Sammanfattning: Hur det parasitära penningsystemet fungerar

Jag har slagit ihop två inlägg som sammanfattar hur det parasitiska penningsystemet är uppbyggt. Den här sammanfattningen är kortare än den tidigare som jag gjorde. Men framför allt ligger tyngdpunkten på att bankkonton är bankens skulder till kontoinnehavare istället för på det missledande ordet ”kredit” (vilket det inte är då banken inget lånat ut).

Jag lägger till lösningar som jag ser det i slutet.

Det blir troligen ett till uppehåll från min sida med bloggandet efter det här.

———————————–

Del 1

Lögnen om att bankerna ”lånar ut” något

Tyvärr är det fortfarande många som ältar denna, som jag ser det, andra försvarsmur från bankerna sida kallad ”fractional Reserve Banking”. Det är olyckligt då det skapar en massa feltolkningar.

Fractional reserve banking-modellen hävdar att bankerna ”lånar ut” PENGAR till konton  som insättare stoppat in på andra konton. Detta ger en lögnaktig legitimitet då bankernas konton per definition inte kan innehålla pengar. Bankernas konton är bankernas SKULDER på pengar. Bankerna har lyckats dupera folk till att tro att bankernas skulder på pengar ÄR pengar så till en grad att de nu t.o.m i det närmaste lyckats eliminera pengar (kontanter) i systemet.

Här är två bevis på att bankernas skulder på pengar (=kundernas kontoinnehav som de t.ex kan plocka ut från bankomaten – än så länge) inte ÄR pengar.

1) En skuld på pengar (=bankkonton) kan inte per definition vara pengar

2) När banken påstår att den ”lånar ut” pengar kluddar banken dessa siffror på kundens konto och påstår att kunden är skyldig beloppet och att beloppet nu är ”insatt” på kundens konto. Men samtidigt är ju kundens konto bankens skuld på pengar till kunden – så med andra ord – banken har tagit tillbaka vad de nu stoppade in på kontot i samma stund de kluddade dit det. Detta är ekvivalent med att jag ”lånar ut” en hammare till dig men tar tillbaka den i samma stund (du hinner inte ens se om jag har en hammare eller inte) – jag kan då inte hävda att jag ”lånat ut” någon hammare till dig – det vore absurt att påstå det.

Det andra beviset är även ett bevis på att fractional reserve banking är en myt. Detta då banken inget lånat ut överhuvudtaget – och absolut inga pengar. Återigen har bankerna genom att älta samma lögner om och om igen fått folk att tro på sagor. Ingen skulle ju med någon form av logik kunna hävda att jag lånar ut en hammare om jag i samma stund tar tillbaka den.

Det banken gör när den hittar på summor på kontot som de påstår sig ”låna ut” är att de hittar på två fiktiva skulder på samma summa: Kunden påstås vara skyldig banken de pengar som påstås blivit ”insatta” på kontot samtidigt som banken är skyldig kunden samma påstådda belopp (som aldrig har funnits). Storbankskartellen  har sedan, med mamma staten som hjälpreda, sett till att deras skuld på pengar (återigen; bankkonton är bankernas skulder på pengar och INGET annat) aldrig ska behöva betalas tillbaka genom att de internt kan bolla sina skulder mellan varandras konton och ge en illusion av att kontokunder betalar varandra pengar (när kontoöverföringar de facto bara innebär att du får mer eller mindre av bankernas SKULDER på pengar på ditt konto – kontona innehåller aldrig pengar). Jag tar upp hur denna skuldbollning mellan bankerna går till i del 2 nedan.

Den andra delen av de två påhittade skulderna som skapades vid kontokluddandet, den som skuldslaven påstås ha ska dock ALLTID, till vilket pris som helst, ”betalas” till bankerna. Det finns givetvis inget moraliskt skäl till att betala skulder till en part som inget lånat ut mer än påhittad skuld och som dessutom gör allt för att undvika betala sin del av den påhittade skulden. Lika lite finns det givetvis något skäl till att betala ränta på något som aldrig lånats ut – att ta ränta när inget lånats ut är alltid ocker och ingenting annat.

