Kan Cornucopia förklara varför stater ska ha budgetunderskott överhuvudtaget?

Jag skrev en kommentar hos Birger Schlaug där jag ställer en fråga till någon som heter Eva. Jag skulle lika gärna kunna ställa frågan till Cornucopia med hänvisning till mitt föregående inlägg. Att han sedan inte alls har kunskap att besvara frågan är ju ganska givet – för Cornu har ingen aning om hur penningsystemet fungerar. Men det kanske finns någon annan bankkramare som vill försvara bankerna? Jag har ALDRIG fått  svar från någon bankkramare på frågeställningen i rubriken – de blir alltid väldigt tysta.  Här är kommentaren hos Schlaug:

@Eva

Det vore intressant om du kunde förklara varför vi måste ha skatter överhuvudtaget. T.o.m laissez faire ekonomerna Fisher, Simons och de andra Chicagopojkarna (ja, t.o.m Milton Friedman) tyckte att staten skulle finansiera sig själv genom att skapa pengarna som staten behöver. Dessa Chicagopojkar var laissez faire i allt utom i att bankerna skulle ha rätt att hitta på skulder och skuldsätta samhället med. Enligt dessa herrar är skapandet av pengar något bara ett statligt monopol ska ha rätt att göra.

Staten behöver inte vara i skuld överhuvudtaget om staten skapar pengar som behövs i samhället enligt dessa herrar. Storbritanniens fd chef för finansinspektionen, Adair Turner, gav ett mycket intressant tal om detta nyligen:

T.o.m en IMF-ekonom har dragit fram Chicagoplanen (som bl.a Fisher och Simons tog fram) och menar att bankerna ska tas ifrån rätten att skapa pseudopengar genom att skuldsätta allt. Kolla upp Michael Kumhof.

I nuläget är stater i EU förbjudna att skapa skuldfria pengar för att finansiera sig själva enligt Maastricht artikel 104(1) . Stater/kommuner är tvungna att ”låna” fullständiga påhitt från banksystemet.

Det skulle vara intressant om du kunde förklara varför suveräna stater måste sätta sig i skuld överhuvudtaget på det sättet. Enligt mig är det helt vansinnigt men du kanske kan ge mig en förklaring till det vettiga i det rådande systemet.”

Tillägg:

Enda skälet till att ha  skatter om staten skapade skuldfria pengar som den finansierade sig själv med skulle , enligt mig, vara för att reglera penningmängden. Det skulle kunna fixas genom att staten ger ut ruttnade pengar (såsom Gesell tänkte sig)  så att penningmängden ruttnar bort och kan ersättas med nya – då skulle det inte finnas något behov alls för skatter.

Slut på inlägget

——————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda -om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

26 thoughts on “Kan Cornucopia förklara varför stater ska ha budgetunderskott överhuvudtaget?

  1. ARTICLE 104

    1. Overdraft facilities or any other type of credit facility with the ECB or with the central banks of the Member States (hereinafter referred to as ‘national central banks’) in favour of Community institutions or bodies, central governments, regional, local or other public authorities, other bodies governed by public law, or public undertakings of Member States shall be prohibited, as shall the purchase directly from them by the ECB or national central banks of debt instruments.

    2. Paragraph 1 shall not apply to publicly-owned credit institutions which, in the context of the supply of reserves by central banks, shall be given the same treatment by national central banks and the ECB as private credit institutions.

    Med andra ord, en gemensamt ägd ”folkbank” skulle kunna låna ut pengar räntefritt till staten. Om staten inte tog upp så förmånliga lån utan istället lån med normal ränta så kan det anses vara grund för att avsätta regeringen.

    • Precis! Jag skrev om det här och här om att staten skulle kunna ”låna” kontopåhitt av SBAB – som är en statligt ägd bank. Även kommunerna skulle kunna ”låna” kontopåhitt från SBAB under väldigt förmånliga villkor. Staten skulle då skuldsätta sig själv vilket ju inte är någon skuld mer än på pappret. Räntan (om, precis som du skriver,en sådan nu överhuvudtaget måste tas ut) på de påhittade ”lånen” från SBAB skulle gå tillbaka till staten. Samtidigt kan skattekontona flyttas från SEB till SBAB. Det skulle i och för sig helt rycka mattan under fötterna på Wallenbergs SEB men staten skulle återfå en del av sin suveränitet.

