Penningreformshataren Cornucopia vägrar besvara frågor på libertysilver

Läs mitt inlägg som förklarar hur ”penningsystemet” är uppbyggt:

Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

——————–

Corny vågar inte besvara frågorna på libertysilver utan raddar upp en massa motfrågor istället (ett gammalt ohederligt sätt att försöka slippa undan mao🙂 ). Jag ska givetvis inte falla ned på samma låga nivå som Corny så jag besvarar hans trams.

1. Kan banken skapa krediter utan att det finns någon som vill låna dessa? [JA/NEJ]

Nej, banker skapar inte krediter alls vid kontopåhittning. Bevis:

Låt säga att du går till korvkiosken och du får handla på krita och korvgubben kluddar ned en kredit (skuldlapp) på korven som han stoppar i kassan. Inte fan skriver han TVÅ skuldlappar: en till dig där du är skyldig korven och en till honom där han är skyldig dig samma korv som du nyss mumsade i dig. Det kan bara finnas en skuldlapp på samma korv – det är ju meningslöst att säga att både du och korvgubben har en skuld samtidigt på samma korv – då är det ingen kredit då skuldlapparna tar ut varandra. Prylen är ju exakt den samma med bankerna – när banken ”lånar ut” sin egen skuld skapas två skuldlappar (krediter) samtidigt på samma pengar (se fråga 7 om detta ter sig oklart) . Om nu bankens ”kredit” är pengar ska givetvis kundens ”kredit” lika mycket ses som pengar. Och precis som med korvgubben så tar kundens och bankens ”krediter” ut varandra – allt skuldslaven behöver göra är att hävda att hans/hennes skuld är lika mycket gångbart betalmedel som bankens då de skapades samtidigt och är ”krediter” på samma pengar (korv höll jag på att skriva :) ).

För att skriva det kort – om två krediter skapas samtidigt mellan två parter på samma pryl så har ingen kredit skapats överhuvudtaget för om båda samtidigt är skyldiga varandra samma pryl är ingen skyldig någon något – skulderna tar ut varandra och ingenting har lånats ut (det finns mao ingen ”låntagare” eller ”långivare” heller).

2. Kan du för dessa krediter handla något fysiskt, t ex ett hus, en bil eller hemelektronik? [JA/NEJ]

Nej, då banker inte lånar ut krediter, se ovan

3. Tar du emot dina bidrag eller din lön som en bankkontobalans? [JA/NEJ]

Ja, min lön kommer in som bankskulder så jag sitter med massa bankskulder på mitt konto. Jag är jätterik på bankskulder🙂

4. Betalar du dina räkningar via en bankkontobalans? [JA/NEJ]
Nej, jag flyttar bankskulder till någon annans konto

5. Accepterar de du är skyldiga pengar betalning via bankkontobalans? [JA/NEJ]

Nej, detta då bankerna inga pengar lånat ut och inga pengar finns på kontot, På kontot finns bara bankskulder, inget annat; se fråga 7
6. Kan du köpa fysiskt guld eller silver med din bankkontobalans? [JA/NEJ]

Nej, jag betalar inte mottagaren pengar, jag ökar bara kontomottagarens innehav av bankskulder

7. Höll banken en pistol mot ditt huvud när du tog dina lån? [JA/NEJ]

Nej, lika lite som banken ”lånat ut” något. Bevis:

a) Kundens konto är bankens skuld till kunden och INGET annat (som kunden, än så länge, kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomatuttag)

b) Allt som banken ”lånar ut” och sätter på kundens konto är mao bankens skuld

Banken ”lånar” mao tillbaka allt den hittar på och kluddar på kundens konto så att ”kunden” och banken hamnar i skuld på samma ickeexisterande pengar.

Det är ekvivalent med att jag ”lånar ut” en hammare och stoppar i din verktygslåda – men innan du ens hinner se hammaren ”lånar” jag tillbaka hammaren – då är det ju absurt att påstå att jag har ”lånat ut” en hammare till dig.
8. Har du något eget ansvar för att du lånat pengar? [JA/NEJ]
Nej,  Då jag inte har lånat pengar (se ovan)

Jag har inte större skyldighet att betala mina påhittade skulder till banken än banken anser sig ha att betala sina skulder till kontokunder
9. Kan du ta ut din bankkontobalans som kontanter? [JA/NEJ]

Ja, i väldigt begränsad omfattning men det finns uttagsbegränsningar samt att det mesta inte går att betala med pengar – man måste bolla bankernas skulder mellan konton och man betalar som sagt inga pengar då bara innehavet av bankskulder ökas eller minskas på kontona. Med införandet av det kontantlösa samhället behöver bankerna aldrig betala sina skulder till kontoinnehavare.