Hoppas att det av ovan framgår att fractional reserve banking är ett sätt att legitimera bankerna. Bankerna kan på så sätt fortsätta använda begrepp som ”inlåning” och ”utlåning” av pengar till konton – när det aldrig överhuvudtaget funnits några pengar alls på ett konto. De försvinner från kontot i samma stund banken kluddar dit dem då banken ”lånar” tillbaka dem – att ”låna” tillbaka det man ”lånat ut” är givetvis inget lån – men med skitsnack som fractional reserv banking kan bankerna fortsätta hävda att de ”lånar ut” pengar till konton.

Del 2

Hur bankernas skuldbollningen går till:

Det finns bara två sorters pengar:

1) fysiska kontanter (sedlar och mynt)

och

2) digitala kontanter på centralbanken (Riksbanken RIX i Sverige).

Allmänheten kan bara komma åt de fysiska kontanterna men inte de digitala kontanterna. De digitala kontanterna kan bara ett fåtal storbanker  komma åt då dessa är de enda som har konton på Riksbanken.

Detta ÄR INTE pengar:

Konton på bankerna är ALLTID bankernas skulder på pengar till kontoinnehavarna, de är ALDRIG pengar eller ens krediter. Kontoinnehavaren kan kräva att bankerna betalar sin skuld genom t.ex  bankomatuttag. Dvs kunderna kan enbart kräva ut kontanter i fysisk form (sedlar och mynt) men INTE i digital form då, återigen:  storbankerna är de enda som kommer åt digitala kontanter på centralbanken.

Detta är grunden. Vi kollar sedan in ett exempel:

Låt säga att Nisse ska betala en skuld till Lisa och att Nisse har 10 000 kronor av SEB:s skulder på sitt konto (för återigen – det som står på Nisses kontot är bankens skuld till Nisse på pengar som Nisse kan fordra genom t.ex ett bankomatuttag).  Säg att Lisa har Swedbank. Det som kommer hända då är att Swedbank kommer ta över  skulden SEB har till Nisse och göra den till Swedbanks skuld till Lisa. Men för att sätta sig i 10 000 kronor i skuld till Lisa kräver Swedbank att SEB först skickar över 10 00o kr i kompensation i form av digitala kontanter från SEB:s centralbankskonto till Swedbanks centralbankskonto som täcker skulden som Swedbank ska överta. Så händelsekedjan uppdelad i två delar blir:

a) SEB tar 10 000 kronor av sina digitala kontanter (=pengar) från sitt centralbankskonto och skickar dessa genom centralbanken till ——> Swedbank som får dessa 10 000kr instoppat på sitt centralbankskonto som kompensation för att de övertar SEB:s skuld vid kontoöverföringen

Ovan är de ENDA pengarna som används då varken Lisas eller Nisses kontoinnehav är pengar.

b) Swedbank övertar sedan skulden från SEB så att SEB nu inte har någon skuld längre till Nisse (Nisses konto är nu tomt) – —-> Swedbank har istället satt sig i skuld på 10 000 kronor till Lisa (det som nu står på Lisas konto)

Som synes ovan har Nisse inte betalat Lisa några pengar. Det som hänt är att Swedbank övertagit SEB:s skuld mot att SEB ger Swedbank 10 000 kronor i kompensation i form av digitala kontanter för att Swedbank tagit över skulden. Det är således mer korrekt att skriva ”bankskuldsöverföringar” än ”kontoöverföringar” – detta då ”bankskuldsöverföringar” mer beskriver vad som händer.

