Tjäna pengar = vara tjänare åt parasiterna

Uppdatering eller reklam:

Nonensikvadrat har startat en ny blogg. Han skriver allt annat än nonsens, han skriver riktigt djävla bra och  är ärlig vilket är en extrem bristvara i dessa tider då psykopatiserad manipulering sköljer över oss från media, partier och samhälle. Dessutom är han inte lika enfaldig som jag är på den här bloggen🙂 . Jag lägger till Nonsensikvadrat på länklistan, rekomenderar andra att göra det samma. Han kommer säkert bli ett vattenhål och en oas  i öknen av förställd oärlighet som omger oss.

Slut på uppdateringen

———–

Jag skrev en kommentar hos Birger Schlaug. Schlaugs blogginlägg är mycket vettig (han är faktiskt den enda politikern som jag orkar läsa)och jag hoppas han kan få några miljöpartister att vakna.

Lönsamma ska vi vara. Vi ska tjäna pengar och springa i ekorrhjulet för om vi inte förmås jaga efter mer pengar så minskar efterfrågan på den fiktiva vara som finansbedragarna lurat i oss är det enda av värde på denna jord.

Smaka på orden! ”Tjäna pengar” – vi ska vara tjänare och de som får oss att tjäna har dessutom skapat den fiktiva enheten pengar så att den skuldsätter tjänarna. Det är ett skuldslavsystem som de bundit folket till och det är inget de döljer. Inloggningssystemet som bankerna använder heter Nexus vilket var namnet på skuldslavarna i Rom (googla gärna ordet nexum). Så när du loggar in på din bank så gör du det som en skuldslav (nexus).

Det värsta som kan hända dessa penningparasiter är att vi slutar konkurrera med varandra och skapar värden där vi hjälper varandra. Då skapas värden utanför detta skuldslavsystem som kallas penningsystem.

Sådana som Neoliberal Agenda vill få oss att tro att konkurrens är ända vägen framåt. De försöker ofta blanda in kvasidarwinistiskt svammel för att rättfärdiga det.

Men en människokropp består av mellan 60-90 biljarder celler som samarbetar. Om de alla försökte ha ihjäl varandra till varje pris skulle varken du, jag, Neoliberal eller någon flercellig varelse finnas.

Att ge folk en medborgarlön kan vara grunden på ett nytt system där samarbete är grunden och där vi slutat vara tjänare åt penningen. Jag tror det parti som vågar ta ifrån penningmakten från bankerna är ett parti som kommer få många röster (såsom Beppe Grillo i Italien). Man skulle ju kunna hoppas att miljöpartiet kunde komma till den insikten.

Här är en video som visar på en sådan väg till ett friare liv (tack Mimmi för tipset):

Slut på inlägget

——————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda -om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

35 thoughts on “Tjäna pengar = vara tjänare åt parasiterna

  1. Jo, man önskar ju att MP vore lite mindre angelägna att bidra till skuldslavsystemet – de har ju trots allt ändå haft medborgarlön på agendan, men de tycks ha förlorat all vitalitet.
    Hittade denna utredning av en MP-grupp år 2000 häromsistens:
    http://karin.jonex.info/static/mblutr.pdf
    Försäkringskassans behov av ökade anslag torde innebära att det blir alltmer befogat att befria ”de utmattade och gråtande” tjänstemännen från sina plågor:
    http://www.ostran.se/NYHETER/Kalmar/Situationen-ohaallbar-paa-Foersaekringskassan
    Upploppen i stockholmsförorterna talar ju också sitt tydliga språk: Det kommer aldrig att finnas jobb till den här gruppen medborgare, så varför inte tillåta folk att överleva någorlunda värdigt åtminstone? För att inte tala om alla Fas3-offer som skulle kunna få lite sinnesfrid och kanske komma på egna kreativa idéer om de slapp slava med meningslösa och mentalt och fysiskt förtryckande aktiviteter…

  2. Det lättast identifierade exempel på osaklighet ovan: ”Så när du loggar in på din bank så gör du det som en skuldslav”. Nej, de kallar systemet Nexus, inte kunden. Man blir inte det man använder. Ska man analysera detta vidare känns det mer riktigt att hävda att banken kallar en del av sig själv Nexus, alltså skuldslav.

    Enkelt logiskt felslut, men bara ett av många. När argumentationen tar religiös form genom att inte bemöda sig om att förklara samband utan hänvisa till dogmer och ta genvägar i argumentationen ska man ta ett steg tillbaka och granska det ideologiska bygget. Kanske vilar det på osäker mark.

    • Det är din tolkning att bankerna ser sig själva som skuldslavar och därför använder ordet skuldslav (nexus) i sin inloggningsprocess . Min tolkning är den motsatta. Med tanke på att bankerna inte har en tanke på att betala sina skulder till kontoinnehavarare torde det empiriska sambandet vara ganska lätt att påvisa för att motbevisa din tes. Se t.ex Cypern som senaste exemplet men även bankernas jobbande här i Sverige på ett kontantlöst samhälle.Det räcker som bevis på att bankerna inte har någon som helst avsikt att betala sina skulder till kontoinnehavre. Skuldslavarna har dock skyldighet att betala sina påhittade skulder till banken till dödsdagar.

      Att, såsom du, försöka få det till att bankerna ser sig själva som skuldslavar är mao så banalt korkat och enkelt att motbevisa med vanligt sunt förnuft att resten av ditt arroganta svammel faller lika platt på marken. För det är ju de facto det enda argumentet du anför för att ”motbevisa” det jag skriver. Jag tror inte ens du själv tror på vad du skriver men jag ska ge dig en ”eloge” för att du onekligen har talang för att låta som en pompös arrogant överlägsen skitstövel – men det räcker inte som argument eller logisk förklaring – det ger bara avsmak.

      Kom med argument som är lite mer logiskt uppbyggda än att hävda att bankerna ser sig själva som skuldslavar (Nexus). Det är ju ett så fånigt argument att det är skrattretande – du tar bara krokben på din egen trovärdighet – inte min.

  3. 1) Nej jag gör inte tolkningen att de ser sig själva som skuldslavar. Ledsen om det verkade så. Jag tror att det är ett namn, precis som gruppnamnet KISS inte har något med att urinera att göra.

    2) Jag har aldrig haft några problem med att få ut pengar från mina konton, dvs min erfarenhet är att banken står upp för de krediter man ger den. Med dagens system är det om man har mer än ca 1 miljon kronor i samma bank man riskerar att inte få ut sina pengar vid en kollaps. Har man det är man antingen dum eller för rik.

