Riksdagsman J Andersson har inte bara blivit tyst – nu har han börjat censurera också

Jag hänvisar bara vidare till Peter, som håller den utmärkta bloggen ”Intressanta Nyheter”. Riksdagsman Jörgen Andersson, suppleant i finansutskottet och näringsutskottet, har raderat Peters  kommentar på Jörgens blogg. Skutta till Peters blogg med en gång (Peter skriver dessutom mycket bättre och är mer trevlig i skrift än jag är🙂 ):

Riksdagsledamot Jörgen Andersson(M) tystnar i debatten kring Penningsystemet, raderar kommentarer på sin blogg

Sprid Peters blogginlägg så mycket ni kan och se till att Jörgen uppmanas sluta censurera samt gör det han lovat – dvs svara på frågorna han fått. Om någon vill ta upp Peters blogginlägg  på facebook vore det jättebra. Det här måste få spridning.

Som jag tidigare skrev har Jörgen blockerat  min kommentar som han inte släppt igenom.

Det är ju lite svårt att se att Jörgen skulle vara någon slags förkämpe för demokrati och yttrandefrihet.

13 thoughts on “Riksdagsman J Andersson har inte bara blivit tyst – nu har han börjat censurera också

  1. Ok, nu får väl Jörgens karaktär anses vara bevisad bortom allt tvivel, så jag får säga att du hade rätt i ditt första omdöme om honom Lincoln. Det vore dock kul att veta om han insåg att han gett sig ut på hal is, eller om någon sagt åt honom att vara tyst.

    Iallafall, du hade rätt Lincoln🙂

  2. Ja, kanske har han blivit tystad? Det duger ju inte att som politiker tvingas erkänna bankbedrägeriet, för hur skulle det ut om folk börjar tänka själva och bestämmer sig för att strunta i att betala sina per definition obefintliga lån och krediter och börja kräva tillbaka tidigare inbetalade räntor eftersom dessa per definition är ocker från första promillesatsen…

    • Gillar att du inte skriver kronor då bankerna omöjligt kan ”låna ut” kronor till konton. Detta då det enda som bankerna kan ”låna ut” till konton är bankernas egna skulder till kontoinnehavaren. Så banken ”lånar ut” sin egen skuld som banken har till kunden tillbaka till kunden så att både kunden och banken ”lånar” samma aldrig existerande kronor av varandra (detta enligt Bank of England). Då banken ”lånat ut” sin skuld till dig och låtsas att bankens skuld är fullgoda substitut för kronor vid betalningar kan du hävda samma sak – att dina skulder till banken är lika gott betalningsmedel som bankens skuld (detta i synnerhet som din och bankens skuld uppkom genom att banken och du ”lånade” samma aldrig existerande kronor av varandra samtidigt). Du skulle då kunna säga att
      -” Då bankens skuld på kronor, dvs kontopåhitt, duger som betalningsmedel och substitut för kronor vill jag att mina skulder ska ha samma status som bankens skulder – dvs mina skulder ska ses som giltigt substitut till kronor som jag kan betala mina skulder med”

      Varvid du betalar banken vad du är ”skyldig” banken genom att överräcka dina skulder till banken och säga att de är lika bra som kronor som betalmedel (för det är ju de facto vad bankerna gör – låtsas att bankens skuld till kontoinnehavaren är lika bra betalningsmedel som kronor).

  3. Eftersom MP tagit upp frågan så kan givetvis inget parti från ”andra sidan” göra så.🙂
    Tänk vilka ”debatter” det skulle kunna bli tex i TV! Alla skyller på varann🙂
    Helt ogörligt skulle jag tro, men den da`n kanske kommer. Lite kul blir det då.

    • Jo, politiker påminner lite om barnen i sandlådan. Ingen är skyldig till något och det är alltid någon annans fel. De, liksom bankdirektörerna, får betalt för att ljuga och stoiskt hålla fast vid lögnen. Men klär man av de ständiga överlägsna leendena och arrogansen så är det bara lager av lögner som de viftar med för att slippa ta ansvar och behålla förmåner. Som du skriver kommer nog den dagen när politikerna och bankdirektörerna kommer sitta i sin sandlåda och peka på varandra sägande:
      – ”Det var inte jag som kastade – det va han!”