Genom att bankerna bollar sina skulder som ovan behöver storbankerna som kartell (de som sitter med konton på centralbanken och har tillgång till och kan bolla med de digitala kontanterna) aldrig betala sina skulder till kunderna. Kunderna luras till att tro att de ”betalar” pengar till  varandra men egentligen är det bara bankerna som kompenserar varandra med digitala kontanter för att de övertar varandras skulder till kunderna (=kontoinnehaven). Och då flödena i skuldbollningen mellan bankerna går åt båda hållen  tar de ut nästan alltid ut varandra så att i slutet av dagen är bankerna skyldiga varandra väldigt små belopp i förhållande till de bankskulder de bollat runt mellan varandra.

Ovan förklarar också varför storbankerna vill införa det ”kontantlösa samhället”. Då är  ju bankkartellmonopolet garanterat att ALDRIG behöva betala sina skulder till kunderna (genom t.ex bankomatuttag).

Hur mycket pengar (digitala och fysiska kontanter) behöver bankerna då för att internt bolla sina skulder mellan varandra? Nedan är ett försök till illustration som visar fördelningen. Om något så är mängden kontanter överdriven. Det är ett under att de lyckas hålla pyramidspelet upprätt överhuvudtaget.

Genom att blunda för att bankernas konton är bankernas skulder på pengar blir skuldfrågan enkelriktad. Koncentrationen hamnar på hur skuldslaven ska kunna betala sin påhittade skuld och bankkramarma kan hävda att det är moraliskt förkastligt att skuldslaven ska slippa undan sin skuld. Men om vi koncentrerar oss på att bankkonton de facto är bankernas samtidigt påhittade skulder på pengar och att bankerna gör absolut allt för att slippa betala sina påhittade skulder kan man enkelt påvisa att om bankerna slipper ska även skuldslaven slippa betala sin påhittade skuld.

För att slippa det mest tröttsamma argumentet som bankkramare alltid brukar dra till med svarar jag på det argumentet innan någon kommer dragandes med det.

Argumentet lyder

”Även kontanter är skuldsedlar”

Svar från mig:

Jovisst, du kan gå upp till Riksbanken med en 1000-lapp och begära att Riksbanken ska betala sin ”skuld” åt dig. Ta med någon som filmar så att vi får se när de på Riksbanken hånler åt dig – du kommer inte få ett skit – mao du har ingen skuld att utkräva från Riksbanken för din 1000-lapp  -du får påvisa vad du anser att Riksbanken är skyldig dig (en cykel kanske eller vad ska du kräva😉 ). Om Riksbanken är snäll ger dom dig en nytryckt tusenlapp i utbyte mot din gamla (samtidigt som de lite överseende klappar dig på axeln).

Det här är ett ganska tröttsamt ickeargument som bankkramare alltid kör med.

Lösningar:

Den mest uppenbara är ju att storbankskartellen ska tas ifrån sitt monopol på digitala kontanter. Det skulle innebära en digital bankrun mot storbankskartellen om det fanns banker som erbjöd kunder att förvara sina pengar som digitala kontanter (JAK skulle t.ex erbjuda det om de hade tillgång till de digitala kontanterna). Folk skulle fly från de överskuldsatta storbankerna då dessa nästintill inget annat har än skulder till kontoinnehavare. Men fri konkurrens är det sista storbankskartellen vill ha då det skulle innebära att de måste betala sina skulder till kontoinnehavarna.

Här är lite fler lösningar som jag ser det:

1) Stoppa finansparasitismen nu!

2) Hur parasitmellanhanden bankerna kan kapas av

3) Kan representativ direktdemokrati vara något?

4) Jag vill ha mer ekonomisk vilda västern!

5) En skuld-preskriberings-lag?

6) Hur kan vi få mer sociala pengar?

7) Hur kan vi få mer sociala pengar? del 2

——————–

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
Mervyn King, Chef för Bank of England

14 thoughts on “Sammanfattning: Hur det parasitära penningsystemet fungerar

  1. Man undrar ju vad alla nationalekonomer och makroekonomer sysslar på våra universitet och högskolor, när det aldrig funnits någon riktig debatt kring pengar tidigare. Dom borde ha sparken allihop och betala tillbaka sina löner!

