Hur skuldslaveriet förstörde Rom och hur samma historia upprepas nu

En måste läsas artikel av ekonomiprofessor Michael Hudson där han ger ett historiskt perspektiv på hur de finansiella parasiterna skapat skuldslaveri och hur detta krossat samhällen och riktig demokrati. (scrolla ned en bit på sidan så börjar texten där)

Debt Slavery – Why It Destroyed Rome, Why It Will Destroy Us Unless It’s Stopped

För den som är slö (vilket jag brukar vara av och till) så gjorde jag den här ”text to speech”-mp3-filen. Jag har medvetet dragit ned på hastigheten för att den ovane ska kunna hänga med och lyssna på den lite robotaktiga rösten (men va fan – det är inte skönlitteratur så det funkar ändå)
http://tinyurl.com/nhv9vlw
här är ett alternativ nedladdningsställe om ovan inte funkar
http://www58.zippyshare.com/v/5295954/file.html

Det enda som jag saknar i Hudsons analys (som annars är lysande) är att bankerna ersatt valuta med bankens egna skulder på valutan. Jag beskrev detta i mitt föregående blogginlägg – hur vi numer knappt längre kan använda svenska kronor som betalmedel utan är hänvisade till att använda bankernas skulder, dvs våra bankkonton, som ”pengar”. Bankerna ”lånar ut” och skuldsätter mao hela samhället med bankens egna skuld till samhället. Samhället är sedan satt att betala de påhittade skulderna till bankerna medan bankerna får en total skuldavskrivning gentemot samhället när det kontantlösa samhället sakta införs (detta då bankerna endast kan betala sina skulder genom att kontokunder gör uttag – genom t.ex bankomaten).

Slut på inlägget

————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda – om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

————————

“of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today.”

Mervyn King fd chef för Bank of England

4 thoughts on “Hur skuldslaveriet förstörde Rom och hur samma historia upprepas nu

  1. Hej! Intressanta inlägg på din sida.
    Jag är lite nyfiken på hur du ser på inflation?

    Jag tänkte mig såhär kring ekonomi (kraftigt generaliserat och kortfattat):
    I grunden handlar ekonomi om att omfördela resurser. Hela bankväsendet bygger på förtroende, finns inte förtroende kollapsar det, men det kan vara värt det för att vår utveckling och välfärd utvecklas snabbare genom det.

    Pengar är bara ett sätt att förskjuta konsumtion och sätta ett värde på en resurs och det ända sättet pengar fungerar är att mina potentiella handelspartners har förtroende för systemet.
    Om vi då tänker oss ett exempel likt det med guldsmeden som första bankinstitution.

    Kan man inte tänka sig att jag som bonde på 1500-talet vill att (låt säga) 9andra bönder i mitt samhälle hjälper mig med skörden. Får jag inte hjälp med skörden kommer 90% att gå förlorad
    Alla lägger ner 10mantimmar och som tack för detta kommer jag att hjälpa var och en i ett senare skede med 11mantimmar på deras gårdar, annars hade de hellre lagt tiden på sina egna gårdar.
    Låt säga att detta upprepar sig gång på gång.
    Har jag då inte uppfunnit ett eget banksystem där pengarna nu istället är mantimmar?
    Om någon skulle vilja ta in den utestående tid som de andra bönderna är skyldiga brakar systemet samman.
    Kan jag inte låna mantimmar kommer jag aldrig att kunna utnyttja min skörds fulla potential, jag förlorar 90% av den och samma sak gäller alla de andra bönderna i byn.

    Eftersom jag är en företagsam bonde har jag byggt ett eget hus som jag har lagt ner 100mantimmar på. När det är färdigbyggt kommer en av de andra bönderna och undrar om han kan få köpa det huset. Absolut säger jag, -du kan få köpa det för 200mantimmar. Han accepterar.
    På byn får de sedan nys om att jag har 200mantimmar innestående hos husköparen som kallas X och de andra bönderna kommer till mig och vill låna dessa mantimmarna. Absolut säger jag du kan få låna 100 timmar som jag har innestående hos X men då vill jag ha 200mantimmar tillbaka.
    Låt oss säga att detta upprepas gång på gång.

    Tillslut har jag så många mantimmar innestående hos alla de andra bönderna att ingen av dem kommer att kunna betala tillbaka dessa innan de dör men så länge alla accepterar (har förtroende för varann) kommer systemet att fungera.

    Till skillnad från banksystemet har jag absolut ingen säkerhet i form av mantimmar hos centrala mantimmesberäkningsinstitutet utan jag skapar dessa helt själv. Min poäng är alltså att det inte spelar någon roll hur vi väljer att handla med varann om det är med pengar eller mantimmar. Om det finns täckning för detta i form av pengar hos riksbanker eller bankpengar ”skuldpengar” eller hur du brukar uttrycka det. För så länge som vi har förtroende för systemet kommer det att fungera. Har vi inte förtroende för systemet är pengarna hos riksbanken precis lika lite värda som alla andra, alltså 0.

    Skillnaden är att om jag skulle hjälpa alla dessa bönderna först skulle jag få vänta på att få min skörd och den totala nyttan minskar?

    Tacksam för dina tankar

    • Det är mycket du hoppar över i din analys. Jo, pengar bygger på förtroende. I ditt fall bygger pengar på att folk utför sina arbetstimmar och ingen äger rätt att hitta på arbetstimmar som han/hon inte utfört. Jag tror inte ett system byggt på att en part får hitta på att han/hon utfört arbete som han/hon inte utfört eller har för avsikt att utföra skulle ha så stort förtroende. Eller vad tror du?