      Det är antagligen för att ovanstående scenario inte ska inträffa som bankeliten med Finansmarknadsminister Peter Norman i spetsen jobbar så intensivt på att sälja ut SBAB för att stänga dörren till den möjligheten.

  2. Cornu visar igen att han är en bankkramare satt att skylla på de skuldslavar som blivit indragna i bankernas pyramidspel kring boendet. Han skriver på sin blogg:

    ”Det är också glädjande att Mårder och min ärke-nemesis Hemberg tar bladet från munnen och skäller ut svenska folket.”

    Att Cornu inte vill skälla ut bankerna eller har ett ord att säga om bankbedrägeriet som ligger till grund för den kommande sociala och ekonomiska katastrofen säger något om vems intressen han företräder.
    Jag har dragit upp detta många gånger tidigare och Cornu (eller någon annan bankkramare) har någonsin vågat bemöta följande framställning lika lite som frågeställningen ovan i blogginlägget.

    Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan skapa kontopåhitt från luften som de ”lånar ut”
    Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
    1) en säljare (tillgångssidan)
    2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
    och
    3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
    Det är ingen marknad, det är skuldslavsauktion där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

    Och bankerna marknadsför bostadsinflationen, som är en följd av denna upptrissning, såsom ”värdeökningar” (samma skit med IT-bubblor, aktier, guld, etc). På så sätt får de människor att tro att alla kan bli rika bara de skuldsätter sig maximalt och går in i pyramidspelet och spekulerar. Sist ut blir svarte Petter.

    Cornu kommer givetvis inte med ett ord kritisera bankerna för bedrägeriet jag beskriver ovan heller. Än mindre bemöta det ovan skrivna. Han är ju fullt upptagen med att ”skälla ut” skuldslavarna som dragits in bankernas pyramidspel. Cornu fortsätter mao att slicka uppåt och pissa nedåt – allt medan han föraktfullt och med skadeglädje föreslår att hans läsare ska ”ha popcorn hemma, redo att iakta cirkusen när bubblan förr eller senare smäller.”. Det är väl ganska uppenbart vem som betalar popcornen åt Cornu.

  3. Jag vill tipsa om andra metoder för att eliminera privata bankernas makt. Jag har insett att det finns en sorts skattetyp som gör det omöjligt för banker att låna ut pengar. Och detta utan att skapa merkostnader för privatpersoner eller entreprenörer. Det är bara bankerna som förlorar på det. http://www.landskatt.se/1/post/2012/12/en-avgift-som-inte-skapar-merkostnader.html

    Markvärdesavgift är ett otroligt bra komplement till att höja kapitaltäckningskravet. Penningreform och skattereform kan tillsammans utrota de privata bankernas utsugning av folket.
    Att ha vetenskapen på sin sida är alltid trevligt, samhället återhämtar sig snabbt när bankparasiten blir bortskuren: http://taxfoundation.org/article/what-evidence-taxes-and-growth

    Och eftersom en höjning av kapitaltäckningskravet kan ge en negativ effekt på samhällsekonomin kan det vara nödvändigt att kombinera med skattereformen. Då balanserar skattereformens tillväxt den nerväxt som penningreformen skapar. Så de passar ihop perfekt.

    Och egentligen, varför tvingar vi markköpare att tävla om vem som kan betala mest ränta till privata banker? Varför har vi ett system där den som lånar mest av privata banker får tillgång till en bit av vår gemensamma natur? De kan väl istället tävla om vem som kan betala mest skatt till samhället? Då kan vi ju minska skatten på arbete och skapa ett trevligare samhälle.

    • Jo, det finns jättemånga bra alternativ. Lokala ruttnande valutor som Gesell föreslog är ett till bra förslag (enligt mig). Jag skrev om det här:
      Hur kan vi få mer sociala pengar? del 2

      Jag vet att du vet lika bra som jag att bankerna inget lånar ut men jag förstår att det är svårt att sluta skriva ordet ”lån” (jag har själv samma problem – jag skriver ”lån” allt som oftast ändå fastän jag vet att det inte finns något som heter banklån)). Jag skrev en svarskommentar hos Peter Madison som kanske blev ganska bra som påvisar att bankerna inget lånar ut:

      Som Peter skriver lånar bankerna inte ut några pengar (det är mao en stor lögn).

      Det banken gör är att hitta på två skulder samtidigt på pengar som banken INTE lånar ut.

