Banker lånar varken ut pengar eller ger några krediter – banken ”lånar” bara ut sina egna skulder

Läs mitt inlägg som förklarar hur ”penningsystemet” är uppbyggt:

Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

——————–

Fortsätter tjata detta då det tycks vara svårt (fast när man väl insett det är det busenkelt).

a) Kundens konto är vad kunden lånar ut till banken dvs kundens konto är bankens skuld till kunden och INGET annat (som kunden, än så länge, kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomatuttag).

b) Allt som banken ”lånar ut” och sätter på kundens konto är mao bankens skuld

Banken ”lånar” mao tillbaka allt den hittar på och kluddar på kundens konto så att ”kunden” och banken hamnar i skuld på samma ickeexisterande pengar.

Banken och kunden har således hittat på två påhittade ”krediter” till varandra samtidigt på samma pengar. Två ”skuldslappar”, ”krediter” skapas mao:

1) Kundens kontoinnehav är bankens skuldlapp till kunden och bevis på att kunden gett en kredit till banken

och

2) Skuldpappret som kunden skriver på  är bankens bevis på att banken gett kunden en kredit

Detta är givetvis fullständigt trams – man kan inte låna ut samma pengar till varandra samtidigt och påstå att någon lånat något. Det är ekvivalent med att jag ”lånar ut” en hammare och stoppar i din verktygslåda – men innan du ens hinner se hammaren ”lånar” jag tillbaka hammaren – då är det ju absurt att påstå både du och jag är skyldiga varandra samma hammare – ingen hammare är utlånad överhuvudtaget.

För att göra det än mer konkret:

Låt säga att du går till korvkiosken och du får handla på krita och korvgubben kluddar ned en kredit (skuldlapp) på korven som han stoppar i sin kassa. Inte fan skriver han TVÅ skuldlappar: en till dig där du är skyldig korven och en till honom där han är skyldig dig samma korv som du nyss mumsade i dig. Det kan bara finnas en skuldlapp på samma korv – det är ju meningslöst att säga att både du och korvgubben har en skuld samtidigt på samma korv – då är det ingen kredit då skuldlapparna tar ut varandra. Situationen är exakt den samma med bankerna – när banken ”lånar ut” sin egen skuld skapas två skuldlappar (krediter) samtidigt på samma pengar.  Och precis som med korvgubben så tar kundens och bankens ”krediter” ut varandra. Så varken kredit, lån, låntagare, långivare, kreditgivare bla, bla finns om två skuldlappar (krediter) skapas på samma pryl.

För att skriva det kort – om två krediter (skuldlappar) skapas samtidigt mellan två parter på samma pryl så har ingen kredit skapats överhuvudtaget för om båda samtidigt är skyldiga varandra samma pryl är ingen skyldig någon något – skulderna tar ut varandra och ingenting har lånats ut (det finns mao ingen ”låntagare” eller ”långivare” heller).

Det bankerna gör är att hitta på två skulder på pengar de aldrig lånar ut. Sedan inbillar de folk att bankens skuld (=kundens kontoinnehav) är pengar medan kundens skuld är inget annat än en skuld som måste betalas. Om banken kan påstå att bankens skuld till kontoinnehavaren är betalmedel kan givetvis skuldslaven hävda samma sak – att skuldslavens skuld är ett dugligt betalmedel. Alla ska givetvis få använda sina egna skulder som substitut för pengar om bankerna tillåts göra det.

——-

Här är en pdf-fil på frågorna som ni kan skriva ut och ge till folk (eller fråga dem direkt)

Här är frågorna om ni vill stoppa ändra dem så att de passar er bättre:

1) När du stoppar in 1000 kr i kontanter på banken blir banken skyldig dig 1000kr som står på ditt konto? Ja/Nej

2) Ditt bankkonto är mao bankens skuld till dig? Ja/Nej

3) En skuld på pengar ÄR inte pengar? Ja/Nej

4) Om du får lön får du mer på ditt konto, dvs du får mer bankskulder på ditt konto? Ja/Nej

5) Om du skickar 1 000 kr till din dotter genom ditt konto får du 1000kr mindre med bankskulder på ditt konto och din dotter får 1000 kr mer bankskulder på sitt konto? Ja/Nej

6) Så när vi ”betalar” något från ett konto till ett annat konto betalar vi mao inte varandra med pengar – vi får bara mer eller mindre av bankens skulder på våra konton? Ja/Nej

7) Så bankerna bollar sina skulder mellan kontona och vi tror att vi betalar pengar till varandra? Ja/Nej

8) Då alla konton är bankernas skulder till kunderna måste det ju innebära att bankerna sitter med en massa skulder till kunder? Ja/Nej

9) Bankerna kan bara betala sina skulder då kunden gör kontantuttag (t.ex genom bankomaten)? Ja/Nej

10) Kan bankerna betala alla dessa skulder om många kunder samtidigt kräver att banken ska betala dem (genom t.ex bankomatuttag)? Ja/Nej

11) Om det kontantlösa samhället införs så behöver bankerna mao aldrig betala sina skulder till kunderna? Ja/Nej

12) Så systemet är uppbyggt så att bankerna ska slippa betala sina skulder genom att kunderna bollar bankernas skulder mellan kundkontona och inbillas tro att de betalar varandra pengar när de i verkligheten bara får mer eller mindre av bankernas skulder på sina konton? Ja/Nej

13) Om bankerna tillåts smita undan sina skulder ska då de som sitter i ”skuld” till bankerna behöva ha ett moraliskt krav på sig att betala sina skulder till banken? Ja/Nej

14) Kan företag slippa betala sina skulder? Ja/Nej

15) Banker är mao inga företag,? Ja/Nej

Corny kunde inte besvara frågorna men jag besvarade hans motfrågor här:

 Penningreformshataren Cornucopia vägrar besvara frågor på libertysilver

————-

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
Mervyn King, Chef för Bank of England