Frågorna bankkramarna aldrig vill besvara

Jag avslutar ”diskussionen” på Cornus blogg då den bara leder till rundgång då ingen av bankkramarna vill svara på nedan frågor. Man ska inte låtas sig tystas av deras konstanta ickesvarande – det är bara att mala på med samma frågor så framstår deras tystnad som det hyckleri det är. Jag har säkert ställt samma frågor (klippt och klistrat)  ett 30-tal gånger utan att få ett enda svar.

Det bankkramarna helst vill dölja är att kundernas kontoinnehav är bankernas skulder på kronor till kontoinnehavaren (som banken, än så länge, kan betala genom att kunden gör t.ex bankomatuttag –  dvs om inte för många gör det samtidigt).  Bankkramarna vill inte erkänna detta för det skulle innebära ett erkännande av att bankerna ersatt kronor med bankens egna skulder på kronor som betalmedel i samhället.

Jag tar min sista kommentar till signaturen ”anonym”:

”@anonym

Så du vidhåller att bankernas skulder till kontohavarna (dvs vad kontokunden har att fordra av banken) inte är bankens skuld till kontoinnehavarna fastän det t.o.m skrivs på bankens balansräkning som bankens skuld. Anser du aldrig dig behöva några argument för att hävda dumheter? Antar att din arrogans gjort dig så korkad som du verkar.

Fast jag förstår att du inte vill svara när du hissar ur dig dumheter som att bankerna inte har någon särställning i att kunna göra sina skulder till allmänna betalmedel och hävdar att alla kan göra samma sak. Mao du tror (eller snarare låtsas tro, för, som sagt, så djävla korkad tror jag inte ens att du är) att din elräkning på 1000kr ÄR 1000kr som du kan handla med på ICA.. Kan din trovärdighet sjunka lägre?

Nä, du har inte angett något argument för att du inte svarar mer än att jag inte tolkar orden som du vill. T.ex får jag inte skriva att bankernas skulder är bankernas skulder för då vägrar du svara – om jag skriver så är det ”argumentationsfel” och är frågorna är ”felställda” – själv behöver du inga argument alls för att hävda dumheter som jag beskrev ovan.

Men det avskräcker inte mig från att fortsätta ställa frågorna ni inte vill svara på.

Givetvis är det bättre att staten skapar permanenta skuldfria pengar som dödar och minimerar skulder varefter de uppkommer än att man har ditt system där privata aktörer (bankerna) får skapa surrogat till kronor som maximerar skuldsättningen i samhället. Frågan är varför ni är intresserade av att ha ett samhälle som är skuldmaximerat? Det är en väldigt intressant fråga (som ni kommer fortsätta ignorera)

Bankens skulder på kronor (dvs kunders kontoinnehav) har till 97% ersatt kronor som del av penningmängden. Att du inte låtsas veta detta säger något om ditt hyckleri. Kan du förklara din fixering vid att bankerna ska få slippa betala sina skulder till kontokunderna.

Vad i sak har du annars att framföra eller invända mot? Kan du ange ett skäl till varför bankerna ska ha en total skuldavskrivning i takt med att det kontantlösa samhället införs? Kan du ange ett sakskäl till varför bankernas skulder på kronor ska ses som kronor? Anser du att det är ok att bankerna hittar på falska insättningar? Tycker du det är ok att bankerna agerar mellanhand i budgivningarna på bostäder och trissar upp priserna genom att hitta på alltmer kontopåhitt?

—————————-

Nedan filmer ger en bra intro till hur penningsystemet ”fungerar”. Ekonomiprofessor Werner förklarar i den första hur bankerna hittar på falska insättningar. I de andra filmerna förklarar jag hur detta hänger ihop med penningsystemet och betalsystemet.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

4 thoughts on “Frågorna bankkramarna aldrig vill besvara

  1. Nej, du kan inte handla för din elräkning. Däremot kan elbolaget göra det genom att sälja fordran på dig till t.ex. ett factoringbolag eller om personen de vill handla av tycker att du är kreditvärdig så går de med på att överta fordran på dig i utbyte mot varor.

    Att det ska vara så svårt att förstå. Det är precis som när man accepterar fordringar på banker som betalning.

    • Att man ska behöva bemöta sånt här dravel och intellektuellt haveri gång på gång.
      Jo elbolaget kan sälja fordran precis som elbolaget kan sälja av en annan tillgång, säg en dator, och få in pengar för den. Men datorn ÄR inte pengar och kommer inte cirkulera som allmänt betalmedel i samhället – inte heller ÄR fordran pengar och den kommer inte cirkulera som allmänt betalmedel. Det kommer mao ord inte öka penningmängden och du skapar inte heller mer pengar som cirkulerar i samhället om du som egen företagare säljer din fordran på Nisse på 100 kr till maffian som kräver Nisse på 200 kronor. Det är ingen skillnad mellan maffian eller ditt ”factoringbolag” (eller du kanske tror att maffian skapar allmänna betalmedel av din fordran på Nisse när de tar över den och hotar knäcka benen på Nisse – är du verkligen så korkad att du tror allmänna betalmedel skapas på det sättet?) Inget allmänt betalmedel skapas i något av fallen.
      Jobbigt att behöva bemöta så korkade påståenden gång på gång som bygger på noll logik.