      Skuld 1 är bankens påhittade skuld till kunden som kluddas ned på kundens konto (som banken påstår sig kunna betala genom att kunden gör t.ex bankomatuttag) Banken skriver sin skuld till kontoinnehavaren på skuldsidan på sin balansräkning.

      Skuld 2 är kundens påhittade skuld på pengarna som banken aldrig lånade ut. Skuldpappret som kunden skrev på skrivs på bankens tillgångssida.

      Det finns mao två sätt som det kan skita sig för banken.
      1) Antingen kan många kontokunder samtidigt kräva att banken betalar sina skulder (genom t.ex bankomatuttag).

      2) Det andra sättet det kan skita sig på är att kunden inte längre kan betala av sin påhittade skuld till banken.

      Att kalla något för en kredit ovan är lika lögnaktigt som att påstå att banken lånat ut något. Banken och kunden är ömsesidigt skuldsatta med samma ickeexisterande pengar och ingen kredit har skapats då en kredit också fordrar att något lånas ut.

      Allt är mao ett bedrägeri hela skiten.”

      Tack för länkarna, Benjamin, ska bli intressant att läsa.

      • Jag tycker man kan skriva lån. Även om det lånas bankkrediter som banken skapar efter behov. Men det är bara detaljer. Gesell föreslog både markvärdesavgift (ruttnade mark) och demurrage (ruttnande pengar). Båda skapar incitament att använda resurserna effektivare. Det fungerar likadant oavsett vilken resurs som beskattas. Spektrumauktion baseras på samma princip, att resursen avgiftsbeläggs så att den används effektivare.

      • Nja, det går ju inte att påstå det bankerna själva påstår – att de lånar ut pengar (som de fått in genom insättningar). Jag håller med ekonomiprofessor Richard Werner i det här fallet – det finns inget som heter banklån då bankerna inget avvarat (och därmed inga krediter heller).

        Jo, jag har börjat fatta nyttan med lokala valutor (t.ex Gesells idéer) jag med. Varit lite trög där🙂

    • Förr stred vi om marken med svärd och häst. Nu strider vi fortfarande, idag med hjälp av pengar. Den som har mest pengar får makten över marken för all framtid. Dessa markägare får rättigheten att utkräva hyra från resten av befolkningen. Människor som måste använda marken för att skaffa sig en inkomst eller boende. Hur skiljer sig egentligen de hederliga fältslagen mot dagens fastighetsauktioner?

      • Jo, som ekononomiprofessor Michael Hudson brukar uttrycka sig sker den feodala markerövringen genom finansiella medel idag – samma mål och mening bara ett annat vapen än lansen och svärdet.

  4. Dagens rant, inget nytt för dig, men delar med mig ändå:

    Saker jag aldrig förstått

    Varför bankerna kan finansiera sin utlåning genom att skapa helt nya pengar samtidigt som staten måste ta in pengar genom att beskatta befolkningen? Varför skapar inte staten de pengar de behöver precis som bankerna istället för att ständigt höja skatter för att finansiera sin verksamhet?

    Om pengar inte har något värde i sig, hur kan de då vara en bristvara. Hur kan alla dessa skuldkriser skyllas på att det finns för lite pengar? Om stater behöver så kan de skapa mer pengar vid behov.

    Och varför pratar aldrig politiker om hur pengar skapas. Se t.ex senaste partiledardebatten, ingen av Sveriges största partiledare nämner att pengar skapas ur tomma intet. Kan inte någon av dessa experter förklara varför Sverige har en statsskuld överhuvudtaget när staten kan skapa pengar själv istället för att låna dem av banker.

    En annan sak som jag aldrig förstått är varför det alltid finns tillräckliga summor pengar för att rädda banker, men aldrig finns några pengar när befolkningen behöver dem, t.ex i en lågkonjunktur när bankerna inte skapar tillräckligt med pengar.

      • Precis! Fokus på det viktiga i livet. Lets dance är också bra!

        Tror jag hittat ett fall för dig, här är en jurist som verkar tro att kontanter ej används i betalningssystemet: http://juridikbloggen.wordpress.com/2013/04/09/det-kontantlosa-samhallet/#comment-10296

        maj 10, 2013 den 10:12 f m

        Jakob Heidbrink

        Det stämmer inte. Det överförs inga kontanter mellan banker, utan alla pengar är elektroniska konton hos riksbanken. De kontanta medlen i omlopp utgör ingen större bråkdel av de pengar som finns i den svenska ekonomin.

