Bankernas betalsystem är mer byteshandel än ett penningsystem

Pengar är ett medel vi använder för att undvika jobbiga transaktioner med byteshandel. Vid byteshandel måste säljaren hitta en köpare som har exakt den vara som säljaren vill ha, och omvänt. Med pengar kan man undvika detta. Fysiska kontanter är det renaste exempel på pengars förenklande. T.ex

Nisse köper en bil av Per för 50 000kr ——> Per får 50 000 kr i handen och affären är gjord

Pengarna ovan gjorde transaktionen enkel och detta är pengars uppgift om man vill undvika krånglet med byteshandel (Nisse skulle ju vid byteshandel varit tvungen att hitta en pryl lika mycket värt som bilen för att transaktionen skulle vara genomförbar).

Japp, ni tycker säkert ovan är nästintill trivialt – och det är och ska det ju vara – pengar ska underlätta transaktioner, inte krångla till det.

Men om vi nu studerar samma transaktion som ovan men genom banksystemet så blir det plötsligt mer komplext. På ytan kommer inte Per och Nisse märka av denna komplexitet . Nisse och Per vet inte vad som händer i bankmaskineriet. Vi säger att Nisse och Per har konton på två olika banker. Det röda på bilden nedan är bankernas skulder till kontoinnehavare, dvs kundens kontoinnehav (som är en skuld för banken som banken kan betala genom att Nisse tar ut pengar genom t.ex bankomaten). Observera att för bankerna är kundernas kontoinnehav inte pengar – en bank vägrar ta emot en annan banks skuld vid kontoöverföringar såsom om de vore pengar. Det gröna är bankens innehav av digitala kontanter som bankerna håller på sitt Riksbankskonto – detta är riktiga pengar, precis såsom fysiska kontanter (sedlar och mynt) men enbart banker knutna till RIX-systemet har tillgång till digitala kontanter.

1

Men Pers bank accepterar inte att överta kontoskulden rakt av, se bilden nedan

2

För att Pers bank ska acceptera att överta kontoskulden kräver den att Nisses bank samtidigt skickar med 50 000kr i digitala kontanter som kompensation, se bild nedan:

3

Nisses bank går med på det och skickar med 50 000kr i digitala kontanter och Pers bank tar över Nisses banks skuld. Nisse får sedan bilen, se bilden nedan:

4

De enda pengarna som används ovan är de digitala kontanterna. Den andra delen, där bankerna sinsemellan bollar sina skulder till kunderna mellan varandra, är ren byteshandel. Så inte nog med att transaktionen mellan Per och Nisse blivit mycket mer komplext än om Nisse använt fysiska kontanter och betalat Per rakt i handen. Inte nog med att det krävs två steg istället för ett. Bankerna har dessutom infört byteshandel i betalningvägen mellan Nisse och Per.

Men inte nog med det (för att parafrasera TV-shop)! Bankerna kan helt ta bort användandet av pengar genom att skippa digitala kontanter och istället byta värdepapper mellan varandra för att kompensera vid kontoöverföringar. Detta är oftast vad som sker vid småtransaktioner som klumpas ihop och byts mot något värdepapper (den sk clearingen på RIX). Se bilden nedan:

5

Som bilden visar ovan används inga pengar alls mellan bankerna – bankerna byter skulder med varandra mot att de byter värdepapper. Dessa värdepapper ser bankerna som ”produkter”. Här är en rolig intervju med Länsförsäkringars Bank-vd som beklagar sig över att bankerna måste skapa sådana komplicerade ”produkter” som de inte ens själva fattar vad de är (citat: Vår bransch paketerar om och säljer svåra produkter”.

Bankernas komplicerade byteshandel kan helt kapas av. Digitala kontanter kan fungera lika effektivt som fysiska kontanter om alla tillåts ha konton direkt på Riksbanken. Nisse kan då betala Per direkt utan att ha giriga mellanhänder i form av banker, det är så enkelt, se bilden nedan:

 6

Dags att gå ifrån bankernas byteshandel till något mer effektivt och mindre komplext? För det behöver inte vara krångligare än bilden ovan. Bankerna ska överhuvudtaget inte vara i betalningsvägarna – varken det gäller fysiska eller digitala kontanter.

Tillägg

Byteshandel kan vara bra vid stora utbyten mellan länder t.ex men i vardagshandel är det tämligen hopplöst komplext att få byteshandel att fungera.

Slut på inlägget.

—————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda -om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

9 thoughts on “Bankernas betalsystem är mer byteshandel än ett penningsystem

  1. Ping: Grekland tar över Cypernbanker | Världen | SvD | Intressanta Nyheter

  2. Bra förklarat som vanligt ! Börjar förstå att de flesta är fullständigt lurade.
    Var in på swedbank idag träffade kontorschefen . Har gjort en konkurs i juli och fått skatteskullder.
    Därav inte ens ett maestrokort för att kunna betala saker tillåts. Har oxå ett konto där som ej är misskött . Jag sa vad jag tyckte och önskade de en ”bankrun”……..hon tittade på mig och frågade vad det var………………..jag förklarade detta och hon svarade med att swedbank är den bank som mest kapitaleserat. Vad menade hon ?

