Allvätande Cornucopia fortsätter kissa på sig men tror sig ändå ha något att lära ut

Läs mitt inlägg som förklarar hur ”penningsystemet” är uppbyggt:

Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Här  är enkla frågor som ni kam skriva ut och fråga vänner, bekanta eller arbetskamrater (eller dela ut). Frågorna bör ställas i ordningsföljd

Vad finns på ditt bankkonto?

————————

Man kan smått undra hur Corny Corny  är. Han fortsätter med sin överlägsna allvätande still fastän han inte har en aning om vad han själv skriver. Han hävdar fortfarande att banken ”lånar ut” något när banken de facto inget lånar ut alls. Cervenka sa samma sak i intervjun med Birger Schlaug och Birger Schlaug skrev samma sak på sin blogg, ekonomiprofessor Richard Werner brukar påpeka att bankerna inget lånar ut till kundkonton  – skulle kunna fortsätta radda upp professorer etc som allvätande Corny pissar på med högdragen min och kallar ”penningsystemshaverister”. Det finns ingen utlåning av något överhuvudtaget. Beviset för att banken inget lånar ut är busenkelt men jag drar det igen samt hela clearingprocessen under förmaningen, för att parafrasera Cornys text nedan: Lär dig, Corny. Läs Cornys text; varför måste han skriva för när han absolut inte har en aning om vad han skriver? Bara för att det låter invecklat och krångligt betyder det inte att det finns innehåll – man måste vara bra corny för att tro det.

”Kära penningsystemhaverister. Banken måste ha lika stor inlåning+upplåning som utlåning. In-, upp- och utlåning måste vara i balans vid dagens slut. För in- och upplåningen betalar banken ränta, så den är inte gratis. För utlåningen får banken ränta. Skillnaden kallas räntegap, vilket ska betala bankens övriga kostnader. Över natten kan man ta hjälp av Riksbanken för att deponera överskott eller låna in underskott, baserat på reporäntan som styr Riksbankens in- och utlåningsränta. Det är dock ingen lösning för långsiktig in- och upplåning. Lär er.”

Jag kör som sagt repris på mitt tidigare blogginlägg och hoppas att jag därmed kan hjälpa Corny med att täppa till hans allvätande läckande tangentbord.

Beviset att bankerna inte lånar ut något alls. För nedan behöver tjatas in då det är så fullständigt absurt att det måste nötas in då hjärnan inte gärna vill ta emot det:

a) Kundens konto är vad kunden lånar ut till banken dvs kundens konto är bankens skuld till kunden och INGET annat (som kunden, än så länge, kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomatuttag).

b) Allt som banken ”lånar ut” och sätter på kundens konto är mao bankens skuld

Banken ”lånar” mao tillbaka allt den hittar på och kluddar på kundens konto. Banken har mao inga pengar lånat ut överhuvudtaget. Finns ingen utlåning behövs heller ingen upplåning, inlåning eller något annat svammel som Corny hissar ur sig fastän han inte har en aning om vad han svamlar om. För att låna ut ingenting krävs ingenting. Detta i sig är bevis på att Corny har kissat på sig igen. Detta då hans argumentering helt bygger på att något har lånats ut vilket det bevisligen inte kan ha gjorts. Som ekonomiprofessor Richard Werner brukar säga -” Det finns inga banklån” – lär dig, Corny!

Det banken gör är att skriva en påhittad skuld till kontoinnehavaren (skuldpappret som kunden skriver på) och en skuld som banken får (kundens kontoinnehav) . Notera att inga pengar alls är utlånade – bara dessa två påhittade skulder på pengar är skapade. Banken försöker sedan lura i oss att bankens skulder på pengar (kundens kontoinnehav) är pengar medan skuldslavens skulder på pengar är just skulder på pengar.

Låt oss gå igenom de två olika former av bankskuldsöverföringar (överföringar mellan kontokunder) som kan ske

Fall 1)

Kontot som ska överta bankskulden (kundens kontoinnehav) ligger inom banken. Banken behöver då inte kompensera sig själv för att den övertar sin egen skuld och banken behöver inte ta av sina digitala kontanter från RIX. Exempel: Nisse överför 1 000 kr i bankskulder från sitt konto på SEB till Per som också har SEB konto. SEB flyttar då bara sin skuld på 1 000kr från Nisses konto till Pers konto – Nisse får 1 000kr mindre med bankskulder på sitt konto medan Per får 1 000kr mer med bankskulder på sitt konto. SEB har inte överhuvudtaget ”lånat ut” eller använt några av sina pengar, de digitala kontanterna på RIX.