    3) I fallet med Cypern skyddades tillgångar under 1 miljon. Att införa skatten var inget som bankerna valde, utan den Cypriotiska statens lösning på ett problem med insolventa banker.

    Jag har inget problem med kritik av banker, men att skjuta med en populistisk hagelbössa tycker jag skadar möjligheten att påverka systemet snarare än hjälper det. Största problemet med banker tycker jag är att de tar för mycket betalt för att hantera pengar. Detta kan de göra för att det är så få som kan räkna med procent och bedöma effekten av ränta på ränta.Samt att det är så svårt att utkräva ansvar från dem när det går fel.

    • 1) Så namnet som bankerna använder ordet skuldslav är en ren tillfällighet? Jovisst, den som verkar sätta religiös naiv tilltro till bankerna är du!
      KISS är är också en akronym för ”Keep It Simple, Stupid!” – att påstås att bankerna använder ordet skuldslav av ren tillfällighet är mer än lovligt korkat – gör det enkelt för dig – ta ordets innebörd och tolka det för vad det är.

      2) Nä, du har inte haft det men du är inte alla (även om du drar den felaktiga slutsatsen att du faktiskt är det). Bankerna har sammanlagt skulder till kontoinnehavare på mer än 2800 miljarder kr men bara max 8 miljarder i fysiska kontanter (och då RIX är blockerat av storbankerna så kan inte bankerna betala sina skulder med digitala kontanter). Så att hävda att systemet är uppbyggt för bankerna ska betala sina skulder är som sagt ett osedvanligt korkat påstående. Att staten sedan har en insättningsgaranti (vilket är en stor lögn det med då det inte finns några insättningar på bankkonton) bevisar bara, återigen, att bankerna inte har någon som helst avsikt att betala sina skulder till kontoinnehavare – bankerna överlåter det åt staten. Att du med ovanstående får det till att bankerna ser sig själva som skuldslavar (nexus) är ju ett bevis på att logik kanske inte är vad du ska syssla med – du är bättre på att kludda fantasier.

      3) På Cypern ville bankerna först slippa betala sina skulder till alla kontoinnehavare. Sedan vände de till att bankerna skulle få slippa betala sina skulder till de som hade mer än 100 000 euro på sina konton (inte kronor – inte ens i Sverige är det kronor). Så hur fan du än vänder på det är det bankerna som kan slippa betala sina skulder till kontoinnehavare. Samtidigt ökar mängden skuldslavar som begår självmord i t.ex Grekland, Spanien etc där skuldslavar jagas med blåslampa för att de ska betala sina påhittade skulder till bankerna.

      Att påstå att bankerna ser sig själva som skuldslavar ovan är mer än lovligt korkat. Jag tror inte du är så naivreligiös att du tror på ditt eget svammel om tillfällighet heller. Jag är överhuvudtaget väldigt trött på ologiska naivreligiösa förklaringar då de är så urbota korkade – så snälla – sluta predika korkade saker och hoppas att folk är så korkade att de går på det!

      • Jag väljer att ignorera de utav dina kommentarer som inte har med mitt inlägg att göra så länge.

        1) Eftersom det blev så viktigt med Nexus tog jag den lilla mödan att kolla upp vad det betyder på latin: ”hopfogning”, ”förening”. Känns som ett mycket bra namnval på något som för samman två parter så att information och instruktioner kan utbytas. Att en av de hundratals betydelser som Nexus har i andra sammanhang råkar betyda skuldslav – ja, jag hävdar fortfarande att det är en slump.

        2) Det skulle förvåna mig om bankerna verkligen har 8 miljarder i fysiska kontanter. Det låter onödigt mycket för att sköta den allt mindre kontanthanteringen de har. När du skriver att bankerna har skulder på 2800 miljarder, har du också tagit reda på hur stora tillgodohavande banken har? Om dessa siffror matchar varandra är enda problemet eventuell likviditetsbrist . Dessa kan med lätthet hanteras av staten vid en kris så länge den behövda likviditeten är i SEK. När det gäller utländsk valuta är det svårare. 2008 fick Riksgälden tillgång till dollar från amerikanerna. Detta kan man inte räkna med och min tolkning är att det är bland annat därför Riksbanken nyligen ålagt Riksgälden att öka valutareserven med 100 miljarder. Kostnaden för detta är det tänkt att bankerna ska bära.

        3) Du har missuppfattat hur turerna i Cypern gick. Cyperns förslag till EU var att ta en lägre procentsats i skatt från alla konton i cypriotiska banker. EU svarade med att de inte bör röra den garanterade miljonen. Eftersom summorna som nu kunde beskattas var mindre blev procentsatsen högre för att få in samma belopp. Om jag inte minns fel var det tom så att det bara var i bankerna med problem som skatten togs ut. Cypernproblemen har för övrigt mycket gemensamt med Greklands olika konkurser i början av 1900-talet.

        Jag tycker bästa lösningen på problemet med kapitaltäckning är att tvinga bankerna att sätta av en del av räntebetalningarna för att bygga upp en buffert som ligger hos staten. Man kan se det som en försäkring som banken betalar för att bli räddad när det smäller. Detta hindrar att pengarna i goda tider försvinner iväg till aktieägarna, som normalt inte är beredda att ta sitt ansvar när det blir problem.

      • Jo du är bra på att ignorera – bra att vi kommer till en gemensam slutsats ändå.

        1) En naivreligös förklaring som bygger på förakt mot läsaren och att han/hon är så korkad att hon inte kan se sambandet mellan bankerna skuldslavsinsamlande och ordet skuldslav (nexus). Jag tror faktiskt de flesta inte går på din selektiva naivism.
        Från wiki:
        ”Under the nexum contract, a free man became a bond slave, or nexus, until he could pay off his debt to the creditor”

        För det är frågan om bankerna skapar skulder på svenska kronor på konton – inget annat- för det är vad bankerna gör när de hittar på kontokludd. Banken hittar på två skulder på svenska kronor samtidigt – en som kunden ska betala och enda sättet att slippa är att ta livet av sig – samtidigt skapar banken en lika stor skuld på andra sidan balansräkningen som banken har till kontoinnehavaren – den skulden kan banken slippa.

        Ovan är helt klart ett nexumkontrakt oavsett hur naivreligiös du än spelar.

        2) Bankerna har inte ens 8 miljarder kronor i kontanter och om de ska betala de 2 800 miljarder de har i skulder till kontoinnehavare så lär de få stänga luckan tämligen omgående – såsom de gjorde på Cypern när de hade en låååååång bank holliday.

