Har David Graeber en annan agenda än den han låtsas ha?

David Graber har skrivit en bok som heter: ”Skuld : de första 5000 åren”. Det är en bok som penningreformister brukar hylla. Jag är själv starkt misstänksam mot Graebers analys och avsikter.

Graber hävdar (liksom Benjamin som brukar kommentera här) att pengar är cirkulerande skuld. Pengar är enligt Greaber ett löfte om att betala någon i framtiden. Så även om du inte är skyldig någonting nu är pengar i sig en skuld på något som du ska betala i framtiden.

Men detta är en väldigt vidlyftig definition. Om jag i denna stund inte är skyldig någon ett öre men ändå har 1000kr i plånboken vem är jag då skyldig pengar? Låt säga att alla skulder avskrivs i denna stund i hela världen – vem är jag då skyldig de 1000kronorna jag håller i plånboken? Helt klart finns de 1000 kronorna oberoende av om det existerar en skuld eller inte. Observera också att samma tusenlapp kan cirkulera i samhället utan att den förstörs. 1000-lappen är permanent och kommer såsom en katalysator se till att skulder betalas av utan att själv förintas. 1000-lappen är vad man brukar kalla fiat-valuta – skapad av staten utan att någon är satt i skuld av att hålla 1000-lappen i sin ägo – den har en existens oavsett om det existerar skulder eller ej.

Låt oss då gå igenom Graebers syn på pengar. Enligt Graeber är, som sagt, pengar skulder – de är krediter. Men en skuld och kredit försvinner när den betalas. Det är också detta samband som Graeber påtalar när han (vilket kanske är sant) att lokala samhällen använde skulder och ömsesidigt förtroende och inte pengar. Grott-Ola fick en kniv av Grott-Nisse och Grott-Ola fick en outalad skuld till Grott-Nissea. Om Grott-Ola var en snål fan och aldrig gav tillbaka i givmildhet skulle grottgemenskapen sluta ge Grott-Ola saker så Grott-Ola hade ögonen på sig och egoismen kunde stävjas. När Grott-Ola gav tillbaka Grott-Nisse något hade en outsagd skuld betalats av. Problemet kom när en annan grotta kom in i bilden då behövdes skulderna betalas på ett annat sätt varvid abstraktionen pengar växte fram. Enligt Graeber är således skuld något i grunden bra som håller ihop stammen då det bygger på förtroende.

Graeber är också anarkist och vill att staten ska upplösas och allt ska fixa sig själv på något vänster (lite roligt att anarkisternas närmaste släkting finns på högerkanten och kallas anarko-kapitalister🙂 ). Så då kan man sammanfatta Graebers ideolgi i följande
1) Pengar är i grunden krediter och cirkulerande skuld som förintas när skulden är betald
2)Staten ska upplösas och småskaliga anarkitiska samhällen ska ersätta dem.

Men enligt mig får Graebers syn på pengar en rad följder som inte alls är så vidare sympatiska
1) Dagens system är byggt på just Grabers synsätt – de är ”krediter” och existerar endast om någon är satt i skuld. Grabers synsätt förutsätter mao skuldsättning. Och Graebers utopiska, men totalt orealsitiska, dröm om att gå tillbaka till en en grottgemenskap (eller bygemenenskap) där alla har koll på allas skulder är skalbart upp till den vi har dag där ingen social kontroll finns alls vilket  gjort att vi hamnat där vi hamnat i dagsläget.

2) Graebers synsätt är också  penningväxlarnas önskedröm. För hur ska 1000-tals små anarkistiska samhällen kunna växla skulder mellan sina samhällen? Jo, det kommer behövas penningväxlare i en omfattning som aldrig förr. Ett clearingsystem (som kvittar skulder) mellan byarna kommer behövas.

3) Inga permanenta pengar kan finnas enligt Graeber då alla pengar är cirkulerande skulder och skulder försvinner när de betalas (och Benjamin brukar hävda samma sak). Mao i Graebers modell MÅSTE det finnas skulder för att de ska existera pengar. Enligt mig existerar min 1000-lapp även när skulden betalats men inte enligt Graeber: min 1000-lapp är en kredit, en skuld som förintas när en skuld avvecklas (vete fan hur de menar att det går till – polarn som tog emot min 1000-lapp skulle nog bli förbannad om den försvann i samma stund jag gav den till honom). För att göra skillnaden mellan Graebers och min syn glasklar:

Enligt Graeber.
Pengar är skuld——> skulden betalas——>pengarna förintas
detta är enligt Graeber bra (fastän det är just den dårskapen som skapat skuldkrisen som existera idag).

