Bevis på att bankernas skulder inte är giltigt betalningsmedel

Kör lite kludd då det var ett tag sedan. Nedan är ett bevis på att bankerna själva inte ens ser sina skulder till kontoinnehavare såsom de vore giltigt betalningsmedel – dvs det är ett bevis på att kunders kontoinnehav INTE är betalningsmedel enligt bankerna själva (då de omöjligt kan se en annans banks skuld till kontoinnehavare som giltigt betalmedel). Bildserien visar också hur bankerna internt använder de digitala kontanterna på Riksbanken för att kunna bolla sina skulder mellan sig så att kartellen som helhet aldrig ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna. Storbankskartellen består av några banker till än de tre på bilderna men för att göra det åskådligt har jag begränsat det till tre storbanker. Bara att följa animeringen. Jag hoppas det är förståeligt (fråga gärna annars). Först en animering sedan bilderna var för sig (jag kanske ska ta bort bilderna?):

anigif

 

1)

1

2)

2

3)

3

4)

4

5)

5

————

En längre genomgång av hur  ”penningsystemet” ( bankskuldbollnings-systemet  är ett mer adekvat uttryck)  är uppbyggt:

Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Här  är enkla frågor som ni kam skriva ut och fråga vänner, bekanta eller arbetskamrater (eller dela ut). Frågorna bör ställas i ordningsföljd

Vad finns på ditt bankkonto?

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

6 thoughts on “Bevis på att bankernas skulder inte är giltigt betalningsmedel

  1. Måste bara lämna Riksbankens egen förklaring på RIX-systemet, på min direkta fråga om hur många det egentligen är som är ”fullvärdiga medlemmar” och hur överföring från liten till stor bank sker. Svaret är så att säga inte helt glasklart…men en sak är rolig och intressant.

    De menar på fullt allvar att en ”direktbetalning” till mottagande bank innebär att det sker genom RIX-LOM, och då självklart som en internbankbetalning. OM jag förstår dem rätt så är det du beskriver ovan deras form av ”direktbetalning”. (De skriver dock sannolikt, de verkar alltså inte själva veta hur det fungerar). Det kan jämföras med att jag vid kontant betalning i en mataffär skulle gå genom en ”internmataffär” som kvittar kontanterna mot varandra i en liten hög vid dagens slut, och det då skulle kallas direktbetalning. Känns som att orden förvrängs lite när det handlar om penningsystemet.

    Rätta mig gärna om jag har fel, men här är den fullständiga texten i alla fall:

    ”Riksbankens RIX-enhet ger följande förklaring:

    RIX har totalt 25 direkta deltagare, inklusive clearinghus (BGC, Euroclear, Nasdaq – OMX och CLS-Bank) och myndigheter (Riksgäldskontoret och Riksbanken). Övriga deltagare är banker.
    Några av våra större deltagare agerar också ombud för mindre banker som inte själva deltar i RIX, t ex vissa mindre lokala sparbanker. Dessa mindre banker har då avtal med och konto hos en större bank som deltar i RIX och administrerar överföringarna åt den mindre banken.

    Vilka avvecklingsmekanismer man nyttjar väljer deltagaren själv utifrån sina behov, deltar man direkt i BGC: s clearing har man också ett BGC–LOM i RIX, detsamma gäller för de RIX-deltagare som är likvidbanker för Euroclears aktie och penningmarknadsavveckling, de nyttjar VPC-mekanismen. Nasdaq-OMX derivatclearing avvecklas över OMX-mekanismen osv. Normala interbanktransaktioner avvecklas via RIX-mekanismen som också är den mest nyttjade avvecklingsmekanismen.

    De större deltagarna nyttjar fler mekanismer än de mindre varav flera bara nyttjar RIX-mekanismen.

    När du för pengar från en (liten) bank till en annan bank kan det ske på olika sätt. Det vanligaste är att din överföring går via BGC: s dataclearing där mängder av överföringsuppdrag från bland annat internetbanker aggregeras, själva avvecklingen sker sedan i aggregerad form över BGC-mekanismen i RIX. Sannolikt kan du också gå till din bank och kräva att de överför pengarna direkt till mottagarbanken som en kundbetalning, denna avvecklas i så fall över RIX-LOM som en interbankbetalning. Det senare alternativet innebär dock större kostnader för dig. Är din bank inte själv RIX-deltagare sker överföringen via ombud enligt första stycket ovan.

    Om du har fler frågor är du välkommen att ringa vår växel och fråga efter någon på RIX-enheten: 08-787 00 00.

    Hälsningar
    Information Riksbanken”

    • Visst är det skoj! Det är så totalsnurrigt att inte ens de som jobbar på Riksbanken har en aning om den större bilden av hur det fungerar🙂 De är så fast i detaljer så att de inte kan se helheten.

      ”Avvecklingsmekanismer” måste ju rimligtvis betyda olika sätt som bankerna kompenserar varandra när de övertar varandras skulder. Roligt när han tar upp exemplet med en småbank (som är ett annex till en storbank då småbanken bara har konton på storbanken och inga egna konton på RIX). Jag beskrev en händelsekedja i ett tidigare inlägg, kör det igen:

      Vi antar två olika ”betalningssätt” (där det andra egentligen inte är ett betalningssätt utan bara ett sätt för storbankskartellen att bolla runt sina skulder till kontoinnehvarana på):

      1) Där jag och du har digitala kontanter direkt på Riksbanken (t.ex Riksgälden) som vi kunde betala varandra med utan mellanhänder

      och

      2) Bankskuldbollningssystemet som existerar idag

      Nedan följer de två olika händelsekedjorna av de två olika scenarierna ovan där scenario två antar du har ICA-banken och jag har JAK-banken. Säg att ICA-banken har sina konton på SEB och JAK har sina konton på Handelsbanken.

