Hur bankerna hittar på insättningar som aldrig skett enligt Bank of England

Kluddade ihop en bild för att enkelt förklara mitt tidigare inlägg. Det här är ett så enkelt bedrägeri att man har svårt att svälja det. Men svårare än på bilden är det inte. Säg att du ska ”låna” 1 miljon kronor av banken – då sker följande:

bank

Så bankerna ”lånar in” insättningar på kronor som aldrig skett som blir bankens skuld till dig (ditt konto ökar). Sedan ”lånar” banken ”ut” sin skuld (dvs ditt kontoinnehav) tillbaka till dig. Bankens skulder, dvs kontoinnehaven, använder vi sedan som betalmedel då vi bollar bankskulder mellan våra konton. ”Stabiliteten” i systemet bygger mao på att bankerna helst aldrig ska behöva betala sina skulder till kontoinnehavarna för då riskerar hela systemet rasa (t.ex vid bankrusningar). De ”risker” bankerna påstår sig ta är mao baserat på risken att folk överger bankernas pyramidspel och kräver att bankerna ska betala sina skulder.

Bank Of England skriver:

” Whenever a bank makes a loan, it
simultaneously creates a matching deposit in the
borrower’s bank account, thereby creating new money.
The reality of how money is created today differs from the
description found in some economics textbooks:
• Rather than banks receiving deposits when households
save and then lending them out, bank lending creates
deposits.
• In normal times, the central bank does not fix the amount
of money in circulation, nor is central bank money
‘multiplied up’ into more loans and deposits.”

http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

Ekonomiprofessor Richard Werner berättar samma sak:

Tillägg

Hannelore kom med nedanstående fråga och jag hoppas mitt svar rätar ut sådana frågeställningar.

”Men banken måste väl ha lite täckning för att låna ut en miljon? Jag vet att kapitaltäckningen är nästan obefintlig, men låt oss anta att banken behöver 3000 kronor för att “skapa” och låna ut en miljon. Var kommer dessa 3000 kronor ifrån och hur syns de i balansräkningen?”

Mitt svar:

Men det banken “lånar ut” till kontot är inte kronor. Det enda som kan finnas på kontot är “bankens skuld på kronor” till kontoinnehavare (det är även så det skrivs på bankens balansräkning – kontot är bankens skuld – banken kan betala skulden genom att kunden gör uttag, t.ex från bankomaten). Dvs banken är “låntagare” av det som står på kontot – kunden kan inte låna det som står på kontot då kontot är bankens skuld till kunden och inte tvärtom. Så när banken påstår att den “lånar ut” till konton ljuger banken mao rakt av då kundens konto ALLTID är vad är banken lånar av kunden.

Vad banken har i reserv i valven för att täcka bedrägeriet är totalt ointressant. Om du “lånar ut” ickeexisterande socker till din granne så ligger bedrägeriet i att du “lånat ut” ingenting. Om du sedan har socker i ditt skafferi eller ej ändrar inte det faktum att din granne inget socker lånat.

—————–

Nedan filmer ger en bra intro till hur penningsystemet ”fungerar”.

Ovan filmer är nog bäst att kolla in före man kollar in nedan två som mer beskriver hur centralbanken är navet i storbankernas kartellbildning och hur RIX fungerar  (det blir lite upprepning)

Andra delen här:

14 thoughts on “Hur bankerna hittar på insättningar som aldrig skett enligt Bank of England

  1. Schumpeter 1954: It proved extraordinarily difficult for economists to recognize that bank loans and banks investments do create deposits. In fact, throughout the period under survey they refused with practical unanimity to do so

    Keynes 1930: Deposit-creating bank loand and its role in the financing of investment without any previous saving up of the sums thus lent have practically disapeared in the analytic schema of the general theory, where it is again the saving public that holds the scene.d

    Werner 2005: Showing the truth in textbooks would not only be more memorable, but it would also teach students about what banks really do: they create money out of nothing. The bank just pretends it has the money, credits someone’s books with them, and nobody knows the difference

    • Tack, Dave! Tunga citat!
      Minskys ” “Banking is not money lending; to lend, a money lender must have money” är också bra.

      Det är ju ett så sjukt enkelt bedrägeri att man knappt kan förstå det – som John Kenneth Galbraith sa:
      ”The process by which banks create money is so simple that the mind is repelled.”

  2. Har BoE nyligen medgivit att det är så här emittering fungerar? Är det i så fall ett sätt att avdramatisera bedrägeriet – genom att öppet erkänna det, menar jag? Det går ju dock aldrig att komma ifrån att banken inte lånar ut något, vilket ingen lag ger dem rätt att göra. Inte heller att depsitionsmekanismen innebär att underskriften i ett kreditavtal innebär att kredittagaren samtidigt blir en oumbärlig aktör i bankens bolag – vilket är detsamma som slaveri. För att juridiskt komma förbi detta måste ju banken bevisa att de hade pengarna de lånade ut, eller åtminstone att det i kreditvillkoren framgår att att underskriften också innebär att kredittagaren går med på bedrägeriet, och således därmed både blir en frivillig aktör i bankens bolag (och samtidigt förvisso medbrottsling till bedrägeriverksamhet).