Banken behöver inte alls ha några som helst pengar, digitala kontanter på RIX, för att bolla sina skulder internt. Och då storbankerna är just stora är detta mycket ofta förekommande.

Vi går över till

Fall 2)

Mottagande konto som ska ta över bankskulden (kundens kontoinnehav) ligger på en annan bank.

Här blir det lite krångligare men som vi ska visa är Cornys utsaga direkt felaktig här också.

Den klassiska clearingen på RIX bygger på att bankerna väntar med att kräva kompensation av varandra tills dagen är slut då alla transaktioner mellan bankerna skett. Bankerna summerar sedan flödena fram och tillbaka mellan bankerna för att kolla om någon bank i slutet av dagen blivit skyldig någon annan bank något. Bankerna plockar således inte pengar, de digitala kontanterna på RIX, för varje enskild kontoöverföring som Corny hävdar. När alla kontoöverföringar fram och tillbaka summeras efter dagens slut tar de oftast ut varandra så att det en bank blir skyldig en annan bank är ett väldigt litet belopp . Nedan visar jag en förenklad skuldbollning under en dag mellan SEB och Swedbank där bara fyra kontoöverföringar skett (i verkligheten är det flera hundra, kanske tusentals, om dagen men principen kvarstår):

rix

Bankerna kan vänta med att kolla flödena tills dagen är slut och sedan summera och kolla om någon bank är skyldig någon annan bank något.

Innan datoriseringen sköttes allt som ovan – idag sköts det delvis som ovan och delvis bollas digitala kontanter direkt över till mottagande bank. Men om det digitala systemet pajar faller alltid systemet tillbaka till att vänta till dagen är slut för att sedan summera. Faktum är att bankerna även när det digitala systemet fungerar i de flesta fall klumpar ihop, summerar och kvittar skulder med varandra. Citat:

Rix har hand om mellan sju och åtta tusen överföringar varje dag, men det låga antalet beror på att bankerna klumpar ihop småöverföringar till en större transaktion. Totalt rör det sig om cirka 500 miljarder kronor som varje dag passerar Rix.

Därför kraschade Riksbanken

Vad har vi med detta bevisat? Jo, att Corny ljuger igen. Ovan beskrivning innehåller ingen utlåning som måste finansieras av inlåning av det enkla skälet att inget lånats ut. Det som händer i RIX är att bankerna täcker upp för varandra genom att bolla varandras skulder (kundernas kontoinnehav) internt inom bankkartellen så att kartellen som helhet aldrig ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna. Till kunderna lånas som sagt ingenting ut då kundkontona per definition inga pengar kan  innehålla då banken ”lånar” tillbaka allt de påstår sig låna ut till kontot.

Man skulle ju kunna tro att Corny inte ljuger utan att Corny helt enkelt inte vet/förstår bättre. Men detta är givetvis en omöjlighet då vi alla vet att Corny är allvätaren som pissat in alla revir för all kunskap som överhuvudtaget existerar – därför återstår bara slutsatsen att Corny medvetet ljuger.

Man kan då bara ställa sig frågan varför Cory ljuger. Jo, för att han är en bankprostituerad gatekeeper som ska städa bort obehaglig information framför sin uppdragsgivares port och ersätta fakta med svammel och lögner.

För detkan väl  inte vara så att Corny är, för att använda ett uttryck han tiit som tätt användr på alla som inte håller med honom, så ”underbegåvad” att han inte förstår det penningssystemshaveristen King nedan förstått. Det kan ju också vara ett skäl till att han försvarar banksystemet med näbbar och klor – han är helt enkelt otroligt korkad bakom ordmattan av svammel.

————-

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
Mervyn King, Chef för Bank of England

15 thoughts on “Allvätande Cornucopia fortsätter kissa på sig men tror sig ändå ha något att lära ut

  1. Ok. Jag brukar inte ha problem att klura ut komplicerade saker. Jag är van att hantera komplexa system, kommunikationsprotokoll, logik och om jag måste även ner på digitalteknikens byggstenar man brukar kalla grindar. Med lite tålamod, analytiskt tänkande, kaffe och kanske snus får man givet tillräcklig tid ordning på det mesta.

