Problemet är inte Bitcoin i sig själv – problemet är hamstring

Bitcoin har tydligt dykt 60% i värde på en natt. De som är anhängare av Bitcoin hävdar att det är hemska konspiratoriska centralbankskrafter som först spekulerat upp priset på Bitcoin för att sedan sälja Bitcoin för att sänka trovärdigheten hos ett alternativ till centralbanksmaffians monopol. De som förespråkar guldmyntfot brukar hävda ungefär samma sak och troligen har de helt rätt.

Men det Bitcoin-förespråkarna missar är att detta faktiskt är möjligt då Bitcoin (liksom guld under guldmyntfot) är en hamstringsvaluta. Det funkar att ansamla Bitcoin för att sedan dumpa den. Det är ingen nyhet att hamstringsvalutor fungerar på det sättet – Soros t.ex har sänkt många länder genom att först pumpa upp värdet på valutan och sedan sänka värdet (Sverige, Storbritannien och de Asiatiska Tigrarna är exempel på länder där denne  leende psykopat anammat detta på ).

Anta istället att en lokal ruttnande valuta, såsom Gesell förespråkade, upprättas i t.ex Linköping (den kan mycket väl existera jämsides med riksvalutan – svenska kronor). Vi kallar denna ruttnande valuta LIN-krona. Säg att 1 LIN-krona gradvis ruttnar (negativ ränta) så att den efter ett halvår inte längre kommer ha något som helst värde. Låt säga att Soros  vill sänka trovärdigheten genom att spekulera mot denna LIN-krona  såsom nu skett med Bitcoin. Men tiden Soros har på sig är tämligen begränsad för efter ett halvår existerar inget värde alls på den ruttnande LIN-kronan och då sitter Soros där med en hög totalt värdelösa LIN-kronor. Poängen är mao att den lokala ruttnande valutan får ett begränsat utbredningsområde och är totalt meningslös att försöka spekulera ihjäl – den tar död på sig själv varvid den kan ersättas med ny lokal ruttnande valuta som kan ges ut efter demokratiska lokala behov (t.ex en medborgarlön, vård och omsorg eller byggande av något som samhället behöver gemensamt).

Läs mer om ruttnande valutor här:

Hur kan vi få mer sociala pengar? del 2

Det funkade utmärkt i Wörgl som blomstrade upp under den djupaste 30-tals depressionen. Centralbanken fick kalla fötter och tvingade Wörgl att sluta ge ut ruttnande valuta varvid Wörgl återgick in i armod (centralbanken kunde ju inte spekulera ihjäl den ruttnande valutan, såsom de kan göra med t.ex Bitcoin,  utan fick ta det genom lagen istället) .

Tilägg:

Tydligen finns det en ruttnande motsvarighet till Bitcoin som heter Freicoin. Jag vet inget om den men det verkar lite intressant att kolla in när tid och ork  ges:

Freicoin

Slut på inlägget

——————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda -om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

17 thoughts on “Problemet är inte Bitcoin i sig själv – problemet är hamstring

  1. Nu skulle det väl vara mkt enklare, är det inte bara ett Linköpingskort som kan användas i vanliga kortläsare där man håller reda på de digitala ruttnade pengarna med aktuellt värde? Hur tänker du rent praktiskt med dagens teknik?
    Det kan ju inte vara för svårt att ta fram en programvara och kort för en kommun i Sverige för att hantera detta?

    • Nä, håller med, det borde ju inte vara svårt rent tekniskt att få ihop något sådant. Sedan kanske man ska ha en kombination av både fysiska och digitala ruttnande LIN-kronor då alla kanske inte vill lämna digitala fotspår efter sig. Men helt klart måste ditt förslag med digitala ruttnande pengar vara det absolut enklaste.

      Det är ungefär som om Soros skulle försöka spekulera ihjäl de digitala SL-korten (lokaltrafikkorten i Stockholm som gäller i en månad) genom att köpa upp allihop. Efter en månad sitter Soros med en djävla massa värdelösa SL-kort medan folk har skaffat nya.

