Är bankernas skulder pengar?

Jag tänkte i detta inlägg dels ifrågasätta om bankernas skulder är pengar . Dels tänkte jag försöka ge en bild på hur bankerna kvittar sina skulder vid skuldbollningen mellan bankerna.  Som vanligt påminner jag om att  kundernas kontoinnehav är bankens skuld som banken kan betala genom att kunden t.ex gör ett bankomatuttag. Det kan kanske vara bra att kolla in videon längre ned om det jag skriver ter sig som Grekiska.

Så är bankernas skulder (=kunders kontoinnehav) pengar? Nja, jag har svårt att helt svälja det påståendet. För vad är pengars funktion? Jo, att kvitta en skuld så att skulden inte längre existerar. När bankerna bollar sina skulder internt så kvittas skulder mellan kontokunder men skulderna som bankerna har till kontokunder försvinner aldrig – de bollas runt inom storbankskartelllen så att bankerna aldrig ska behöva betala dem. Mao bankerna själva kan slippa betala sina skulder genom att systemet är byggt som det är byggt. Och som sagt; pengar är ett betalsystem och om ett s.k betalningsmedlet är format så att en grupp konsekvent kan skita i betala sina skulder kan det knappast kallas pengar.

När en bank övertar en annan banks skuld vid en kontoöverföring så måste den bank som övertar kontoskulden kompenseras med svenska kronor från centralbankskontona (återigen; kolla in videorna nedan om detta ter sig kryptiskt). Men efter en dag har ungefär lika många kontoöverföringar (dvs överföringar av bankernas skulder till kontokunder) gått från t.ex  SEB till Swedbank som från Swedbank till SEB. Bankerna väntar därför oftast med att kvitta sina skulder (cleara) tills dagen är slut och då är det i regel bara relativt små summor som behöver flyttas från en banks Riksbankskonto till en annan. Flödena brukar oftast ta ut varandra.

Bilden nedan föreställer en dag då bara tre kontotransaktioner skett mellan SEB och Swedbank (det är ju egentligen 10 000 tals men principen är den samma). Flödena mellan bankerna tar efter en dag ut varandra så att varken SEB eller Swedbank behöver kompensera den andra banken.

claer

Ovan sker mellan alla storbanker så att efter en dag är det relativt små summor av svenska kronor som bankerna behöver kompensera varandra med.

Så är då bankernas skulder pengar om man ser till ovan? För vanligt folk är ju inte en skuld pengar. Din elräkning är t.ex inte pengar. Konsumkassörskan skulle skratta åt dig om du försökte betala med din el-räkning. Du måste betala din elräkning med pengar – din elräkning kan aldrig vara pengar som har allmän giltighet. Det samma gäller bankens skulder – bankens skulder kan aldrig vara riktiga pengar.

Så, summa summarum:

Vi har egentligen nästan inga pengar kvar i systemet. Det vi har är ett system där storbankerna kan bolla runt sina skulder internt inom kartellen och aldrig behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna (detta i synnerhet om de inför det kontantlösa samhället). Om bankerna tvingas betala pengarna till sina kontoinnehavare – dvs om bankerna betalar sina skulder – rasar hela bedrägeriet.

Slut på inlägget

——————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda -om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

13 thoughts on “Är bankernas skulder pengar?

  1. Cornucopia skriver idag nedlåtande.
    ”Riksbanken har tröttnat på Anders Borg och andra normalbegåvningars fjantande”
    Cornucopia skriver sedan:
    ”Man ska komma ihåg Riksbankens tidigare uttalande om att ingen ska ha över 200% i skuldkvot.”

    Men bankernas skulder blundar Cornucopia för som vanligt!
    Jag menar bankerna har runt 2 800 miljarder kronor i skuld till kontoinnehavarna. Hur fan ska bankerna kunna betala det?

    Men visst, ja, för överbegåvningen Cornucopia är bankernas skulder mer pengar än de pengar bankerna är skyldiga – antagligen är jag för underbegåvad för att fatta hur i helvete Cornucopia får ihop den logiken -allvätande (inte felstavat) Cornucopia vet och kan allt.

    Allvätande Corny har fått urinvägsinflammation i hjärnan av allt arrogant revirinpissande. Att pissa när han tänker är allt han mäktar med.

