Skingring av bankernas bedrägliga språkmissbruk

Läs mitt inlägg som förklarar hur ”penningsystemet” ( bankskuldbollnings-systemet  är ett mer adekvat uttryck)  är uppbyggt:

Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Här  är enkla frågor som ni kam skriva ut och fråga vänner, bekanta eller arbetskamrater (eller dela ut). Frågorna bör ställas i ordningsföljd

Vad finns på ditt bankkonto?

————————

Jag tänkte försöka skingra lite språkdimmor innan julen. Det är mest hopplock från kommentarer. Just språket är medlet som de använder för att dölja vad de håller på med så språkbruket är viktigt för att få en insikt. Svälj inte bara ett uttryck som du inte förstår – det  är med 99,9% säkerhet inte fel på ditt förstånd utan språket är medvetet konstruerat så att du inte ska förstå.

————

Vi börjar med att bevisa att banken inga pengar lånar ut och att både kundens och bankens skulder är fiktiva:

a) Kundens konto är vad kunden lånar ut till banken dvs kundens konto är bankens skuld till kunden och INGET annat (som kunden, än så länge, kan kräva att banken betalar genom t.ex bankomatuttag).

b) Allt som banken ”lånar ut” och sätter på kundens konto är mao bankens skuld

Banken ”lånar” mao tillbaka alla pengar de påstod sig sätta på kundens konto. ”Lånar” man tillbaka det man ”lånat ut” har man inget lånat ut alls.

Trots att banken inget lånat ut hittar banken på två fiktiva skulder:  en påhittad skuld som kontoinnehavaren bär (skuldpappret som kunden skriver på) och en skuld som banken får (kundens kontoinnehav) . Återigen: notera att inga pengar alls är utlånade – bara dessa två påhittade skulder på pengar är skapade.

———

Av ovan följer att då  banken lånar från kundens konto kan man lika gärna påstå att kunden är ”långivare” och banken ”låntagare” som att banken är ”långivare” och kunden  ”låntagare”. Men om båda parter är i skuld på samma belopp samtidigt tar skulderna ut varandra så i realiteten finns ingen långivare eller låntagare alls.

————-

Bankernas skulder är inte betalningsmedel och inte krediter.

Ett betalningsmedel är ett medel som man BETALAR med (som sagt, det hörs på ordet). Att handla på krita innebär att man skjuter upp betalningen, inte att man slipper betala. Det bankerna gör är att hitta på två sk “krediter” på samma icke existerande pengar. En “kredit” som kunden sägs vara skyldig och som kunden anmodas betala intill graven. Den andra påhittade “krediten” är banken skyldig kunden (kundens kontoinnehav som är vad banken är skyldig ) – storbankskartellen har sett till att deras påhittade skuld, till skillnad från kundens, i princip aldrig behöver betalas. Mao banken följer inte den allmänna regel om att man ska betala sina skulder (iofs är både bankens och kundens skulder fullständiga påhitt från början men även här bör samma regler gälla båda parter – slipper en betalas sin påhittade skuld ska den andra också slippa).

I verkligheten har inte någon kredit heller skapats då bara en kredit kan skapas som skuld på en sak till en part. Om du går till korvgubben så skriver han en skuldlapp som han håller i kassaapparaten (och river när du kommer och betalar skulden). Korvgubben skriver INTE två skuldlappar på korven- en där du är skyldig korvgubben en korv, och en där korvgubben är skyldig dig en korv. Om både du och korvgubben är ömsesidigt skyldiga varandra en korv så är ingen skyldig en korv. Korvskulderna tar ut varandra och varken kredit eller en skuld på korv har funnits.
Bankerna skriver två skuldpapper på samma ickeexisterande pengar (pappret som kunden skriver på är kundens skuldlapp –  kundens kontoinnehav är bankens skuldlapp) så det är, i enlighet med ovan, inte en kredit eller skuld.