        Bankernas tillgångar är inte pengar – bankernas tillgångar är framför allt de skuldslavar de inhäktat som jag beskrev i punkt 1 ovan. Skuldslavarna sätts som tillgång på ena sidan av bankernas balansräkning och kontoinnehavarnas fordringar sätts på bankernas skuldsida. Sedan är systemet uppbyggt så att bankerna aldrig behöver betala sina skulder till kontoinnehavarna men skuldslavarna (=bankernas tillgångar) är alltid tvungna att betala sina skulder till bankerna. Återigen har jag påvisat nexumkontraktet som jag hänvisade till i punkt 1

        Bankerna bär inga kostnader för kontopåhitt då de hittar på kontopåhitt efter behag.

        3) Så enligt dig är inte kontoinnehav bankernas skulder till kontoinnehavarna? Vilken tomte du är, vad är det för sagor du försöker sälja (för jag kan omöjligt tro att du är så korkad att du tror på dem själv)? Bankerna på Cypern betalade inte sina skulder till kontoinnehavarna – hur kan du ens ifrågasätta detta? Återigen – kundernas kontoinnehav är bankernas skulder på balansräkningen – om banken slipper betala dessa skulder är det fråga om en skuldavskrivning för banken. Bankerna fick en skuldavskrivning – ”insättnings”garantin är en garanti för bankerna att de får en skuldavskrivning!

        Varför inte införa en skuldslavsgaranti motsvarande bankernas ”insättnings”garanti? Varför inte göra en skuldslavsgaranti motsvarande den bankerna fick på Cypern? Dvs staten betalar skulden till alla som har mer än 100 000 euro i påhittade skulder till bankerna och inte kan betala. Jo, därför att staten ser till att Nexumkontraktet är enkelriktat – bankerna ska slippa betala sina skulder medan skuldslaven ska betala sina skulder och enda utvägen att slippa betala är självmord (vilket ökat dramatiskt i Spanien, Grekland etc – något du också bekvämt väljer att ignorera)

        Som sagt, sluta tro att människor är så naiva att man kan lura i dem vad som helst. Jag tror du, som predikare av en naivreligion, måste inse att det är mycket svårt att få nya tillbedjare på det sättet i dessa tider.

  4. Ping: Medborgarna revolterar… | Autentopia Blogg

  5. ”har mer än ca 1 miljon kronor i samma bank man riskerar att inte få ut sina pengar vid en kollaps”
    Men det är ju inte banken som garanterar det beloppet det är staten alltså skuldslavarna igen på sikt.
    Oavsett ifall man är inte dum och delar ut beloppen på olika banker. Men vem vet inte jag om det finns finstilt att man inte i vanlig ordning kan vara dubbelförsäkrad för det är väl en försäkring?

      • Man lägger inte pengar på konton! Bankonton är inte insättningar. Det enda som finns på ett bankonto är bankens skuld till kontoninnehavaren på pengar som banken gör allt för att slippa betala. Att staten betalar skulden åt banken om banken inte fixar det (den sk ”insättnings”garantin) är bara ett bevis på just detta – att bankerna har inte den minsta avsikt att betala sina skulder till kontoinnehavare.

      • Tja om man bara ska förvara pengarna vaför kan man inte bara göra det då. Det finns nog utrymme för konkurans om det handlar om att bara förvara pengarna. Inte skulle jag ha mina på en banka om jag kunde använda ett sätt utan att riskera dem i spel.
        Så elektroniska pengar borde kunna vara något utanför bankernas klor finns väl inget som ska binda pengar bara till banker vi använder dem ju alla.

      • Japp! Det skulle räcka med en enda bank som låter folk få ha sina pengar på ett riksbankskonto i form av digitala kontanter (centralbankspengar på centralbankskonto). Men om folk kunde hålla sina pengar som digitala kontanter på ett Riksbankskonto skulle det bli en digital bankrusning till dessa konton och storbankerna skulle tvingas betala sina skulder till kontokunderna.
        Återigen : hela systemet bygger på att hålla skuldslavar (nexus) i evig träldom medan storbankerna ska slippa betala sina skulder till kontoinnehavare.

        Ovan är givetvis något som signaturen ”Markus” ignorerar så maximalt han bara kan. Märk att han inte i en enda kommentar ens vill erkänna att kundernas kontoinnehav är bankernas skulder! Det krävs hårt blundande för att inte se det! Det enda stället där han tar upp att kontoinnehav är bankens skuld till kontoinnehavaren är när han skriver:
        ”När du skriver att bankerna har skulder på 2800 miljarder, har du också tagit reda på hur stora tillgodohavande banken har?”
        Han kan mao inte själv skriva rakt ut att bankernas skulder till kontoinnehavare ÄR just skulder till kontoinnehavare och inget annat. Just detta är signifikant för troll – de gör alla möjliga krumbukter för att slippa erkänna att kundernas kontoinnehav är bankens skulder till kontoinnehavaren på pengar och inget annat (jo, jag vet att jag tjatar men man måste tjata för att skriva ikapp utsuddningen av detta triviala fakta som sådana som ”Markus” står för).

        Cornu brukar göra likadant. Han brukar moralisera över att ”BoLåneTorskarna” måste betala sina ”lån” (att bankerna inget lånar ut är något Cornu, såväl som Markus ovan, också blundar frenetiskt för). Aldrig får man höra samma moralpredikan om att bankerna bör betala sina skulder till kontoinnehavare från dessa herrar. Istället bortser både Markus och Cornu helt från att se att bankerna har skulder på pengar till kontoinnehavare överhuvudtaget.

        Man kan ju fråga sig varför dessa herrar är så benägna om att se till att Nexumkontraktet är enkelriktat och att enbart skuldslavarna ska vara moraliskt förpliktade att betala sina påhittade skulder till banken. För jag tror faktiskt varken ”Markus” ovan eller Cornu är så korkade att de inte fattar bättre.

      • Det ni beskriver om att sätta in pengar hos riksbanken finns redan. Det kallas statsobligationer. Dessa garanteras av staten. Om staten däremot går i konkurs är man lika körd som om man satt in pengarna på en bank. Det är förstås frestande att påstå att det är skillnad om Riksbanken istället för Riksgälden gav dessa möjligheter. Tyvärr, finns det ingen Riksbank i världen som inte svarar inför en lagstiftning som en stat står bakom, så hur självständig vi än vant oss att tänka på Riksbanken som, så svarar den inför Sveriges Riksdag som kan bestämma vad den vill om dess förehavanden. Om det dessutom är nära ett val kan riksdagen besluta om förändringarna på mycket kort tid. Annars blir det svårare med tanke på att dessa lagar är grundlagar.