      • Skillnaden är att banker, till skillnad från elbolag, har en affärsidé som omfattar att förmedla fordringar. Vi, kanske inte du men jag är tämligen övertygad om att även du har ett bankkonto och tycker att det är ganska skönt att slippa leva med enbart kontanter, är villiga att acceptera fordringar på banker till följd av att vi anser att de är säkra och lätta att omsätta.

        Det är inget konstigt i det. Förr använde sig folk av checkar och växlar. Litade man inte på sin motpart så accepterade man inte dessa som betalning och i dagens samhälle litar folk på banker. Inget konstigt i det, när hade vi en bank run i Sverige senaste med följden att man inte kunnat använda sin fordring?

      • Skillnaden är att din elräkning inte räknas in i penningmängden medan bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna (dvs kundernas kontoinnehav) räknas in i penningmängden. Detta beror på att storbankskartellen har monopol på Riksbankens RIX-system. Storbankernas monopol på centralbankskontona gör att de kan lägga sig som en totalt onödig binnikemask i alla betalströmmar. Vi tvingas därför använda bankernas skulder på kronor till kontoinnehavarna som betalmedel. Finns ingen anledning till att vi ska tvingas ha banker som mellanhänder eller tvingas använda deras skulder som surrogat för kronor. Läs igenom det här och berätta vad nyttan ligger i att ha alla parasitära mellanhänder i betalningssystemet:
        Läsarfråga – vad är mest effektivt?

        Så vi betalar varandra genom att bolla runt bankernas skulder mellan våra konton. Du får mindre med bankskulder på ditt konto och jag får mer bankskulder på mitt konto om du ”betalar” mig genom kontosystemet – inga kronor flyttas mellan våra konton. Så det finns två betalsystem:

        1) Där vi betalar varandra med kronor genom kontanter
        och
        2) Där vi bollar runt bankernas skulder på kronor mellan våra konton så att storbankerna som kartell ska slippa betala sina skulder till kontoinnehavarna.

        Om folk går från betalningsmetod 2) till 1) så visar det sig tämligen fort att bankerna inte kan betala sina skulder till kontoinnehavarna (kolla t.ex Cypern)

        Tydligen är Riksgälden betydligt mer rädda för att bankerna ska tvingas betala sina skulder på kronor till kontoinnehavarna då de vill upplysa allmänheten om oinsättningsgarantin ((hade kronor satts in på banken skulle det ju inte behövas någon garanti – skälet till att garantin finns där är ju för att inga insättningar har skett till banken – det är mao fråga om en oinsättningsgaranti och inget annat). Från SvD:

        ”Därmed finns en risk att många rusar till bankerna och tömmer sina konton vid en finansiell oro – en åtgärd som skulle förvärra den finansiella stabiliteten”

        ”Tömmer sina konton” är samma sak som att banken betalar sina skulder på kronor till kontoinnehavaren. Om bankerna tvingas betala sina skulder brakar hela penning och betalsystemet då vi betalar med bankernas skulder genom kontosystemet (betalsystem 2 ovan). Hela systemet är mao byggt på att bankerna är ett frälse som inte behöver betala sina skulder. Antar att du inte ser något ”konstigt” i att penningsystemet bygger till 97% på att bankerna ska slippa betala sina skulder på kronor till kontoinnehavarna (om det kontantlösa samhället består penningmängden till 100% av bankernas skulder och bankerna får en total skuldavskrivning – inget ”konstigt” i det heller antar jag att du tycker).

        Och, ja, det är oinsättningar då bankerna hittar på fiktiva insättningar som de påstår sig ”låna ut”. Ekonomiprofessor Richard Werner berättar hur bankerna skapar ”fiktiva insättningar” och håller på med ”kreativ bokföring” (Werner är bl.a myntare av begreppet QE så han vet, till skillnad från dig, vad han snackar om):

        Richard Werner:


        How do banks create the money supply?

        • When someone takes out a bank loan the bank pretends that the borrower has paid in a deposit

        • But neither the borrower nor the bank (nor anyone else) has paid in or transferred any money into the borrower’s account.

        The bank creates a fictitious deposit, and nobody is able to tell the difference – because banks are the settlement system of the economy, and we believe them to be honest accountants.

        Since banks works as the accountants of record – while the rest of the economy assumes they are honest accountants – it is possible for the banks to increase the money in the accounts of some of us (those who reciece a loan), by simply altering the figures. Nobody else will notice, because agents cannot distinguish between money that had actually been saved and deposited and money that has been created ‘out of nothing’ by the banks.

Kommentarer inaktiverade.