———

Pengar är en social överenskommelse och då bankerna inte gör det de påstår begår bankerna brott mot den sociala överenskommelsen då de ljuger och bedrar. Detta då, som en logisk följd av ovan:

1) Det finns ingen låntagare

2) Det finns ingen långivare

3) Det finns inget lån av pengar

4) Det finns ingen kredit

5) Det finns inga pengar på kontot då bankerna “lånar” tillbaka påhittet de kluddar dit med en gång

6) Det finns ingen skuld då varken banken eller kunden lånat något

7) Bankerna lånar inte ut insättningar

8) Kunden måste alltid betala sin påhittade skuld till banken medan banken i princip aldrig behöver betala sin skuld till kunden (införs det kontantlösa samhället behöver storbankskartellen aldrig betala tillbaka sina skulder då det enda sättet för bankerna att betala sina kunder är genom kontanter, t.ex genom bankomatuttag)

9) Det finns ingen “kreditgivare” eller kreditgivning

10) Av 9) följer också att uttrycket “kreditvärdighet” är fullständigt skitsnack

11) Penningmängden är felaktig terminologi  – den till 97% riktiga termen är bankskuldmängden för att poängtera att det inte är pengar utan bankskulder (=kunders kontoinnehav som, återigen, är bankernas skulder på pengar till kunder och INGET annat). Den till 3% riktiga termen är “penningmängd”.

12) Det finns inga sparkonton (bara en följd av 5) )

13) Det finns inget lånekonto då inget har lånats ut

14) Det finns ingen kredittagare (Observera att ordet ”tagare” nästan får den bedragne skuldslaven att framstå som en tjyv fastän han inget han har lånat men ändå satts i skuld)

15) Kunden får inte mer ränta på kontot i form av pengar – kunden får bara ett ökat innehav av bankskulder på kontot. Så länge banken kan undvika att betalar sina skulder innebär detta inte en ökad kostnad för banken (dvs så länge kunden inte plockar ut konto”innehavet” i pengar genom t.ex bankomatuttag).

16) Kontokunder betalar inte varandra pengar vid bankskuldsöverföringar (=kontoöverföringar). Mottagande kontokund får bara mer bankskulder på sitt konto medan sändande kontokund får motsvarande belopp mindre med bankskulder på sitt konto.

17) Som en följd av 16) och 11) är det riktigt att säga att vi till 97% har ett bankskuldbollnings-system och till 3% har ett penningsystem (i realiteten är proportionerna än värre då flödena av bankskuldsöverföringar=kontoöverföringar är mycket större än flödena av kontanthanteringen)

18) En massa omskrivningar för bankernas skulder till kontokunder (dvs kundens kontoinnehav). Tar några:

a) ”Kunden tar ut sina fordringar” (observera ordet ”ta ut” – det är nästan som om kunden är en tjuv när kunden bara vill att banken ska betala sin skuld – även ordet ”fordringar” har en negativ krävande klang)

b) ”kontokunden har åtkomst till sina medel” (brukar du säga så till en kompis som du är skyldig pengar -”Du har åtkomst till dina medel på torsdag då jag får lön”  låter krystat, inte sant?)

c) Kundens kontoinnehav finns disponibelt (”kundens kontoinnehav” är en lika med ”bankens skuld” och ”disponibel” betyder att banken kan betala skulden).

d) ”Beloppet på transaktionskontot är fritt för kunden att göra vad man vill med”. ”Beloppet på transaktionskontot”=bankens skuld som kunden kan kräva att banken ska betala.

e) ”Kontot står till kundens förfogande” – notera att detta är ett försök att få det till att  banken gör kunden en tjänst när banken är skyldig kunden pengar. Tror du att kan lura i polaren att du gör honom en tjänst när du är skyldig honom pengar? Givetvis är det omvänt – din kompis gör dig en tjänst som lånar ut pengar åt dig så att du har pengar till förfogande och kan handla det du vill.

f) kom gärna på fler

————-

Jag kanske fyller på med mer när tid ges. Men som sagt, sluta svälj alla konstlade uttryck som de försöker förnedra dig till tystnad med. Får du inte grepp om vad de svamlar om så är det troligen just denna effekt som är avsikten.