        I kontraktet mellan en bank och en enskild är villkoren liknande i båda riktningar. Om en person eller företag går i konkurs blir banken av med sin fordring, på liknande sätt som bankens åtagande försvinner när en bank går i konkurs eller på annat sätt ställer in betalningarna. Det förekommer också skuldnedskrivningar av en enskilds skulder i en bank. De är ovanliga, precis som bankkonkurser är ovanliga.

        Ditt citat ”Märk att han inte i en enda kommentar ens vill erkänna att kundernas kontoinnehav är bankernas skulder” skvallrar om en hel del osäkerhet. Bara för att man ser något som så självklart att det inte behöver kommenteras, som jag anser att bankernas skulder till enskilda är, betyder det inte att man inte håller med. Nu kanske vi kan lämna den delen av diskussionen.

      • Det märks verkligen att du inte har en aning om vad du skriver så varför denna överlägsna still som du fortsätter dras med?

        1) stadsobligationer är INTE pengar. Det är en skuld – en förpliktelse (jmf med ordet obligation på engelska) som staten skapar. Det är ett skuldpapper på att staten ska betala svenska kronor till innehavaren – en statsobligation är inte svenska kronor i sig själv lika lite som ett kontoinnehav i en bank är svenska kronor i sig (det är bankens skuld till kontoinnehavaren på svenska kronor som banken kan betala genom att kunden gör ett bankomatuttag t.ex)

        2) Däremot kan man ha svenska kronor på ett Riksgäldskonto, dvs du kan ha centralbankspengar på ett Riksgäldskonto. Men du kan inte betala något från ett Riksgäldskonto utan måste överföra dina centralbankspengar (svenska kronor) till en storbanks centralbankskonto varvid banken skriver att den har en skuld till dig på ditt konto. ALLA ”betalningar” måste således ske genom bankernas skuldkonton och kan inte ske genom att man betalar svenska kronor direkt till varandra (såvida vi inte använder fysiska kontanter). Då du helt klart inte har en aning om hur betalsystemet fungerar så förordar jag att du kollar in de två videofilmer som ingår i inlägget där jag förklarar hur bankernas sk betalningssystem fungerar (det skulle mer riktigt kallas bankskuldbollningssystem). Du kanske inte kan hjälpa att du inte vet hur systemet fungerar men då du är så djävla arrogant överlägsen så fortsätter jag banka skiten ur dig till dess du behagar dra ned lite på din ”överhöghet”.

        3) En liten kuggfråga till punkt 2). Varför tror du inte man kan betala något från Riksgäldens konton? Svaret hittar du i filmerna också om du inte kan svara

        4) Nä, det finns ingen statlig skuldslavsgaranti motsvarande den bankerna har i ”insättningsgarantin”. Bankerna hittar på kontopåhitt där de sätter sig själv och kunden i lika stor skuld. Om banken sedan skiter på sig och inte kan betala sina skulder till kontoinnehavare kommer mamma staten och räddar banken. För skuldslaven gäller skulden i tidernas evighet.

        5) Varför ska vi lämna att bankerna sitter i lika stor skuld till kontoinnehavarna som skuldslavarna sitter i skuld till bankerna? Jag förstår att du inte vill diskutera bankernas skuld men det finns ingen anledning till att enbart ha fokus på skuldslavens påhittade skuld till banken. Varför vill du att vi ska blunda för bankernas skuld men inte för skuldslavarnas likaledes påhittade skulder? Att diskutera bankkriser och finanskriser och blunda för bankernas skulder till kontoinnehavare är tämligen meningslöst. Men det är bra att du erkänner att det bankerna fick på Cypern var skuldavskrivningar (men du skriver det ju givetvis inte rakt av – du använder massa kringelkrokar istället – kan du rakt av skriva att bankerna på Cypern fick skuldavskrivningar?)

        Sedan är det totalt omöjligt att förstå ”betalningssystemet” om man inte har klart för sig att kunders konton är bankernas skuld till kontoinnehavare (återigen kolla in filmerna i inlägget- då kan du straffgarva åt mig för att jag låter som jag är tagen direkt från ”The muppet show” i filmerna🙂 )

        6) Ett företag kan gå i konkurs men om du är en enskild person sitter du i nexum till dödsdagar.

        Jag vet inte vart du ville komma med svamlet om Riksdagen, Riksgälden och Riksbanken. Riksdagen får enligt Maastricht artikel 104(1) inte använda Riksbanken för att finansiera statlig eller kommunal verksamhet – de är tvungna att ”låna” kontopåhitt från banksystemet. Riksdagen kan inte heller påverka Riksbanken genom sk fönsterstyrning (kolla upp ekonomiprofessor Richard Werner om du inte vet det är – boken ”Mammons furstar” ger en bra förståelse för fönsterallokering).
        Så vad du ville ha sagt med den geggamojan om Riksbanken, Riksgälden och Riksdagen är väldigt oklart.

        Som sagt, jag kan lägga ned stridsyxan om du lägger av med den ”von oben” attityd du fånar dig med. För det är ju helt klart att du inte har en aning om vad du skriver eller har begreppen klara för dig.

      • Hej igen!
        Jag är ledsen om du uppfattar mina argument som von-oben. Det har nog mest med att göra att du och jag ser väldigt olika på pengar. För mig är inte pengar någonting som har ett värde i sig själv. Inte i någon form, oavsett om det är värdet på en tillgång, tex en fastighet; eller banktillgodohavnaden, skuldbrev, tillgodohavanden hos Riksbanken eller kontanter. För mig har dessa liknande typ av värde och kan bara värderas utifrån vad du kan köpa för dem. Dvs om du kan använda något av ovanstående till att köpa ett hus så är värdet – ett hus. I specialfallet har jag inte särkilt stort förtroende för Riksbankstillgodohavnden (Riksbankens skuld till mig) eller kontanter. Många gånger tidigare i historien har dessa visat sig gå från att ha ett värde till att bli värdelösa. Hoppas mina argument blir mer begripliga efter detta.

        Förtydligar också här det du kallar geggamojan om Riksbanken och Riksgälden: Min poäng är att Riksbankens fristående och självständiga ställning regleras i regeringsformens 9 kap. 13§. Detta är en grundlag. Grundlagar kan ändras av två på varandra följande riksdagsmajoriteter. Precis så säkra är pengar på ett Riksbankskonto, varken mer eller mindre.

        1) Stadsobligationer är Riksgäldens skuld till mig. Insättning på Riksbanken är Riksbankens skuld till mig. Båda institutionerna svarar inför Sveriges riksdag, så på principiell nivå likställer jag dessa skulder/tillgodohavanden. Jag är också medveten om att i praktiken har dessa två olika regelverk, men det känns inte så intressant då jag uppfattar diskussionen som gällande över längre tid, och då ändras regelverk. Dock väljar jag att sätta Sveriges Riksdag som en konstant (vilket kanske kommer att visa sig vara fel).