      För det är precis detta bankerna gör. De hittar på ett surrogat för det som är allmänt accepterat som ersättning för arbetstimmar i Sverige, nämligen – svenska kronor. Bankerna ”lånar” sedan ut detta surrogat för icke utfört arbete och låtsas att det ÄR svenska kronor. Banken hamnar då i skuld (till kontoinnehavaren) på svenska kronor (som kontoinnehavaren kan kräva att banken ska betala genom att kunden gör kontantuttag). Mao banken lurar i folk att bankens skuld ÄR svenska kronor som banken gjort sig förtjänt av (fastän banken bara hittat på både sin egen och ”låntagarens” skuld från luften).

      Det är mao inte frågan om att bankerna har eller någonsin kommer utföra något arbete (eller arbetstimmar som du anger). Bankerna har inte gjort ett skit men kommer att äga världen ändå (kolla gärna mitt nästa blogginlägg).

      Jag kan inte se att det ska finnas något förtroende för något sådant system. Eller menar du att det ska finnas där ändå? Kan du i så fall motivera detta?

  2. Studenten: Tycker att din utläggning låter som en smyg-eufemism för att försvara det befintliga finanssystemet. Hoppas att jag har fel.
    Det förtroende du pratar om har man gång på gång skapat genom historien genom att ta kontroll över penningskapandet. Detta har lika många gånger förstörts av intressen som inte är altruistiska, utan istället rent privata och som tar inget ansvar för nationella intresset att skapa ett välfungerande samhälle.
    Det senare är ur en egocentrisk/psykopatisk världsyn det rena privata intresset.
    Dessa skillnader i synsätt är ganska grundläggande i förståelsen för vad som går snett på arbetsmarknaden och vad som skapar en virtuell vinstutveckling i finansvärlden utan dess like. Alla jamade på 70-80 talet att offentlig sektor inte kan vara så stor då den inte producerar något. Idag kommer 46% av UK’s BNP från finanssektorn, enligt en publikation här om veckan, kommentaren var att de producerar ju inte en pryl, bara skuldebrev och räntor och flyttar pengar mellan människor på ett sätt som liknar poker.
    Cervenka sa på en föreläsning att om finanssektorns vinst fortsätter att utvecklas i samma takt till 2018, så kommer 90% av alla vinster överhuvudtaget komma från finanssektorn.

    • Japp, och jag tror att ”Student” även är ute efter att dimma till begreppen genom att smyginföra definitionen att pengar per definition är skuld. Han gör detta genom att blanda ihop framtida löften och hävdar att dessa är en skuld i nutid (detta är vad vår vän Benjamin alltid gör)
      Men det är en enorm skillnad på en 1 000 lapp som är skapad skuldfri och en 1000-lapp skapad genom att banken skuldsatt någon med påhittade pengar.

      1) En tusenlapp som Riksbanken har skapat är en tillgång för den som äger den men inte en skuld för någon (jag kan ha den i plånboken utan att jag skuldsätter någon i nutid)

      2) När banken hittar på att kunden stoppat in 1 000kr (eller arbetstimmar) på kontot skapar banken två fiktiva skulder (dessa två skulder existerar alltid i nutid)
      a) Bankens skuld till kunden
      b) Kundens skuld till banken

      Banken låtsas sedan att bankens skuld ÄR 1000kr medan kundens skuld ÄR på riktigt.

      Hela ovan process och skillnaden på skuld och tillgång dimmar ”studenten” bort på samma sätt som Benjamin brukar göra så jag undrar om ”studenten” egentligen inte är Benjamin. Just att ha långa inlindade argumenteringar med bristande eller kortslutande definitioner är något som jag känner igen hos Benjamin.

      Men ”studenten” kanske skulle vilja klargöra detta? Vem skulle skapa enheten ”arbetstimmar” i din modell? För det måste ju finnas en enhetlig måttstock eller menar du att alla ska gå kunna till banken och påstå att de har arbetat ett visst antal timmar?

      För att klargöra och göra det övertydligt vad ”studenten” försöker dimma ihop:

      Bankernas skuldlapp/kredit, händelseförlopp:

      Pengar skapas som skuldlapp/kredit——> skulden betalas——>pengarna /krediterna förintas

      En 1000-lapp skapad av Riksbanken dör inte när skulder betalas:

      En skuld finns—->skulden betalas med t.ex en 1000-lapp—->ingen skuld finns—–> men 1000-lappen existerar fortfarande och kan snurra runt och likt en katalysator nollställa andra skulder.

      Det är så som pengar ska fungera – PENGAR SKA AVVECKLA SKULDER -PENGAR SKA INTE SKAPA SKULDER!

      De digitala kontanterna på Riksbankskontona ska ha samma egenskaper som 1000-lappen ovan, dvs skapade utan att skuldsätta någon och de ska vara permanenta. De digitala kontanterna ska, liksom 1000-lappen ovan,åka runt som en katalysator och se till att skulder dödas.

      Att inte låtsas om dessa enorma skillnader i funktion mellan permanenta pengar och pengar skapade genom skuldsättning och försöka ignorera bort dem får alltid varningsklockan att ringa hos mig.

Kommentarer inaktiverade.