    Jag har erkänt mig besegrad inför utmaningen att få klarhet i detta såkallade penningsystem. Jag kan följa resonemang, läsa litteratur och lyssna på de som påstår sig veta men någon direkt följbar logisk tråd har jag inte kunnat hitta. Först ville jag likna det vid någon sorts Rube Goldberg-maskin men insåg att det inte heller var korrekt då dessa trots sin medvetet överkomplicerade natur faktiskt går att förstå sig på. Det var först när jag började känna att jag letade logik där ingen fanns och att det måste fungera enklare än jag kunde tro som det började falla på plats. Att läsa parasitstopp är underhållande och lärorikt och jag hoppas du orkar fortsätta Lincoln.

    Språkbruket kring detta är som du påpekar Lincoln, väldigt intressant att studera även om det ofta faktiskt skapar mer förvirring än klarhet. ”Man kan också låna in, ut eller upp på den sk interbankmarknaden, och det var haveriet av denna som ledde till den akuta finanskrisen hösten 2008.” Kan man också låna ner, eller var det vad som hände i haveriet innan finanskrisen? Eller var det mer snedlåning? Själv vet jag iallafall att problemet som uppstod på interbankmarknaden 2008 berodde på den fasförskjutning som kan uppstå i såkallade amplitudmodulerade lånesystem, även vid kvadraturamplitudmodulerad låning. Själv har jag magisterexamen så jag vet att amplituden kan bli negativ, och förskjuta bärlånevågens fas 180˚. Detta måste korrigeras som jag påpekat många gånger tidigare, annars blir låneresultatet felaktigt och ger upphov till lånehaverier. NIST har själva kommit fram till detta, det är enkelt att förstå. Bullion kan bekräfta detta.

    Det kanske är någon sorts Rube Goldberg-låning ändå men flödet är så komplicerat att det inte är för mere mortals att förstå. Cornys förklaringar som dessutom förefaller kunna förändras med tiden känns Deus ex machina.

    Tack igen Lincoln för parasitstopp.

    • Tack!

      Precis! Luddet är till för att snurra till det. Läs vad Soddy, Nobelpristagare i kemi (fissionens fader brukar han kallas) skrev när han försökte studera penningsystemet (Soddy var givetvis också en av dessa underbegåvade penningsystemshaverister i Cornys ögon).

      ”I thought that, as a scientific man, I ought to know something about economics. So I studied the money system for two years and could make nothing of it. Then, one day, the truth dawned on me. What I was studying was not a system, but a confidence trick.

      Om man så kort ska beskriva banksystemet blir det väl som följande:
      1) ”Låna ut” pengar banken inte har och inbilla kunden att pengarna finns på kontot samtidigt som banken ”lånar” tillbaka samma ickeexisterande pengar i samma stund de kluddas på kontot.
      2) Inbilla kontokunden att det som inte finns på kontot (men som kunden tror finns där) är kundens skuld till banken som kunden till vilket pris som helst måste betala tillbaka
      3) Dölj att banken ”lånat” tillbaka det som inte finns kluddat på kontot och att kontokluddet samtidigt är bankens skuld
      4) Bomba kunden med påståendet att kunden har pengar på kontot (vilket de, för att vara tjatig, inte kan ha då banken ”lånat” tillbaka dem)
      5) Se till att fixa så att banken kan bolla sina skulder (kundernas konto”innehav”) med andra banker genom en centralbank där storbankskartellen bara kommer åt de digitala kontanterna som de kan kompensera varandra med när de övertar varandras skulder (kundernas konto”innehav”) så att kartellen som helhet inte behöver betala sina skulder till kontokunderna
      7) Se till att sluta systemet så att fysiska kontanter, sedlar och mynt, förbjuds. Då bankerna bara kan betala sina skulder till kontokunderna genom kontantuttag innebär det kontantlösa samhället en total skuldavskrivning för bankkartellen

      Corny ser givetvis inget av ovan och det kan ju faktiskt bero på att han är extremt ”underbegåvad”

      PS
      Jag tror faktiskt att du glömde det inverterade konvergenslånet som föregår upplåning av avlåningen till utlåningen – allt detta måste givetvis ske i balans! LÄR DIG!🙂