————

Jag kanske ska tillägga att givetvis är inget av ovan bankpersonalens fel. De är oftast lika mycket offer som vanligt folk (kanske än mer då den hjärntvätt de utsatts för genom ”utbildningen” varit mycket grundlig) så detta är inget påhopp på dem.

Ovan gäller inte heller småbanker som JAK – men då JAK bara är ett annex till storbankerna kan JAK  i praktiken inte  genomföra sina mycket goda tankar (som jag till mycket delar). Hade JAK konto direkt på Riksbankens skulle de komma åte de digitala kontanter, såsom storbankskartellen kan. Då skulle JAK kunna låna ut pengar enligt 100% reservkrav. JAK jobbar på att få igenom en sådan lösning och göra betalningssytemet allmännyttigt. Storbankskartellen är givetvis rädda för att en riktig bank kommer åt de digitala kontanterna och kan erbjuda sina kunder 100% täckning – det skulle ju med största sannolikhet leda till att storbankskartellens kontoinnehavare skulle begära ut sitt konto”innehav” av bankskulder från storbankerna och istället hålla dem som digitala kontanter hos JAK  – dvs det skulle bli en digital bankrun mot storbankskartellen.

——–

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”
Mervyn King, Chef för Bank of England

24 thoughts on “Skingring av bankernas bedrägliga språkmissbruk

  1. Korrrekt. Jag går förbi korvgubben på väg till jobbet och säger att jag vill köpa en korv till lunch. För att jag skall vara säker på att få min korv skriver han ett papper där han lovar att ge mig en korv och för att han skall vara säker på att få betalt skriver jag en skuldlapp där jag lovar att betala ett värde motsvarande en korv. Lapparna tar ut varandra och är bara en ömsesidig överenskommelse om en framtida transaktion. När jag kommer och skall hämta min korv lämnar jag över mitt papper och får en korv och korvgubben lämnar över sin lapp och får en tjuga. Om jag däremot inte råkar ha pengar kan korvgubben ge mig korven men behålla min skuldlapp. I det läget har det skapats en riktig skuld. Ingen dramatik i det. Korvgubben vill så klart ha ränta på pengarna han lånat ut och jag får betrakta räntan som en kostnad för att kunna äta mig mätt även om jag inte har pengar just nu. I praktiken får jag låta bli att äta en och en halv korv någon gång i framtiden. Det sjuka är att innan jag hämtat min korv så har mängden pengar i samhället ökat med en korv men när vi kvittat våra lappar har mängden pengar i samhället gått tillbaka till innan jag åt lunch. Och så var det det där med att räntan blir över efter kvittningen. Egentligen är det väl räntegapet som blir över eftersom både korvgubben och jag kan komma överens om en inlånings- och utlåningsränta.
    Bankerna är en helt annan historia. De har monopol på hela betalningssystemet, monopol på alla centralbankspengar och behöver aldrig betala ut någonting i och med att alla betalningsmedel cirkulerar i bankkartellens system.
    Såg du förresten den här? http://www.ur.se/Produkter/172642-En-bok-en-forfattare-Vad-ar-pengar?q=andreas+cervenka Birger var riktigt vass och Cervenka riktigt tydlig. Mycket bra och pedagogiskt.

    • Japp, vad som händer mellan dig och korvgubben sker bara mellan dig och korvgubben.

      Bankerna har däremot fått sina skuldlappar hos korvgubben till att bli surrogat för pengar genom att banksystemet internt kan bolla skuldlapparna utan att i princip någonsin behöva betala sin skuld till korvgubben/gubbarna. Korvgubbarna däremot är dömda till att för evigt mata bankparasiten med korv då de inbillats till att tro att deras ”skuld” till banken är riktig.

