnehav). Likaså OMX har en länk direkt in i RIX så att bankernas skulder (”kundernas” kontoinnehav) kan kanaliseras till det Ponzibygget.

      Så att bubblorna ”bara råkade” uppstå är ju helt fel – de är en nödvändig förutsättning för att lura folk till att tro att deras pengar ”växer” om de håller dem som bankernas skulder inom kontosystemet bara ett litet tag till. Så när bubblan spricker och kunderna springer för att plocka ut sina pengar från Ponzi-spelet, sk bank run, visar det sig att de var inga ”kunder” – de var bara offer för ett gigantiskt bedrägeri.

      Genom att bygga flera bubblar (aktier i olika företag, bostadsbubblan, konstbubblan, guld-silverbubblan etc) kan man skapa illusionen av att Ponzispelet är en slags ”marknad”

      Corny visar ju vem han tjänar genom att lura i folk att de vinner på att hålla sina ”pengar” på banken i form av bankens skulder (kontoinnehav) – men ha blundar givetvis för det faktum att det inte är ”pengar” som växer på bankens konton utan bara bankernas skulder på pengar i ett överblåst kantrande Ponzispel. Dessutom ger han ju speltips åt börsspekulanter frö att upprätthålla den delen av Ponzispelet.

      rix

  5. Samlade ihop dina kommentarer till en, Stefan
    /Lincoln

    Ordning är något. Tex jag gillar olivgrönt inte för att jag är stritspitt utan för i naturum syns inte prylarna och ger en illusion av ordning. Själen i sin boning ger en känsla i boningen inte i själen och när den är fullkomlig eller lutar ditåt i alla fall så känns i kroppen behag även i tanken för den är också en posterior effekt av någon ordning eller som nog mest i mitt egna fall oordning min oordning hemma liksom vänder jag ryggen och när jag ser den så känns det inte riktigt bra så jag blundar och det funkar och för att det funkar så funkar oordningen till ingen som helst nytta i och för sig. Kärlek sägs inte finnas utan ordning men det är nog fel den finns nog en då men den yttrar inget genom något i ordning eller oordning. Rum ute i naturen är lätt städade (man eldar det som är ivägen och slår två flugor i en smäll och det som inte syns är ju som omgivningen) det är inte rum hemma ,nja det är de väl men jag är inte hur jag en vill i den ordningen kanske för mycket man i alla fall så har de flesta girlfreinds visat mig att så är det en visste till och med hur ordningen skulle vara i min plånbok utan att jag själv visste det och hon är bankir idag (skulle jag ju inte sagt kanske men man ska vara ärlig men det var nog inte för penningen det var nog för kärlek till oordnade jag i alla fall på runt omkring mig saker och rent konkret så gillar de vad jag vet att ordna in en till fruktsamhet även där vet jag inte om jag kan språka som jag gör, vet ju inte vad jag kan säga alls faktiskt, jag pratar nog inte som andra och blir rätt utanför av den anledningen utanför en viss ordning osv). Men visst det är ju dock en del på nätet som fortfarande kan se annat en andra gör, alltså synen på mig och kanske andra som mig som kanske är mer tysta och inte riskerar att bli icke omtyckta för en viss ordnings skull.
    En sak som retar mig lite på sistone i Internet hmm världen är att jag har tappat förmågan att bevisa att jag inte är robot hur jag en gör så misslyckas jag med sånt men det kanske bara nått som driver med mig nått som håller just till en viss ordning där den finner behag och yttrar en känsla.
    Annars ville jag ju säga bra jobbat till fler en bara Lincoln också ,alltså det var inget med den tex jag skrev innnan de orden det var det första jag egentligen skulle säga men som sagt ordning hmmm🙂

    ——-
    En annan helt sak är att man kallar denna krona med en hor karl på som en förfalskning. Det är lite konstigt för var det en förfalskning borde det stå hor karl på det äkta myntet. Tror rätt många pös huven behöver läsa lagen om nu den ska vara så viktig…..Hmmmm,, se vad är det med mig kallar folk för pös huven. Jaja oförbätterlig ordning stefan. With out order their is no love hmmm är man för logic blir man som de de de eller de sommer ni🙂 hehe (förlåt mig jag är så jävla nykter)
    ——-
    De som säger ni skulle det vara en favorit ur monte Phyton tror jag det stavas men är ur stav ordninge för att veta och därför föredrar jag att tro.

Kommentarer inaktiverade.