Enligt mig ska det finnas permanenta pengar så att:
En skuld finns—->skulden betalas med t.ex en 1000-lapp—->ingen skuld finns—–> men 1000-lappen existerar fortfarande och kan snurra runt och likt en katalysator nollställa andra skulder.

Graeber förordar mao ett skuldbaserat samhälle som han klär i en totalt orealistisk anarkidräkt där förtroende finns då allt är i så liten skala att folk kan ha koll på varandra och varandras skulder i ömsesidigt förtroende.

Så enligt mig är Graeber ute efter att skapa orealistiska visioner och  hans egentliga agenda är att bevara ett system baserat på skuldsättning.

Slut på inlägget

———

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda -om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

34 thoughts on “Har David Graeber en annan agenda än den han låtsas ha?

  1. Enligt mig:
    Pengar är löften/avtal——> skulder betalas——>krediten (löftet/pengarna) finns kvar och kan användas fler gånger. Förtroende (kredit) mellan människor är permanenta pengar som inte förintas vid nyttjande av krediten eller betalande av skulder.

    Exempel:
    A ger förtroende/kredit motsvarande 100 kr. B nyttjar dessa 100kr, B betalar sedan tillbaka 100kr i varor eller tjänster. Nu har B 100kr i oanvänd kredit som kan användas nästa gång något ska betalas. Pengarna är i sig inte skulder. ”Pengar” är själva ”förtroendet” som möjliggör att bokföring fungerar mellan två individer, det är deras avtal som är pengarna. Bokföringen anger skulden, men bokföringen är inte pengarna i sig. Pengar är inte skuld!
    ”Pengar” är löften, avtal och förtroende mellan människor.
    En mycket viktig distinktion.

    • En gåvoekonomi kan formulera sig på följande sätt: Pengar är det man ger bort till någon annan utan att förvänta sig att få tillbaka något. Man kan ge kredit som aldrig behöver betalas tillbaka. Om både A och B ger en gåva på 1000kr i kredit till varandra, Pengar som aldrig behöver betalas tillbaka i framtiden, Ja då har det skapats 2000kr mellan dessa individer. De har skapat en kreditlinje där saldot kan vara -1000kr eller 1000kr för båda personerna. Det spelar dem ingen roll vad saldot på kreditlinjen är eftersom de båda gett varandra en gåva på 1000kr. Men nu kan de använda dessa gåvor som infrastruktur för ett betalsystem mellan varandra. Ett nätverk där alla ger varandra kredit som gåvor kan ersätta hela betalsystemet. Välkommen till Ripple. Ett system som inte behöver baseras på skuld.

      • Flum staplat på flum och användande av kortslutanade termer. Du skapar dina egna definitioner som du luddar iväg med och ändrar vartefter så att det blir en total geggamoja.Kredithar alltid en skuld med sig. Ripple är ett IOU system dvs ett skuldsystem.

        Jo, du och jag kan hitta på en skuld till varandra på 10000 kronor -jag ger dig ett framtida löfte, dvs skuld (som du brukar definiera pengar ibland , ibland inte – allt efter hur mycket du vill snurra till saker.). jag ger dig min skuld (löfte) i gåva och du ger mig din skuld i gåva. Enligt din egen definition (en av dem, borde jag tillägga) har vi nu skapat skulder som vi slänger in i Ripple systemet.

        Sedan har du växlingsproblemet med Ripple. Jag har kronor och Onokio bor i Japan och har Yen. Båda vill komma in i Ripple. Då måste det finnas en enhetlig vuluta i Ripplesystemet som vi kan växla till. I bedrägriet Ripple som finns med en internationell clearing används XRP. Så jag måste växla från kronor till XRP och Onokio måste växla från Yen till XRP. Var sker det? Vem skapar XRP? Vem bestämmer kursen mellan Yen och Kronor?

        I Bedrägeriet opencoin.inc är det en central server som skapar XRP och det är inte open software – det är mao extremt centraliserat – mer än dagens banksystem t.o.m. Hur ägarna av opencoin.inc distribuerar XRP är det heler ingen som vet.