      • Jag skrev ett svar men det verkar inte kommit in. Får se om det kommer in senare. Skrev så här:
        @ Jakob Heidbrink

        Centralbankspengar innefattar både fysiska kontanter och storbankernas kontoinnehav hos Riksbanken. De har mao ord samma status och nomineras i svenska kronor. Det är således rätt att säga att storbankernas kontoinnehav på Riksbanken är digitala kontanter. Enbart storbankerna har monopol på dessa digitala kontanter då endast de har konton på Riksbanken.

        Det som finns på ett kundkonto är bankens skuld till kontoinnehavaren på Svenska kronor (som kunden kan kräva ut genom t.ex bankomaten). De är således skulder nominerade i svenska kronor precis såsom din elräkning är en skuld nominerad i svenska kronor. Kontoinnehav är mao INTE Svenska kronor i sig lika lite som din elräkning är Svenska kronor i sig själv.

        När en kontoöverföring sker från bank1 till bank2 kommer bank2 mao öka sin skuld till sin kontoinnehavare. För att acceptera att ta över skulden från bank1 kräver därför bank2 att bank1 överför lika mycket i kompensation i form av centralbankspengar genom kontosystemet som finns på Riksbanken (RIX). Bank2 accepterar således INTE bank1:s konton såsom om de vore Svenska kronor – bank2 ser bank1:s konton för vad de är – kontoskulder till kontoinnehavare nominerade i svenska kronor.

        Finns en rad följdfrågor här
        1) går det att hävda att bankernas skulder (dvs kundernas kontoinnehav) är Svenska kronor när bankerna internt inte ens själva ser dem som Svenska kronor?
        2) Om medel på bankkonton inte ens enligt bankerna själva är giltiga betalmedel eller Svenska kronor hur kan de då vara lagliga då endast svenska kronor får användas som betalmedel i Sverige?
        3) Varför har ett storbanksoligopol monopol på de digitala centralbankspengarna (digitala kontanterna)? Varför får inte alla ha tillgång till dessa centralbankspengar genom att alla tillåts ha ett konto på centralbanken där de kan förvara centralbankspengar?

        Den tredje frågan är ju ganska uppenbart besvarad. Om alla fick ha digitala konton på centralbanken skulle det bli en digital bankrusning från bankernas konton. Och då bankerna nästintill inga centralbankspengar har skulle de sänkas tämligen omgående.

        Så summa summarum:
        Systemet är uppbyggt för att bankerna inte ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna – varken i form att fysiska eller digitala centralbankspengar/kontanter (=svenska kronor). Hur mycket man än gör juridiska piruetter kring detta faktum kvarstår det dock att det är djupt omoraliskt att en grupp i samhället tilldelas privilegiet att aldrig behöva betala sina skulder.

      • Bra, hoppas att det kan hjälpa honom förstå. Han verkar tro att det finns många olika typer av svenska kronor. Sedlar och mynt är sedlar och mynt oavsett om de förvaras hos Riksbanken (i digital form innan de plockats ut) eller om de hålls i plånboken.

        Det bör därmed vara korrekt att säga att alla betalningar i RIX sker med sedlar och mynt, men av praktiska skäl är dessa i digital form, håller du med om det Lincoln?

      • Japp, att sedan bankerna klumpar ihop och clearar är ju lite överkurs för kontentan är den samma. Det spelar ju heller ingen roll om bankerna kompenserar varandra med värdepapper istället för med digitala kontanter från Riksbankskontona. Själva kärnan är den samma – en bank accepterar inte att ta över en annan banks skuld vid en kontoöverföring. Mao bankerna ser inte ens själva sina skulder till kontoinnehavare som svenska kronor.

        I den här BIS-rapporten framställer de det som om bankerna skapar en form av egen valuta som är växlingsbar mot centralbankspengar (svenska kronor t.ex):
        ”The most familiar issuers of money are central banks, which provide central bank money in the form of both banknotes and deposit liabilities, and commercial banks, which generally issue private money (commercial bank money) in the form of deposit liabilities.”