      Jo, faktiskt närmar sig t.om main stream sanningen lite grann.

    • Japp! Det är en nice värld vi lever i där psykopatiska parasiter ges högsta statuspoängen. Att suga ut andra är vad allt går ut på.
      Ingen som undrar varför googles, som vill att din plånbok ska in i deras mobiler och surfplattor, kallar mobilerna och surfplattorna för Nexus? Nexus var namnet för skuldslavarna i Rom. Men det är givetvis bara en tillfällighet😉 Likaså att Samsungs mobil heter galaxy Nexus. Likaså är det givetvis en tillfällighet att storbankernas inloggningsystem för kunderna också heter Nexus – givetvis är det bara en tillfällighet att du loggar in som en skuldslav, Nexus. Hur skulle det kunna vara något annat än en ren tillfällighet?
      nexus

      http://www.nexussafe.com/sv/Vara-kunder-ar-mycket-nojda/Bank-och-Finans/
      nexus
      Från Wiki:
      ”Under the nexum contract, a free man became a bond slave, or nexus, until he could pay off his debt to the indebted, or obaeratus.”

    • Man får inte glömma att det är samma sort media som pumpat upp skattehjälte statusen från början.
      Takt känsla🙂 som dirigent för orkestern. Egentligen inget att skämta om men när man synar humor. Men som sagt tappar man humorn då är det allvarligt.

      • Vi har google earth och liknande idag och det är ingen svårighet att titta på byggnader över världen och se mönstret ,det fåren ska tro är fienden är ju högst tvärtom och det kan man ju se från ovan och den tiden är vi ju i nu (bibliska profetior om ovan som kanske fick sin förklaring) Någon som har radio program har samlat dessa mönster så då slipper man ju själv att kolla å lägga ihop tapeterna (freeman) Samsung har för flera år sedan utvecklat nya former av teknik men var denna utveckling sker är rätt så märkligt. Och att det inte är på marknaden är kanske inte så märkligt när man fortfarande kan sälja skräpet och tjäna påt.
        Den nya tekniken har få begränsningar (och det är inget att se fram emot)

      • Japp, för vem betalar vi skatt tlll? Jo, till banksystmet då staten inte får skapa egna pengar. Skattekontona ligger ju på SEB.
        What Goes Around Comes Around

  2. Nja, staten påstår sig kunna skapa egna pengar. Eller kanske inte staten utan snarare Riksbanken (frågan är om Riksbanken är en del av staten eller en del av bankvärlden…): Saxat från INs blogg: http://intressantanyheter.blog.se/mattias-persson-chef-for-riksbankens-avdelning-for-finansiell-stabilitet-riksbanken-kan-skapa-svenska-kronor-och-det-ar-vi-de-enda-som-kan-gora/ Däremot är det tveksamt om det är sant att det är svenska kronor de skapar. Om man definierar ett lands valuta som den valuta man kan betala skatt med är det INTE svenska kronor. Skatteverket tar ju inte emot sedlarna och de digitala motsvarigheterna kommer bara bankerna åt. http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/svarpavanligafragor/skattekontoochskattedeklaration/foretagskattedeklarationenfaq/kanjaggatillservicekontoretochlamnaminmomsrespektivearbetsgivardeklarationochsamtidigtbetalakontanttillskattekontot.5.1f4b0dc10351b8449e80002190.html Så definitionsmässigt har vi väl Wallenberg-krediter som officiell valuta i Sverige. Varför är jag inte förvånad? Har förresten Skatteverket konto på Rix eller har de vanliga bankkonton i SEB? Och vad skulle hända om SEB går omkull? Får Skatteverket 100.000 euro från insättningsgarantin då? Och vem bailar ut SEB i så fall? Tanken svindlar.