    • Jag kan inte låta bli att reta mig på puckot Corny. Han brukar titt som titt skriva att boskuldslavarna måste betala sina påhittade skulder till banken, såsom här:

      ” Nu ska spyorna sopas upp och räkningen betalas. Kom inte och säg att ni inte blev varnade. Skulder ska alltid betalas.”

      http://cornucopia.cornubot.se/2012/12/bolanefesten-ar-over.html

      Men han moraliserar aldrig över att bankerna sitter med runt 2 800 miljarder i skuld till kontoinnehavarna (det mesta skapat genom att bankerna skuldsatt boskuldslavar med samma icke utlånade svenska kronor).

      Han skriver aldrig till bankerna att:
      ” Nu ska spyorna sopas upp och räkningen betalas. Kom inte och säg att ni inte blev varnade. Skulder ska alltid betalas.”

      Detta fastän bankerna är satta i lika stor skuld till kontoinnehavarna som skuldslavarna är satta i påhittad skuld till banken. Att kräva att bankerna ska betala sina skulder är något Corny aldrig skulle få för sig att göra.

      Corny är som moraldiod – strömmen går bara åt ena hållet. Vilken djävla hycklare han är!

      • Moraldiod, det passade faktiskt ganska bra. Han är nån sorts likriktarbrygga så att ett jämt flöde av skit mot skuldslavarna kommer ut, ingenting annat.

        Seeda gärna den där boken när du har möjlighet, det är snustorrt på seeders för mig🙂

  2. Underskott på kontot
    Var vänlig betala in beloppet inom en vecka. Om underskottet är mer än 101 kr dras övertrasseringsavgift och övertrasseringsränta från kontot. Kontakta gärna oss om du har några frågor.

    Saldo: -33,89 SEK
    Att disponera: -33,89 SEK

    Hehe jag undrar hur mycket ränta jag får betala för denna blunder ,jag glömde att de ska ha 36 kr för besväret att få min inkomst varje månad på detta konto på denna bank Nordea.
    ——-
    Kom på och undra hur de kan dra 36 kronor till sig själva på mitt enligt ovan ej existerande belopp då förutom de 2kr å 89 örena som fanns på kontot innan de drog sina rätterligen förtjänade slantar slantar. För det står ju disponera eller gör det inte det, men det kanske inte är så viktigt jag märker väl bara ord hehe…..

    • Stefan, när du får en skuld till banken trakasserar (djävlas) du inte bara med banken – du övertrakasserar (du är mao överdjävlig!).
      Och om du ber banken betala sin skuld till dig genom att tömma ditt konto och plocka ut allt i kontanter så trakasserar du banken genom att du kan vara en skattesmitare , presumtiv pedofil, eventuell rånare, skyldig till rånoffers lidanden, skyldig till klimatförändringarna etc etc.

      Så hur fan du bär dig åt är det alltid du som trakasserar banken.

      Att banken har lagt beslag på din plånbok och har totalkoll på allt du gör, vad du handlar, när du handlar etc är inte trakasserier – det är service – BIG DIFFERENCE!

      Att bankerna gör allt för att slippa betala sin skuld till dig är givetvis inte heller det trakasserier från bankens sida -det är service det med!

      PS
      Jag vet att det heter övertrassera men många säger övertrakassera och jag tror inte det är en tillfällighet det heller.

  3. Klart bankernas skulder är pengar.

    Den initiala sortens pengar var skulder. Det var först i efterhand som eliten insåg att marknaden kunde monopoliseras. Och de lobbade då för att staten skulle ge bankerna makten. Försvåra för andra att skapa bank genom dyra bankoktrojer. Eliten har sedan dess haft monopol på bankverksamhet eftersom nästan ingen har råd att starta upp nya banker som kan konkurrera ut storbankerna.
    http://ineteconomics.org/institute-blog-0/dirk-bezemer-debt-good-bad-and-ugly

    • Vi har haft den här diskussionen förut och du har fortfarande inte visat vad Riksbanken är skyldig dig för 1000-lappen som ligger i din plånbok eller vem som är skuldsatt av den. Vad ska du kräva av Riksbanken för att Riksbanken ska betala sin ”skuld” till dig? En cykel? Det enda du möjligen kan få är en nypressad 1000-lapp av Riksbanken i utbyte mot den gamla. 1000-lappen i sig är inte skuld till någon.