10. Om du flyttar din bankkontobalans till ett konto med ränta, betalar banken dig ränta då? [JA/NEJ]

Nej banken betalar mig ingenting i ränta – annat än om jag tar ut pengar i form av kontanter – annars får jag bara än mer bankskulder på mitt konto – jag blir mao än rikare på bankskulder

11. Kan du köpa fysiska saker för den balans denna ränta ger dig? [JA/NEJ]
Samma fråga som fråga 6
12. Måste banken ha lika mycket inlåning, upplåning och finansiering som utlåning, eller rent av mer? [JA/NEJ]

Nej, Banken lånar varken ut eller in något alls till kundkonton, se bevis fråga 1 och bevis i fråga 7

———-

Så där nu har jag besvarat Cornys trams. Inte kommer han besvara mina frågor för det den lilla fegisen (oj, nu var jag en Cornyhatare igen🙂 )

Här är mina frågor som Corny vägrar svara på:

1) När du stoppar in 1000 kr i kontanter på banken blir banken skyldig dig 1000kr som står på ditt konto? Ja/Nej

2) Ditt bankkonto är mao bankens skuld till dig? Ja/Nej

3) En skuld på pengar ÄR inte pengar? Ja/Nej

4) Om du får lön får du mer på ditt konto, dvs du får mer bankskulder på ditt konto? Ja/Nej

5) Om du skickar 1 000 kr till din dotter genom ditt konto får du 1000kr mindre med bankskulder på ditt konto och din dotter får 1000 kr mer bankskulder på sitt konto? Ja/Nej

6) Så när vi ”betalar” något från ett konto till ett annat konto betalar vi mao inte varandra med pengar – vi får bara mer eller mindre av bankens skulder på våra konton? Ja/Nej

7) Så bankerna bollar sina skulder mellan kontona och vi tror att vi betalar pengar till varandra? Ja/Nej

8) Då alla konton är bankernas skulder till kunderna måste det ju innebära att bankerna sitter med en massa skulder till kunder? Ja/Nej

9) Bankerna kan bara betala sina skulder då kunden gör kontantuttag (t.ex genom bankomaten)? Ja/Nej

10) Kan bankerna betala alla dessa skulder om många kunder samtidigt kräver att banken ska betala dem (genom t.ex bankomatuttag)? Ja/Nej

11) Om det kontantlösa samhället införs så behöver bankerna mao aldrig betala sina skulder till kunderna? Ja/Nej

12) Så systemet är uppbyggt så att bankerna ska slippa betala sina skulder genom att kunderna bollar bankernas skulder mellan kundkontona och inbillas tro att de betalar varandra pengar när de i verkligheten bara får mer eller mindre av bankernas skulder på sina konton? Ja/Nej

13) Om bankerna tillåts smita undan sina skulder ska då de som sitter i ”skuld” till bankerna behöva ha ett moraliskt krav på sig att betala sina skulder till banken? Ja/Nej

14) Kan företag slippa betala sina skulder? Ja/Nej

15) Banker är mao inga företag,? Ja/Nej

7 thoughts on “Penningreformshataren Cornucopia vägrar besvara frågor på libertysilver

  1. 1. Kan banken skapa krediter utan att det finns någon som vill låna dessa? [JA/NEJ]

    Banken kan t.ex när den bygger upp kapital skapa nya fordringar på pengar/kreditera konton? Handelsbanken har t.ex räntebärande papper värda 600 miljarder, antar att de köpte dessa genom att skapa helt nya pengar, är jag ute och cyklar? Banken kan alltså skapa pengar utan att någon vill låna.

    Numera är guld en tier 1 asset, bankerna kan bygga kapital genom att köpa guld, hur köper de guld, jo genom att kreditera konton, nya pengar (fordringar på pengar) skapas = penningmängden ökar.

    • Men inget av det där hamnar ju på kundernas konton. Det enda som finns på kundernas konton är bankens skuld – inget annat. Så kunden ”lånar” bankernas skulder till kunden – inget annat. Och, som sagt, om två parter ”lånar ut” samma hammare till varandra samtidigt så har ingen lånat ut någonting – samma resonemang gäller för bankernas kundkonton. Vad bankerna sedan håller i kapital, bla, bla är irrelevant för det enda som står på kundens konto är bankskulder till kontoinnehavare och inget annat.