      Faktiskt var det just sandlåda jag tänkte på när jag först lyssnade på Riksdagsdebatten mellan Lilemets (MP) och Jörgen Andersson. Lillemets hade en mogen resonerande framtoning medan Jörgen hade en arrogant bortförklarande svepande argumentation som i mycket påminner om hur barn beter sig i sandlådan

      – minimering av problemet (det nuvarande systemet är inte så farligt)
      – omogen rationalisering (där det nu visat sig att Jörgen inte hade en aning om vad penningsystemet är för ett sandslott)
      – brist på ansvarstagande
      – bortförklaringar
      – direkta lögner (som att hävda att Lillemets påstått att det inte skulle innebära några ”implikationer” att ändra systemet)
      – projicering av skuld (t.ex när Jörgen säger att Lillemets inte vill stå för vilka ”implikationer” ändringen av systemet skulle ha – ”implikationerna” för dagens system är något varken Jörgen eller bankerna vill ta ansvar för)

      Jörgens omogna arrogans och överlägsenhet i kombination med ovan sandlådebeteende var något som gjorde mig förbannad. Det värsta är att det här omogna sättet är genomlöpande för nästan alla politiker (för att inte snacka om bankdirektörer som aldrig behöver stå för något). Lillemets verkar vara ett lysande undantag.

      Att de motiverar sina löner med att de har så stort ”ansvar” är löjeväckande. Jörgen är en del av boskapen som Jörgens partikamrat, fd riksdagsledamot Anne-Marie Pålsson, kallade för ”knapptryckarkompaniet” i Riksdagen i sin bok med samma titel. Jörgen har nog blivit uppläxad för att han inte hållts sig inom den fållan
      9 personer styr Riksdagen, resten; 340 riksdagsledamöter, är knapptryckande boskap

      Här är Pålsson i en intervju som alla borde lyssna på om hur demokratin ”fungerar” i Sverige, du har säkert redan hört den Mimmi, men andra borde ladda ned den och lyssna (högerklicka på länken och välj ladda ned):
      [audio src="http://k005.kiwi6.com/hotlink/nrv54wa9hi/knapptryckarkompaniet.mp3" /]

  4. Ordet demokrati har allt en ganska konstig klang, i mina öron.
    Politiska ”debatter ” håller sig inom ”angivet område” nu inför valet, man har liksom bestämt vad som är viktigt för väljarna. Inget annat kommer upp.
    Det är som politikerna vill säga ”det är inte eran business”, om viktiga frågor.
    Deras eget ansvarstagande för sina beslut är som du säger helt obefintligt, i alla frågor.
    ”knapptryckarkompaniet” passar bra.🙂

    • Gött a d går framåt, sakta men säkert.

      Tror jag fortsätter m min favoritfråga, Public Banking lr Allmännyttig Bank.
      65 miljarder i vinst på bostadslånen enbart f storbankerna 2012, ca 400
      miljarder senaste 5 åren, allt enligt Finansispektionen.

      Alla man pratar med begriper följande exempel:
      Vi ändrar nada, tar ej bort storbanker, frikonkurrens, bara startar en
      Allmännyttig bank för ett antal kommuner t ex. Vi kör med samma räntesatser
      t a börja med.

      Vad väljer du:
      Storbanken där vinsten går t aktieutdelning?
      Allmännyttiga där hela vinsten stannar i ditt närområde, din kommuns
      pensioner, dagis mm. Kanske får du lite lägre avgift på lånen o kanske
      man kommer överens om a en del ska gå t amortering så du faktiskt
      får lite lägre lån ngn gång. Lån lokala företag mm.
      De flesta väljer Allmännyttiga o börjar tänka efter.

      Jag tror ett par Allmannytta Banker skulle få upp ögonen på folk,
      vad tro ni?

      • Ett troligen bättre alternativ är att göra statliga SBAB allmännyttigt då SBAB redan är en tier1 bank. Dvs SBAB har centralbankskonton och kan komma åt de digitala kronorna och har tillgång till RIX .Tier2-bankerna, dvs JAK och de andra småbankerna är bara annex till tier1 bankerna då dessa småbanker har sina konton på tier1 bankerna (ICA-banken har t.ex inga egna konton – ICA-bankens konton är inbäddade i Handelsbankens konton). Dina lokala banker skulle bli ha samma annex-status som JAK,ICA-banken osv. Annex-bankerna är mao bara ett slags andrahandsuthyrare av storbankernas kontopåhitt.

        Om jag har fattat det rätt så är det inte mycket som skiljer hur SBAB skulle kunna fungera från t.ex hur Bank of North Dakota fungerar. Bank of North Dakota kan inte skapa egna dollar (det kan, så vitt jag förstått enbart FED i New York göra). Så Bank of North Dakota skapar kontopåhitt på samma sätt som vanliga tier1 banker och ”lånar ut” dessa kontopåhitt låtsandes att de ”lånar ut” dollar till kundkontona (detta då North Dakotas kundkonton inte heller kan innehålla dollar – lika lite som en svenska bankers kundkonton kan innehålla kronor). Är inte säker på om det funkar så men jag kan inte tänka mig att centralbankerna i delstaterna kan skapa digitala dollar på kontona – lika lite som EU-ländernas centralbanker kan skapa digitala euron på ECB:s centralbankskonton.

