Bankernas betalsystem = byteshandel by proxy

Såsom systemet är konstruerat nu finns inga andra sätt att betala digitalt på än att använda bankernas skulder (kundkonton) såsom betalmedel. Det är en illusion att vi betalar varandra med svenska kronor – vi får bara mer eller mindre innehav av bankskulder på våra konton.

Bankernas betalsystem är egentligen inget annat än en komplicerad variant av byteshandel. Vilket är paradoxalt då användandet av pengar är tänkt att ta bort de komplexiteten i byteshandeln. I en ren byteshandel används inga pengar som på bilden nedan:

1

Problemet blir om Per t.ex inte vill ha en ko för att byta bort pälsen – Per vill ha en häst istället. Nisse måste då hitta någon som har en häst som han kan byta kon med . Men den som har hästen kanske inte vill ha en ko utan en get. Så då måste Nisse hitta någon som har en get som han kan byta kon med så att han kan få en häst så att han kan byta till sig pälsen. Om Nisse inte får tag i en get kan ingen betalning ske och byteshandeln fryses fast i ett dödläge. Som vi ska är detta exakt hur bankernas betalsystem fungerar idag.

Ovan krångligheter gör att byteshandel är klumpig på mikronivå mellan människor. Pengar löser det här problemet enkelt, se bilden nedan där Nisse köper mjöl av Per för pengar.

2

Pengar förenklar mao processen mellan köpare och säljare.

Bankernas betalsystem däremot är mest en form av byteshandel by proxy. Nedan är en illustration som beskriver denna  byteshandel där Per köper en korv av korvgubben och använder bankernas kontosystem. Som synes sker inte byteshandeln mellan Per och korvgubben – byteshandeln har flyttats till de två bankerna där Per och korvgubben har konton – dvs byteshandeln mellan Per och korvgubben sker by proxy.

3

Ovan är givetvis en förenkling för skulle bankerna ha en bytesförhandling för varje korvförsäljning skulle det ta enormt med tid. Bankerna klumpar därför ihop kontoöverföringar och kvittar i slutet av dagen i den sk clearingen. Men detta är överkurs här – det viktiga är principen att bankernas betalsystem är en avancerad och mer komplicerad form av vanlig byteshandel.

För vad händer om byteshandeln mellan bankerna (kallas även ”Interbank Lending”) skiter sig och bankerna vägrar byta värdepapper med varandra? Jo, hela betalsystemet kan sluta fungera såsom det höll på att göra 2008 då bankernas interna byteshandel var extremt nära en hjärtinfarkt i Sverige enligt IMF. Det mao ingen skillnad på bankernas ”Interbank Lending” och vanlig byteshandel – i Nisses fall hamnade byteshandeln i dödläge för att han inte kunde få tag på en get – 2008 hamnade bankernas byteshandel i Interbank Lending i dödläge för att bankerna inte längre litade på varandras värdepapper (mestadels bostadsobligationer).

Vi borde givetvis överge byteshandeln som bankerna håller i så att vi ska kunna betala varandra direkt genom konton . Detta kan ske genom att storbankernas monopol på centralbankskonton tas ifrån dem så att alla kan betala varandra direkt från centralbankskonto till centralbankskonto.

——–

Tillägg:

Det kan som sagt bli en djävla soppa om byteshandeln som bankerna sysslar med i Interbank Lending fryser fast för att bankerna inte vill byta värdepapper med varandra. Det är ganska intressant att läsa här hur det höll på att gå 2008 när byteshandeln i Interbank Lending höll på att få en hjärtinfarkt enligt IMF.

Byteshandel blir lätt extremt komplext (som exemplet med geten i mitt exempel med byteshandel). Men hela komplexiteten är ju totalt överflödig om alla hade konton med svenska kronor på centralbankkonton (lik postgirot förut). Du skulle kunna betala mig direkt från ditt centralbankskonto till mitt centralbankskonto och hela Interbank lending som innefattar betalsystemet skulle kunna skrotas.

Det är roligt att läsa journalistens hänförelse för denna helt konstlade och onödiga komplexitet som höll på att tvärnita hela betalsystemet 2008.

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

——————–

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda – om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

One thought on “Bankernas betalsystem = byteshandel by proxy

  1. Tillägg:

    Det kan som sagt bli en djävla soppa om byteshandeln som bankerna sysslar med i Interbank Lending fryser fast för att bankerna inte vill byta värdepapper med varandra. Det är ganska intressant att läsa här hur det höll på att gå 2008 när byteshandeln i Interbank Lending höll på att få en hjärtinfarkt enligt IMF.

    Byteshandel blir lätt extremt komplext (som exemplet med geten i mitt exempel med byteshandel). Men hela komplexiteten är ju totalt överflödig om alla hade konton med svenska kronor på centralbankkonton (lik postgirot förut). Du skulle kunna betala mig direkt från ditt centralbankskonto till mitt centralbankskonto och hela Interbank lending som innefattar betalsystemet skulle kunna skrotas.

    Det är roligt att läsa journalistens hänförelse för denna helt konstlade och onödiga komplexitet som höll på att tvärnita hela betalsystemet 2008.

    http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece

Kommentarer inaktiverade.