  2. Lincoln, lyssnade du förresten på Studio Ett i måndags när de tog upp Bitcoin? Först hade de en liten intervju med Cervenka där han helt lugnt konstaterade att banker idag har monopol på att skapa PENGAR…men för säkerhets skull var redaktionen tvungen att bjuda in en chefsstrateg från SEB…som givetvis och med emfas dementerade Cervenkas uttalande:

    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/176976?programid=1637&t=1393

    OBS! Jag står fast vid att skilja på valuta och privatbankskrediter men att båda fortfarande räknas och kan benämnas med ordet ”pengar”.

    • Jo, du har rätt i att bankskulder (kunders kontoinnehav) för Svenssons ses som pengar. Men det lustiga är ju att bankerna inte kan acceptera varandras kontoskulder till kunderna som pengar – vilket leder till den lite surrealistiska schizofrena situationen att det bankerna inte själva ser som pengar får de allmänheten tro är pengar🙂

      Tack för länken! Ska lyssna så snart jag kan!
      Lyssnade och han var skoj banknissen!🙂 Och han kan ju iofs gömma sig bakom det schizofrena faktum som jag beskrev ovan.

  3. Tydligen finns det en ruttnande motsvarighet till Bitcoin som heter Freicoin. Jag vet inget om den men det verkar lite intressant att kolla in när tid och ork ges:

    Freicoin

  4. 5% minskar värdet per år står det, låter lite för lite för att helt ta bort risken för spekulation.
    Freicoin(härlig tysk/engelska) har ju ambitionen av bli en global ruttnade valuta vilket kanske inte riktigt är realistiskt med dagens geopolitiska situation. Jag tror nog mer på att börja lokalt och enklast är ju cyniskt nog typ Grekland. Man skulle ju kunna ha samma teknik men med en kontrollerad distribution av programvaran till invånare i det område man vill valutan skall gälla.

    Hur är det med en valuta som Freicoin, lagen säger ju:
    ”Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408)”

    Vilket i och för sig inte verkar gälla bankernas kreditutgivning så skulle en Kommun kunna administrera en ruttnade valuta i Sverige? Någon som vet?

    • Jo, vad nivån på ruttnandet kan vara nog knivigare att bestämma än jag påskiner i blogginlägget. Jag drog till med att den skulle ruttna bort på ett halvår för att det skulle bli tydligt.

      Jag håller med – en internationell ruttnande valuta verkar lite väl tilltaget lokalt i Grekland är nog lagom (fast varför inte i Sverige också?🙂 ). Chiemgauer i videon ovan verkar ha både digital och fysisk valuta. Dessutom verkar det som de fått någon bank (tror det är en antroposofisk bank) att acceptera Chiemgauer. De måste ju ha någon programvara och en massa ”know how”
      http://www.chiemgauer.info

      Vet inget om kommunerna men, som du skriver, bankerna skapar ju en sorts valuta fastän de inte får så varför inte? i Chiemgauer verkar det inte som om kommunen står bakom som i Wörgl. Det maximala borde ju vara om kommunen kunde finansiera medborgarlön,vård, omsorg eller byggande eller vad man nu ska ha det tilll. I wörgl kunde de betala kommunalskatten i ruttnande valuta eller Riksvaluta. För att bli av med den ruttnande valutan innan den tappade värde började tydligen många i Wörgl betala kommunalskatten i förtid.

    • Tror att tricket med en alternativ valuta är att den är lokal. Den mesta omfördelningen av förmögenhet har skett genom att resurser tas från ett ställe och vinsten ackumuleras på ett annat. Hela kontinenter har plundrats medan andra delar av världen njutit frukterna. Pågår fortfarande. Det blir svårare om pengarna måste användas där de skapas. Tänk till exempel om riskbolagen i välfärden inte kunde flytta pengar till skatteparadis utan var tvungna att använda dem på varje ort där de tjänas in. Det skulle bli en helt annan diskussion om vinst eller inte om pengarna kom tillbaka till lokalsamhället.

      Tekniken är nog inget större problem. Det finns till och med open source-lösningar. Jag har tittat på Cyclos och det verkar användbart. Men man hamnar direkt i frågan hur man skall seeda systemet. Skall man erbjuda kredit till alla som går med eller skall man sälja den nyskapade valutan. Och i så fall mot vilken valuta? Kronor? Honung? Dollar? Vilken valuta som helst men till officiell kurs?