    • Jo, kan inte annat än hålla med. Läste någon gång att ett säkert sätt att få sin akademiska karriär förstörd som nationalekonom var att börja forska i penningsystemet.

      SvD:s gamle chefredaktör Zetterberg skrev om penningsystemet och hur dolt allt är:

      Om detta vet vi vanliga medborgare emellertid nästan ingenting. Hur det egentligen går till vet några enstaka politiker, akademiker, bankmän och valutaspekulanter och några centralt placerade ämbetsmän. Finansministern har framgångsrikt idkat “learning by doing”. Några (antagligen inte alla) i riksbanksfullmäktige kan också besvara frågorna hur pengar skapas och behåller sitt värde.

      Det finns ingen lärobok i ämnet, ingen skrift i forskningsrådsnämndens publikationer “Källa” som illustrerar de vetenskapliga kontroverserna om saken. Och i studieförbundens kurskataloger letar man förgäves efter en studiecirkel om hur pengar skapas och värdesäkras. Det verkar vara likadant i andra länder. “

      Han menade att troligen kan inte alla i Riksbanksfullmäktiga svara på frågan hur pengar skapas! Du kanske t.o.m vet mer än dom🙂

      http://www.zetterberg.org/Press/DN/dn951210.htm

  2. Hittade det här om RIX, navet/centralhubben i bankernas skuldbollning. Det är otroligt hur sårbart det här centralstyrda systemet är. En server pajade och RIX slocknar
    :
    ”Vid tiotiden i fredags förmiddag började en server som sköter loggning och övervakning av Rixsystemets nättrafik att skicka ut över 200 000 skräpmeddelanden på nätverket varje sekund. Linorna överbelastades, Rix slutade att fungera och överföringar av pengar mellan svenska banker stoppades, förklarar Hans Olsson, it-chef på Riksbanken.”
    ——-
    Rix har hand om mellan sju och åtta tusen överföringar varje dag, men det låga antalet beror på att bankerna klumpar ihop småöverföringar till en större transaktion. Totalt rör det sig om cirka 500 miljarder kronor som varje dag passerar Rix.

    Det motsvarar i runda tal hälften av den svenska statens årsbudget – varje dag.
    ——————-

    Lite intressant då bankerna har bara några miljarder kronor i digitala kontanter i RIX som de kompenserar varandra med – fram och tillbaka – för att de ska kunna bolla runt de dagliga 500 miljarderna i bankskulder (=kundernas kontoöverföringar) mellan varandra.

    http://www.idg.se/2.1085/1.161100

    • Tilläg till ovan:

      2008 var dessutom RIX en hårsmån från hjärtinfarkt enligt IMF.
      Bankerna bollar inte bara digitala kontanter mellan varandra som kompensation för att ta över en annan banks skuld (vid kundernas kontoöverföringar). De använder även ”värdepapper” typ bostadsobligationer. 2008 slutade bankerna tro att på ”värdet” i dessa av bankerna själva upplåsta värdena på bostadsobligationer. De slutade använda bostadsobligationer helt. Mamma staten gick in och köpte upp runt hälften av dessa bostadsobligationer och bankernas RIX konton fylldes på med runt 500 miljarder kronor i digitala kontanter.

      Det är intressant att det är just siffran 500 miljarder som omnämnts i artikeln ovan är vad bankerna bollar runt i bankskulder mellan varandra (kontoöverföringar) dagligen.