        Du är ospecifikt flummig på att konkret berätta hur Ripple ska fungera om det inte ska fungera såsom opencoin.ink klon av Ripple (för du vill tydligen att dett ska fungera på ett annat sätt än opencoin.inc) och som sagt dina definitioner är som alltid totala kortslutninga och självmotsägande.

    • Du svamlar så mycket skit så det är otroligt, Benjamin Du kör med någon slags dränkingstaktik där själva mängden ska göra att man ger upp. Jag tar några exempel på där du blandar ihop begreppen för att skapa maximal begreppsförvirring (och det är precis det som är din avsikt – snurra till saker så att de blir totalt obegripliga).

      ” Pengar är löften/avtal——> skulder betalas——>krediten (löftet/pengarna) finns kvar och kan användas fler gånger.”

      Ditt antagande att pengar är löften är inte sant då jag kan ha en 1000-lapp i plånboken utan att jag lovar någonting till någon. Jag jag kan även ha 1000-lappen utan att vara skyldig någon någonting. 1000-lappen är en tillgång för ägaren men i sig inte en skuld för någon när den ligger i plånboken .

      Även en motsägelse i att om ett löfte infrias så finns löftet, dvs skulden kvar, kvar. Om jag lovat dig att få en banan och ger dig en banan så har jag infriat löftet och varken löftet eller skulden finns kvar.

      Så det är en kortslutning du använder, Benjamin och det är en medveten kortslutning från din sida.

      • Om du lovat mig en banan och ger mig en banan så har du mycket riktigt infriat löftet. Men om jag också lovar ge en banan och infriar löftet samtidigt som dig så har ingen av oss infriat vårt löfte. Nu väljer vi att se det som att löftena inte blev infriade, vi kan nämligen också välja att se det som att båda löftena blev infriade. Detta avtal, om att vi väljer se det som att löftena inte blev infriade, är visserligen en ren teknikalitet för att skapa möjligheten att använda dessa gåvor som pengar. Ett trick där ingen blir skyldig den andre. Det handlar egentligen om att vi ger varandra räntefri kredit. Och det viktigaste i Ripple är att vi varken tar transaktionsavgift eller ränta, det är egentligen där som huvudpunkten i systemet ligger. Vi automatiserar transaktionerna till ett datasystem som inte kostar något att använda. Och därför blir växlingsavgiften mellan olika noder i nätverket 0kr och 0%. Det skapas ett nätverk med penningväxlare som kommer överens om att inte ta ut avgift för penningväxlande. Detta nätverk konkurrerar ut bankernas kreditnätverk där de tar transaktionsavgifter och ränta eftersom de måste finansiera löner och lokaler för sitt kreditnätverk. Kreditnätverk såsom Ripple är egentligen samma sak som dagens banker, men gratis eftersom det sköts av ett dataprogram som är gratis att ladda ner och gratis att använda. I Ripple skapar man alltså sina egna lokala/komplementära valutor precis som bankerna idag skapar egna valutor som de väljer att döpa till SEK. Men det görs till ett gratissystem så att ingen tjänar pengar på det.
        Här finns några presentationer av Ripple för er som blir intresserade:
        http://archive.ripple-project.org/Main/Multimedia

        Och jag ser det inte ens lönt att prata om XRP eftersom jag är emot den centraliserade lösningen som bygger på att man måste betala med XRP för att kunna använda det opencoin-system som finns på Ripple.com (Ripple.com är alltså inte ett sådant kreditnätverk som jag pratar om, de har bland annat transaktionsavgift.)

        Du har helt rätt, de som håller i 1000kr sedeln är inte skyldig någon något. Det går nämligen att se sedeln som en fordran. Riksbanken bokför redan idag sedeln som en skuld till dig. Så Riksbanken kan rent tekniskt sägas vara skuldsatt till de som håller i sedeln. Även detta är en teknikalitet. Alla pengar kan alltså ses som skulder rent tekniskt. Men vi väljer att komma överens om att det inte ska ses som en skuld i juridisk mening. Vi medborgare gör nämligen ett avtal med varandra om att riksbankens ”skuldsedlar” inte ska ha varken ränta eller transaktionsavgifter. Och ”skuldsedlarna” ska inte heller ses som en skuld till folket. Vi gör avtalet att det ska ses som en vara som produceras av Riksbanken. Det är ett avtal som ger riksbanken laglig rätt att skapa dessa sedlar utan att de behöver representera en skuld. Detta avtal häver alltså ”skuldegenskapen” och skapar det vi kallar skuldfria fiatpengar. Men i grunden så går det att se även fiatpengar som ”skuldebrev med speciella egenskaper som tillkommit genom ett avtal”.