      Skall man få det att funka i verkligheten måste det finnas trovärdig backup. Alla valutor backas av någon eller något annars är det bara en servett som man skrivit en siffra på. Om de mot förmodan skulle funka ändå kan man vara rätt säker på att det är någon form av bartersystem. Wörglpengarna backades av kommunen och Gestri, Chiemgauer backas av antroposofbanken, SEB-bankskrediterna backas av Wallenberg, sedlar och mynt backas av staten. Tror att lokala valutor måste ha auktoritet i ryggen, men om det finns kan det bli hur bra som helst🙂

      • Japp! Kollade lite på Cyclos också och det har stöd för ”ruttnande” (Demurrage):
        Cyclos offers, amonst others ‘buy local tools’ facilitating a reward on buying with local currency and a fee for converting the local currency back to the national currency.
        Demurrage is also supported. Demurrage is a very effective tool against crisis. It is a small tax on money that discourages households and firms to hoard money and by doing so keeping it out of circulation.
        http://www.cyclos.org/newsletter/2011_12/press_release.html

        Och som du säger blir det ett försvar mot lokal utsugning.

        Fan! Kollade lite till på Cyclos, det verkar t.o.m ha en clearing funktion så att olika lokala valutor kan växlas mellan varandra. Det var coolt!

  5. Ja du ser, det finns inga ursäkter längre. Tiden är mogen, medvetenheten ökar och tekniken finns. Bara att sätta igång🙂

  6. Ja, Freicoin är intressant. P2P och med demurrage. Tror absolut på att flera sådana här valutor kommer att existera lokalt och parallelt, och med demurrage då förstås tillsammans med statligt utgiven valuta parat med en medborgarlön och kanske reformerat skattesystem. Idén med landskatt tycker jag är intressant. http://www.landskatt.se/ Jag har kollat som hastigast på Freicoin men måste läsa på mer. Det är det här som är det positiva med Bitcoin att det är opensource så grunden för vidareutveckling ligger där. Vem som helst med programmeringskunskaper kan ta sig an att förbättra valutan och göra den mer rättvis, demokratisk, lokal osv.

    • Jo, jag har snöat in på att fatta hur det existerande monopolet på penningutgivningen som staten gett (och skyddar) privata banker fungerar. Det har varit så mycket dimma och förljugenhet att jag missat att höja blicken. Nu när jag är helt glasklar över mekanismerna i det rådande bedrägeriet är det nog dags att höja blicken lite. Håller med – det kommer säkert en hel drös alternativa lokala valutor som komplimenterar den nationella valutan (jag tror de kommer även om den nationella valutan reformeras och slutar vara parasitär).

      Det roliga är att hamstrande valutor, såsom Bitcoin, fortfarande kan existera. Men då tror jag kanske mer på guld som hamstringsinstrument eller snarare som ett byteshandelsinstrument mellan lokala ekonomier (guld kan ju vara en utbytesvara precis som timmer, apelsiner eller vad som helst mellan två regioner med lokala valutor). Jag tror inte en riksvaluta kommer vara självklar som växlingsinstrument mellan två olika lokala regioner med olika valutor.
      Kommer bli spännande tider och som Case skrev – allt finns där så att det är bara att kavla upp armarna och se möjligheterna när det nuvarande pyramidspelet till penningsystem faller!

      Landskatt har också mycket vettiga tankar i sig! Kom att tänka på det ursprungliga JAK som faktiskt också gav ut pengar i Danmark och som släcktes ned av bankerna precis som i fallet Wörgl..

      http://www.jak.se/sites/default/files/folkbildning/dokument/Ar_JAK_ett_ekologisk_hallbart_alternativ.pdf