      Citat från en Riksbanksrapport 2008:
      För att lindra problemen på marknaden för bostadsobligationer har Riksgälden placerat de medel de får in i sina extra emissioner av statsskuldväxlar i säkerställda bostadsobligationer, samtidigt som Riksbanken nu i större utsträckning tar emot säkerställda bostadsobligationer som säkerheter. Riksbanken och Riksgäldens åtgärder tillsammans innebär att svenska myndigheter har lånat ut ungefär 500 miljarder kronor mot säkerheter i framför allt säkerställda bostadsobligationer. Detta belopp kan jämföras med den totala utestående stocken av säkerställda bostadsobligationer i Sverige som i slutet av augusti uppskattades till cirka 1000 miljarder kronor. Detta innebär att svenska myndigheter i dagsläget innehar cirka hälften av den utestående stocken.”
      http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2008/fs_08_2_sv.pdf

      ———
      Från Affärsvärlden

      Men då bankerna inte längre litade på varandra blev Riksbanken tvungen att se till så att det fanns överlikviditet i systemet.

      Sedan i höstas ser Riksbanken till att det finns en sådan överlikviditet, så att bankerna slipper låna ut pengar till varandra. Överlikviditeten på runt 160-165 miljarder kronor lämnar bankerna tillbaka varje dag till Riksbanken.”

      Kuppen som räddade Banksverige från härdsmälta

      Min kommentar till sista stycket – det är, som sagt, inte frågan om att låna det är frågan om att bankerna kompenserar den bank som ska överta den andra bankens skuld (kontoöverföring).

  3. Jag uppskattar din humor och ditt sätt att förklara termerna i dina texter med bilder och allt, det har jag alltid gjort och inte minst ditt ”citat” (undrar om de ens har läst hej matematik ) tidigare🙂
    Men du måste få förklarat att det finns en fara till, i allt när du får tid.

    Det finns människor som inte förstår det som som idag banker, myndigheter och andra instanser använder sig av. Nedvärderande ord (ton) som: Vad är det du inte förstår? Självklart förstår jag, jag är väl inte dum i huvudet (jag tänker iaf inte erkänna det) man går snabbt vidare för att få affären uppklarad.
    Jag är naturligtvis lika dum nu när jag går, som när jag kom in på banken.
    Man vågar inte ifrågasätta! Här ligger ett mycket vanligt problem.

    Min andemening här är att, du borde kanske för enkelhetens skull ordna en lista på frågor man bör ställa sig, frågor man kan ta med sig till banken. Svar man bör se upp med och ja inte minst, varför inte avsluta listan med att man kanske kan ta med sig en hammare iaf?
    Nej skämt o sido.
    Men en lista för den kanske lite mer ovane ekonomen, något att arbeta med kanske. Tror att Farfar var väl inne på det ett tag?
    Med vänlig hälsning Urban

    Ps, Jag vill här inte ha svaret, vad är det du inte förstår😀 Ds.

    • Vad sägs om den här listan där du går igenom punkt för punkt och ber banktjänstemannen bekräfta om det du säger är sant eller ej (för troligen är banktjänstemannen själv ”troende” och tror att banken lånar ut insättningar – dvs pengar)

      1) När jag stoppar en 1 000-lapp (sedeln) på banken så blir banken skyldig mig 1 000 kronor som skrivs på mitt konto

      2) Bankens konton är med andra ord bankens skuld till kontoinnehavaren och inget annat

      3) Det banken “lånar ut” till kunden är mao bankens egna skuld till kunden när banken påstår sig “sätta in” pengar på kundens konto

      4) Kunden är således skuldsatt med bankens skuld till kunden (visst låter det som en logiskt🙂 – men det är den enda logiska slutsatsen av ovan)

      5) Banken ser sedan till att den slipper betala sin skuld (genom att införa de kontantlösa samhället kan kunden aldrig kräva att banken betalar sin skuld)

      6) Skuldslaven är dock fast med bankens påhittade skuld och ska sugas ut till varje pris

      Man fattar att bankkramarna måste ha snömospratkvarnar (såsom t.ex Bullion eller Corny) som vill att vi ska snöa in på detaljer, såsom den lilla bufferten som banken har för att stå emot mot att kontokunderna plockar ut sina fordringar genom ta ut kontanter vid en bankrusning – den sk reserven. Vi ska älta olika riskvikter (påhittkvot kallar jag det) och totalt blunda för ovan.