        2) Tror att jag besvarat eventuella oklarheter här ovan.

        3) Jag har sett filmer där man försöker slå i folk att betalningssystemet inte fungerar så som folk tror. Dock är det ju faktiskt så att det fungerar som de flesta tror och den mesta matematik och logik förespråkar. Dvs när pengar betalas in eller ut från en bank upprättas motsvarande skuldpapper. Den som lånar eller banken som lånar in pengar förbinder sig att betala tillbaka pengarna. Inte speciellt mystikst.

        4) När du skriver att det inte finns någon garanti för bankerna att få tillbaka sina pengar när de lånar ut kan jag bara hålla med dig. Dvs bankerna tar en högre risk när de lånar ut pengarna till dig än du tar när du lånar ut dina pengar till banken – banken riskerar att inte få tillbaka pengarna, du är skyddad av en garanti upp till ca 1 miljon kronor.

        Dettar är väl närmast något som bankerna borde gnälla över, om någon. Däremot finns det skuldavskrivningar för privatpersoner och personlig konkurs (rättare sagt skuldsanering, mer om det nedan).

        5) Som svar på 5, förutom Cypern som jag tar upp nedan:
        Jag ville inte diskutera dina uppfattningar om mina uppfattningar. Det känns helt enkelt inte speciellt intressant eftersom dina uppfattnigar om mina uppfattningar på det här området inte stämmer, och jag lyckas inte få dig att uppfatta dem rätt.

        Cypern:
        När det gäller Cypern har jag inte tidigare tänkt på att det kan ha rört sig om en skuldavskrivning till bankernas förmån. Det formulerades som att Cyperns stat införde en skatt på banktillgodohanden i landet. Så tror jag också att det var, och då är det så att den skuld som banken tidigare hade till en person eller ett företag, har den nu till Cypriotiska staten. Om så är fallet är det inte en skuldavskrining eftersom bankens skuld finns kvar, fast till en annan part, staten. Dock kompliceras ju det hela inser jag av att det är just Cypriotiska staten som är ägare av de berörda bankerna.

        För mig är det inte någon nyhet att det förekommer och har förekommit skuldavskrivningar av bankers förpliktelser, så i princip ändrar det inget för mig i den här diskussionen, men det är en mycket intressant parallelldiskussion.

        6) En person kan gå i konkurs dock inser jag att jag missuppfattat vad som händer med skulderna, dvs de är kvar. Det jag trodde hände automatiskt vid personlig konkurs var skuldsanering. Hädanefter ska jag använda detta begrepp, som är det som motsvarar det jag menar. Principen är dock densamma, privatpersoners åtaganden mot banken (skulder) försvinner. Kolla gärna upp här: http://www.konsumentverket.se/Vara-omraden/Privatekonomi/Skulder/Bli-av-med-skulder/

      • Jovisst, du har absolut ingen aning om vad pengar är vilket även är ekonomernas akilleshäl – därför svamlar de skit in i absurdum som du gör. I Sverige är svenska kronor allmängiltiga betalmedel dvs pengar. Sedan blir du förvirrad (eller ska jag vara ärlig tror jag din avsikt är att förvirra) då du anser att olika former av byteshandel med skuldinstrument är pengar. Inget av det du raddade upp är allmängiltiga betalmedel, dvs svenska kronor. Det är upp mellan parterna om de vill acceptera det som erbjuds som ersättning om svenska kronor inte används – du blandar mao ihop byteshandel med handel med pengar (statsobligationer t.ex – som INTE är ett lagligt allmänt accepterat betalmedel – gå till Konsum och betala med statsobligationen och berätta vad kassörskan i kassan säger).

        1) Statsobligationer är som jag redan beskrivit övertydligt ovan INTE pengar – så sluta detta svammel.

        2) Nä, du har inte klarat upp något av ditt missförstånd då du blandar ihop Riksgäldskonton – som är svenska kronor – med statsobligationer – som INTE är svenska kronor. Att du försöker täcka över din okunskap med högtravande svammel ändrar inte det faktum att du inte förstår (?) skillnaden.

        3) Banken lånar de facto inte ut någonting – bevisa att banken ”lånar” ut något när den kluddar påhitt på konton (kolla upp vad ekonomiprofessor Richard Werner skriver om detta om du nu vill luta dig mot auktoritetstro – för det är den enda formen av argumentering du kommer med – sakligt säger du ingenting- man ska tro att du säger något vettigt bara för att du är högtravande utav helvete – Werner är bl.a myntare av ordet QE så du borde ha lite svårt att trumfa över honom i auktoritetstro för att få läsaren att tro att du vet vad du skriver). Banken hittar på två skulder som sätts på bankens balansräkning på svenska kronor som banken ALDRIG har lånat ut. Skulden banken får till kunden kluddas på kundens konto och blir bankens skuld till kunden – på andra sidan kluddas den påhittade skulden som kunden har till banken (skuldpappret som kunden skrev på). Så banken både ”lånar” ut och ”lånar” tillbaka samma ickeexisternade svenska kronor som bnken ALDRIG lånat ut (enligt BIS ska t.o.m bankernas kundkonton ses som separata undervalutor till svenska kronor – vilket är bladder det med men det visar på att banken aldrig lånat ut några svenska kronor). Allt detta framgår av filmen.

        Så nä, betalsystemet fungerar inte som du tror eller som folk i allmänhet tror. Folk i allmänhet tror att banker är en förmedlare mellan insättare och de som behöver låna samt att betalningar sker med svenska kronor mellan kontoinnehavarna. men som jag påvisat ovan stämer inget av dessa antaganden. Banker hittar på kontopåhitt och behöver inga insättningar för detta – en kontoinnehavare betalar inte en annan kontoinnehavare med svenska kronor då det inte finns några svenska kronor på kontona (se ovan)

        Du tror på den så kallade multiplikatormodellen som är bevisat felaktig (bl.a empiriskt av de två ”nobel”pristagarna Kydland och Prescot). Du är helt enkelt okunnig (eller vill sprida desinformation – jag vacklar lite där).

        4) Det är inte vad jag skriver – jag skriver att bankerna har en insättningsgaranti för kontopåhittet som de kluddar dit på kundens konto medan kunden inte har motsvarande skuldslavgaranti. Varför läser du medvetet fel?

        5) Massa krumelurer utan att skriva någonting är du duktigt på. Kunders kontoinnehav är bankernas skulder på balansräkningen. När kunderna fick mindre av innehav av sin banks skulder på kontot så innebär det en skuldsavskrivning för banken då banken får mindre med skulder till kontoinnehavarna. Ditt svammel ändrar inte detta faktum. Kom med logiska argument där du sakligt påvisar annat.