      ”JAK-banken uppstod i Danmark. Bakgrunden till uppkomsten har sin förklaring i tiden före första världskriget. Vid den tiden var Danmarks främste handelspartner Storbritannien, men i och med första världskrigets utbrott upphörde förbindelserna. Danmark och framför allt de danska bönderna blev tvingade att hitta en ny handelspartner för att få sålt sina produkter. Det blev då naturligt att vända sig till Tyskland. Tyskarna hade ett stort behov av bl.a. jordbruksprodukter. Behovet var så stort att man inte brydde sig om prislappen. Detta ledde till att jordbrukspriserna sköt i höjden. Dessa ökade priser drabbade så småningom den enskilde danske bonden. Vilken blev tvingad att ta lån, ofta till höga räntor, för att följa med i priskarusellen. När kriget sedan var över, kunde det besegrade Tyskland ofta inte betala den stora räkningen till danskarna. Återigen tvingades danskarna att hitta en ny handelspartner. Det blev återigen Storbritannien. Storbritannien fick snabbt monopolställning vad gällde handeln med Danmark och utnyttjade detta genom bl.a pris och valutakurs politik. De danska bönderna blev återigen drabbade. De fick inte några rimliga priser för sina produkter och kunde inte heller betala de räntor de tvingats ta till långivarna. Mot denna bakgrund reagerade landsinspektören Kristian Engelbrecht Kristiansen. Kristiansen reste runt i hela Danmark och höll stormöten, där han på ett enkelt sätt förklarade de ekonomiska sammanhangen med naturlagarna. Han menade att det enda som hade ett verkligt värde var jorden som brukades. Pengar var egentligen bara ett omsättningsmedel som underlättade utbytet mellan varor och tjänster i samhället. (Mustajärvi, 1993). Den 11 februari 1931 bildades landsföreningen ”Jord, Arbete och Kapital (JAK)” på ett möte i den jylländska staden Kolding. JAK stod för de tre komponenterna som bildar produktionsfaktorerna i klassisk ekonomi. Jord + Arbete ger den tredje komponenten kapital (varor). Enligt Kristiansen var kapital en arbetsprodukt av att man brukade jorden, kapital var ej lika med pengar. Om inget producerades behövdes inga pengar. Målet med JAK var bl. a. att få ner räntan, arbetslösheten och att stävja inflationen, samt att se till att de ekonomiska katastroferna som uppstått på 20-talet p. g. a pengarnas inflytande inte skulle upprepas. Räntan skulle avskaffas därför att man ville skapa ett samhälle där ingen skulle kunna tjäna på tillgången av omsättningsmedlen. Ett samhälle där pengar inte skulle prissättas på samma sätt som andra varor. (Mustajärvi, 1993).
      Med dessa visioner startade JAK-banken sin verksamhet och man inrättade flera jordbrukskollektiv. Dessa s.k. ”andelssällskap” försökte frigöra sig från pengar och ränteberoende. För att lyckas med det skulle omsättningsmedlen förvaltas av sällskapet och användas endast för verksamhetens bästa. Pengar i privat ägo som användes i produktionen förbjöds. Det som producerades skulle avsättas blandmedlemmarna i andelssällskapet. Nya medlemmar fick naturligtvis ansluta sig till sällskapet. Kristiansen insåg dock att sällskapet behövde pengar för att klara av utbytet mellan Medlemmarna. Men istället för att använda de vanliga danska pengarna (som man inte hade någon större tilltro till), började man trycka egna s.k. ”andelspengar”. Som hade sin underliggande säkerhet i den jord som var och än i sällskapet ägde och brukade. Praktiskt fungerade detta system genom att mejerierna som ingick i andelssällskapet fungerade som banker. Istället för att betala bonden med vanliga pengar, erhöll bonden andelspengar för motsvarande belopp. Dessa kunde när som helst växlas in i danska kronor. Mejeriernas roll som banker togs senare över av en ”andelskassa” som var mer lämpad för den verksamheten. (Mustajärvi, 1993). Intresset med andelspengarna ökade bland de danska bönderna. Vilket gjorde de danska storbankerna oroade. De danska storbankerna krävde att regering och riksdag skulle sätta stopp för andelssällskapet Och så hände också 1933 då man förbjöd bruket av andelspengar. Detta hindrade dock inte JAK: s fortsatta arbete för en räntefri ekonomi. Men kan sammanfatta JAK: s fortsatta historia med att JAK ständigt stött på statligt motstånd i sina försök att uppnå ett räntefritt samhälle. (Mustajärvi, 1993).”

