Valutakrig och USA:s parasitära ”frihandel”

Dollar är den valuta som länder har använt för att handla med varandra då dollar är världens reservvaluta. Säg att Japanska Yens värde minskar mot dollarn. Sverige kommer då kunna köpa Japanska prylar billigare varvid konsumtionen ökar i Sverige av Japanska varor. Samtidigt får svenska företag svårare att konkurrera. Bilden nedan illustrerar detta:

valutakrig1

Observera att USA inte behöver bry sig – det är Japan och Sverige som tävlar om att lägga sig lägst mot dollarn för att rädda den inhemska industrin. USA tillverkar bara dollar efter behag  Resten av världen tävlar om att hålla sina valutor så lågt värderade som möjligt mot dollarn. Det hela påminner mao lite grann om de lägsta buds-auktioner man hade på fattigbarn förr i tiden- det land som får lägsta värdet mot dollarn får behålla sin industri. USA kan shoppa efter behag och resten av världen måste suga upp dollarn för att behålla konkurrenskraft mot andra länder.

valutakrig2

För att hålla värdet av den egna valutan nere brukade länder förut öka mängden av den egna valutan genom politiska beslut, sk devalvering. Så när USA shoppade i andra länder genom att skapa dollar från ingenting följde de andra länderna med och ökade mängden av sina valutor för att inte förlora i konkurrenskraft mot andra länder. USA kunde på så sett exportera sin inflation genom att få andra länder att krypa för dollarn i ett ”race to the bottom”, eller om man så vill – delta i valutakrig. USA fick en ekonomi helt baserad på konsumtion medan andra länder tävlade mot varandra om att ge bort sina produkter gratis till USA som bara behövde tillverka dollar. Dollarn blev såsom Nixons finansminister Connally  uttryckte det:

”Dollar is our currency, but your problem ”

Systemet fungerar likadant idag men istället för att politiker i olika länder bestämmer enskilda länders växelkurs mot dollarn är det hedgefonder (läs Soros och andra ”utvalda”) och flyktigt finanskapital som bestämmer vilken växelkurs ett land ska ha (förutom då Kina som har ett fast växelkurs mot dollarn). Detta kallas ”flytande växelkurs”. Men dessa hedgefonder etc är styrda av USA:s intressen så i princip är det USA.s finansmaffia  som bestämmer vilket land som ska sänkas och till vilket land kapital ska flöda.

USA har marknadsfört denna utsugning som ”fri marknad” men det har som syns ovan ingenting med fri marknad att göra. Det har varit framför allt en vapenmyntfot där länder som försökt frigöra sig hamnat i kanonmynningen (petrodollarn har nog varit sekundär ändå).

Men världen har börjat tröttna på denna parasitism och t.ex BRICS undviker mer och mer att använda dollar sinsemellan. Kina har blivit så stark så att deras ledare t.o.m sagt att de vill att deras valuta Yuan ska bli ny reservvaluta och ersätta dollarn.

China’s yuan joins world’s most traded currencies

China’s leaders want the yuan to become an international currency and have been promoting its use as an alternative to the dollar.

The yuan is not yet fully convertible but Beijing has been gradually loosening controls. It has started allowing companies to settle international transactions in yuan, signed currency swap deals with Pakistan, Thailand South Korea and others and has worked with financial centers such as London and Hong Kong to develop international hubs for offshore trading of the currency.

Earlier this year, Australia and China agreed that their currencies could be directly exchangeable, making the Australian dollar the third major currency to have direct convertibility, after the U.S. dollar and Japanese yen. The deal eliminates the need to exchange Australian dollars for U.S. dollars in order to buy yuan and vice versa.

Slut på inlägget och nedan kommer bara det vanliga hänvisningarna där jag förklarar bank, penning och clearingsystemet i videor

——————

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

11 thoughts on “Valutakrig och USA:s parasitära ”frihandel”

  1. Inte för att det är relevant i denna tråd, men jag kom på en sak som jag inte riktigt kommer runt. Varför ger bankerna ränta på insatt kapital hos bankerna? Det kostar och det är ju meningslöst för bankernas buissness? Är det så att det är ett måste när man söker banklicens då antar jag? Eller behöver bankerna dessa insättningar på nåt sätt?

    • Ingenting har ”satts in” på bankernas konton.

      Om man tar ett exempel för att göra det konkret:

      1) Banken hittar på sin egen “inlåning” genom att kludda dit en siffra på Nisses konto (banken har inget “lånat in” överhuvudtaget). Säg 100 000 svenska kronor.

      2) De 100 000 kr som nu står kluddat på kontot är vad banken “lånat in” av Nisse – detta då kontokluddet är bankens skuld till Nisse, de 100 000 kronorna är således svenska kronor som Nisse satt in på sitt konto (fast Nisse hade ju inga 100 000 svenska kronor som han satt in så det är mao fullständigt påhitt från bankens sida)

      3) Banken “lånar” nu ut samma påhittade 100 000 kr som banken lånat av Nisse tillbaka till Nisse. Detta då banken påstår att de 100 000 kr som banken kluddat på Nisses konto är vad Nisse “lånar” av banken.