      Scenario 1)

      Om systemet fungerade som det borde skulle du och jag kunna betala varandra med digitala kontanter direkt från varandras konton på Riksgälden såsom jag beskrev tidigare:
      Du skickar 1 000 kr i digitala kontanter från ditt konto på Riksgälden till —-> mitt konto på Riksgälden —-> Du blir 1000kr fattigare och jag blir 1 000 kr rikare.

      Enkelt, simpelt, smärtfritt! Helt enligt KISS (Keep It Simple Stupid)! Så enkelt skulle det kunna fungera men låt oss nu göra en händelsekedja för hur det MÅSTE gå till i det snurriga system som utgör verkligheten idag (när man läser nedanstående har man svårt att tro att det är verkligt men så sjukt fungerar det):

      Scenario 2)

      Du säger till Riksgälden att flytta dina 1 000 kr digital kontanter till ICA-banken —–> men ICA-banken har inga egna konton på Riksbanken så Riksbanken skickar de digital kontanterna till —> SEB istället som blir skyldig ICA-banken 1 000 kr varvid ICA-banken får 1 000kr i ökat innehav av SEB:s skuld—-> ICA-banken skriver den inkomna SEB:s skulden på ditt konto—->ICA-banken skickar tillbaka SEB:s egna skuld till SEB som—-> frågar Handelsbanken om de vill ta över SEB:s skuld till ICA-banken —-> Handelsbanken accepterar och tar över skulden men kräver att SEB samtidigt ska skicka med 1 000 kr i digitala kontanter som kompensation för att Handelsbanken tagit över skulden—-> SEB skickar över 1 000kr i digitala kontanter till Handelsbanken—-> Handelsbanken är nu skyldig JAK 1 000 som JAK får i ökat innehav av Handelsbanksskulder—–>JAK skriver sitt ökade innehav av Handelsbanksskulder på mitt JAK konto—–> jag ber JAK att skicka 1 000 kr till Riksgälden men—->JAK har inga konton på Riksbanken utan måste—-> be Handelsbanken att göra detta—-> Handelsbanken minskar sin skuld till JAK-banken med 1 000kr —–> JAK banken får därmed mindre med innehav av Handelsbanksskulder dvs JAK:s kontosaldo på Handelsbanken minskar —-> Handelsbanken skickar digitala kontanter till Riksgälden—-> Jag får digitala kontanter på mitt konto på Riksgälden

      Om något så är ovan beskrivning troligen en FÖRENKLING! Detta då det troligen sker en massa hopklumpade clearingar mellan bankerna på vägen också (bankerna klumpar ihop skulder och kvittar mot varandra – det som Riksbankssnubben kallar ”agggregeras”).

      Japp! Det är så ”direkt” det kan bli!🙂 Det vore humor om det inte var så tragiskt!.

  2. Det exemplet var mycket bra, kommer ihåg när du skrev det. Skulle egentligen lagt in Riksbankens svar redan då, men tiden räckte inte till just då och sedan gömde jag helt enkelt av det tills jag läste detta inlägg.

    Kan ju vara bra om vi påminner läsare om vad Bengt Dennis skrev i finansutredningen angående varför vi inte kan klara RIX-systemet utan Riksbanken:

    “Frågan om vilka som skall delta i ett system av den typ som RIX representerar handlar ytterst om vilken roll den offentliga sektorn bör ha gentemot marknadsaktörerna, en avvägning som också kan uttryckas i termer av ”stabilitet” kontra ”effektivitet”. Rent principiellt kan man tänka sig en lösning där alla hushåll och företag har konto i central- banken och centralbanken därmed sköter all betalningsförmedling i samhället. Detta skulle förvisso bli ”stabilt”, samtidigt som det knappast är troligt att ett sådant statligt de facto monopol på betalningsförmedling skulle vara särskilt effektivt. Man kan, å andra sidan, också tänka sig en lösning där centralbanken inte har någon roll alls. Bankerna håller då konton hos varandra och avvecklar sina mellanhavanden bilateralt, eller upprättar en egen central institution för betalningsavveckling. En sådan modell skulle mycket väl kunna bli effektiv – men knappast stabil i ett läge där någon viktig aktör får problem.”

    Han säger rakt ut att det inte skulle vara stabilt om inte Riksbanken och RIX var inblandat. Men det roliga är återigen att riktiga direktbetalningar mellan folks konton skulle vara mer ineffektivt än det du beskriver ovan. Det får inte jag ihop faktiskt. Ja, herregud, man tar sig för pannan.

  3. Bankernas skulder representeras ju av sedlar och mynt och sist jag kollade dög det som betalningsmedel.

    • Bankernas skulder representerar inte sedlar och mynt. Om du har en skuld till mig på 100 kronor representerar inte din skuld en 100 kronors sedel ( i så fall skulle du kunna betala mig med din skuld till mig).
      Kunders kontoinnehav är bankernas skulder till kontoinnehavaren på sedlar och mynt. Bankerna har skulder till kontoinnehavarna på ungefär 2700 miljarder kronor men bankerna sitter max med 8 miljarder i sedlar och mynt. Så runt 2692 miljarder har bankerna ingen som helst representation för i form av sedlar och mynt som de kan betala sina skulder till kontoinnehavare med.

Kommentarer inaktiverade.