    • Enligt Riksbankens hemsida är riksbanken statlig och/”men” systemet ägs av en privat men som dock sitter i styrelsen . Satte upp den infon förut här, för att försöka få en diskution vad de menar om de verkligen menar det de skrivit vilket de nu har säkert ändrat på sin sida hur som jag orkar inte kolla för jag ser det hela som kriminell verksamhet och jag behöver inte mer info inget blir varken sämre eller bättre det är ju konstant illa hur som. Fast andra kanske behöver bli övertygade och egentligen vad behövs mer att säga är ju rätt märkligt.
      Skit är skit liksom ovadsätt vilka tapeter de sätter upp.

    • Skatteverkets slogan på hemsidan: ”Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig”

      Hur vore det om skatteverket levde upp till sin slogan och börjar följa svensk lag?

      Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena till lagen anges
      att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).

      Alla är skyldiga att ta emot sedlar och mynt som betalning, men inte skatteverket?

      • Skulle man kunna polisanmäla skatteverket för att de bryter mot den lagen? Kunde bli en intressant rättegång🙂

      • Eller så utnyttjar vi lagen till vår fördel, gå in på något av skatteverkets kontor, erbjud summan de vill ha av dig. Oavsett om de tar emot summan eller ej så har du betalat, det menar iaf en känd amerikansk advokat som går igenom lagens funktion i det här klippet:

        Skatteverket var skyldig att ta emot kontanterna, att de sedan valde att inte göra det är inte ditt problem som jag förstått det. Någon annan här som är expert på lagligt betalningsmedel som kan klargöra detta?

        Samma scenario gäller för diverse näringsidkare i Sverige som numera påstår att de inte tar emot kontanter i kassorna, vilket de självklart inte kan så länge lagen finns. Antingen förlitar de sig helt och hållet på att svenska folket inte förstår vad lagligt betalningsmedel innebär eller så känner de inte till lagen själva?

  3. Jo, men enligt EU lag får inte staten använda pengar skapade från Riksbanken för att finansiera sin verksamhet och därför är staten tvungna öka sitt innehav av bankskulder genom att sätta sig i skuld med bankernas skulder (detta då statens kontoinnehav är statens innehav av bankens skulder – för det enda som finns på bankernas konton är ju, som sagt, bankernas skulder). Det är lika vansinnigt som det låter.

    En rolig pryl är att staten skulle kunna sänka SEB när som helst genom att helt enkelt skapa ett konto på SBAB dit de flyttar skattekontona. SBAB är ju statligt. När staten överflyttar sitt konto”innehav” från SEB (dvs det som står kluddat på statens SEB-konto, som ju är SEB:s skuld till staten) skulle SEB samtidigt vara tvungen att kompensera SBAB med motsvarande belopp för att SBAB ska ta över SEB:s skulder till staten vid kontoöverföringen. Så SEB skulle vara tvungna att hosta upp motsvarande belopp i digitala kontanter (centralbankspengar) och ge dessa till SBAB. Att inte staten gör det visar väl det vem som bestämmer, för det finns ju ingen anledning att staten ska hålla sina skattekonton på SEB när det finns en statlig bank.

    Likaså kunde det göras en lag om att stat/företag endast får låna och ha konton på SBAB. Då skulle SBAB obegränsat kunna ”låna ut” sina skulder (=öka kontoinnehavet som t.ex en kommun håller i SBAB) till staten/kommunen då SBAB inte behöver behålla ett öre i kapital (riskvikten/påhittrisken är satt till noll både i Basel2 och Basel3 vid skuldpåhittning och ”utlåning” till stat/kommun). Alla ränteinkomster som staten då betalar för de påhittade ”lånen” kommer då gå tillbaka till staten. Återigen: att inte så görs visar ju vilka det egentligen är som bestämmer.

    Som jag visat ovan skapar inte bankerna krediter.

    • Undrar om Grekland tänker försöka bryta sig ur pengaskapande-systemet de närmsta åren ? Det skulle kunna sätta igång intressanta svallvågor över Europa..