      4) Av ovan följer att varken Nisse eller banken har lånat varken in eller ut något alls. Allt som skapats är två påhittade skulder på 100 000 kronor. Nisse har en påhittad skuld och banken har en påhtitad skuld på 100 000kronor som aldrig lånats ut (eller in).

      Säg att Nisse inte köper något utan behåller sitt innehav av bankskulder på sitt konto. Nisse ska då betala ränta på de påhittade 100 000 kronor som banken aldrig lånat ut. Men samtidigt betalar banken en ränta till Nisse på samma påhittade 100 000 kronor som banken aldrig lånade in från Nisse.

      Så summa sumarum – ditt antagande om ”insättning” är felaktig. De lilla ränta som banken ger är för att kunden inte ska syna bluffen och ta ut de kronor banken inte har. För de flesta konton äts räntan upp av bankens avgifter så att kunden i verkligheten betalar banken för att banken får ”låna” kundens svenska kronor (som, som sagt, banken inte heller har lånat varken in eller ut).

      • Ja men jag är med på att banken skapar krediten när den beviljar lån och att de står för majoriteten av alla pengar. Och det är klart om Nisse stoppar in pengarna på konto hos banken så ligger ju förlusten hos Nisse mellan inlåning och utlåningsräntan. Men varför skiter inte bara bankerna att ge ut ränta på insatta pengar? Det är ju bara en förlustaffär!

        Det är väl som du säger för att hålla uppe systemet och inte syna bluffen! Men har banken i sin reglering(license) ett krav på sig att ge ränta på insatta pengar(bankens skulder)?

        Det verkar ju onödigt iaf av bankerna att konkurrera om att ge förmånlig ränta för sina kunder?

      • Vilken kredit? Vad har ”lånats ut”. Vad är ”utlåning” vad är ”inlåning”? Vad är det som ”satts in”? Du fortsätter använda termer som är felaktiga

        Du får förklara vad du menar med ovan termer. Du kanske kan ange enheten på vad som du påstår ”lånas ut” också. För det kan ju per definition inte finnas kronor på ett konto.

  2. Ja men snälla…. med krediten menar jag väl bankens påhittade skuld till kunden och om kunden väljer att stoppa in dom hos banken igen så betalar banken dig ränta. Varför gör banken detta? Det är ju bara en förlustaffär!

    • Kunden stoppar inte in något för det förutsätter att kunden tagit ut detta något. De finns varken in eller utlåning – bara två påhittade skulder som banken sätter sig själv och kunden i. Rent definitionsmässigt har heller ingen kredit skapats då banken inget lånat ut.

      Då banken och kunden är ”skyldiga” varandra samma påhittade belopp svenska kronor som varken banken eller kunden har lånat ut eller in måste banken se till att kunderna inte gör bankrusningar. Därför lockar de kunden med att kunden kan få än mer av bankens skulder på sitt konto om kunden bara ger fan i att kolla om banken verkligen har några kronor. Bankerna kallar detta ränta (men på vad- då inget lånats av varken kunden eller banken?). Det nya kontokluddet som kommer utgöra ”ränta” kommer också skapas genom att banksystemet sväller ut sin balansräkning på båda sidor på samma sätt som ovan – utan att vare sig banken eller någon annan varken lånat in eller ut något.

      Mao det kostar banksystemet som helhet nada att blåsa upp balansräkningen för att fylla på kundens konto med än mer av bankens skulder till kunden (den sk räntan) För det är det enda som ett bankkonto kan innehålla – banken kan betala denna skuld genom att kunden gör t.ex bankomatuttag.

      Så systemet bygger på att bankerna aldrig ska betala sina skulder till kontokunderna och att folk tror att mer av bankens skulder på kontot innebär att man har mer svenska kronor- men det är, som sagt, helt skilda saker.

  3. Men när kontanterna är borttagna så kommer inte bankrusningar vara aktuella längre så då kanske dom tar bort ränta på insatta skulder? 🙂

  4. Ingenting har blivit ”insatt” – lika lite som utlånat. Banken har bara hittat på två lika stora skulder på samma ickeexisterande belopp svenska kronor som varken kund eller bank lånat in eller ut.

    Jo, om kontanterna försvinner innebär det en total skuldavskrivning för banksystemet då de inte längre kan avkrävas att betala sin del av de påhittade skulderna. Skuldslaven är dock fast med sin påhittade skuld till dödsdagar. Systemet är mao riggat så att bankerna ska vara ett frälse som aldrig ska behöva betala sina skulder.

Kommentarer inaktiverade.