        Dessa speciella egenskaper som modifierar skuldebrev till att bli andra entiteter är det intressanta. Det är detta jag väljer att lyfta fram när jag definierar pengar som avtal. Vi kan trots allt förändra skuldebrev till att bli skuldfria pengar genom ett avtal, och då är det avtalet som är det viktiga, det som gör skuldpengar till skuldfria pengar. Och därför tycker jag att vi bör se pengar lite bredare än något som bara Riksbanken kan skapa. Nu har jag alltså visat hur vi kan eliminera skuldegenskapen hos skuldebrev både privat mellan två personer och i stor skala mellan riksbanken och medborgare. I båda fallen avskaffar vi skuldegenskapen genom att göra ett avtal.

        Huvudsaken är att jag, liksom du, tycker att vi ska ge Riksbanken uppgiften att upprätta ett betalsystem som vi kan använda istället för att tvingas vända oss till privata banker för elektroniska betalningar. Vi behöver ett betalsystem som saknar ränta och transaktionsavgifter för betalningar i SEK.

        När Riksbanken har betalsystemet på plats kan vi låta pengarna på dessa konton utsättas för demurrage enligt Silvio Gesells modell. Vi kan därtill även dämpa spekulationen i mark genom att implementera den andra viktiga reformen som Silvio Gesell pratade om, markvärdesavgiften.

        Därutöver vill jag att vi skapar ett betalsystem för lokala/komplementära valutor. Vi ska skapa ett betalsystem även för alla små valutor som skapas. Och till denna uppgift är Ripple-konceptet väl lämpat. I det systemet kan valutor skapas och användas som betalmedel. Valutorna skapas och används decentraliserat genom att använda infrastruktur som Riksbanken sköter så att även decentraliserade valutor kan kopplas till kort och andra smidiga verktyg för betalningar.

        Därtill ska vi ta bort insättningsgarantin som möjliggör för privata banker att skapa pengar ur luften med skattepengar som säkerhet. Det är viktigt, det är en subvention till bankerna. Och när vi använder Riksbankens betalsystem (både för SEK och Ripple) så kommer privata banker inte behövas i samma utsträckning. De kommer förlora sin makt över betalmedlet i samhället.

      • Du är ju värre än Russsels paradox om barberaren:
        ”En barberare i en by rakar alla män som inte rakar sig själva. Rakar barberaren sig själv?”

        Om han rakar sig själv själv så tillhör han mängden som rakar sig själv och då ska han inte raka sig själv – men om han inte rakar sig själv så tillhör han mängden som inte rakar sig själv så då ska han raka sig själv.

        En skuld är inte en gåva (men du kan få min elräkning som gåva om du lovar att betala den). Punkt slut! Ripple är ett ”skuld är pengar”-system och hur ska man kunna ha koll på alla bananer som alla lånar till varandra som de inte lånar till varandra – fast de är ändå i skuld till varandra på dessa bananer som de aldrig lånade ut till varandra. Det blir fan Russels paradox ”all over ”igen – vem fan är det som är skyldig en banan? Och vem gav bort den? Nä visst fan det var ingen (och där kom Odysseus cyklop Polyphemus in i bilden och vill bli klippt av Russels barberare, som inte har en aning om vem fan han är heller – han kanske är Ingen han också?)

        Du vill inte gå in på hur olika valutor ska växlas in i Ripple och vad som den gemensamma valutabasen ska vara i Ripple. Jag förstår det – för jag har också svårt att hålla reda på Ingen som håller på att klippa Någon fast det går ju inte för han är ju Ingen så då får Någon får klippa Ingen istället fast det går ju inte det heller för man kan ju inte klippa Ingen (som desutom letar efter bananen som Någon annan än Ingen inte lånat ut fast Någon ändå lånade till Ingen).