      Det du gör är att blanda ihop två helt skilda skuldsituationer och säger att det är samma sak. För visst ska betalningar vara ett sätt att avveckla en skuld på men skillnaden är att 1000-lappen INTE i sig är skuld -den kan ligga i din plånbok UTAN att vara skuld till någon. Det samma med vad du kallar den ”initiala” sortens pengar – t.ex salt. Saltet var INTE en skuld till någon så länge ägaren av saltet inte använde den som betalmedel. Bankkonton däremot är ALLTID en skuld till någon. Jag tycker det är ganska ohederligt att konstant blunda för den stora skillnaden mellan att SKAPA penningsurrogat genom att skuldsätta innehavaren (vilket bankerna gör idag) eller att pengar skapas såsom en tillgång för innehavaren och i sig inte är en skuld till någon.

      Problemet med att skapa pengar såsom skuld är att den som skapar den centralt sitter på en enorm makt. Denna makt kan säkert folk ha översyn över i ett lokalt sammanhang och där kan t.ex Ripple vara bra då folk lokalt kan kontrollera den. Men som riksvaluta blir det tvunget att ha en enorm centralmakt för att kunna skapa valuta som skuld. Denna centralmakt är inte lätt att övervaka eller kontrollera och är i princip det system vi har idag.

      Så för att sammanfatta. Visst, ett skuldbaserat system kan funka lokalt inom ett begränsat område men inte nationellt då det i princip är det system som vi redan har där skuldsättarna centralt besitter en enorm makt. Pengar ska enligt mig primärt avveckla skulder – inte skapa skulder – att skapa pengar som skapar skulder där allt måste vara skuldsatt för att pengar ska existera kan, enligt mig, i nationell skala, inte gå åt ett annat håll än åt det dolt totalitära system vi har idag.

      • Riksbanken/’Juridiska systemet’ är skyldig att se till så att medborgare kan använda 1000kr sedeln för att betala sina skulder. Det är på det sättet som riksbanken betalar ränta till innehavaren av riksbankssedeln/fordran. Räntan betalas till medborgaren i natura, genom ”att riksbanken säkerställer att jag kan använda sedlarna som lagligt betalmedel i alla situationer”. Det görs genom ett våldsmonopol. (Riksbanken kräver därtill en avgift på 2% per år för denna tjänst, inflationsmålet. Så jag utsätts både för en avgift och utebliven ränta på min fordran på riksbanken. Men det accepterar jag eftersom pengarna gäller vid alla juridiska konflikter i sverige. De får därmed värde för mig. Jag kan vara säker på att kunna använda sedlarna som betalning i framtiden.)

        Barter (du nämner salt som värdebevarare) är inte pengar. Det är byteshandel, varor som byts mot andra varor. Det är lätt att blanda ihop pengar och varor, det har gjorts av de flesta ekonomer genom tiderna. Försök inte påstå att pengar är varor, det är en direkt lögn.

        Så för att kommentera det du missförstod när du skrev: ”Det samma med vad du kallar den ”initiala” sortens pengar – t.ex salt.”
        Salt är alltså inte den initiala sortens pengar. Det är något som används som pengaekvivalenter, salt/varor är inte pengar. Varor har historiskt använts som pengaekvivalenter. Varor kom alltså efter pengar. Tycker det är ohederligt att se varor/barter som pengar. De är bara pengaekvivalenter. http://www.indybay.org/uploads/2012/08/13/david_graeber_-_debt__the_first_5_000_years.pdf

        I ripple skapar användarna löften till varandra, det är motsatsen till ett centraliserat penningsystem där en riksbank eller en privat bank skapar alla/merparten av pengar/skulder i samhället.

        Så för att sammanfatta. Ett skuldbaserat system kan funka som ett decentraliserat system (ripple), men inte som ett centraliserat system, då det i princip är det system som vi redan har där skuldsättarna centralt besitter en enorm makt. Eliten har makten, och eliten har makten både över politikernas riksbank och över sina egna storbanker.

        Pengar ska agera brygga mellan oanvända resurser och ouppnådda mål. Vi ska ha så lite pengar som möjligt eftersom pengar är skuld. Och pengarna ska inte vara centraliserade. Vi måste motverka all slags centralisering i penningskapandet.