        6) Bra då har du förstått att privatpersoner inte kan få de skuldavskrivningar som bankerna fick på Cypern.

      • Lägger till en sista sak i kväll. Wikipedia har en mycket bra artikel på Svenska som beskriver Fractional Reserve Banking, dvs det banksystem vi har i Sverige idag. Läs på http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking så framstår nog inte dagens banksystem som så mystiskt. Det jag dock tycker hade varit bra var om regeln med obligatoriska insättningar hos Riksbanken, så som det fungerade innan 1994, hade återinförts för att öka stabiliteten i systemet.

      • Vilket är fullkomligt svammel då den gör gällande att bankerna lånar ut insättningar som kommer tillbaka till banken som lånar ut dem igen i en fallande geometrisk serie. Det är fulständigt bladder då bankerna aldrig lånar ut insättningar. De flesta ekonomer tror dock på detta bladder om ”pengamultiplikator” så det är inte så konstigt att du inget förstår och försöker ersätta okunskapen med svammel. Det är tragiskt att universiteten lär ut denna dynga och resultatet blir också en drös gravt förvirrade och förvirrande ekonomer som inte har en aning om någonting men tror sig veta allt.

        IMF Michael Kumhof berättar hur det går till i verkligheten. Han beskriver samma sak som jag gör i filmen i inlägget fast han använder en balansräkning för att förklara det Han borde dock även dragit slutsatsen att bankerna inget lånat ut då han helt riktigt visar att bankerna hittar på kontopåhittet från luften. Som ekonomiprofessor Richard Werner brukar säga -”Det finns inga banklån då bankerna inget lånar ut” (parafraserat)

      • Exemplet i filmen var intressant och tydligt, men det är inkomplett. Det är orimligt att någon tar ett lån i banken för det höga nöjet att se pengarna på ett konto. Jo, sen visar han ju att pengarna förs över till en annan person. Där har vi alltså ett kort specialfall där banken förmedlar en förbindelse mellan den som får pengarna och den som har lånet. Dvs säljaren finansierar indirekt köpet.

        Dock, och det är detta som han struntar i att förklara: När personen som får betalt för varan tar ut sina pengar, då måste banken hitta en annan finansiär för att hålla balansräkningen i balans. Det är detta mer vanliga förhållande som de flesta tänker på när det tänker på bankverksamhet, och som mycket riktigt också existerar.

      • Japp det är tydligt och det är lika tydligt att du försöker bladdra bort det med att vara otydlig. Det här är inget djävla svammelmästerskap! Du och wiki hade FEL! Sluta detta djävla lekande besserwisser när du bevisligen inte har en aning om vad du skriver (eller så är du medvetet bara ute efter att desinformera – artikeln i wikipedia, som du tror på (?), ÄR ren desinformation)

        Bankerna lånar aldrig ut insättningar. Gällande kontoöverföringar visar jag tydligt att bankerna använder RIX för att kompensera varandra när de tar över varandras skulder till kontoinnehavre (Kumhof är också inne på det när han säger att kontopåhitten, dvs bankskulderna, stannar inom banksystemet). RIX är ett internt sätt för banksystemet att se till att storbankerna som kartell aldrig behöver betala sina skulder till kontoinnehavare. Genom att storbankerna har ett monopol på digitala svenska kronor (bara storbankerna har konton på Riksbanken och kan komma åt dem) kan bankerna se till att de aldrig behöver betala sina skulder till kontoinnehavare – detta blir i synnerhet sant om de lyckas få igenom det kontantlösa samhället då bankerna bara kan betala sina skulder genom att folk gör bankomatuttag (det kontantlösa samhället är mao en total skuldavskrivning för bankerna). Det är därför som man inte kan betala med digitala svenska kronor om man har konto på Riksgälden (jag har redan förklarat detta ovan så leta upp och läs om eller kolla om filmen).

        Det är direkt fånigt att du fortsätter försöka få tolkningsföreträde fastän du gång på gång blir ertappad med att ha byxorna nere. Du gör bara ett fån av dig själv som fortsätter svamla skit och försöker få trovärdighet med svammel som ”men det är inkomplett”. Den som bevisligen inte har en komplett förståelse är du – fast jag kan ha fel där – jag lutar nog mer åt att du mest är ute efter att skapa missförståelse och minst av allt är ute efter att klargöra.

      • Du är bra på att rada upp självklarheter som om de vore ifrågasatta och sedan ta detta som intäkt för att hävda att vi alla är lurade av bankerna. Systemet har sina egenheter och negativa effekter, precis som det har många positiva effekter. De problem som uppstår i systemet kan lätt förklaras utan att hitta på att systemet fungerar på ett sätt som det inte gör.

        Dessutom sätter du ett allt för hög tilltro till pengar i dess påstådda ursprungliga form. Det går inte att se på en peng om den skapats av Riksbanken eller genom inlåning och utlåning på en privat bank. Däremot går det se hur stor andel av den totala penningmängden som skapats på olika sätt. Jag antar att du är medveten om att banker precis som att de kan skapa pengar också kan förstöra dem på samma sätt fast omvänt.

        Att skandalisera att banker skapar pengar, något som de alltid gjort så länge fractional banking funnits, känns mest som sensationssökeri. Fractional banking har funnits längre än det funnits riksbanker. Som du kanske förstår har jag nu gett upp att förklara för dig personligen, men det är inte omöjligt att någon av dina läsare slipper att bli lurad.

      • Tydligen är du helt ointaglig för dessa ”självklarheter”. För du fortsätter hävda lögner. Du skriver:
        ”Det går inte att se på en peng om den skapats av Riksbanken eller genom inlåning och utlåning på en privat bank. ”

        Det vill säga du fortsätter hävda att bankerna ”lånar ut” insättningar i enlighet med wikipedia som jag redan x gånger motbevisat med ”självklara” argument och hänvisningar. Varför fortsätter du ljuga om du nu förstått dessa ”självklarheter”? För nu är det ren fråga om att du ljuger.

        Du ljuger t.o.m när du säger att det inte går att skilja svenska kronor skapade av Riksbanken från bankernas skulder på svenska kronor till kontokunder (för att fortsätta tjata ”självklarheter” som du ändå inte låtsas förstå). På Cypern blev de varse skillnaden när de ville att bankerna skulle betala sina skulder (du kanske missade ”självklarheten” i bankomatköerna, den bank holliday som togs ut, etc ?) Vilket liten gatekeeper du är – du gör dessutom ett riktigt dåligt jobb med alla dina undanglidningar och missande av ”självklarheter”.