        ”Du har helt rätt, de som håller i 1000kr sedeln är inte skyldig någon något. Det går nämligen att se sedeln som en fordran. Riksbanken bokför redan idag sedeln som en skuld till dig. Så Riksbanken kan rent tekniskt sägas vara skuldsatt till de som håller i sedeln. Även detta är en teknikalitet. Alla pengar kan alltså ses som skulder rent tekniskt. ”

        Nä, nä en skuld är en gåva som är en banan som Ingen skulle skala men inte kunde för han hittade ingen barberare eller Någon annan- fan att du inte kan hålla reda på prylarna, Benjamin (minst av allt din cykel)

        Om du läser min kommentar till Mimmi ovan så tänkte jag och Mimmi ställa oss vid Riksbanken och köpa en cykel åt dig och ge dig cykeln i utbyte mot din 1000-lapp – så att du kan få tillbaka cykeln du aldrig lånade ut till Riksbanken. Blir du glad då?

        Hur fan ska man kunna ta dig på allvar? Fast du är rolig men totalt omöjlig att läsa pga alla kortslutningar.

  2. Skuldfri valuta åt alla! Jag tycker du skriver bra Lincoln, och har rätt!
    (Man kanske skulle kunna ”skramla” till en cykel åt Benjamin? Så han blir glad).
    Här kommer en till ”intressant ny bok”:
    http://www.svtplay.se/klipp/1382463/wallenbergfamiljen-kartlagd-i-ny-bok
    tex. ”Tänk så konstigt för länge sen på 1800-talet, så gav varje bank ut sina egna skuldsedlar!”
    Sen ordnade tydligen Wallenbergbanken upp den smeten. Allt är förmodligen sant.🙂

    • Tack Mimmi!
      Ledsen för att jag inte kollat in bloggen på ett tag, Mimmi. Jag började snurra lite på facebook – fan vilket schizofrent ställe.Jag ska nog hålla mig borta därifrån ett tag – massor av desinformation och dessutom finns det fler Jesus:ar än jag – jag vill fan inte ha konkurrens🙂

      Jo, vi kanske kan sätta på oss kavaj och kostym och låtsas vara från Riksbanken och ge Benjamin cykeln i utbyte mot 1000-lappen🙂 .Då blir nog Benjamin jätteglad och han kan skriva på den här bloggen att Riksbanken visst var skyldig honom en cykel🙂

      Tänk så konstigt för länge sen på 1800-talet, så gav varje bank ut sina egna skuldsedlar!”
      Ja, snubben är ju helt köpt av Wallenberg och dessutom är han totalt okunnig om hur systemet fungerar. Det som finns på ett konto ÄR digitala skuldlappar på Svenska kronor och varje bank hittar på sina egna skuldlappar. Enligt BIS skapar ju varje bank t.om sin egen valuta.

      Snubben är totalt bortkollrad. Du måste haft skoj när du hörde den här ”experten” – du är mycket mer expert än han – han är bara en osedvanligt nyttig idiot.

  3. Nu bryter jag mot löftet att aldrig kommentera hos dig igen.
    Nu till min ståndpunkt.
    Du missar totalt scenariot att ”Barberaren i Sevilla” aldrig rakar sig, kan du ha missat fler scenarior?

    • Operan heter inte ”Barberaren i Sevilla” om du frågar Benjamin, den heter ”Barberaren i Synvillan” eller ”Bananer har Synvillor” eller ”Bananer i pyjamas”. Allt beroende på Benjamins tillfälliga, och tämligen godtyckliga, tolkning med kort halveringstid.🙂

    • ”Du missar totalt scenariot att ”Barberaren i Sevilla” aldrig rakar sig, kan du ha missat fler scenarior?”

      En barberare som aldrig rakar sig och därmed lär se ut som en grotteremit lär inte locka till sig hela byn som kunder. En välvårdad barberare lär ta över och raka alla män som inte rakar sig själva och paradoxen uppstår igen🙂

      • Var det som fggmf menade? Jag hajade ingenting av fggmf mästrande ”tänk vad jag tänker”-lek. Lite av Benjamin i det också – Benjamin försöker också få en att känna sig korkad genom att insinuera att hans extremt tvetydiga och självmotsägande texter är självklara.

      • Jag vet inte vad han menade egentligen, men jag tolkade det som att han försökte slå hål på paradoxen. Om det nu var det han försökte så borde lösningen i just den uppställningen av Russels paradox vara att barberaren är kvinna🙂 Fast det löser den ju egentligen inte, det är mer att ”sidesteppa” den.