  4. Någon som frågat Peter Norman och Anders Borg varför de inte använder vår egen bank? Det borde ju vara en ganska lätt fråga att svara på. Och kan/vill de inte svara vore det i sig märkligt. De skäller ju som bandhundar på bankerna för allt och inget, här skulle de faktiskt kunna rösta med fötterna. Kul sätt för övrigt att gå runt den där EU-lagen att staten inte får använda sina egenhändigt tryckta pengar utan måste ge dem till bankerna först. Usch, ju mer man gräver i det här desto mer förbannad blir man!

    • Staten äger en tryckpress, men istället för att låna av sig själv eller trycka egna pengar överlåter de tryckpressen till några privata företag och lånar pengarna av dem. Har svårt att tänka mig ett mer korkat upplägg.

      Den där EU lagen, hur kunde den klubbas igenom utan folkomröstning. EU tvingar om jag förstår saken rätt Sverige att låna ALLA pengar från privata banker som numera har monopol på att ska pengar?

      Vad ska man göra åt detta? Är Bitcoins enda hoppet?

      • Nja, staten har en bank, SBAB som också kan ”låna ut” sina egna skulder (detta då det enda som bankerna har på sina kunders konton är bankernas skulder – inget annat). Så staten skulle kunna ”låna” SBAB:s skulder genom att ha ett konto på SBAB. Staten skulle då sätta sig i skuld till SBAB med samma belopp som står kluddat på statens konto hos SBAB – som, som sagt, är SBAB:s skuld till staten. Inga pengar behövs tryckas – bara två påhittade skulder på samma beiopp – en till skuld staten och en till skuld till SBAB (=statens kontoinnehav hos SBAB).

        Tror faktiskt inte det finns någon lag som säger att inte staten får göra som ovan. Det staten INTE får göra är att trycka pengar (varken i digital eller fysisk form) för att finansiera sina utgifter.

        Faktum är att Richard Werner har sagt att staterna skulle kunna göra som ovan och totalt skita i att sälja statsobligationer och istället ”låna” de privata bankernas skulder direkt istället (dvs staten skulle mao få mer innehav av den privata bankens skulder på sitt konto hos banken). Werner är för 100% reserve banking men har sagt att ovan skulle vara en möjlighet inom det nuvarande ”Vi låter bankerna ”låna ut” sina skulder till konton och låtsas att det är pengar”-systemet.

        Men i Sverige är det ju faktiskt än bättre då staten skulle kunna använda sin egen bank, SBAB, och sätta sig i skuld med sig själv (vilket givetvis inte är en skuld), Men, som sagt, att staten trots det håller sina konton på SEB (i form av SEB skulder) säger ju en del om vem som styr systemet. För det finns ju ingen anledning till att staten inte öppnar ett konto på SBAB och flytta sitt innehav av SEB skulder till SBAB. Men om SBAB skulle överta SEB:s kontoskuld till staten skulle SEB i samma stund behöva kompensera SBAB med samma belopp genom RIX i form av digitala kontanter (SBAB skulle ju kunna ta SEB:s statsobligationer också) – vilket ju SEB aldrig skulle klara av av pynta. Så att staten och Wallenberg sitter i samma båt och att det är Wallenberg som styr råder det ju ingen som helst tvivel om.

  5. jag postade på fel sida, här kommer min kommentar:

    När man skriver under ett lånekontrakt på banken händer följande:

    För kunden:
    Exakt samma belopp hamnar nu för kunden som ett plussaldo på ett transaktionskonto och ett minussaldo på ett lånekonto.
    Beloppet på transaktionskontot är fritt för kunden att göra vad man vill med. Beloppet i lånekontot blir en skuld till banken man lovar att någon gång betala tillbaka. Kostnaden för denna tjänst betalas i mindre årliga belopp till banken så länge kontraktet gäller (ränta).

    För banken:
    Banken i sin tur får beloppet som en skuld till kundens transaktionskonto där man lovar att beloppet ska vara tillgängligt för kunden att göra vad man vill med.
    Banken får också samma belopp som en pluspost i bankens balansräkning.