        Håller därför med dig: Som riksvaluta blir det tvunget att ha en enorm centralmakt för att kunna skapa valuta som skuld. Denna centralmakt är inte lätt att övervaka eller kontrollera och är i princip det system vi har idag. Den måste bort.

        Så vi kan inte låta staten ta över penningskapandet. Vi måste decentralisera det så mycket det går. Det enda jag kan hitta som uppfyller dessa kriterier är då ripple-konceptet. Eller som det kallas av ekonomer, Fribankskolan. http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/7566514x.pdf

      • Nä, du svarade inte den här gången heller på vad Riksbanken är skyldig dig avseende 1000-lappen. Att det kan användas som betalningsmedel är är inte detsamma som att 1000-lappen är skuld till någon. Att Riksbanken garanterar att 1000-lappen kan användas såsom betalmedel är heller inget bevis på att den i sig är en skuld för någon. Du måste påvisa vem som är satt i skuld av 1000-lappen som jag har i min plånbok på samma sätt som någon är satt i skuld för det kontoinnehav som finns på banken. Faktum kvarstår annars att min 1000-lapp i plånboken inte är en skuld för någon utan endast en tillgång för mig – bankens kontoinnehav är, å adra sidan, ALLTID en skuld för någon. Det går inte att likställa dessa två sorters ”pengar” såsom du gör.

        Jag använde salt men såsom t.ex Zarlenga påvisat användes allt möjligt som betalningsmedel, kor var t.ex ett vanligt betalningsmedel, liksom säd. Olika symnoler för t.ex säd (men även salt) kom sedan att användas såsom betalningsmedel. Det finns t.ex små miniatyrer på yxor och andra redskap som i sig inte kunde användas som redskap utan bara representerade redskapet som brukade användas som betalmedel (se bilden nedan på ett exempel på en fiskkrok taget från Stephen Zarlengas bok ”Lost science of Money”). Den gemensamma nämnaren i betalningsmedlet i både byteshandeln av varan och den abstrakta representationen av bytesmedlet var att INGEN var satt i skuld för att de hade betalningsmedlet i ägo – betalningsmedlet var en tillgång för ägaren men inte en skuld för någon.

        fisk

        Jag håller med om att decentralisering av penningsystem och skapande av lokala valutor är viktigt. Men det måste finna en gemensam nationell valuta så att clearing kan ske mellan de lokala valutorna så att det går att växla mellan de olika lokala valutorna. Annars kommer det bli ett paradis för penningväxlarna igen. Denna nationella clearing måste vara öppen och transparent för alla och den ska minimera mängden mellanhänder så mycket som möjligt..
        Att låta privata banker fritt få hitta på skulder som de skuldsätter lokala samhällen med kan inte ske utan sammarbete genom ett clearingsystem där de olika skuldvalutorna kvittas mot varandra – dvs det samma som är centralbankens huvudsakliga funktion idag. De banker som samarbetar mest kommer få en konkurrensfördel. Dessutom kommer bankerna, precis såsom idag, kunna lägga sig såsom en parasitär mellanhand i betalströmmarna. Jag beskrev detta i den här bloggen:
        Mises snack om ”fri konkurrens” för banksystemet är också skitsnack
        och här:
        Mises tvingar oss till att använda mellanhänder

  4. Du får fixa så att man kan fortsätta kommentera i samma tråd. Vill inte starta en ny för att fortsätta prata samma ämne.
    Jag likställer inte de två sorters pengarna. Tvärtom ville jag visa på att de är helt olika sorters pengar och att varor användes som pengaekvivalenter långt efter att pengar (abstrakta representationen av varan, dvs ett löfte om en vara) uppstod. Du skriver själv att man använde symboler istället för varor. ”redskap som i sig inte kunde användas som redskap utan bara representerade redskapet som brukade användas som betalmedel”. Här handlar det alltså en artefakt utan värde som används för att komma ihåg ett löfte om något värdefullt, dvs det är en skuld representerad av en symbol. Det jag försöker säga är att skulder kom först, vilket Zarlenga också skriver. Dvs, man bar inte runt på kossor. Man bar runt på representationen av kossan, symbolen som representerade ett löfte gällande en ko. Dvs det vi idag kallar skuld, att man lovar betala en ko eller dess motsvarighet när detta önskas. Nuförtiden använder vi siffror som symbol, samma princip, fortfarande skuld. Denna sorts pengar har dominerat hela mänskliga historien. Och dagens historier om att man gick till marknaden med en säck ris för att byta till sig skor, detta går inte att finna något som helst belägg för. Varor har knappt existerat som bytesmedel, så byteshandel är till stor del en myt. Vi har alltid använt symboler istället för den riktiga varan. Dvs vi har alltid låtit pengar vara skulder/löften.