  7. Intressant det som skrivs och förespråkas om ruttnande pengar.
    Men då missar man ju att det redan funnits och finns ruttnande pengar.
    Fråga tyskarna vad dom gillade ruttnande riksmark 1923.
    Eller om det var lite väl snabbruttnande, så kanske vår egen krona ruttnar i lagom takt, ca 99% borta på ca 100 år.
    Jag förstår idén med att ingen skall kunna hamstra pengar, men då missar men att det även finns ett behov av att ha något som inte ruttnar.
    T.ex att spara till sin egen pension, eller till sina barns utbildning, på lång sikt.
    Även jag får ju lov att ändra mig allteftersom man får ny info och gör nya värderingar, så jag rekommenderar verkligen att spara långsiktigt i ädelmetaller (tar lite plats, kan inte tas ifrån en med ett musklick och bankparasiterna får mardrömmar), samtidigt som det absolut INTE får bildas guld eller silvermyntfot. Det senare för att undkomma monopolet ”Goldstein & Silverstein” som verkar samla på sig så mycket som möjligt inför kommande fiatkrash. Alltså, de patologiskt giriga asen skall inte vara ensamma med detta vapen, det är poängen.
    Ett prissystem med en en hel drös varianter av betalningsmedel på prislapparna måste ju vara melodin, som SEK, €, US$, £, guld, silver, rikskuponger, etc.

    • Det var massiva spekulationer mot den Tyska valutan (se Zarlengas artikel nedan). Precis som med Bitcoin fungerade det att hamstra och dumpa eller använda blankning för att sänka den tyska valutan (by the usual suspects).
      http://www.wintersonnenwende.com/scriptorium/english/archives/articles/hyperinflation-e.html

      Sedan var det ju inte så att den tyska valutan under hyperinflationen ”ruttnade bort” – det var ju faktiskt motsatsen som ledde till värdeförminskningen – det blev alltfler sedlar så att de tills slut inte var värda något. Hade de ruttnat bort skulle det minskat mängden sedlar.

      Jo jag tror också att det finns behov av att ha värdeutbytningsmedium som inte ruttnar men då mer i byteshandelshänseende (jag antar att du också tänkte använda din ädelmetall på det sättet – guld mot en annan vara). Jag tror också att en ruttnande valuta kan vara en komplementvaluta till t.ex en riksvaluta och en ruttnande valuta kommer vara helt uppbackad av vilken nytta den gör innevånarna i samhället. När en ny mark skapades under hyperinflationen var den inte värd ett skit – det fanns ingen uppbackning av något överhuvudtaget. En nyskapad ruttnande krona kommer vara värd den omsorg, vård, vägbygge etc som den är avsedd för att betala och som innevånarna i det lokala samhället finner gör nytta. Det skulle mao helt vara den lokala befolkningen som bestämmer det nyskapade värdet av valutan – inte utomstående psykopatiska spekulanter som Soros.

      Vad gäller guld så beror dumpningen av priserna återigen på att ”the ususal suspects” manipulation av priserna – de sänker priserna på guld genom att skapa en massa pappersguld, dvs skuldlappar på guld utan täckning, sedan köper de upp det riktiga guldet. Det är med andra ord samma sak som de gör som när de sänker en valuta och det är återigen beroende på att de lyckas få folk till att det finns ”ett inneboende värde” i guld.

      Så jag tror guld kan ha en roll som bytesvara men precis som du tror jag inte den har en framtid som valuta.Och precis som du tror jag man ska ha en massa olika valutor vars värdegrund är lokalt bestämt – då är det svårare för ”the usual suspects” att hacka sig in och suga ut värdena som skapas i samhället.

      Och en sak som de definitivt ”the usual suspects” inte ska ha kontroll över är clearingen mellan olika valutor. Att lokala företag använder byteshandel mellan olika regioner istället för att cleara valutor i clearinghus(=centralbanker) tror jag är ett bra sett att kringgå det problemet.

  8. Vad är det för skillnad på hamstra Bitcoins och spara Bitcoins?
    Frekvensen av anklagelser om hamstring är omvänt proportionellt mot tillgängligheten av betalmedlet.

    • Vem har skrivit att det är någon skillnad? Däremot är det ju helt klart att man kan spekulera i bitcoin. Om man vill säga att spekulationen grundar sig på ”hamstring” eller ”sparande” av bitcoin är semantik.
      Ska du ha en frekvens får du förslagsvis trycka in ett sinus eller cosinus-uttryck i funktionen – då blir frekvensen av svammel än högre🙂

Kommentarer inaktiverade.