    Slutsatts
    Totalt sett har inga pengar skapats, totala summan för kunden är +-0 och totala summan för banken är +-0. Dock har ett belopp frigjorts, beloppet kunden har på sitt transaktionskonto och troligen kommer spendera, därför tror många att banken skapar pengar.

    Hit är jag med, men det jag är intresserad är av hur allting tas upp i statistiken och bankens bokföring.

    Penningmängden
    Hur räknas beloppet i exemplet ovan in i den totala penningmängden (M3 tror jag det kallas). Säg att beloppet är 1 miljon, jag gissar då på att M3 ökar med 1+1=2 miljoner? Eftersom M3 bara räknar privatpersoner? Finns det statistik som mäter penningmängden hos företag, där borde det också ökat med 1+1 miljon.

    Hur förändras bankens bokföring av exemplet ovan?
    Beloppet borde ju hamna som en utestående skuld och en pluspost, totalt +-0 i bokföringen.
    Räntan hamnar som en intäkt. Intäkterna ska betala personal, lokaler, datasystem.. av det som är kvar i vinst måste en viss andel sparas i banken som ”kapitalkrav”, resten delas ut till bankens aktieägare.

    • Osedvanligt krångligt sätt att skriva att banken “lånar tillbaka” det påhittade belopp som den påstår att den lånar ut till kunden så att inget lånats ut alls. Banken hittar på, trots att den inget lånar ut, två påhittade skulder:

      1) till kunden (skuldpappret ) som han/hon skriver på (vilket inte är ett ”lånekonto” då , enligt dig själv, inget har lånats ut – en grav självmotsägelse mao)
      2) till banken (kontokunden kontoinnehav)

      ”Transkaktionskontot”=kundens konto mao (varför dessa eviga omskrivningar av sanningen?) vilket är kundens innehav av bankskulder (visst är det svårt att erkänna att banken är i lika stor skuld som kunden – istället skriver du +-0 vilket ju just är att banken är i exakt lika påhittad skuld till kunden som kunden är till banken – de två påhittade skulderna tar ut varandra, dvs +-0).

      Så summa summarum:

      Banken har inget lånat ut (vilket du erkänner) men kunden och banken är ändå ömsesidigt satta i lika djup skuld på pengar som aldrig lånats ut (visst är banksystemet logiskt🙂 ). Skillnaden ligger i att bankerna kan lura häcken av folk och inbilla folk att bankens påhittade skuld ÄR pengar genom att bankkartellen kan bolla runt dessa genom RIX så att kunderna får mer eller mindre med bankskulder på sina konton och därmed inbillas tro att de betalar varandra pengar. På så sätt behöver bankerna i princip aldrig betala sin påhittade skuld (sker bankskuldsöverföringen=kontoöverföringen inom samma bank så behöver det inte ens gå genom RIX) . Skuldslaven är däremot tvungen att betala sin påhittade skuld samt ränta tills dagen han dör.

      Det innebär ingen kostnad för banken att fylla på mer av sina egna skulder på kundens konto och säga till kunden
      -”Kolla – du har fått ändå mer bankskulder på ditt konto i ränta”
      -fast det säger de ju inte, de ljuger istället kunden rakt upp i ansiktet och säger :
      ”Kolla – du har fått mer pengar på ditt konto i ränta”
      Återigen: kundens konto kan per definition endast innehålla bankens skulder på pengar och inga pengar .

      Japp, den sk ”penningmängden” ökar. Men att det kallas penningmängden är också skitsnack – den till 97% riktiga termen är bankskuldmängden för att poängtera att det inte är pengar utan bankskulder (=kunders kontoinnehav som, återigen, är bankernas skulder på pengar till kunder och INGET annat). Den till 3% riktiga termen är “penningmängd”.