    Kan man tänka sig att medgivandet och den öppna deklarationen i så fall är en strategi för att göra krediter och lån stegvis lagliga? Nya krediter och lån kanske i sina villkor framöver, kommer att ha just depositionsmekanismen öppet redovisad? Så hoppas bankerna helt enkelt på att de som sitter med gamla lån och krediter inte uppmärksammar detta i någon högre utsträckning?

    • Det enda banken kan hävda att den ”lånar ut” är bankens skuld till kontoinnehavaren – dvs de påhittade kronorna som kontoinnehavaren ”lånade ut” till banken såsom en av banken påhittad insättning (såsom bilden visar). Så nä, det går inte för banken att hävda att den ”lånat ut” något till konton då konton per definition är bankens skuld till kontoinnehavaren – mao kontot är vad kunden ”lånar ut” till banken.

      Japp, jag tror de medvetet försöker smyga in det kontantlösa samhället så att bankerna blir skuldbefriade den vägen. När det kontantlösa samhället införts finns ju ingen sätt som bankerna kan betala sina skulder till kontoinnehavarna. Såvida inte monopolet som storbankskartellen håller på centralbankskontona tas ifrån dem – då skulle bankerna kunna betala sina skulder till kontoinnehavarna den vägen.

      En sak som är intressant i BoE skriften är att det aldrig sägs att kunderna konton är bankernas skuld till kontoinnehavaren. Det är ett stående drag när man diskuterar med bankkramare. Så agendan är att göra bankernas ersätta valuta (kronor i Sverige) med bankernas skulder till kontoinnehavarna genom att totalt avskaffa valuta som betalmedel som allmänheten kan använda. Samtidigt ska skuldslavarna vara bundna till att betala de så kallade ”lånen” på kronorna som aldrig lånades ut.

  3. Om man ser frågan ur bankens perspektiv, är ju frågan hur tydliga de måste vara i sina kreditvillkor, om vi leker med tanken att BoE:s dokument är en slags förberedelse för att alla lån- och kreditavtal i framtiden kommer att få ett tillägg beträffande depositionen. Kanske såhär nånting skulle de kunna skriva till exempel, för att göra sig av med problemet rent tekniskt – i en domstol t ex:

    ”Deposition: Av bokföringstekniska skäl innebär kredittagarens underskrift också att kredittagaren medger och accepterar en bokföringsmässig deposition av kunden, på samma belopp som krediten avser.”

    Vem skulle fatta vad det betyder? Med denna propp har de satt igen ofrivillighetshålet.

    De med gamla lån och krediter skulle ju inte behöva betala sina gamla lån om min tes stämmer, men vilka skulle komma att tänka på den möjligheten. Alla de som fortsätter betala på gamla lån, trots att de saknar bankens depositionspropp, är ju ren vinst för banken🙂

    • Det man kan punktera det med är att det inte är någon kredit då en kredit per definition kräver att något lånas ut – vilket inte banken har gjort. Vidare kommer kredit från latin och betyder trovärdigt (eller något sånt) – vari trovärdigheten ligger i det här kan man ju ifrågasätta.

      Från Wiki:
      ”Kredit (fr. crédit < it. credito, ytterst av lat. crēdere, tro på) innebär en överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma (penningkredit)"

      Det har inte skett en "överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma". Banken hittar på att "låntagaren" "överlåter" 1 miljon kronor genom att hita på att "låntagaren" gör en insättning han/hon aldrig gjort till sitt eget konto. Banken ”lånar ut” samma påhittade ickeexisterande 1 miljon kronor tillbaka till ”låntagaren”. I verkligheten finns varken kredit, lån, låntagare eller långivare – detta då inget lånats ut (inget "överlåtande" av kronor har skett).

      • Jo, visst är det så!🙂 Jag försöker bara se det ur fiendens synvinkel – att försöka förutse deras strategier, på vilket sätt de kommer att försöka slingra sig nu när både emitteringen av intet och depositionsmekanismen öppet redovisas av BoE. Det verkar rimligt att andra riksbanker också gör denna förändring i sina dokument, d v s redovisar öppet hur bedrägligt skapandet av betalningsmedel går till. Genom att öppet erkänna det så blir det ju avdramatiserat. Inte mindre bedrägligt, men det kommer att uppfattas så tror jag. Det är ju inga dumskallar som håller i trådarna…

        Trots allt så har de ju kommit undan med bedrägeriet under århundraden, och folk i allmänhet är ju inte särskilt upplysta nu heller. Det jag menar är att det kanske inte behövs så stora förändringar i avtalen för att argumentet om ”ofrivillig hittepådeposition = slaveri” ska kunna köras över i en domstol – nu när frågan allt oftare kommer upp där…

        Själva grundproblemet är förstås – precis som du skriver – fortfarande kvar, men genom denna lilla förändring om depositionen i avtalen, så kan de komma undan med grundproblemet ett tag till – eftersom vare sig domstolarna eller folk i allmänhet har något intresse av att avslöja bedrägeriet. Domstolarna är förstås köpta, och folk i allmänhet behöver betalningsmedel – skit samma varifrån och på vilka grunder😉

        Det ska hur som helt bli intressant att se om villkoren i kreditavtalen kommer att få ett depositionsgodkännande tillägg tillägg framöver…

      • Jo, jag tror också att de försöker normalisera bedrägeriet då de inser att alltför många ser igenom det.