    • Ledsen. Bergfalken för konkursen och allt därkring.

      Ekonomer har väldigt svårt med mängdlära så är kaptilareserv ett väldigt luddigt. Jga skrev om ekonomer i allmänhet inte ens klarar av mängdläran på mellanstadienivå, här:
      https://parasitstopp.wordpress.com/2012/03/06/ekonomer-har-inte-last-hej-mattematik/

      Kapitalreserv anges av Wiki som tillgångar minus skulder. Men dels är ju bankernas skulder egenpåhittade av banken och har egentligen inte så mycket med verkligheten att göra (den största bubblan nu är ju bostadsbubblan där bankerna pumpat upp extrema värden genom att agera mellanhand). Det kan t.o.m vara så illa att Reggie Middleton att samma tillgångar på bankers balansräkningar förekommer hos flera banker (så flera banker delar på samma tillgångar!) – som sagt mängdlära är inte ekonomernas pryl – de blandar frisk bland äpplen och päron utan att bry sig nämnvärt. Så vad Swebank har i kapital (som kan omväxlas till pengar) ger jag inte mycket för (tackar musik@Centrifugen för uppgifterna).

      Skoj att han inte visste vad en bankrusning är för något🙂 eller det kanske är tragiskt det med😦 då det visar hur långt indoktrineringen gått.

  3. Från det ena till det andra, Lincoln: Jag har letat mig blå på youtube efter en video med sir Ken Robinson som jag behöver som källa. Du länkade till den för inte så länge sedan bland kommentarerna när vi diskuterade skolan, men jag kan inte hitta den där heller trots sökfunktionen. Han pratade i alla fall om att kreativitet kommer att bli lika viktigt i framtiden som att kunna läsa och skriva, samt att det var onödigt att lära ut sådant som ungarna lika gärna kan googla. Har du den bokmärkt nånstans, eller minns vilken det var så är jag evigt tacksam!🙂

  4. Proffessor Hans Lind säger till aftonblasket att det inte finns någon bostads bubbla för det är för få bostäder liksom att det är positivt att det ska vara brist på bostäder när det ju som ”alla vet” rätt viktigt att ha ett eget hem.
    Allt för att banker ska vara välmående och välmående för parasiten är motsatsen för dig.

    Egentligen är det larvigt att ta upp detta, men hur faen kan sådana idi–er ges så mycket uppmärksamhet som något positivt .Vi vet ju svaret och varför skrev jag detta, säkert för jag känner vanmakt över detta och det var samma skit när jag var handhög stor med sånt fatta jag alltså som mycket liten och därför gör väl sånt här mig sjukt trött. Och jag tror nog många har samma åkomma som mig, jag är inte unik alls.

      • Jo, det är viktigt att ta upp. Det är helt otroligt att de inte ser att det är mängden nypåhittad skuld (som bankerna lögnaktigt kallar krediter) som bestämmer priset på bostade. Att professorer helt kan missa följande samband är helt fantastsikt (och det här har jag tjatat några år nu, och ingen bankkramare har någonsin vågat bemöta logiken – de försöker bara blunda bort den):
        Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan skapa kontopåhitt från luften som de ”lånar ut”
        Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
        1) en säljare (tillgångssidan)
        2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
        och
        3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
        Det är ingen marknad, det är skuldslavsauktion där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken som är den som också bestämmer priset.

        Om man kollar SCB statistik så ser man att det är penningmängden (skuldpåhittmängden är ett riktigare ord) M3 som bestämmer när priserna på bostäder går upp och ned.
        m3

        Kollar man in 1991 när bostadsbubblan som kom sig av kreditavregleringen 1985 sprack så ser man att M3 sjönk fram till 1995. Priserna på bostäder sjönk under den tiden. Från 1995 byggde de en till bubbla men framför allt i IT och inte lika mycket i bostäder. IT-bubblan sprack runt 2001 av att penningmängden minskade och illusionen inte kunde upprätthållas. Från 2001 till finanskrisen 2008 pumpade bankerna ut än mer skuld i samhället vilket syns på M3 – detta har skett framför allt genom att trissa upp priserna på bostäder som jag beskrev ovan. 2008 gick priserna drastiskt ned men dom lyckades pumpa liv i bostadsbubblan igen genom att återigen öka skuldslavbindningen – vilket visar sig i att M3 ökat från 2010. De senaste året har dock ökningen av M3 minskat och vi står på randen till att bubblan ploppar.

        Jag tycker diagrammet ovan är mycket talande.

Kommentarer inaktiverade.