      Som sagt – så sjukt, så sjukt!

      Om du vill kan du ju kopiera ovan och kräva att banken svara i ordningsföljd. Tror dock inte du kommer få något svar🙂 Du hädar mot deras trosuppfattning! Hedning! (undrar vd fan jag är då🙂 )

  4. Vad händer om alla öppnar konto på riksgälden och för över sina pengar dit?
    Det är väl statligt och då borde väl privata banker kollapsa ?

    • Jo, men tyvärr är Riksgälden en del av privata banksystemet (de ska inte vara det meni praktiken är de det – vilket ju är ytterligare ett bevis på att detta skitsnack om att storbankerna är ”företag” är skitsnack). Om storbankskartellen håller på att rasa springer riksbanken och Riksgälden in och fyller på med digitala kontanter. såsom de gjorde 2008 då Sverige enligt IMF var en hårsmån från en hjärtinfarkt. Tillsammans tryckte de in 500 miljarder till bankerna genom att köpa bankernas bostatdsobligationer (runt hälften av alla),
      Så om du stoppar in på ett Riksgäldkonto kommer de på ett eller annat sätt ges tillbaka till storbankskartellen om dessa krisar.

  5. Wow Stort tack för att du lägger ner tid på detta!
    Visste att pengar hittas på och så vidare, men jag hade ingen aning om alla dessa detaljer som du presenterar!

    • Tack!
      Jo, det är så skruvat det kan bli. Skillnaden mellan lögnerna vi lär oss och verkligheten är groteskt stor. Många föredrar dock att sina ögon vidöppet stängda – de ser men ser inte då det sanningen är för obehaglig. Det är lättare att låtsas att allt är normalt, faktiskt riktigt frustrerande.

  6. Så jag skriver detta här med för jag är ju inte så språk kunnig. Kan man beskriva känslor utan subjekt och verb adjektiv och allt vad det heter i regler för ”ord”. Nej det kan man inte och kan man inte det så finns inte känslor men ”det vet vi ju alla att de gör” önskar respons på det. Varför tänker jag påt jo för det var en fråga på youtube och den löd så här finns det någon inbyggd mening med universum och svaret jag finner är känslan.

    Eftersom jag är språkligt obegåvad och ej lärd så vet jag inte riktigt ifall jag har rätt i mitt påstående och det är vad jag vill ha respons på ifall man då kan beskriva känslor utan det andra. Tack i för hand alla språkbegåvade eller matematiker som kanske då beskriver detta som noll. hehe

    Topp vetenskapen vill jag ju säga att den påvisa att det inte finns (rätt fånigt men denna person respekterar jag ändå för han säger att egentligen vet vi knappt nått) men de hade förstås inte tänkt i samma räls som jag.

  7. Givetvis har du rätt i hur du beskriver bankernas funktion och arbetssätt. Men det finns en sak. Alla pengar är egentligen bara anspråk på värde i en framtid, de har inget inneboende egenvärde. Pengar är i bästa fall en papperslapp med en siffra på, men vad kvittar det i en öken utan vatten. Samma sak med guld. Det finns inget mer obrukbart än guld den dag man är hungrig mitt ute i skogen. En smörgås kan vara värd hur mycket som helst i en sådan situation.

    Jag vill egentligen bara komma fram till att pengar i vilken form det än vara må förutsätter ett fungerande samhälle med stora resurser som kan ge pengarna ett värde. Hur sedan själva skapandet går till saknar egentligen betydelse den dag samhället rasar på grund av att dessa resurser saknas.

    Trevlig fredag på dig din lurk🙂

  8. Ping: GOD JUL & GOTT NYTT ÅR! | Autentopia Blogg

Kommentarer inaktiverade.