        Men jag tror att det gäller att konsekvent inte hålla sig till deras språkbruk och använder de termen ”kredit” kan man ju lätt påvisa att de ljuger då en kredit alltid förutsätter en överlåtelse. Samma sak gäller ordet ”lån” – ett lån förutsätter banken något överlåtit under en begränsad tid för att sedan få tillbaka. Har inget lånats ut finns heller ingen ”låntagare” eller ”långivare”.Att inte acceptera det lögnaktiga språkbruket.

        Vidare är det ju ett skämt att banken påstår sig kunna ”låna ut” till ett konto. Kontot är ju per definition vad kunden ”lånat ut” till banken (genom att kunden eller någon annan gjort en insättning på x-antal kronor). Banken är alltid ”låntagare” av det som står på kontot. Men banken påstår ändå att kontokunden är ”låntagare” av det som skrivs på kontot – mao banken gör det absurda påståendet att det finnas två ”låntagare” av samma kronor och att banken lånat dessa kronor av kunden samtidigt som kunden lånat samma kronor av banken. Det är ett fullständigt absurt påstående gällande allt annat i den fysiska världen. Antingen lånar jag gräsklipparen av dig eller så lånar du en gräsklippare av mig – men vi kan inte samtidigt låna samma gräsklippare av varandra och klippa två olika gräsplaner med en och samma gräsklippare (om det inte är en kvantgräsklippare som kan finnas på två ställen på en gång🙂 )

  4. Är det inte svårt att hitta svenska källor och citat om hur bedrägeriet fungerar ?
    Det tycker jag i alla fall men jag kanske har letat för dåligt.
    Bra att du började skriva på bloggen igen.

    • Tack! Den ende svenske ekonomen jag vet som tagit upp hur pengar skapas på ett någorlunda riktigt sätt är Knut Wicksell för länge länge sedan.

  5. Apropå bankrusning: Även i ett hederligt penningsystem skulle väl bankrusning vara ett tänkbart problem. Det skulle ju då vara så att inlånade pengar till största delen var utlånade och därför inte skulle finnas hos banken ?

    • Först och främst kan inte banken ”låna ut” till konton i nuvarande systemet då banken ALLTID per definition är låntagare till det som står på kontot Jag märker att du inte vill sätta enhet på de ”pengar” du beskriver. För gör man det blir det enkelt – konton är ALLTID bankens skuld på kronor till kontoinnehavaren (som banken kan betala genom att kunden gör uttag – t.ex från bankomaten). Dvs banken är ALLTID låntagare och skyldig kontoinnehavaren det antal kronor som står på kontot. Så när banken påstår att den “lånar ut” kronor till konton ljuger banken mao rakt av då kundens konto ALLTID är vad är banken lånar av kunden. Kontot kan ALDRIG innehålla kronor – kontot kan bara innehålla ”bankens skuld på kronor”.

      Jag vet inte hur insatt du är men enligt t.ex Chicagoplanen (som Fischer och grabbarna från slutet av 30-talet presenterade) ska det finnas två kontosystem
      1) Ett rent insättningskonto som är ditt som banken inte får röra (dvs 100% banking). Detta konto skulle vara kundens egendom. Det kontot kan liknas vid din plånbok som du håller kontanter i (som du förhoppningsvis inte låter banken eller någon annan plocka bäst de vill från)
      2) Det andra kontot skulle vara bankers investeringskonton

      Om du vill att banken ska få låna från ditt konto skulle ditt konto då tömmas på det belopp som du vill låna ut och sättas in på bankens investeringskonto. Det kan sägas motsvara att du plockar upp en tusenlapp och lånar ut den till polaren som stoppar den i sin plånbok.

      Om man vill kan man säga att dagens system låtit bankerna ta över våra plånböcker och ersätta kronor med bankernas skulder på kronor (dvs kundens kontoinnehav som, återigen, ALLTID är ”bankens skuld på kronor” och inget annat).

      Det skulle inte kunna bli någon bankrusning om Chicagoplanen genomfördes då 100% täckning skulle finnas.

      Ovan skulle kunna göras än enklare idag få då alla konton skulle kunna hållas digitalt på Riksbankens centralbankskonton (storbankernas kartellmonopol på centralbankskontona skulle tas ifrån dem) . Något fd Riksbankschefen Bengt Dennis bl.a tagit upp. Vi skulle då, förutom att stoppa bankrusningar, även kunna ta bort den binnikemask bankerna idag utgör i betalsystemet då de agerar mellanhand i alla digitala transaktioner. Jag skrev om det här:
      Läsarfråga – vad är mest effektivt?

  6. Ping: Hur fostras problembarnen Swedbank… | Autentopia Blogg

Kommentarer inaktiverade.