      • JA, det är ett sidsteppande. Och det ä r en lustig dans fgggmf bjuder upp till där han spelar förorättad för att jag inte kan/vill gissa mig till vad han tänker.

      • Jo men i Russels paradox står det barberare och inte barbereska (finns det ordet :)). Det är implicit givet att Russels avsåg män med skäggväxt. Som Nonsensikvadrat påpekade är det bara ett sätt att försöka kringå paradoxen genom att sätta upp en ny mängd än den Russel avsåg. Men du kanske har rätt i att det var det som fgggmf:s ”gissa vad jag tänker lek” gick ut på.

      • @Lincoln

        Jodå jag fattar vad Russel menar och då blir förstås paradoxen olöslig. Men om jag löser den så lovar jag att presentera lösningen .🙂

      • Jag kanske mest är avis på att du fattade vad han menade med ”gissa vad jag tänker på”-leken (om det nu var så han menade – det lär aldrig komma ur skägget).🙂

  4. Som vanligt inget svar. Du hade kunnat nå mycket längre om du bara hade haft en gnutta pedagogik.
    Tyvärr så dödar du allt och alla, som inte riktigt förstått.

    • Men du är inte död och Benjamin är inte heller död! Men det kan bero på att jag bankar med bananen som jag är skyldig min polare som polaren inte hade men det gjorde inget för jag gav honom en likadan banan som inte jag heller hade men som jag lånehgav till polaren.. Så nu sitter jag här med en skuld på en banan som jag aldrig haft och bankar på dig – eller om det är Benjamin jag bankar på – eller om det är Ingen.
      Och snart kommer Benjamin dessutom och beklagar sig att
      ”Ingen har slagit mig”
      och då kommer du svara
      ”Va bra att ingen har slagit dig!”
      och då kommer Benjamin skriva en gång till att
      ” Men Ingen har slagit mig”
      och så kan ni hålla på så där medan jag kryper obemärkt förbi ned i min säng och slaggar!
      Natti natti🙂

      • Svara bara på barberar kommentaren, så löser nog världsproblemen sig,
        Inte för att jag missunnar trädklättraren några bananer.😉

      • Jag behöver inte klättra i träd! Bejamin ger mig en banan som han inte har i lånegåva! Kallas ”The power of zero” på Ripple:ianska – ett språk Benjamin förstår flytanade men ska jag vara ärlig fattar jag ingenting av vad han surrar om – och ingen djävla banan får jag heller!

      • Förstår att Benjamin har klätt av dig. Kejsaren utan kläder.😉
        Fast mina kommentarer har inget med honom att göra.
        Svarade bara på barberar kommentaren, var lite försiktig med överkonsumtionen av eldvattnet ikväll Hiawatha😉

      • Svarade du på Russels paradox? Shit! Hur fick du ihop det svaret? Den har nämligen satt käppar i mängdläran rätt ordentligt så du kanske ska publicera dina rön? Du kan säkert få en ickeexisterande banan i lånegåva av Benjamin som du kan skriva med (eller inte -jag vet inte riktigt vad Benjamin tycker där). Eller så kan det vara så att du druckit lite för mycket av vinet som Benjamin inte lånegav dig fast ändå lånegav dig.🙂

        Ska jag vara ärlig så tror jag du står rätt naken – du har inget svar på Russels paradox – ruset kan bedra vet du – så stilla din hybris.

      • Alltid naken inför sanningen, både du och jag.
        Skit i Benjamin(känner inte hen) i dina svar mot mig, var vänlig och besvara mina frågor så kanske jag lär mig något.
        Kände inte till Russels paradox och ärligt talat så bryr jag mig inte. (kul om jag kunde hjälpa till😉
        Jag vill lära mig, men du vill bara mästra.

      • Det var Russels barberare jag skrev om så var vänlig besvara Russels paradox – du har ju svaret! Jag tycker du mästrar – jag skriver om Benjamníns bananer mest och skiter ganska fullkomligt i ditt mästrande om ”Barberaren i Sevilla” Han är inte rolig – men Baenjamins bananer och ickeutlånade cyklar som han ska kräva av Riksbanken är skoj! Och Russels paradox, så klart, den är skoj. Ditt mästrande kryptografande är dock inte så skoj.

      • Nu är du pueril(ta det med arrami😉.
        Då hade jag svaret😉
        Men du har fortfarande inte klarat av att svara på min fråga.
        Jag kommer kommer att ignorera dina synpunkter tills du respekterar mina.