        ————————
        ”An important feature of this coexistence is that, in a given currency, central and commercial bank monies are convertible into each other at par. Conversion (=växling, min anmärkning) at par removes the very high transaction costs that could arise for users of a currency if there were multiple issuers whose monies were exchanged at different values. Conversion between commercial and central bank monies takes place in a tangible manner when a commercial bank depositor withdraws banknotes from an account.
        Conversion between different commercial bank monies takes place through payment systems when a customer of one bank makes a payment to a customer of another bank, using central bank money as the bridge in most cases. ”
        http://www.bis.org/publ/cpss55.pdf

        Så enligt BIS ska varje enskild banks skulder till kontoinnehavare ses som en egen valuta. Hur de nu kan få det till att en skuld nominerad i t.ex svenska kronor är en egen valuta (min elräkning är ju också en skuld nominerad i svenska kronor men inte fan kan den ses som en egen valuta).
        Oavsett vilket ser varken bankerna eller BIS kunders kontoinnehav såsom svenska kronor. Och då endast svenska kronor får användas som betalmedel så är inte bankernas konton giltiga betalmedel. Det är mao en form av förfalskning och ett bedrägeri.

  5. Tack för omnämnande!🙂

    Det är verkligen inte lätt att få in i vanligt folks huvuden, oavsett hur bildade de är, hur lurade de är som går med på att bli skuldslavar i hela sina liv utan att ens överhuvudtaget ifrågasätta sakernas tillstånd. Precis som de allra flesta är jag lånetorsk själv men för egen del fick jag mitt ”uppvaknande” 2008 och det hindrar mig inte från att beskriva hur sjukt nuvarande penningsystem är, trots att jag är fast i bankparasiternas klor. Målet är förstås att bli helt skuldfri.

    • Tack själ, Peter!
      Det sjuka är att det är sådana som du som håller upp systemet så att det finns penningsurrogat som vi andra kan hålla i. Jag har ganska gott om bankskulder på mitt konto och det är sådana som du som gör det möjligt för mig att sitta med dessa krav på banken (som banken aldrig har för avsikt att betala – de kan ju bara betala en bråkdel vid en bankrusning). Så jag skäms lite inför dig, Peter. Mina kontopåhitt hos banken existerar tack vare dig – utan skuldslavar skulle mitt konto vara tomt. Jag är tyvärr en del av slavdriveriet även om jag så inte önskar.

  6. Jag har lånat boken ”Vår Ekonomi” av Klas Eklund. Elvte upplagan och över 500 sidor. Hittills inte ett endaste ord om hur ”pengar” skapas trots att det är en lärobok. Boken är studentlitteratur och den som brukar rekommenderas till alla som vill förstå ekonomi och penningsystem. Men hittils har jag inte hittat något om hur vårt betalmedel skapas.

    http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2010/Host/eklund_klas-var_ekonomi-kartonnage/

    OM Klas Eklund…

    ”Klas Eklund (född 1952) är Senior Economist på SEB. Mellan 1994 och 2007 var han bankens chefekonom. Klas är också ledamot av EU-kommissionens Grupp för ekonomisk-politisk analys, under ledning av kommissionens ordförande.”

    • TILLÄGG – Sagt om elfte upplagan av ”Vår Ekonomi”

      ”För mig är det ett nöje att rekommendera Vår ekonomi … Vår ekonomi är en pedagogisk klassiker.”
      Finansminister Anders Borg

      ”Vår ekonomi är en utmärkt, välskriven och pedagogisk inkörsport till nationalekonomin.”
      Riksbankschef Stefan Ingves

      Tiotusentals studerande har lärt sig grunderna i samhällsekonomi med hjälp av Vår ekonomi. Högt ställda förväntningar och en händelserik omvärld motiverar nya upplagor.

      • Äger boken, var tvungen att läsa skiten för att få godkänt i en kurs. Visste inte om att Klas jobbade på SEB men fick väldigt dåliga vibbar av boken, känslan efter att ha läst den var att jag förstod mindre om pengar och ekonomin. Det kanske var bokens syfte?

  7. Jag läste grundkursen i nationalekonomi och det fanns inget där då heller.. Det är som Steve Keen brukar påpeka helt vansinne att inte ta med banker eller pengar i en ”vetenskap” som påstår sig syssla med ekonomi. Matten var också på den låga nivå som Steve Keen påpekar.

    Jag gick på en nationalekonom rätt hårt i Schlaugs inlägg. Det är ruggigt vad okunniga de är. De har lärt sig ett fikonspråk som de säkert tror innehåller något vettigt – sedan brer de på med nonsens.nationalekonomi är form med nästintill inget innehåll. Man kan ju förstöra karriären om man kritiserar och tar upp det väsentliga i ekonomi. Som Bernard Lietaer fick lära sig “don´t touch the money system” Gör man det så blir ens karriär raserad.

Kommentarer inaktiverade.