Hur banken hittar på att att ”låntagaren” gör en insättning

Jag har tjatat om att banken hittar på att den sk ”låntagaren” gör en insättning och att bankerna tar denna påhittade insättning och påstår sig ”låna ut” tillbaka till ”låntagaren”. Ovan är givetvis totalsnurrigt (för vem är ”låntagare” och vem är ”långivare” när ingen lånar någonting? Svaret är givetvis att det inte kan finnas något ”lån” då inget ”lånas” ut och därmed finns heller ingen ”låntagare” eller ”långivare”)

Jag tänkte försöka reda ut det och försöka få det lite mer begripligt (fast det blir ounvikligen absurt ändå🙂 ).

Vi börjar med ett fall där en insättning sker. Säg att din moster Eulalia har dött och att du som ensam arvtagare hittar 50 000 kr i hennes madrass. Du bestämmer dig för att sätta in dessa på din bank och går iväg med pengarna till banken i en plastpåse. När du sätter in de 50 000 kronorna skriver banken upp att de är skyldiga dig 50 000 kronor på ditt konto. Observera nu att det du har på ditt konto är bankens skuld till dig – banken lånar ju 50 000 kronor av dig. Du kan begära att banken betalar sin skuld genom att du gör kontouttag – t.ex genom bankomaten.

Ovan borde vara helt trivialt, eller hur? Men säg att du inte har en död moster Eulalia men behöver ”låna” 50 000 kronor av banken. Det banken då gör är att de hittar på en moster Eulalia åt dig  (vare sig du har en eller ej) och låtsas att du kommer in med en plastpåse med de 50 000 kronorna. Banken hittar mao på att du stoppar in 50 000 kronor som du aldrig haft på banken. När banken kluddat dit ditt påhittade arv från den likaledes påhittade moster Eulalia påstår banken att de ”lånar ut” din påhittade insättning tillbaka till dig. De säger:

”Voilà!, Du har 50 000 kronor insatta på ditt konto som du får låna av oss”

Varvid du blir skyldig banken de 50 000 kronor som aldrig fanns (som banken samtidigt blir skyldig dig då du gjorde din fiktiva insättning på 50 0 000kronor som du aldrig fått ärva av moster Eulalia då du aldrig haft någon moster Eulalia – nu blev absurt, eller hur?🙂 ).

Det är detta ekonomiprofessor Richard Werner beskriver nedan när han säger att bankerna låtsas (pretends) att ”låntagaren” gör en insättning (deposit) som banken sedan ”lånar ut” tillbaka till ”låntagaren”.

97% av ”penningmängden” (eller vad det nu är som vi fått ärva av alla icke-existerande mostrar Eulalia) står på denna absurda och bedrägliga grund.

Och clownen som är satt högst upp i hierarkin på denna cirkus är Åsa-Nisse! Han har i uppgift att se till att bankerna kan hitta på hur många ickeexisterande mostrar Eulalia de vill (eller falska insättningar, ”fictious deposits”, som Richard Werner uttrycker det nedan).

th

Richard Werner berättar hur bankerna hittar på sina egna insättningar:

Slut på inlägget

————

Videor jag gjort som beskriver penningsystemet , ytterst amatörmässigt gjorda – om någon vill göra dem snyggare så varsågoda.

Andra delen här:

————————————–

Bloggandet är inte alltid så optimalt för att skapa överblick. Man skriver det man känner för för dagen och det blir svårt att skapa någon helhet för läsaren. Det här är ett försök till sammanfattning av blogginlägg som jag tycker ger en övergripande bild av hur det sk kallade ”penningsystemet” fungerar (som egentligen till över 97% är ett bollande av bankernas skulder till kontoinnehavare och inget penningsystem).

1) QE, Interbank Lending och andra ”obegripligheter

2) Sammanfattning: Hur det parasitära ”penningsystemet” fungerar

Nedan är kanske lättast att läsa men det jag gör fel är att jag använder ordet krediter och påstår att banker lånar ut dessa. Banker skapar inga krediter, lika lite som de skapar pengar, banker skapar skulder och inget annat. Ha det i åtanke om ni läser nedan

3) ”Penningsystemet för Dummies – eller – du är inte dum i huvudet för att du ser att Kejsaren är naken”

4) Hur JAK skulle kunna erbjuda sina kunder 100% uppbackade konton

4 thoughts on “Hur banken hittar på att att ”låntagaren” gör en insättning

  1. Man kan göra så här. Du går till banken och vill låna 500 000 och det blir beviljat. Banken vill skriva in det på ditt konto men du envisas med att du vill ha lånet i riktiga pengar, alltså i svenska kronor, du vill inte ha påhittade pengar. Då har du inte medverkat till att kreditmängden har ökat men däremot har räntebördan ökat.

    • Nu är det ju så att inte nog med att det inte finns något lån, låntagare eller ens insättningar till det som bankerna kluddar på konton. Det är heller ingen ”kredit” då en kredit förutsätter att något lånas ut. Kontokluddet som bankerna hittar på (med eller utan hjälp av en av banken påhittad moster Eulalia🙂 ) är INGET annat än bankens skuld till kontoinnehavaren. Bankerna ljuger när de kallar det kredit också.

      Vidare – om mängden skuldfria permanenta pengar ökar i samhället skulle skuldslaveriet inte bara procentuellt sett minska. De skuldfria pengarna skulle döda bankernas kontopåhitt när de cirkulerade i samhället. Om vi kollar på de två olika sorters pengar:

      1) Livsförlopp för bankernas skulder/konton::

      Pengar skapas som bankskulder/konton——> skulden betalas——>”pengarna” förintas

      2) En 1000-lapp dör inte när skulder betalas:

      En skuld finns—->skulden betalas med t.ex en 1000-lapp—->ingen skuld finns—–> men 1000-lappen existerar fortfarande och kan snurra runt och likt en katalysator nollställa andra skulder.

      Det är så som pengar ska fungera – PENGAR SKA AVVECKLA SKULDER -PENGAR SKA INTE SKAPA SKULDER!

      De digitala kontanterna på Riksbankskontona ska ha samma egenskaper som 1000-lappen ovan, dvs vara skapade utan att skuldsätta någon och de ska vara permanenta. De digitala kontanterna ska, liksom 1000-lappen ovan,åka runt som en katalysator och se till att skulder dödas.

      Riksbanken ska givetvis kunna dra in digitala kontanter från cirkulation såsom de i dagsläget kan göra med fysiska kontanter – det kan ske t.ex i samband med att skatter tas ut -detta för att kunna reglera penningmängden.

      Att skapa en penningmängd baserat på skulder/konton innebär motsatsen – för att pengar ska finnas måste skulder finnas – dödas skulderna finns inga pengar.

      Kan bankernas påhittade skulder dödas och ersättas med skuldfria pengar minskar mao skudlbördan vilket gör att MINDRE behöver betalas till bankerna i påhittad ränta (på det som banken aldrig lånat ut).

      Så att ta ifrån bankerna rätten att hitta på skuldsättande kontopåhitt är vägen att gå.

Kommentarer inaktiverade.