      • Ah, tack Lincoln. Jag ser mitt misstag. I min enfald trodde jag att konvergenslånet eftersom det inverterats, inte behövde varken avlånas eller upplånas då överlåning normalt reduceras innan lånebalans uppstår. Du har givetvis rätt, i ett naturligt harmoniserat låneflöde gäller ju normaliserade konvergenslån bara i undantagsfall. Inverterade konvergenslån måste givetvis ha 100% divergens.
        🙂

      • Fan du är ju duktig! Det skojiga/tragiska (/ironiska?🙂 ) är att det är just sånt här svammel som sådana som Corny förnedrar människor till tystnad med – kvasidjupt skitsnack mao!🙂
        “The study of money, above all other fields in economics, is one in which complexity is used to disguise truth or to evade truth, not to reveal it. The process by which banks create money is so simple the mind is repelled..”
        Ekonomiprofessor John Kenneth Galbraith

      • Finns en till snubbe som skriver en rolig kommentar i Cornys blogginlägg. Han skriver:
        ”Bankerna ger ut obligationer för att öka sin likviditet. När ett bolån har ägt rum (se Cervenka) så har banken en kortfristig skuld till låntagaren, och ett långfristigt skuldbrev (bankens tillgång). Skillnaden i löptider är förstås riskfull, och banken vill nu minska denna risk. Banken skapar då en säkerställd obligation där låntagarens skuld ingår i säkerhetsmassan, och säljer den, t ex till ett försäkringsbolag.
        Om vi antar att köparen är kund i en annan svensk bank, så sker betalningen över RIX. Efter att ha sålt obligationen har banken då skaffat sig långfristiga tillgångar (låntagarens skuldbrev) och skulder (obligationen) till samma värde, och kortfristiga skulder (låntagarens bankkonto) och tillgångar (reserver hos Riksbanken) till samma värde.
        Kvar har banken kreditrisken på bolånetorsken, ett lönsamt räntegap, och överskottsreserver som kan lånas ut till andra banker eller riksbanken till diskontoräntan. ”

        För det första kan vi stryka alla ställen där det står ”lån” då bankerna inget lånat ut.
        För det andra – poängtera kortslutningen i uttrycket:
        ”När ett bolån har ägt rum (se Cervenka) så har banken en kortfristig skuld till låntagaren
        Äh? Så banken är skyldig låntagaren – då borde ju banken vara låntagare, eller? Om jag har en skuld till dig så kan ju inte jag påstå att du är låntagare till mig.

        Snubben ovan menar nog väl men om man börjar använda språkmissbruket som bankerna använder hamnar man på en gång i logiska kullerbyttor som slår knut på sig själva.

      • Snubben som kommenterar ovan har lagt till en till kommentar som är en lika stor logisk kortslutning (som vanligt tros kortslutningen kunna begravas i snömos):
        ”Jovisst, men en poäng är att redan den första transaktionen när lånet skapas balanserar (förstås). Låntagaren får en skuld till banken, och banken blir skyldig låntagaren samma belopp på vederbörandes (hens) konto.
        Redan här är skulden alltså finansierad av låntagarens inlåning i banken, men banken har minskad nettolikviditet.”

        Låt oss dissekera snömoset.
        Låntagaren får en skuld till banken, och banken blir skyldig låntagaren samma belopp på vederbörandes (hens) konto.
        Eh? Här blir det kortslutning. Låt oss ta något fysisk, säg sockerbitar. Att säga att jag ”finansierar” min ”utlåning” av sockerbitar till dig genom att ”låna in” samma sockerbitar av dig är fullständigt trams! Visst är det balans i att både du och jag lånar samma ickeexisterande sockerbitar av varandra samtidigt men varken du eller jag har ju några sockerbitar lånat. Om jag däremot lyckas lura i dig att bara du har en skuld till mig på sockerbitar är det ju perfekt för mig. Det är just detta bedrägeri bankerna sysslar med – de ”lånar” tillbaka samma sockerbitar (pengar) som de påstår sig ”låna ut” så att inga sockerbitar egentligen har ”lånats ut” alls. Sedan lurar de häcken av kunden genom att lura kunden till att tro att bankens skuld på sockerbitar (kundens konto”innehav”) ÄR socker medan kundens skuld på socker inget annat är än just en skuld på sockerbitar som kunden till varje pris måste betala av.