        Fractional reserve banking har inte alltid funnits och bankerna lånar inte ut insättningar i en fallande geometrisk serie (som sagt, när ska du sluta låtsas att du inte förstått den ”självklarheten”)

  6. Markus, jag vet inte riktigt hur länge du följt denna blogg, eller hur mycket av innehållet du bemödat dig med att försöka ta till dig, men jag gissar att svaren är inte länge och inte mycket. Annars hade du själv kunnat se alla dina argument bemötas tidigare, och eftersom du trots allt inte verkar helt dum så hade du då besparat dig mödan eller skurit ner på attityden.

    ”När argumentationen tar religiös form genom att inte bemöda sig om att förklara samband utan hänvisa till dogmer och ta genvägar i argumentationen ska man ta ett steg tillbaka och granska det ideologiska bygget. Kanske vilar det på osäker mark.”

    Glöm inte att stänga dörren efter dig Markus, som kaptenen (?) 0:50 gör.

  7. När jag läser Markus-iblandekonomi’s kommentarer blir jag en smula förskräckt.

    Copypastar ett stycke från Carl Norberg som sammanfattar penningsystemet klockrent:

    ”…följdriktigt så ökar vår skuld automatiskt ju mer vi försöker tillfredsställa dess räntekrav. Så vi kämpar förgäves hur vi än gör. Systemet måste rent matematiskt sluta i ett sammanbrott då den finansiella skuldbördan växer mot oändligheten. Under tiden ökar kostnaden prestationspressen på människorna, på naturens och våra sociala system. Samhällen är tvungna att spara på jakt efter möjligheter att klara av en allt tyngre skuldbörda. Se på åtstramningspaketen i många länder och den ökande sociala instabiliteten. Samtidigt förväntas alla konsumera så att det blir tillväxt och vi kan betala tillbaka en omöjlig skuld. Detta är en ekvation som inte går ihop, detta är en ekvation som gör ovillkorligt att det bara går åt helvete.”

  8. Bjuder på en ny tankenöt
    Varför lånar människor pengar från banker?

    I bostadssektorn lånar vi pengar för att bjuda över andra köpare på marknaden. Det är en slags ”kamp” mellan människor som vill få tillgång till en bit mark här på jorden. Vi ”slåss” om naturresursen genom att visa vår ”ekonomiska styrka” i en auktion. Resultatet av denna maktkamp blir ironiskt nog att en tredje part tjänar pengar. Den som lånar ut pengarna till de stridande individerna tjänar mer ju mer som lånas. Så egentligen tävlar människor om vem som kan betala mest ränta till tredje part. Den som kan detta vinner maktkampen och får äganderätten över naturresursen. Ett abstrakt sätt att slåss om naturresurser.

    En ”lite” fredligare maktkamp skulle vara att människor tävlade om vem som kunde betala mest jordränta/skatt till samhället för att få tillgång till naturresursen. Då skulle det som tidigare var ränta till banker istället vara jordränta till samhällets välfärd. För varje krona som betalades som jordränta till samhället så skulle räntan till privata banker samtidigt sjunka en krona. Samhället skulle vara den tredje part som tjänade mest på att individer i samhället ”slogs” om naturresurser.

    Detta skulle kunna uppnås genom att det bara var ”samhällets bank” som fick låna ut pengar till de små slagfälten (markförsäljningarna) eller genom att samhället samlade in en viss mängd jordränta oavsett var de stridande parterna lånade sina pengar. Dvs, att samhället inte lämnade så mycket kvar till privata banker. Det skulle inte finnas så mycket mer ränta att samla upp från de olika slagfälten/auktionerna om det sögs upp av samhället.

    Att ta makten över vinsterna som uppstår i konflikter är en ganska intressant metod för att dämpa konflikterna. Då försvinner orsaken till konflikten. Då försvinner möjligheten för de stridande parterna att tjäna på sitt krigande. Då behövs knappt bankerna, få skulle behöva låna pengar. Bankproblemet försvinner nästan helt.

    • Mycket som är mycket vettigt i dina tankar men jag har några tillägg som gör det än mer skruvat.

      Bankerna lånar inte ut svenska kronor. Banker lånar ut sina skulder på svenska kronor som de trissar upp priserna på bl.a bostäder med . För det som banken kluddar på en kunds konto och påstår sig ”låna ut” är bankens skuld till kunden (kunden påstås ju kunna kräva att banken betalar sin skuld genom t.ex bankomatuttag). Att bankerna manipulerar och trissar upp priserna på boende genom att som tredje part ”erbjuda” köpare att låna bankens skulder är givetvis ett bedrägeri av megaformat precis som du också är inne på. Jag har skrivit många gånger men tar det igen:

      Vid en husförsäljning har inte köparna pengarna utan ”lånar” av banken som inte heller har pengarna men kan skapa kontopåhitt från luften som de ”lånar ut”
      Så här har vi tre deltagare på denna ”marknad”
      1) en säljare (tillgångssidan)
      2) potentiella köpare (efterfrågesidan)
      och
      3)mellanhanden banken som vill sälja så mycket som möjligt av sin ”produkt” – dvs skulder skapade från ingenting
      Det är ingen marknad, det är skuldslavsauktion där ”husägaren” får hyra huset av mellanhanden, parasiten=banken

      Och bankerna marknadsför bostadsinflationen, som är en följd av denna upptrissning, såsom ”värdeökningar” (samma skit med IT-bubblor, aktier, guld, etc). På så sätt får de människor att tro att alla kan bli rika bara de skuldsätter sig maximalt och går in i pyramidspelet och spekulerar. Sist ut blir svarte Petter.

      Att folk tvingas hyra bankerna skulder och få ”privilegiet” att bli skuldslavar i ”sitt eget” boende är givetvis så skruvat det kan bli. Men om du frågar ”Markus” ovan så är ovan beskrivning det mest naturliga i världen.