        Om det är som jag tror ovan skulle det mao inte finnas något som stoppar staten från att använda SBAB på samma sätt som North Dakota använder sin publika bank. Det skulle dessutom vara inom ramen för Maastricht som förbjuder staten från att skapa kronor genom centralbanken för att finansiera sig. Stater och kommuner skulle då kunna ”låna” kontopåhitt av sig själv genom SBAB och då påhittskvoten enligt Baselreglerna är satt till noll när banker hittar på skulder till stat och kommun skulle SBAB kunna hitta på det som behövs för att hålla allmännyttan igång. Staten skulle då även slippa hitta på statsobligationer som de säljer för att få ”låna” bankerna kontopåhitt. Staten skulle då bli skyldig staten pengar genom SBAB vilket givetvis bara är lika mycket blaj som att säga att du är skyldig dig själv pengar. Ekonomiprofessor Richard Werner har t.ex föreslagit en sådan lösning – Werners huvudförslag är dock att ta bort bankernas rätt att hitta på skulder från luften som de ”lånar ut” -hans förslag skiljer sig lite från Chicagoplanen men grunden är den samma.

  5. Naturligtvis ska de vara tier1banker
    m oktroj så de kan skapa digitala kontanter o ge
    bostadslån t ex.
    Har fått ett ärende nr o inväntar svar från Finansinspektionen om de krävs ngt
    mer än oktroj f a t ex några kommuner skall få starta bank.
    Fast d är klart, kan man anv SBAB så är det ju bara att köra.
    Jag tänker främst på detta s ett exempel man kan göra så får folk
    se vad man KAN göra.
    Finns ju egentligen inga skäl t a vinst på bostadslån inte ska gå
    t ngn annan än folket. Dessutom behövs knappt ngn bank f t ex
    ngt så simpelt s bostadslån.

    • Nja, tier1 bankerna skapar inte kontanter, dvs kronor. Tier1-bankerna kan inte hålla kronor på sina kundkonton då det enda som kan finnas på kundkontot är bankens skuld till kontoinnehavaren (en skuld som banken kan betala endast genom att kontokunden gör uttag av kronor från t.ex bankomaten). Tier1-bankerna ”lånar” mao bara ”ut” sin egen skuld till kontot då, återigen, detta är det ända som kan finnas på kundkontot.

      På centralbankskontona håller tier1-bankerna sitt lilla lilla innehav av kronor i digital form (tänk på dem som digitala kontanter). Endast tier1-bankerna (storbankerna) har tillgång till dessa kronor på centralbankskontona då endast de har konton på Riksbanken. När Postgirot fanns kunde man ha kronor på centralbankkontona med riktiga (digitala) kronor. 2002 köpte Nordea upp Postgirot och stängde den dörren. Man kan fortfarande ha digitala kronor på Riksgälden som har ett centralbankskonto (men man kan inget betala från Riksgäldskontot). Men nästa år kan man inte ens ha kronor längre på Riksgälden då dessa stängs ner. Storbankerna (tier1-bankerna) har mao ett kartellmonopol på centralbankskontona och därmed på de digitala kronorna.
      Att bryta upp storbankernas kartellmonopol på digitala kronor och låta folk få ha konton som kan innehålla kronor direkt på centralbankskonton är mao det enda sättet att stoppa storbankerna från att skapa surrogat till kronor genom att storbankerna (tier1-bankerna) ”lånar ut” sina egna skulder.

  6. Japp, sorry, fel a kalla d kontanter.

    Min andemening var a visa vad man kan göra med en annan sorts bank.
    Att ändra på kontanterna tar vi i nästa steg, när vi visat vad man kan göra.

    • Det bästa är nog att gå hela steget ut. Postgirot var t.ex en halvmesyr. Postgirot såg iofs till att det gick att betala med digitala kontanter (kronor) och gå förbi bankernas kontosystem (Postgirot skapades enkom av den anledningen 1925) men bankerna fick behålla förmånen att ”låna ut” sina egna skulder till konton och låtsas att dessa påhitt är kronor. Nordea såg sedan till att stänga möjligheten att kunna betala med kronor genom Postgirot när Nordea köpte upp Postgirot 2002. Sedan dess har storbankskartellen haft monopol på kronorna på Riksbankskontona.
      Risken är att om man lämnar dörren öppen för bankerna att låtsas att de ”lånar ut” kronor till sina kundkonton kommer de trixa till sig alltihop igen. Så att kundkontona måste innehålla kronor, dvs vara direkta Riksbankskonton, är enligt mig den enda riktiga vägen.

      Men jag förstår vad du menar.

Kommentarer inaktiverade.