        Det är egentligen helt otroligt vad de kan svamla skit mao.

    • @Nonsensikvadrat och Lincoln (på tal om språkbruk)

      Idag fick jag mig ett riktigt gott skratt. Det verkar som om några från Stanford har skrivit en rapport om att ekonomer behöver vara mindre enkelriktade och använda sunt förnuft istället. Det är ju bra.

      Men kolla vilket SPRÅK de använder för att beskriva detta…..🙂

      Det de försöker säga är alltså att en ekonom måste var en mer allsidig människa med vanligt sunt förnuft, moralisk hållning och självinsikt. Detta begriper ju all människor och det behövs knappast någon Stanford-rapport för att förstå.

      Men kolla nu vilket språk de använder för att förklara detta. En kilometerlång kvasi-intellektuelll sörja som knappast någon utom de mest insnöade s.k intellektuella orkar ta sig igenom (scrolla neråt, det tar liksom aldrig slut)…..🙂

      http://www.svd.se/kultur/understrecket/bara-humaniora-kan-fa-ekonomin-pa-ratt-vag-igen_6722555.svd

      Janne

      • Jo, att säga något väldigt enkelt som egentligen är fullkomligt trivialt självklart (att ekonomutbildningen skapar totalt insöade puckon som borde lära sig att det finns humanitära värden utanför den intellektuellt havererade teoribildningen) så långt som möjligt. Egentligen hade det ju räckt med att skriva det Wifors en gång skrev:
        “Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.”

  2. Single Euro Payments Area (SEPA) är ett EU-initiativ med målsättningen att skapa ett enhetligt betalningssystem inom bankväsendet för transaktioner med valutan Euro.[1]

    Trots att Sverige ännu inte uppfyller konvergenskriterierna för att införa Euron, deltar många svenska banker i SEPA. Ambitionsnivå och förmåga varierar dock kraftigt. Vissa banker informerar tydligt kunderna om möjligheten att använda SEPA Credit Transfer (så kallad Euro-överföring), och hos några banker är en sådan kostnadsfri. Andra banker informerar inte aktivt om denna betalningsform; eftersom den inte får kosta mer än en överföring till konto i annan svensk bank, är ju en traditionell utlandsbetalning lukrativare för banken.

    I gynnsamma fall når en SEPA Credit Transfer mottagarens konto redan dagen efter betalningsdagen. Typiskt är dock två till tre dagar.
    Källa och hela texten Vicki P
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Single_Euro_Payments_Area

    Vilket förut också beskrevs som systemet för VISA.

    Men sen finns det ett maskin system som tja vidare om det då (som ska få skulden för i grund är det en maskin som är dum bara hmmm) När jag börja läsa den gojjan för några år sen fick jag en känsla att det bara var båg och ingen möjlighet att förstå vad man läser.

    • Lägg märke till dessa ord. ”eftersom den inte får kosta mer än en överföring till konto i annan svensk bank” One to rule hehe. Osynliga skulder….Velkommen till maskinen och den kan man bura till slut utan några känslor för det🙂

  3. Hej, intressant inlägg.
    Hur kommer det sig att bankerna i medelhavsländerna behöver nödlån om de kan skapa pengar ur tomma intet?

    • Bankerna skapar inte pengar – de skapar bara skulder.
      När privatbankerna hittar på kontokludd ”lånar” de inte ut något alls – bara två påhittade skulder hittas på samtidigt (båda är mao lika fiktiva då inget lånats ut). Bankens påhittade skuld är det som står skrivet på kundens konto. Kundens påhittade skuld på pengar som aldrig lånats ut är skuldlappen han/hon skrev på.

      Sedan försöker banken med alla medel lura i folk att bankens skuld (kundens konto”innehav”) är pengar men om många kunder begär att banken ska betala sin skulder genom t.ex bankomatuttag kan banken inte betala då den aldrig skapat pengar och ”pengarna” på kontona aldrig har funnits – och då banken nästintill inga pengar har och inga har skapat tar de fåtal pengar banken trots allt har som reserv snabbt slut vid en bankrusning.

      Så sammanfattningsvis skapar inte banken pengar – bara skulder. Och bankerna är exakt lika djupt skuldsatta om skuldslavarna.

Kommentarer inaktiverade.