    Ja, ripple är den transparenta clearingfunktionen mellan olika valutor som behövs. Varje nod i ripplenätverket skapar nämligen sin egen valuta. och ”Ripple” är själva ”clearingfunktionen mellan valutorna, man söker betalvägar genom nätet, dvs man letar efter möjligheter för att initiera en clearingprocess”.

    Och jag vet för övrigt inte vad du snackar om när du säger att vi pratat om det tidigare. Det blir inte tydligare än att riksbanken själv bokför de skapade riksbankssedlarna som en skuld. Det är liksom bokföringsmässigt identiskt.

    Jag tycker mest att du kritiserar missförstånd. verkar vara lite väl het på gröten idag.

    • Men du kommer fortfarande inte förbi poängen att varken representaionen av kossan, verktyget eller de svenska kronorna (kontanterna) i sig utgör en skuld såsom det nuvarande skuldssystemet och det bokföringssystem som du förordar. Kossan (eller represtationen av en ko) var en tillgång för innehavaren och inte i sig en skuld. Tusenlappen i min plånbok är min tillgång och jag är inte i skuld till någon. Att jag sedan använder den för att betala en skuld är en framtida handling – mig veterligen så är jag idag inte satt i skuld till någon – ingeting du skriver kommer få mig att tro att jag är i skuld till någon – tusenlappen är i denna stund INGET annat än en tillgång och jag har ingen skuld att betala och ingen är skuldsatt av 1000-lappen.

      De konton som du förordar är i sig ALLIID en skuld i nutid och innebär att någon måste vara skuldsatt för att dessa kontopåhitt ska existera.

      Det är också poängen med Zarlengas bok – enheten kronor ska enligt Zarlenga inte i sig skapas genom att någon sätts i skuld – de ska vara en tillgång för den som innehar dem – precis såsom den 1000-lapp jag har som vilar i min plånbok.

      Konkret påvisa hur clearingsystemet mellan olika banker i free banking systemet ska fungera – och jag menar konkret – inte vad som påstås vara intentionen eller ett chargongspråk. Det samma gäller ”Rippple”.

      Jag tycker du skiter i vad jag skriver och är lite väl arrogant i detta. Jag missförstår inte vad du skriver – du skiter helt enkelt i vad jag skriver. Du har t.ex fortfarande inte svarat på vad Riksbanken är skyldig mig för något för min 1000-lapp. Vad får jag av Riksbanken om jag går dit och säger att Riksbanken är skyldig mig – ja vadå? Likaså kommer du inte besvara frågan vem jag är skyldig de 1000 kronorna som ligger i min plånbok- vem är jag i skuld till- just nu? Vem skuldsätter min 1000-lapp i min plånbok just denna stund? Kontopåhittet på mitt bankkonto är däremot inte bara en skuld i nutid – den är två skulder i nutid (bankens skuld till mig och skuldslavens skuld till banken som banken skapade när den hittade på kontopåhittet). Du försöker sudda ut gränsen mellan dessa två helt skilda system. Det är lite väl genomskinligt.

      Att riksbanken bokför 1000-lappen som en skuld i bokföringen bevisar inte att Riksbanken är skyldig något – återigen påvisa vad jag/du har att kräva av Riksbanken om vi går till Riksanken och kräver att Riksbanken ska betala denna ”skuld” – vad får du? Du kommer, enligt mig, möjligen få en ny 1000-lapp i utbyte mot den gamla. Du har en annan åsikt och då får du påvisa vad Riksbanken är skyldig dig. Vad ska du kräva av Riksbanken när du lämnar fram din 1000-lapp? En cykel kanske?

Kommentarer inaktiverade.