  6. Skrattfest åt tanterna i Studio ett idag: ”I den prisbelönta boken ”Hönshuset ” försöker Ulf Egestrand förklara hela det finansiella systemet”
    Så förvirrad är nog tyvärr Svenne Banan idag

  7. Jag har haft jättesvårt att förstå hur detta pengasystem fungerar.Men nu sakta men säkert börjar poletten trilla ner men jag har fortfarande lite fråge tecken som jag ska ta upp vid ett senare tillfälle här. Du jobbar väl inte på en bank Lincoln ?

  8. Jag la till 8 punkter till i listan. Kom gärna med fler om ni kommer på hur bankerna missbrukar språket.
    11) Penningmängden är felaktig terminologi – den till 97% riktiga termen är bankskuldmängden för att poängtera att det inte är pengar utan bankskulder (=kunders kontoinnehav som, återigen, är bankernas skulder på pengar till kunder och INGET annat). Den till 3% riktiga termen är “penningmängd”.

    12) Det finns inga sparkonton (bara en följd av 5) )

    13) Det finns inget lånekonto då inget har lånats ut

    14) Det finns ingen kredittagare (Observera att ordet ”tagare” nästan får den bedragne skuldslaven att framstå som en tjyv fastän han inget han har lånat men ändå satts i skuld)

    15) Kunden får inte mer ränta på kontot i form av pengar – kunden får bara ett ökat innehav av bankskulder på kontot. Så länge banken kan undvika att betalar sina skulder innebär detta inte en ökad kostnad för banken (dvs så länge kunden inte plockar ut konto”innehavet” i pengar genom t.ex bankomatuttag).

    16) Kontokunder betalar inte varandra pengar vid bankskuldsöverföringar (=kontoöverföringar). Mottagande kontokund får bara mer bankskulder på sitt konto medan sändande kontokund får motsvarande belopp mindre med bankskulder på sitt konto.

    17) Som en följd av 16) och 11) är det riktigt att säga att vi till 97% har ett bankskuldbollnings-system och till 3% har ett penningsystem (i realiteten är proportionerna än värre då flödena av bankskuldsöverföringar=kontoöverföringar är mycket större än flödena av kontanthanteringen)

    18) En massa omskrivningar för bankernas skulder till kontokunder (dvs kundens kontoinnehav). Tar några:

    a) kunden tar ut sina fordringar (observera ordet ”ta ut” – det är nästan som om kunden är en tjuv när kunden bara vill att banken ska betala sin skuld – även ordet ”fordringar” har en negativ krävande klang)

    b) ”kontokunden har åtkomst till sina medel” (brukar du säga så till en kompis som du är skyldig pengar -”Du har åtkomst till dina medel på torsdag då jag får lön” låter krystat, inte sant?)

    c) Kundens kontoinnehav finns disponibelt (”kundens kontoinnehav” är en lika med ”bankens skuld” och ”disponibel” betyder att banken kan betala skulden).

    d) ”Beloppet på transaktionskontot är fritt för kunden att göra vad man vill med”. ”Beloppet på transaktionskontot”=bankens skuld som kunden kan kräva att banken ska betala.

    e) ”Kontot står till kundens förfogande” – notera att detta är ett försök att få det till att banken gör kunden en tjänst när banken är skyldig kunden pengar. Tror du att kan lura i polaren att du gör honom en tjänst när du är skyldig honom pengar? Givetvis är det omvänt – din kompis gör dig en tjänst som lånar ut pengar åt dig så att du har pengar till förfogande och kan handla det du vill.

    f) kom gärna på fler

  9. ”BRYSSEL (Direkt) Den viktigaste frågan för Sveriges ställningstagande till bankunionen är att Sverige inte ska tvingas betala för förluster i andra länders banker.”

    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/reinfeldt-avgorande-for-sverige-vem-betalar-bankforluster_7753418.svd

    Härligt att svenska folket slipper betala för utländska bankers förluster. Men självklart ska svenska skattebetalare få betala för de svenska bankernas förluster. VIKTIGT!

Kommentarer inaktiverade.