      • Trött på den här leken, fggmf. Den som mästrar är du genom att inte tala ur skägget. Och fåna dig inte mer om Russels pardox då du helt tydligen inte förstått ett skit av vad den går ut på. Fjant!

  5. Hej Lincoln!

    Jag tolkar Graeber annorlunda. Jag tror inte att han förespåkar att pengar ska vara skuld utan han beskriver bara systemet som han ser det fungera.

    Jag skulle vilja kritisera ditt argument om att din tusenlapp finns kvar om alla skulder försvann.

    Även om papperslappen finns kvar i din plånbok så hävdar jag att dess värde förvinner om inga skulder existerade, om man hårddrar det lite, i alla fall så minskar dess värde. Så ingen skulle vilja ta emot papperslappen som betalning.

    För varför är fiat-pengar värda någonting överhuvud taget?
    Varför är folk beredda att arbeta eller byta någonting mot till synes värdelösa papperslappar?

    Om man har en chartalistisk tolkning av detta (jämför http://en.wikipedia.org/wiki/Chartalism )
    så får pengar sitt värde genom att staten beskattar befolkningen.

    De vill säga att staten först trycker upp en bunt papperslappar med någon viktig gammal gubbe på. I detta skede är papperslapparna inte värda någonting.

    Sedan skapar de efterfrågan på sina papperslappar genom att kräva att alla ska betala in en viss mängd av ovan nämda papperslappar. Om man misslyckas med detta så har staten rätt att sätta dig i fängelset.

    Eftersom folk vanligtvis vill undvika att sitta i fängelset så motiveras de att gå ut och få tag på statens papperslappar för att kunna betala in dem i skatt, och kommer således att accepterade dem som betalning.

    I ditt exempel så skulle alla skulder försvinna. Jag hävdar att skatt är en form av skuld till staten.
    Om det inte finns några skulder till vare sig staten eller någon annan så finns det heller ingen efterfrågan på pengarna.

    Så för att pengar ska ha något värde så behövs det att någon är skuldsatt i den valutan. Därför behövs det skuld för att pengar ska fungera.

    Graeber är inne lite på den här tolkningen av pengar också.

    Authors@Google: David Graeber, DEBT: The First 5,000 Years

    Ungefär 44 minuter in så pratar han om detta.
    Hur staten skapar pengar genom att beskatta follk.

    ”Vem som helst kan skapa pengar, det svåra är bara att få dem accepterade” – Minksy

    • Jovisst kommer värdet av 1000-lappen minska om den inte används men är det en skuld? För ditt argument kan ju även hävdas vid ren byteshandel (även för t.ex guld) – om ingen vill ha Pers kossa minskar värdet på kon – men är kon en skuld för det till någon? Nä, det blir ett befängt påstående. Pers ko är en tillgång för Per men inte en skuld till någon. Samma sak med 1000-lappen – den är en tillgång för den som äger den men ingen är satt i skuld för att den existerar.

      Bankernas konton kan inte existera utan att de skuldförslavar någon och de utgör 97% av penningmängden. När någon blundar för detta blir jag riktigt misstänksam.. Detta i synnerhet när skribenten (och Greaber) försöker sätta likhetstecken mellan av staten skuldfria pengar och bankernas förslavningspåhitt till konton (vilket som sagt utgör 97% av verkligheten).

      Jag kan hålla med om att skatterna idag är till för att betala bankernas påhittade skulder. Men det är, som jag skrivit så många gånger tidigare, för att staten inte får skapa skuldfria SEK enligt Maastricht. Staten är tvungen att sätta sig skuld med bankernas kontopåhitt de med – därför går skatterna till att betala bankernas påhittade skulder. Skatten skulle inte behöva gå till att betala påhittade skulder om staten finansierade sig själv genom att staten skapar SEK efter behov. Syftet med en liten skatt skulle då vara för att reglera penningmängden och inte för att finansiera statens utgifter. En annan funktion (beroende på politisk vilja) med skatten skulle kunna vara att omfördela så att en mer jämlik fördelning skapas genom t.ex en progressiv skatt. Så skatter skulle inte alls ha funktionen att betala skulder om staten skapade skuldfria SEK.

      Som sagt: det är mycket man inte ser om man, såsom du (och Greaber) inte låtsas se 97% av verkligheten.

Kommentarer inaktiverade.