      • Javisst, banken skapar ett löfte att skaffa fram riktiga pengar den dagen kunden önskar det, tills dess är kontosaldot bara ett löfte. Om bankkunden låter löftet ligga kvar på sitt konto eller om kunden betalar någon annan inom samma bank så behöver banken aldrig leta upp riktiga pengar för att genomföra transaktionen, banken flyttar bara löftet till nästa konto inom banken. I denna ”än mer absurda situation” tar banken alltså ränta på ett löfte den skapat (men ännu inte uppfyllt). Ofta hinner banken få in första amorteringen innan någon hinner lösa ut löftet till riktiga pengar, i många fall lämnar löftet aldrig banken. Det är trots allt få som vill ha riktiga pengar i madrassen. Bankerna går runt på att de får in räntor som täcker upp de få löften som kunderna faktiskt väljer att växla till riktiga pengar eller skicka till annan bank. Och i dagens stora banker så är sannolikheten att löftet ska överföras till en annan bank så liten att banken nästan aldrig behöver skaffa fram riktiga pengar, speciellt inte eftersom flödena mellan banker tar ut varandra. Ju större banken är desto mindre är sannolikheten att löftet behöver omvandlas till riktiga pengar för att överföras till andra banker. Så stora banker har alltså stordriftsfördelar. De kan alltså skapa väldigt mycket mer löften än de egentligen kan fixa fram pengar eftersom löftena inte lämnar banken lika lätt som i små banker. Små banker har inte denna fördel.

        Frågan är var man kritiserar mest konstruktivt. Jag kritiserar både de underliggande orsakerna som leder till att krediterna måste uppstå från första början, och steget efter då privata banker utnyttjar (kapitaliserar på) den förhöjda efterfrågan av krediter. Det handlar om att räntan går in i privata händer istället för att bli antingen seigniorage eller jordränta som kommer folket till godo. Banken mjölkar marknaden utan att producera något värde för samhället.

      • En skuld är en skuld är en skuld och det är allt som bankerna har på sin konton – skulder till kontoinnehavarna.Ett löfte om att man ska betela en skuld fast man gör allt för bryta löftet gör ju inte trovärdigheten hos bankerna större (det roliga att bankerna själva använder trovärdighetsbegrepp som ”kreditvärdig” och annat svammel mot kunder🙂. Det finns nog inget annat ämne än penningskapandet där begreppsföringen medvetet enbart är skapad för att maximera förvirringen)

        Resten av vad du skrev kan väl sammanfattas i filmen om hur storbankerna sedan bollar sina skulder internt för att slippa betala dem till kunderna.

        Småbankerna är annex till storbankerna och har inga konton på Riksbanken. Småbanker kan därför inte springa ifrån sina skulder såsom de storbanker som tillsammans har monopol på den digitala kontanterna på RIX kan. Småbanker är mao inga riktiga banker (man brukar kalla dem tier2 banker)

        Tycker ditt förslag är bra. Tycker kanske Gesells förslag med ruttnande valuta är än bättre. Att skapa pengar som skuld för alltid risken med sig att man har en dörrspringa för bankerna att klämma sig in igen. Jag gillar t.ex Douglas Social Credits också (den har dessutom en medborgarlön inbakad som gör den väldigt intressant) men just att skapa pengar som skuld är något jag ställer mig tveksam till där med. Tror man måste stänga den luckan. Michael Kumhof säger samma sak -lämnar man springan öppen för systemet att skapa krediter (kontopåhitt) bänder bankerna alltid upp den springan och flödar över systemet med påhittad skuld.

        Så, du har intressanta tankar som är bra på många sätt men med en liten farlig springa som jag ser det.

        Men det finns massor av alternativ och dessutom behövs det skapas lokala valutor som kan värna lokala värden.

  9. Lincoln och övriga läsare av bloggen; har ni läst vad MasterCard har på gång i Nigeria?

    ”The Cashless Society Arrives in Africa. The “Multipurpose” Biometric National Identity Smart Card

    MasterCard’s press release ‘MasterCard to Power Nigerian Identity Card Program’ stated:

    As part of the program, in its first phase, Nigerians 16 years and older, and all residents in the country for more than two years, will get the new multipurpose identity card which has 13 applications including MasterCard’s prepaid payment technology that will provide cardholders with the safety, convenience and reliability of electronic payments. This will have a significant and positive impact on the lives of these Nigerians who have not previously had access to financial services. ”

    http://www.globalresearch.ca/the-cashless-society-arrives-in-africa-the-multipurpose-biometric-national-identity-smart-card/5335292

  10. Det gick inte att fortsätta svara i tråden.
    Lokala valutor är också kontopåhitt. Du kan ju inte vara mot att banker skapar egen valuta samtidigt som du vill se lokala valutor. Eller vem är det du vill ge möjlighet att skapa egen valuta? Det är ju trots allt samma handling. De är båda löften från penningskaparen om att kunna växla till sig en vara eller tjänst i framtiden. Om det är en bank som lovar att du kan växla till dig riktiga pengar, eller om det är community X som lovar att du kan växla till dig grönsaker, är i min värld samma sak.

    Jordränta, seigniorage och demurrage är samma sak. Det är olika sorters economic rent, en inkomst från ett monopol.

    • Alla pengar är påhitt och sociala konstruktioner och jag har inget emot att lokala valutor skapas i en demokratisk kontext. Att banker skapar skuldsurrogat till pengar utanför det allmänna accepterade sociala kontraktet, såsom sker nu, går inte att jämställa. Om bankerna dessutom skapar skuldslurrogat genom att hitta på kontopåhitt på pengar de inte har som de påstår sig ”låna ut” är det ett än större frångående från ett demokratiskt transparent socialt kontrakt accepterat av alla. Jag har mao inget emot kontopåhitt (om staten t.ex skapar dem i form av en medborgarlön) men jag tror inte det är bra att fixera den vid att något måste skuldsättas.

      Nä, en 1000 lapp från Riksbanken är inte ett löfte från någon att göra något. Om den ligger i din plånbok är den i sig inte en skuld till någon (vem i så fall – går du till Riksbanken får du bara en ny 1000-lapp i utbyte om du är snäll). Så pengar behöver inte vara bundet vid att någon måste vara skuldsatt. Om man använder pengarna för att betala en skuld är en annan sak. Du kan betala mig med din bil om jag lagar huset åt dig men att hävda att bilen är en skuld i sig är inte sant – likadant är inte 1000-lappen i din plånbok en skuld – det är din tillgång, precis som din bil. Så, nä, jag köper inte det där med att pengar måste vara förbundna med att någon sitter i skuld. Men du får gärna påvisa annat – jag har en 500-lapp i min plånbok – vem är skyldig något om jag inget köper?

      Det du har på bankontot är däremot bankens skuld till dig (som banken aldrig avsett att betala). Samtidigt som banken hittat på den skulden hittar den på en till skuld som den sätter ”låntagaren” i (banken och kunden ”lånar” mao samma ickeexisterande kronor av varandra samtidigt och sätter sig i ömsesidig skuld på något som banken aldrig lånat ut). Kontopåhitten som banken hittar på bygger helt på att någon skuldsätts.

      Jag har lite svårt att se hur du kan jämställa kontanter (pengar från riksbanken) med bankernas skuldbindande penningsurrogat.

Kommentarer inaktiverade.