      • Min poäng var alltså att det inte var ett lån, banken köper en tillgång (bygger kapital). Den som säljer en tillgången till banken, t.ex statsobligation eller en guldtacka får sitt konto krediterat (en fordran på banken). Banken köpte alltså tillgången genom att hitta på nya pengar. Det behöver mao inte finnas någon som vill låna för att banken ska kunna skapa pengar vilket corny verkade tro. Är du med på vad jag menar?

      • Banken behöver inte låna ut fordringar på pengar för att skapa nya fordringar på pengar, det är poängen, i Lincolnspråk😉. Jag kallar fordringar på pengar för pengar eftersom 97% av den sk penningmängden är just fordringar på pengar.

        Så svaret på cornys fråga, 2. Kan du för dessa krediter handla något fysiskt, t ex ett hus, en bil eller hemelektronik? [JA/NEJ] är:

        JA, banken kan skapa nya pengar (fordringar på pengar) genom att kreditera konton (som det kallas) när de köper tillgångar. Det också därför storbankerna kan trissa upp penningmängden utan att det finns en enda låntagare. VIKTIGT!

      • Jo, det kallas penningmängden men den till 97% riktiga termen är bankskuldmängden för att poängtera att det inte är pengar utan bankskulder. Den till 3% riktiga termen är ”penningmängd”.

  2. Det kom en annan snubbe in i diskussionen på libertysilver som var/är redigt förvirrande (säkerligen avsiktligt).

    Läs detta och garva:
    Kan ni inte bara ge upp tanken på att banken lånar ut något. Kan ni inte prova tanken att låntagaren antingen är trovärdig, och kan beviljas ett lån, eller så är hen (hin) det inte. Banken underlättar utövandet av denna eventuell kreditvärdighet, genom ”beviljande av lån”, så att värdigheten kan användas i transaktioner. Därigenom behöver inte motparten, som låntagaren ska göra en affär med, ta reda på låntagaren kreditvärdighet – banken har redan klargjort detta. Denna kredit är pengar. Pengar är krediter, krediter är pengar.

    Utan en korrekt syn på pengar så kan inte banksektorn förstås. Utan den förståelsen drar vissa av er helt felaktiga slutsatser.

    Tanken att ”fractional reserve banking” är dåligt, fel eller en brist i systemet, är helt enkelt fel i min mening. Den reala ekonomin har alltid använt begreppet pengar i synonym med krediter. Bara för att fysiskt guld har framstått som det mest mångsidiga objektet för långväga handel, innebär inte detta att guld är det samma som pengar. Guld var och är en handelsvara, en av många, och den har visat sig vara bäst på många sätt. Visst har vi _använt_ den som pengar när vi handlade på kredit denominerad i den, men det betyder inte att det fanns ett uns guld för varje ”uns av kredit” i tillvaron.”

    Vi tar och hackar upp det och kollar in den logiska katastrofen, första meningen:
    Kan ni inte bara ge upp tanken på att banken lånar ut något.”
    Jodå, inga problem, bankerna lånar inte ut något alls

    Men så tar vi andra meningen:
    Kan ni inte prova tanken att låntagaren antingen är trovärdig, och kan beviljas ett lån, eller så är hen (hin) det inte.
    Men vänta lite, enligt första meningen skulle vi acceptera att inget lånats ut – hur kan det då finnas en ”låntagare” och hur kan något då vara ett lån?

    ”Banken underlättar utövandet av denna eventuell kreditvärdighet, genom ”beviljande av lån”, så att värdigheten kan användas i transaktioner. ”

    Men enligt första meningen så finns det ju inga lån! Som jag visar i mitt svar till Corny så är snacket om krediter skitsnack det med.

    ”Denna kredit är pengar. Pengar är krediter, krediter är pengar.

    Inte nödvändigtvis och återigen bankerna ”lånar” inte ut några krediter – banken lånar i enlighet med mening 1 ovan inte ut ett skit

    ”Utan en korrekt syn på pengar så kan inte banksektorn förstås. Utan den förståelsen drar vissa av er helt felaktiga slutsatser.

    Jaha och den korrekta synen är att bankerna inte lånar ut något men ändå lånar ut något och att detta inte är något men samtidigt är krediter? Jo, det låter ju som snubben har nått en väldig hög ”förståelse”🙂

    Sedan snöar snubben vidare med fractional reserve banking vilket det inte heller är då bankerna inte ens ”lånar ut” en fraktion av pengar till kontona då banken i samma stund ”lånar” tillbaka hela påhittet som det kluddat på kontot (se bevis fråga 7 ovan)

    Resten är på samma snömosnivå. En sak är säker – om man slutar ta dessa supersvamlare på allvar så är de faktiskt riktigt underhållande och skojiga i sina självmotsägelser.

Kommentarer inaktiverade.